U937
För Göteborgsregionens Luftvårdsprogram
Kolväten i Göteborgsluften-Industrins påverkan på
luftkvaliteten på Hisingen
Göteborg 2004-04-08
IVL Svenska Miljöinstitutet
Annika Potter
Eva Brorström-Lundén
Karin Sjöberg
Innehållsförteckning
1
Bakgrund och syfte………...……..….…3
2
Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer……….……..…...…3
3
Mätningarnas genomförande………..….……3
3.1
Mätplats…..……….…...……….…....3
3.2
Mätprogram…..……….…...……….….……..…...4
4
Mätmetoder……….………..………...…...4
4.1
Kontinuerliga mätningar av flyktiga kolväten med två till sex kolatomer (VOC)………..4
4.2
Diffusionsprovtagning av flyktiga kolväten med sex till nio kolatomer (BTEX)…..…...4
5
Resultat………...5
5.1
Mätdatatillgänglighet………..………..5
5.2
Vinddata……….………..5
5.3
Halter av volatila organiska ämnen med två till sex kolatomer………...…..….…5
.
5.3.1
Halternas vindberoende……….…..6
5.3.2
Veckomedelvärden………...…...8
5.4
BTEX………..….9
5.5
Jämförelse av veckomedelvärden för bensen mellan diffusiv och aktiv metod….…….…8
6
Jämförelser med miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer……….….9
7
Slutsatser………...…10
Kolväten i Göteborgsluften-Industrins påverkan på luftkvaliteten på Hisingen
1 Bakgrund och syfte
Under årens lopp har ett flertal undersökningar av hur industriella utsläpp påverkar luftkvaliten i regionen utförts inom ramen för Göteborgsregionens luftvårdsprograms verksamhet. Ett exempel är projektet ” Luftföroreningar på Hisingen 1988-2000” som utfördes år 2000-2001 för att undersöka hur luften på Hisingen förändrats under 1990-talet.
På Hisingen släpps det ut volatila organiska ämnen (VOC), bl a från diffusa utsläpp från otäta tankar med bensin eller andra petroleumprodukter på raffinaderierna och i oljehamnen. Önskan har uppkommit om VOC-mätningar i luft som en komplettering till tidigare gjorda mätningar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram, genomfört
luftmätningar m a p VOC i en punkt på Hisingen i syfte att undersöka luftkvaliten, visa haltvariationer och, om möjligt, utröna om raffinaderiernas och oljehamnens utsläpp ger en betydande påverkan på VOC-halterna i området.
2
Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer
Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts inom svensk lagstiftning bland annat som en anpassning av EUs ramdirektiv för luftkvalitet och vidhängande dotterdirektiv till svenska förhållanden. Det finns en MKN avseende kolmonoxid (CO) och bensen som fastställdes under våren 2003 där MKN för bensen är 5 µg/m3. Övriga ämnen som diskuteras för nya MKN är eten och 1,3-butadien, och i Miljömålspropositionen (Regeringens proposition 2000/01:130) anges långsiktiga miljömål bl a för eten och bensen.
Institutet för Miljömedicin (IMM) har angivit rekommenderade medicinska lågrisknivåer för ett antal enskilda VOC-komponenter som anses kunna ge upphov till cancer eller påverka centrala nervsystemet. Lågrisknivån definieras som den haltnivå som teoretiskt kan ge upphov till ett cancerfall per 100 000
invånare, om dessa exponeras för ämnet ifråga under en livstid. Eten, 1,3-butadien, bensen, toluen och xylen ingår bland de ämnen för vilka lågrisknivåer angivits. En sammanställning av gällande och föreslagna miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer för de komponenter som är aktuella i denna rapport återfinns i bilaga 1.
Eftersom marknära ozon anses vara en viktig miljöfråga åläggs EUs medlemsländer i det nya ozondirektivet (2002/3/EC) att mäta ett antal s k ozonbildande ämnen. Eten, propan, butan, isobutan, 1,3-butadien, n-pentan, ison-pentan, n-hexan, bensen, toluen, n-oktan, etylbensen och xylenerna är ämnen i denna mätning som inkluderas i EUs lista med prioriterade ozonbildande VOC.
3
Mätningarnas genomförande
Mätningar av VOC genomfördes med två olika mätmetoder i en mätpunkt på Hisingen. IVL ansvarade för att en mätbod, Portakabin, inhyrdes och placerades vid mätplatsen medan Göteborgsregionens
Luftvårdsprogram såg till att mätboden var ansluten till elnätet under mätningarna.
