MAJ 2004
INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transport-branschen påverkar hela samhället – inte bara här hemma, utan också ute i världen. Med Schenkers nätverk skapas lösningar för en hållbar framtid.
Industrins påverkan
av kolväten
på
luftkvaliteten
på Hisingen
U
nder perioden november-decem-ber 2003 har luftmätningar av lätta kolväten genomförts i en mätpunkt på Hisingen i Göteborg. På Hisingen släpps det ut kolväten, volatila organiska äm-nen (VOC), bl.a. från diffusa utsläpp från otäta tankar med bensin eller andra pet-roleumprodukter på raffinaderierna och i oljehamnen. Syftet med uppdraget var att undersöka om deras utsläpp har en betydande påverkan på VOC-halterna i området. IVL Svenska Miljöinstitutet har utfört mätningarna på uppdrag av Gö-teborgsregionens luftvårdsprogram.Mätprogrammet har omfattat ett an-tal olika kolväteföreningar. De ämnen som ingått i analysen är bl.a. eten, pro-pan, butan, isobutan, 1,3-butadien,
n-pentan, ison-pentan, 2-& 3-metyln-pentan, n-hexan och bensen. Mätplatsen place-rades invid ett bostadsområde i Biskops-gården som ligger i vindriktningen från raffinaderierna och oljehamnen. Inom en kilometers radie från mätplatsen finns också ett flertal större trafikleder som Hisingeleden och Torslandavägen.
Jämförelser med miljökvalitets-normer, miljömål och lågrisknivå-er m.m.
Periodmedelvärdet av bensen var under mätperioden 1,5 ug/m3 och därmed långt under miljökvalitetsnormen. Det är däremot tveksamt om miljömålet upp-nås.
Då medelhalten av eten under mät-perioden var 1,2 ug/m3 är det troligt att årsmedelvärdet vid mätplatsen ännu inte uppnår miljömålet. Det finns även en risk för att inte heller den medicinska låg-risknivån för eten klaras på årsbasis. Pe-riodmedelvärdet är jämförbart med hal-ter från mätningar utförda i urban bak-grund i Helsingfors.
Periodmedelvärdena för 1,3-butadien (0,09 ug/m3) och propan (5,2 ug/m3) överskred den lägre lågrisknivån, men inte den högre. Vid jämförelse av värde-na av propan, n-pentan och isopentan med mätningar utförda i Berlin, Helsing-fors och i några franska städer så ligger propanhalten i nivå med halterna i trafi-kerad gatumiljö medan halterna av
n-pen-tan och isopenn-pen-tan är jämförbara med mätningar i urban bakgrund.
De uppmätta halterna av toluen och xylen var mycket lägre än de medicin-ska lågrisknivåerna.
Som referensstation för mätningen på Hisingen har en provtagningsstation i Rörvik (söder om Göteborg) använts. För isobutan och n-butan var halterna på Hi-singen lägre eller i samma nivå som Rör-vik. När det gäller eten var värdena nå-got högre på Hisingen och för propan,
n-pentan och isopentan var de
uppmät-ta värdena på Hisingen upp till fem gång-er högre än vid Rörvik.
Påverkan såväl av industrin som trafiken
Genom att studera halterna vid olika vindriktningar kan man se en viss för-höjning av halterna för propan, n-pen-tan, isopenn-pen-tan, 2-& 3-metylpentan och n-hexan vid västliga till sydliga vindar. Eftersom både petroleumindustrierna och oljehamnarna är lokaliserade så att de vid västliga till sydliga vindar ligger i vindriktningen mot mätplatsen är det rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöj-ningar som sker av dessa ämnen.
För de aromatiska föreningarna som mättes, d v s bensen, toluen, etylbensen och xylener tyder haltförhållandet dem emellan på att trafiken står för en stor del av utsläppen. Detta stärks genom att man inte ser något samband mellan halt och vindriktning för bensen och tolu-en.
Rapporten finns på Luftvårdsprogram-mets hemsida. ■■■
Mätningar på Hisingen visar på påverkan från såväl industrin som trafiken med avseende på olika kolväten. För några av kolvätena som mätts uppnås sannolikt de normer och miljömål som finns, men för bl.a. eten finns en risk för överskridande. För de ämnen där riktvärden saknas är resultaten jämför-bara med mätningar i andra tätorter i Europa, såsom Helsingfors och Berlin.