IVL installerade utrustning för all provtagning i mätboden och startade upp de kontinuerliga mätningarna den 6 november 2003. De första diffusiva provtagarna för bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) sattes upp den 11 november och provbyten av diffusiva BTEX-provtagare sköttes sedan varje vecka av personal från IVL. I samband med provbyten av de diffusiva veckoprovtagarna utfördes också service, kalibrering etc av instrumentet för den kontinuerliga VOC-provtagningen.
3.1
Mätplats
Valet av mätplats baserades på statistik av vinddata och placerades invid ett bostadsområde beläget i det som normalt är förhärskande vindriktning från raffinaderierna och oljehamnen vid denna årstid. Inom en
kilometers radie från mätpunkten finns också ett flertal större trafikleder såsom Hisingeleden och
Torslandavägen. I mätplatsens omedelbara närhet finns en mindre trafikerad väg och en parkeringsplats. En karta där mätplatsen är markerad finns i figur 3.
3.2
Mätprogram
Mätningar av flyktiga kolväten genomfördes i sex veckor under perioden 7 november – 22 december 2003. De flyktiga kolvätena delas här in i två kategorier beroende på vilken mätmetod som användes.
Volatila organiska kolväten,(VOC), (≤C6): Mätningarna utfördes med kontinuerlig övervakning på timbas, där en gaskromatograf med automatisk injektor användes. De ämnen som ingick i analysen var eten, propan,
n-butan, isobutan, 1,3-butadien, n-pentan, isopentan, 2- & 3-metylpentan, n-hexan och bensen. Avsikten var
inte att analysera toluen med denna metod, men vid en jämförelse av framräknade veckomedelvärden från de kontinuerliga mätningarna och mätvärden från de diffusiva veckoprovtagarna stämde de väl överens och toluen redovisas i en del av figurerna.
Bensen, toluen, etylbensen, xylen (BTEX): Mätning med diffusionsprovtagare på veckobas. Även n-oktan och n-nonan bestämdes på dessa provtagare
4
Mätmetoder
4.1
Kontinuerliga mätningar av flyktiga kolväten med 2-6 kolatomer (VOC)
Provtagning och analys av volatila organiska ämnen genomfördes med hjälp av en utrustning bestående av ett Unity Air Server System kopplat till en högupplösande gaskromatograf med FID. En provtagningsvolym på ca 500 ml erfordrades för att önskade detektionsgränser (0.02 – 0.18 ppb) skulle uppnås, vilket innebar en provtagningstid på 40 minuter per timma med ett flöde på 12 ml/minut. En gång per dygn genomfördes prestandakontroll med hjälp av en kolväteblandning.
För kalibrering av instrumentet användes en referensgasstandard innehållande 1-10 µmol/ mol vardera av bl a eten, propan, n-butan, isobutan, 1,3-butadien, n-pentan, isopentan, 2- & 3-metylpentan, n-hexan, bensen och toluen i kvävgas. Denna standard preparerades av National Physical Laboratory (NPL) i Storbritannien och osäkerheten i referensmaterialet uppgavs vara mindre eller lika med 2%.
Kalibrering utfördes före och efter mätperioden, samt därutöver när tillfälle gavs, t ex efter gasbyte och annan service. Instrumentblank kontrollerades i samband med kalibreringarna. Enheten styrdes av en PC där också mätdata lagrades. En gång per vardagsdygn kontaktades PCn via modem för kontroll och överföring av data. Instrumentet var placerat i en mätbod med provluftsintaget monterat på taket. Gastuberna förvarades samma bod och var anslutna till en gascentral som försåg instrumentet med gas.
4.2
Diffusionsprovtagning av flyktiga kolväten med 6-9 kolatomer (BTEX)
Vid provtagningen användes diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer. Dessa består av ett rör innehållande en adsorbent (här Tenax-TA). Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse), vilket medför att ingen extern energi behöver tillföras. Mätmetoden, som är kommersiellt tillgänglig bl a via Perkin Elmer, har en onoggrannhet på maximalt ±15% uppmätt mot ett aktivt BTX-instrument.
Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startas genom att den ena förslutningen ersätts av en diffusionstillsats. Under provtagning hänger provtagarna lodrätt med öppningen nedåt, se figur 1. Provtagningen avslutas genom att röret försluts på nytt.
De ämnen som bestäms med denna metod är bensen, toluen, etylbensen, xylener, n-butylacetat, n-oktan och
n-nonan. Analysen utförs med en automatiserad termisk injektor kopplad till en högupplösande
gaskromatograf med flamjonisationsdetektor.
diffusionstillsats
adsorbentrör
förslutning
Figur 1 Montage av VOC – provtagare
5
Resultat
5.1
Mätdatatillgänglighet
De kontinuerliga mätningarna av VOC har under den planerade mätperioden 10 november – 19 december 2003 haft två kortare avbrott för kalibrering och instrumentservice. Därutöver har det inträffat två perioder med oplanerade mätuppehåll som tillsammans utgör cirka tre dygns mätdatabortfall. Då mätningarna startats tre dygn tidigare och avslutats tre dygn senare än planerat utvärderades dessa kromatogram för att
kompensera för mätdatabortfallet. Totalt under mätperioden finns 946 observationer av dessa ämnen. För de diffusiva BTEX-provtagarna finns veckomedelvärden för veckorna 46-51.
5.2
Vinddata
Vindriktningen i området har under mätperioden dominerats av västliga till sydöstliga vindar. Den
förhärskande vindriktningen har varit sydöstlig. Vindriktning och vindhastighet avsatta månadsvis mot tiden illustreras i bilaga 3.2. Som också framgår av bilaga 3.1 och bilaga 4.1 & 4.2 fanns ingen korrelation mellan vindhastighet och vindriktning.
5.3
Halter av volatila organiska ämnen med två till sex kolatomer
Halterna av de VOC som analyserats på timbas samvarierade för de flesta ämnen och tillfällen. Generellt sett var halterna kring eller under 1 ppb och endast vid enstaka tillfällen har märkbara förhöjningar skett.
Undantag är halterna av propan och isopentan där veckomedelvärdena legat mellan 1.5 och 4 ppb. Dessa ämnen är också de enda av de analyserade som vid ett flertal tillfällen överstigit 10 ppb.
I bilaga 2 har de uppmätta VOC-halterna avsatts mot tiden veckovis under mätperioden. De har delats in i C2+3,C4, C5 respektive C6-kolväten för att göra figurerna mer överskådliga. För samtliga ämnen har halva
5.3.1 Halternas vindberoende
Resultaten från de kontinuerliga VOC-mätningarna har sammanställts med vinddata. Figurer för samtliga ämnen avsatta dels mot vindriktning, dels mot vindhastighet, visas i bilaga 3.1.
För flera komponenter som t ex propan, n-pentan, isopentan och n-hexan kan man utläsa ett samband mellan förhöjda halter och en vindriktning omkring 2100, dvs vid sydvästliga vindar. Man kan ur dessa figurer också se ett svagt samband mellan höga halter och en vindriktning på ca 900 för många av de VOC som redovisas här, men detta beror troligen på att när ingen vindstyrka uppmätts har vindriktningen registrerats som 900. Detta antagande stöds av att det för de flesta av komponenterna kan utläsas ett samband mellan högre halter och mycket låga vindhastigheter (omkring 0 m/s).
I Breuerdiagrammen av medianer, sjuttio- och nittiofempercentiler vid olika vindriktningar (bilaga 4.1 och
4.2) har samtliga data där vindhastigheten varit mindre än 1.5 m/s uteslutits, vilket leder till att man inte ser
det samband mellan förhöjda halter och en östlig vindriktning som man kunde se i bilaga 3.1.
Det finns ett samband mellan låga vindhastigheter (ca 1-3 m/s) och högre halter för eten, 1,3-butadien, n-butan, isobutan och bensen, vilket kan tyda på att de emitteras i närheten av mätplatsen.
I Breuerdiagramen av sjuttio- och nittiofempercentilerna vid olika vindriktningar kan man för de flesta av de ämnen som visas i bilaga 4.1, se något högre halter vid de tillfällen vinden varit sydvästlig. Detta samband finns inte för eten, n-butan, isobutan eller bensen och man kan därmed anta att de inte har samma, eller att de har flera, emissionskällor än övriga uppmätta VOC. För eten, 2- & 3-metylpentan och n-hexan kan man se en höjning av nittiofempercentilen i nordlig riktning. Motsvarande förhöjning syns inte för sjuttiopercentilerna eller för medianvärdena då det är fem enskilda timmedelvärden som står för denna förhöjning. De högsta halterna i nordlig vindriktning uppmättes 7 respektive 12 december vid relativt låga vindhastigheter (1,9-3,6 m/s).