FAKTARUTA FÖR GÄLLANDE NORM- OCH MÅLVÄRDEN:
Miljökvalitetsnorm för bensen
Ämne Medelvärdestid Värde (ug/m3)
Bensen 1 år 5
Miljömål
Ämne Medelvärdestid Värde (ug/m3)
Bensen 1 år 1 Eten 1 år 1
Medicinska lågrisknivåer
Ämne Medelvärdestid Värde (ug/m3)
Eten Livstidsexponering 1,2 Propen Livstidsexponering 1,7-17 1,3-butadien Livstidsexponering 0,05-0,2 Bensen Livstidsexponering 1,3 Toluen Livstidsexponering 38 Xylen Livstidsexponering 44
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
M
en luftkvalitén är långt ifrån bra,och de senaste åren har inga yt-terligare förbättringar skett. Luftförore-ningarna bedöms bidra till fler än tusen dödsfall per år i Sverige.
Pressmeddelandet baseras på en rap-port som tagits fram av Naturvårdsver-ket tillsammans med IVL. Rapporten beskriver mätningar som gjorts i ett fyr-tiotal kommuner inom det så kallade URBAN-mätnätet som IVL sköter om samt på information från ett tiotal kom-muner som mäter i egen regi. Resulta-ten visar att sedan slutet av 1990-talet sker inte längre någon minskning av luft-föroreningshalterna i svenska städer. Hal-terna under vintern 2002/03 var högre än på flera år och flera städer riskerar att inte klara miljökvalitetsnormerna för ett eller flera ämnen. Det är framförallt svå-rast att klara normerna för partiklar och kvävedioxid.
Det är ännu inte klarlagt varför hal-terna av allvarliga luftföroreningar i tät-orter inte längre minskar som förut.
Väd-Luftkvalitet i tätorter
I februari skickade Naturvårdsverket ut ett pressmeddelande om att man inte längre ser någon tydlig förbättring av tätortsluften i Sverige. Luften i svenska tätorter har förbättrats betydligt under de senaste årtiondena tack vare minskade utsläpp från trafiken, industrin och hushållen.
I
samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg ansvarar Luftvårdsprogram-met för driften av den emissionsdatabas som finns för utsläpp till luft i Göte-borgsregionen. Luftvårdsprogrammet har nyligen uppdateratutsläpps-uppgifterna för småskalig upp-värmning. Tidigare uppgifter var gamla och inte lokalt anpassade. Uppgifterna repre-senterar utsläppssituationen 2002 samt en prognos för 2010. Småskalig uppvär mning omfattar här förbränningsan-läggningar mindre än A- och B-anläggningar (< 10 MW) enligt Miljöbalken, t.ex. loka-ler och bostäder där olja, biobränsle eller naturgas används som bränsle.
Utsläpps-uppgifter finns nu för alla kommuner i Göteborgsregionen. Rapporten finns på Luftvårdsprogrammets hemsida www.gr.to/luftvardsprogrammet (Rap-porter). ■
Utsläpp från småskalig uppvärmning
i Göteborgsregionen
ret kan ge stora variationer från ett år till ett annat. Andra orsaker kan vara lokalt ökade utsläpp från t ex vägtrafik, sjöfart eller vedeldning, men även ändrade ut-släppshalter från andra länder kan ha stor betydelse. Orsakerna till förändringarna kan också variera mellan olika tätorter. Naturvårdsverket och Vägverket bedö-mer att halterna av luftföroreningar i våra tätorter kan komma att minska framöver på grund av minskade utsläpp från väg-trafiken i Sverige och i närliggande län-der. Men utsläppen från vägtrafiken av-tar idag i betydligt långsammare takt än tidigare.
Det är främst partiklar och marknära ozon som ger hälsoproblem i tätorterna. Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, besvär för allergiker och astmatiker är några av de hälsoproblem som förknippas med luftföroreningar i tätorter.
Rapporten ovanstående är hämtat från heter ”Luftkvalitet i tätorter” och finns på Natur vårdsverkets hemsida:
www.naturvardsverket.se. ■
I
början av året lämnade Länssty relsen i Stockholm in ett förslag till åtgärdsprogram för att klara mil-jökvalitetsnormen (MKN) för par-tiklar (PM10) i Stockholms län efter ha fått det i uppdrag av regeringen. Partikelnormen överskrids idag i stora delar av Stockholms innerstad samt längs de mer trafikerade vä-garna i länet. Höga halter av partik-lar är ett hälsoproblem. Beräkning-ar för Stockholms län visBeräkning-ar att en sänkning av partikelhalten med 5 ug/m3 på årsbasis på sikt skulle leda till ca 230 färre dödsfall om året.För att klara normen i Stockholm måste halterna minska avsevärt. Den huvudsakliga källan till större par-tiklar är uppvirvlade slitageparpar-tiklar som kommer från slitage av vägen, däck och bromsar. Slitagepartiklar-na utgör 70-80 % av den totala PM10-halten i gatunivå under vin-ter och vår. Fina och ultrafina par-tiklar har sitt ursprung i utsläpp i andra länder och från förbrännings-processer, t ex utsläpp av avgaspar-tiklar från fordon, vedeldning och energianläggningar. Det Stockholm tar upp som förslag på akuta åtgär-der för att minska halterna är att halvera dubbdäcksanvändningen i länet, minska trafikmängden och att särskilda åtgärder sätts in dagar med risk för höga halter. Till åtgärder som bör genomföras på kort sikt hör också mer kunskap om bl a för-bättrade beläggningar och halkbe-kämpning. Men trots att åtgärder-na genomförs så kommer man inte att klara normen till 2005, då den ska vara uppfylld, möjligen inom de närmaste åren därpå.