I bilaga 4.2 visas Breuerdiagram av medianhalter vid olika vindriktningar. För n-butan är samtliga
medianvärden under detektionsgränsen och detta diagram visas därför ej. Man kan se motsvarande samband mellan sydvästliga vindar och högre medianvärden som för sjuttio- och nittiofempercentilerna i samma vindriktningar. För propan, n-pentan, isopentan, 2-& 3-metylpentan och n-hexan är detta samband mycket tydligt, se även figur 2. Bland de ämnen som inte uppvisade samma påverkan vid sydvästliga vindar fanns bensen och toluen, vilket tyder på att den bensen som uppmättes i mätpunkten sannolikt till största delen härrör från trafiken i området.
Vindriktning & propanhalt vecka 46
0 60 120 180 240 300 360 2003-11-10 2003-11-10 2003-11-10 2003-11-11 2003-11-11 2003-11-12 2003-11-12 2003-11-13 2003-11-13 2003-11-14 2003-11-14 2003-11-15 2003-11-15 2003-11-16 2003-11-16 vindriktning, grader 0 5 10 15 20 25 propanhalt, ppb vindriktning propanhalt
Figur 2 Vindriktning och propanhalt avsatta mot tiden veckovis för vecka 46 illustrerar hur propanhalten ökar när vindriktningen ligger inom den sydvästliga sektorn (här 2030 till 2470).
I rakt sydlig riktning från mätplatsen finns Ryahamnen, som är den äldsta av Göteborgs oljehamnar och hemmahamn för mindre bunkerbåtar och lokala tankfartyg, se figur 3.Vid sydvästliga vindar mot mätplatsen passerar luften först Skarvikshamnen, som är en hamn för distribution av bl a olja, bensin och fotogen. Vid Skarvikshamnen sker också lagring av dessa produkter i cisterner och bergrum. Torshamnen, som är den råoljepir som försörjer Göteborgs raffinaderier med råolja, ligger i vindriktning mot mätplatsen vid omkring
2500. Denna vindriktning hamnar mellan den västliga och den sydvästliga vindsektorn i Breuerdiagrammen i
bilaga 4.1 och bilaga 4.2.
Då också raffinaderierna och deras cisternparker är lokaliserade så att de från rakt västliga till sydliga vindar ligger i vindriktningen mot mätplatsen kan man anta att den haltförhöjning av alkaner med tre till sex kolatomer som sker i dessa vindriktningar till stor del härrör från hamnens och petroleumindustrins verksamheter.
Figur 3 Karta med mätplatsen, petroleumindustri och oljehamnar utmärkta. Torshamnen ligger strax utanför kartan i västlig riktning.
5.3.2 Veckomedelvärden
För VOC-komponenterna har medelvärden och medianer beräknats på veckobasis och redovisas i bilaga 5.1 angivna i ppboch i bilaga 5.2 angivna i µg/m3. Vid omräkning från ppb till µg/m3 har en temperatur på 25oC och ett lufttryck på 1013 hPa använts.
Halterna av de mest volatila av de ämnen som inkluderas i denna studie mäts inte regelbundet i
omgivningsluft i Sverige. Under en period mellan februari 1989 och oktober 1990 analyserades dock flertalet av dessa ämnen var fjärde timma dygnet runt vid en provtagningsstation på Rörvik. Rörvik är beläget på den svenska västkusten några mil söder om Göteborg och, i brist på andra uppgifter, får denna mätning användas som en referensstation för mätningen på Hisingen.
För isobutan och n-butan var de veckovisa medianvärdena från mätningarna på Hisingen lägre eller i samma nivå som medel- och medianvärdena vintertid vid Rörvik. När det gäller eten var medel- och medianvärdena något högre vid mätningen på Hisingen än vid Rörviksmätningarna och för propan, n-pentan och isopentan var de uppmätta veckomedelvärdena på Hisingen upp till fem gånger högre än vintermedelvärdet på bakgrundsstationen vid Rörvik.
Vid en jämförelse mellan uppmätta etenhalter på Hisingen och mätningar utförda i och omkring Berlin 1996 så låg periodmedelvärdet på Hisingen (1.2 µg/m3) någonstans mellan rural bakgrund (0.68 µg/m3) och urban bakgrund (2.3 µg/m3). Periodmedelvärdet är i ungefär samma haltnivå som vid mätningar utförda i urban bakgrund i Helsingfors under 2001 och i tre olika franska städer under 1997-2002.
Om man jämför periodmedelvärden för de sex mätveckorna på Hisingen för n-pentan (2.5 µg/m3) och isopentan (6.0 µg/m3) med de halter som uppmätts i urban bakgrund i Berlin 1996 så ligger de inom samma haltområde. Periodmedelvärdet för propan (5.2 µg/m3) är dock mer i nivå med trafikerad gatumiljö i Berlin (4.6 µg/m3) än med den urbana bakgrunden (3.2 µg/m3). Även vid jämförelse med mätningar utförda i Frankrike så är halten av propan i nivå med mätningar utförda invid vägar med högt trafikflöde (Lille 1997-99 och Marseille 2001-02) medan halterna av n-pentan och isopentan är jämförbara med mätningar i urban bakgrund (Douai 1995-96, Fives 1999-00 och Strasbourg 2002).
5.4
BTEX
Resultaten från den diffusiva veckoprovtagningen av volatila organiska ämnen redovisas angivna i µg/m3 i
bilaga 6 och i figur 4 nedan visas de uppmätta BTEX-halterna veckovis under mätperioden. Halterna har
jämförts med de senast tillgängliga mätningarna med diffusiva provtagare för urban bakgrund i centrala Göteborg, som utfördes under vintersäsongen 2001-2002. Denna jämförelse visar att man för de aromatiska föreningarna uppmätt halter på ungefär samma nivå vid mätstationen på Hisingen som man tidigare gjort för urban bakgrund i centrala Göteborg.
BTEX-halter veckovis 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 03-46 03-47 03-48 03-49 03-50 03-51 halt (µg/m 3) BENSEN TOLUEN ETYLBENSEN M+P-XYLEN O-XYLEN
Figur 4 BTEX-halter veckovis vid mätpunkten.
Om man studerar kvoterna av veckomedelvärdena för BTEX-komponenterna och bensen ser man att förhållandet dem emellan är likartat för samtliga mätveckor.I figur 5 nedan visas det relativa förhållandet mellan BTEX-halterna vid mätstationen på Hisingen. Kvoterna mellan de olika BTEX-komponenterna skilde sig inte markant från motsvarande kvoter i gatumiljö vid Sprängkullsgatan i centrala Göteborg för samma period. Då Sprängkullsgatan är en mycket trafikbelastad miljö kan man anta att det största källbidraget av dessa ämnen, både vid Sprängkullsgatan och vid mätplatsen på Hisingen, kommer ifrån trafiken.
ETYL-
M+P-BENSEN TOLUEN BENSEN XYLEN O-XYLEN 1 3 0.4 2 0.5
Figur 5 Inbördes förhållande mellan de olika BTEX-halterna.
5.5
Jämförelse av veckomedelvärden för bensen mellan diffusiv och aktiv
mätmetod
Under tre av mätveckorna på Hisingen exponerades sex diffusiva provtagare för BTEX parallellt med varandra i närheten av provintaget till den kontinuerliga VOC-mätningen. Detta utfördes dels som en kvalitetskontroll för att kunna studera spridningen för provtagning och analys av de ackrediterade diffusiva provtagarna, dels för att kunna göra en jämförelse med bensenresultaten från de kontinuerliga VOC-mätningarna.
För att en jämförelse med resultaten från de kontinuerliga bensenmätningarna skulle kunna utföras räknades det fram nya veckomedelvärden från dessa mätningar där start- och stopptider anpassades efter
provbytestiderna för de diffusiva provtagarna. Även toluen togs med i jämförelsen trots att analys av toluen inte ansågs fungera optimalt med den analyskolonn som användes vid de kontinuerliga mätningarna av VOC. I figur 6 nedan visas resultaten av dessa jämförelser. Samtliga halter anges i µg/m3 och de veckomedel som här anges som UNITY refererar till de kontinuerliga mätningarna. P g a ett missöde på laboratoriet finns det bara fem diffusiva prover vecka 48. I figuren framgår att bensenhalterna från de diffusiva provtagarna inte skiljer sig signifikant från de framräknade veckomedelvärdena från de kontinuerliga VOC mätningarna.