Ärendet ligger nu hos regering-en som ska fatta beslut om ett evregering-en- even-tuellt genomförande av åtgärdspro-grammet. Länsstyrelsen har framfört önskan om snabbt beslut då de an-ser att det är brådskande att åtgär-derna påbörjas. ■
Stockholms
förslag till
åtgärder för att
sänka
partikel-halterna
Utsläpp av kvävedioxid (NO2) år 2002 (ton/år) från småhus i Göteborgsregionen fördelat på biobränsle, gas och olja. År 2002 använde 6 715 småhus biobränsle, 32 980 olja samt 2 348 gas som huvudsaklig energikälla för uppvärmning. Totala antalet småhus i regionen är enligt SCB:s register 134 302 st.
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
M
ed metandrift är avgasemissionerna betydligt lägre än för enkonventionell bensin- eller dieselbil. Väljer man att köra på naturgas är utsläppen av växthusgasen koldioxid mer än 20 procent lägre jämfört med bensin. Biogas ingår däremot i det naturliga krets-loppet och ger därför inget nettotillskott till växthuseffekten alls.
Biogas har hittills producerats i liten skala men intresset för detta rena bränsle växer. Volvo Personvagnars hemstad Göteborg är ett ut-märkt exempel på hur biogas produceras från avfall och systematiskt tillförs den befintliga distributionen av naturgas. Genom att tillföra biogas till naturgasnätet har koldioxidutsläppen från Bi-Fuelbilar i Göteborgsregionen minskat med 55 procent. Med Volvo Bi-Fuel parkerar man gratis på kommunens platser. För närvarande finns 9 tankställen för metan i Göteborgsregionen.
Andelen sålda Bi-Fuelbilar har varit relativt konstant även om den ökat något de senaste åren. Att inte ökningstaken varit högre beror på flera faktorer, främst att antalet tankställen under lång tid varit för få eller lokalt begränsade. Volvo Personvagnar är med sitt engagemang med Bi-Fuelbilar fast beslutna att ytterligare utveckla marknaden för gasbilar och att medverka till ännu tätare infrastruk-tur för tankställen. ■
Flera av Volvos bilmodeller har Bi-fuel-motorer för metan (naturgas eller biogas)/bensin, vilket betyder fördelar för både konsument och miljö. Bi-Fuel-konceptet erbjuder bättre miljö-egenskaper och lägre driftkostnader. Sedan tillverkningen startade 1995 har försäljningen varit framgångsrik och över 10.000 Bi-fuel-bilar har sålts i Europa.
För mer information: Malin Persson, Volvo Cars, Göteborg Tfn: 031–325 41 52, e-post mperss58@volvocars.com
Volvo Personvagnar satsar på
gasdrift
Detta är Klimp
I statens budget för åren 2003-2004 finns 840 mil-joner kronor avsatta för klimatinvesteringsprogram. Pengarna administreras av Naturvårdsverket. Kom-muner m fl har möjlighet att ansöka om pengar till lokala investeringsprogram som ska minska ut-släppen av växthusgaser. För 2004 har 300 miljo-ner delats ut varav Göteborg har tilldelats hela 52 miljoner. Klimpbidragen förutsätter att de sökan-de satsar lika mycket som staten satsar. Trafikkon-toret är en av flera aktörer i Göteborg som bevil-jats ”Klimppengar”. ■
Klimppengar till FEAT
Med hjälp av ”klimppengar” får Trafikkontoret i Göteborg chans att fortsätta FEAT-mätningarna. Ge-nom FEAT kan man mäta avgaser från den enskilda bilen i trafiken. Avgasmätningarna är ett sätt att ska-pa dialog med bilisterna om deras färdsätt och kör-ning. Trafikkontoret kommer att gå vidare med de här mätningarna i fyra områden under perioden 2004-2006. Ett av de områden som är aktuellt för avgasmätningar är Norra Lundby på Hisingen. ■
D
et har kommit nya mätföreskrifter (NFS 2003:27) ommiljökva-litetsnormer för utomhusluft. Föreskrifterna innehåller regler för mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat. Föreskrifterna omfattar miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid/kvä-veoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10), bensen och kolmonoxid. Föreskrifterna kan laddas ned från Naturvårdsverkets hemsida: http:/
/www.naturvardsverket.se
Naturvårdsverket har under hösten skrivit avtal med ITM Stock-holms universitet för att bygga upp en funktion som referenslabora-torium, ett ”reflabb”. Reflabbet kommer att kunna bistå kommuner och andra med följande:
• Ge råd om lämpliga mätmetoder och utrustning.