Figur 6 BTEX-halter veckovis vid mätpunkten i µg/m3 , dels för de diffusiva BTEX-provtagarna, dels för de
kontinuerliga mätningarna (UNITY) av bensen och toluen. Standardavvikelsen för de diffusiva provtagarna och haltskillnaden mellan de olika mätmetoderna visas i procent.
6
Jämförelser med miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer
För eten finns ett föreslaget miljömål på 1 µg/m3 med en medelvärdestid på ett år och en rekommenderad medicinsk lågrisknivå på 1.2 µg/m3 för livstidsexponering (bilaga 1). Det framräknade veckomedelvärdet för eten överskred det angivna miljömålet och lågrisknivån under tre av sex mätveckor. Periodmedelvärdet under de sex mätveckorna var 1.2 µg/m3. Det är möjligt att årsmedelvärdet vid mätplatsen ännu inte uppnår det föreslagna miljömålet även om etenhalten ofta är lägre under sommarmånaderna.
Även 1,3-butadien finns med bland de ämnen för vilka IMM rekommenderat en lågrisknivå (bilaga 1). Denna nivå är angiven som 0.05-0.2 µg/m3 för livstidsexponering. Om man jämför med den lägre haltnivån i det angivna intervallet så överskreds denna av samtliga veckomedelvärden från mätperioden, medan det övre angivna värdet på 0.2 µg/m3 inte överskreds i något av de framräknade veckomedelvärdena under
mätperioden. Periodmedelvärdet för 1,3-butadien under de sex mätveckorna var 0.09 µg/m3.
Uppmätta och framräknade veckomedelvärden avseende bensen vid mätplatsen under denna period låg långt under gällande miljökvalitetsnorm (5 µg/m3), men överskreds vid enskilda timmedelvärden vid ett flertal tillfällen. Det högsta uppmätta timmedelvärdet under perioden var 9.5 µg/m3. Det föreslagna miljömålet på 1 µg/m3 med en medelvärdestid på ett år överskrids samtliga mätveckor för bensen. Den rekommenderade medicinska lågrisknivån för bensen är 1.3 µg/m3 och de framräknade veckomedelvärdena överskrider denna nivå fyra veckor av sex. Periodmedelvärdet för bensen under de sex mätveckorna var 1.5 µg/m3 och det är tveksamt om miljömålet på 1 µg/m3 uppnås redan nu.(bilaga 1).
De uppmätta halterna av toluen och xylenerna var mycket lägre än de rekommenderade medicinska lågrisknivåerna för dessa ämnen.
bensen toluen etylbensen m+p-xylen o-xylen
vecka 03-48 medel diffusiva (µg/m3) 2.2 7.4 1.0 4.0 1.2 antal diffusiva 6 6 6 6 6 standardavvikelse(%) 10 4.9 2.2 2.8 2.2 medel UNITY (µg/m3) 2.3 7.4 skillnad UNITY/diffusiva (%) 1.3 0.1 vecka 03-49 medel diffusiva (µg/m3) 1.4 6.3 0.94 3.6 1.1 antal diffusiva 6 6 6 6 6 standardavvikelse(%) 2.5 3.0 2.8 2.1 3.2 medel UNITY (µg/m3) 1.4 6.3 skillnad UNITY/diffusiva (%) 3.3 0.1 vecka 03-50 medel diffusiva (µg/m3) 1.2 3.8 0.60 2.2 0.68 antal diffusiva 5 5 5 5 5 standardavvikelse(%) 2.5 3.0 2.8 2.1 3.2 medel UNITY (µg/m3) 1.2 3.7 skillnad UNITY/diffusiva (%) -0.6 -2.1
7
Slutsatser
För de aromatiska föreningar som uppmättes med diffusiv veckoprovtagning, dvs bensen, toluen, etylbensen och xylener, tyder haltförhållandet dem emellan på att trafiken står för en stor del av emissionen. Detta antagande stärks av att man inte ser något samband mellan halt och vindriktning för bensen eller toluen, som även analyserades på timbas.
Haltnivån avseende bensen var vid mätplatsen under denna period långt under gällande miljökvalitetsnorm (5 µg/m3), men periodmedelvärdet för bensen under de sex mätveckorna var 1.5 µg/m3 och det är tveksamt om miljömålet på 1 µg/m3 uppnås redan nu.