• Ge rekommendationer om var mätinstrumenten bör placeras (för att få bra bakgrundsvärden och i vilka miljöer miljökvalitetsnormer kan tänkas överskridas).
Vägledningen ges i första hand via en hemsida, i övrigt per telefon och e-post. Hemsidan kommer att upprättas inom kort.
Kontaktperson referenslaboratorium: Gunnar Nyquist, telefon: 08-674 72 82, e-post: gunnar.nyquist@itm.su.se ■
Nya mätföreskrifter och
referenslaboratorium för
miljökvalitetsnormer
N
aturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag (kallat MIKSA) om att redovisa förslag som ska underlätta och samordna kon-trollen av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft.Miljökvalitetsnormerna ställer höga krav på kontroll. Ansvaret för detta ligger på kommunerna. Det handlar om att följa det regelverk som anges i förordningen (2001:527) om miljökvalitet-snormer för utomhusluft och Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:27) om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM10). Det handlar naturligtvis också om att åstad-komma en så pass bra luft i tätorterna att såväl människor och miljö inte tar skada.
Beroende på föroreningssituationen i den egna kommunen kan behovet av resurser för kontrollen variera, men för många kom-muner kan det innebära en relativt omfattande resursåtgång, såväl personellt och ekonomiskt, som behöver investeras för att lagstift-ningen ska följas. Detta kan var en förklaring till att inte alla kom-muner har genomfört den kontroll som skulle behövas.
För att underlätta för kommunerna att genomföra kontrollen av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft har Naturvårdsverket därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag som kan underlätta och samordna arbetet när det gäller detta. Förslaget går ut på extern remiss under sommaren och slutredovisas den 1 ok-tober 2004.
Göteborgsregionens Luftvårdsprogram ingår i referensgruppen till arbetet och den stora skillnaden i förslaget som Naturvårdsver-ket tagit fram mot dagens situation är att länsstyrelserna får en betydligt tyngre och aktivare roll i kontrollen av normerna. För övrigt förespråkas samordning av luftövervakning i län/regioner och väl fungerande samarbetsformer som finns i form av luft-vårdsprogram eller dylikt ska tas till vara. ■
Miljökvalitetsnormer för
utomhusluft – hur
sam-ordnar vi mätningarna?
F
rån mitten av febr uar i och fyra månader framåt mäter vi luften i Partille. En mätvagn är pla-cerad vid Postgången i centrala Partille. Miljöförvalt-ningen Göteborg utför mätningarna på uppdrag av Gö-teborgsregionens Luftvårdsprogram. Luftföroreningar-na som vi mäter är kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Syftet är att ta reda på hur luftkvaliteten är vid bostadsbebyggelsen närmast E20 och vid Slottsmotet. Utifrån mätningar som gjordes 1999 visade det sig att Postgången i Partille är den plats i regionen som ligger närmast efter Göteborg och Mölndal i överskridande av miljökvalitetsnormen för NO2. I detta område finns även stora exploateringsplaner. Utifrån resultaten av på-gående mätningar kommer en bedömning att göras för miljökvalitetsnormerna för NO2 och PM10. Efter som-maren finns en rapport tillgänglig på Luftvårdsprogram-mets hemsida för alla intresserade. ■Nu mäter vi luften
i Partille!
www.gr.to/luftvardsprogrammet
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,
Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg
Adress Karl Johansgatan 23–25, 414 59 Göteborg • Tel 031–61 28 73 • Fax 031–61 27 72
ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ
○
○
○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○
NYA RAPPORTER
Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet
• Kolväten i Göteborgsluften – Industrins påverkan på luftkvaliteten på Hisingen IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Rapport 134, 2004-04-08 • Utsläppsberäkning - Beräkning av utsläpp från småskalig uppvärmning år 2002 och 2010 SWECO VIAK; Göteborg, Rapport 133,