När det gäller eten var medel- och medianvärdena något högre vid mätningen på Hisingen än vid tidigare utförda mätningar vid en bakgrundsstation vid Rörvik (1999-90). Om man jämför periodmedelvärdet på 1.2 µg/m3 med mätningar utförda i och omkring Berlin 1996 så ligger detta värde någonstans mellan rural bakgrund (0.68 µg/m3) och urban bakgrund (2.3 µg/m3). Periodmedelvärdet är jämförbart med halter från mätningar utförda i urban bakgrund i Helsingfors under 2001.
Då medelhalten av eten under perioden var 1.2 µg/m3 är det troligt att årsmedelvärdet av eten vid mätplatsen ännu inte uppnår det föreslagna miljömålet på 1 µg/m3.Den rekommenderade medicinska lågrisknivån för eten är 1.2 µg/m3 för livstidsexponering och även om halterna kan vara lägre under sommarhalvåret finns det risk att denna nivå överskrids.
För 1,3-butadien är den medicinska lågrisknivån angiven som 0.05-0.2 µg/m3 och under mätperioden överskreds den lägre nivån i intervallet, men inte den högre.
För propan, n-pentan och isopentan var de uppmätta veckomedelvärdena på Hisingen upp till fem gånger högre än vintermedelvärdet vid Rörvik. Om man jämför periodmedelvärden för de sex mätveckorna på Hisingen för dessa ämnen med de halter som uppmätts, dels i urban bakgrund, dels i gatumiljö med stor trafikbelastning, i Berlin 1996 så låg n-pentan och isopentan inom samma haltområde som den urbana bakgrunden medan propanhalten låg i nivå med halterna i trafikerad gatumiljö. Samma förhållande förelåg vid jämförelser med halter från mätningar utförda i Frankrike 1997-2002 och i Helsingfors 2001.
Man kan genom att studera halterna vid olika vindriktningar i s k Breuerdiagram utläsa en viss förhöjning av halterna för propan, n-pentan, isopentan, 2- & 3-metylpentan och n-hexan vid västliga till sydliga vindar. Vid sydvästlig vindriktning, då denna förhöjning var som störst, var medianerna för dessa alkaner 3-5 gånger högre än för vindriktningar inom den nordliga och östliga sektorn. Eftersom både petroleumindustrierna och oljehamnarna är lokaliserade så att de vid västliga till sydliga vindar ligger i vindriktningen mot mätplatsen är det rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöjningar som sker av dessa ämnen.
8
Referenser
Lindskog A, (1996), ”Nonmethane hydrocarbons and nitrogen oxides in background air” doktorsavhandling Stockholms Universitet institutionen för analytisk kemi.
Mowrer, J. och Lindskog, A. (1991). Automatic unattended sampling and analysis of background levels of C2-C5 hydrocarbons. Atmospheric Environment, 25A, pp. 1971-1979.
Lindskog, A. och Moldanová, J. (1994) The influence of the origin, season and time of the day on the distribution of individual NMHC measured at Rörvik, Sweden. Atmospheric Environment, 28, pp. 2383-2398.
EU (2004), Measurement of Ozone Precursor Volatile Organic Compounds (VOCs), Proceedings of the International Expert Meeting, 6th and 7th March 2003.
EU (1996), Europaparlamentets och Rådets direktiv 96/62/EG av den 27 September 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten.
EU (2000), Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/69/EC av den 16 November 2000 om gränsvärden för bensen och kolmonoxid i luften.
EU (2002), Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/3/EC av den 12 Februari 2002 om ozon i luften. Naturvårdsverket (2002), Förslag till miljökvalitetsnorm för bensen och koloxid . Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket Rapport 5208.
Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
IMM (1992). Hälsorelaterad miljöövervakning - ett programförslag. Institutet för miljömedicin, IMM-rapport 7/92.
Bilaga 1
Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer
Nedan har sammanställts gällande miljökvalitetsnormer samt miljömål och lågrisknivåer avseende
aktuella komponenter i utomhusluft.
Gällande miljökvalitetsnorm för bensen
Komponent
Medel-värdestid
Värde
Anmärkning
Bensen
1 år
5 µg/m
3aritmetiskt medelvärde
Miljömål
Komponent
Medel-värdestid
Värde
µg/m
3Bensen
1 år
1
Eten
1 år
1
Rekommenderade medicinska lågrisknivåer för enskilda VOC
Lågrisknivån definieras som den haltnivå som teoretiskt kan ge upphov till ett cancerfall per 100 000 invånare, om dessa exponeras för ämnet ifråga under en livstid(1).
Ämne
Kritisk effekt
Lågrisknivå
(ppb)
Lågrisknivå
(µg/m
3)
Eten
cancerrisk
1
1.2
Propen
cancerrisk
1-10
1.7-17
1,3-Butadien
cancerrisk
0.02-0.1
0.05-0.2
Bensen
leukemi
0.4
1.3
Toluen, Xylen
påverkan på centrala
nervsystemet
10
38 respektive 44
1. Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier IMM (1992).
Bilaga 2
Uppmätta timmedelhalter av VOC avsatta mot tiden veckovis under
mätperioden
Eten & propan vecka 46
0 5 10 15 20 25 2003-11-10 2003-11-11 2003-11-12 2003-11-13 2003-11-14 2003-11-15 2003-11-16 2003-11-17 halt(ppb) ethene propan C4-kolväten vecka 46 0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18 2003-11-10 2003-11-11 2003-11-12 2003-11-13 2003-11-14 2003-11-15 2003-11-16 2003-11-17 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 46 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 9.0 2003-11-10 2003-11-11 2003-11-12 2003-11-13 2003-11-14 2003-11-15 2003-11-16 2003-11-17 halt(ppb) isopentan n-pentan C6-kolväten vecka 46 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2003-11-10 2003-11-11 2003-11-12 2003-11-13 2003-11-14 2003-11-15 2003-11-16 2003-11-17 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan hexan bensen
Eten & propan vecka 47
0 5 10 15 20 25 30 2003-11-19 2003-11-19 2003-11-20 2003-11-20 2003-11-21 2003-11-21 2003-11-22 2003-11-22 2003-11-23 2003-11-23 2003-11-24 halt(ppb) eten propan C4-kolväten vecka 47 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 2003-11-19 2003-11-19 2003-11-20 2003-11-20 2003-11-21 2003-11-21 2003-11-22 2003-11-22 2003-11-23 2003-11-23 2003-11-24 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 47 0 2 4 6 8 10 12 2003-11-19 2003-11-19 2003-11-20 2003-11-20 2003-11-21 2003-11-21 2003-11-22 2003-11-22 2003-11-23 2003-11-23 2003-11-24 halt(ppb) isopentan n-pentan C6-kolväten vecka 47 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 2003-11-19 2003-11-19 2003-11-20 2003-11-20 2003-11-21 2003-11-21 2003-11-22 2003-11-22 2003-11-23 2003-11-23 2003-11-24 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan hexan bensen
Eten & propan vecka48 0 10 20 30 40 50 60 70 2003-11-24 2003-11-25 2003-11-26 2003-11-27 2003-11-28 2003-11-29 2003-11-30 2003-12-01 halt(ppb) eten propan C4-kolväten vecka 48 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35 2003-11-24 2003-11-25 2003-11-26 2003-11-27 2003-11-28 2003-11-29 2003-11-30 2003-12-01 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 48 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2003-11-24 2003-11-25 2003-11-26 2003-11-27 2003-11-28 2003-11-29 2003-11-30 2003-12-01 halt(ppb) isopentan pentan C6-kolväten vecka 48 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2003-11-24 2003-11-25 2003-11-26 2003-11-27 2003-11-28 2003-11-29 2003-11-30 2003-12-01 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan hexan bensen
Eten & propan vecka 48 med ett propan-värde uteslutet 0 2 4 6 8 10 12 14 2003-11-24 2003-11-25 2003-11-26 2003-11-27 2003-11-28 2003-11-29 2003-11-30 2003-12-01 halt(ppb) eten propan
Eten & propan vecka 49
0 5 10 15 20 25 2003-12-01 2003-12-02 2003-12-03 2003-12-04 2003-12-05 2003-12-06 2003-12-07 2003-12-08 halt(ppb) eten propan C4-kolväten vecka49 0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18 2003-12-01 2003-12-02 2003-12-03 2003-12-04 2003-12-05 2003-12-06 2003-12-07 2003-12-08 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 49 0 5 10 15 20 25 30 35 2003-12-01 2003-12-02 2003-12-03 2003-12-04 2003-12-05 2003-12-06 2003-12-07 2003-12-08 halt(ppb) isopentan n-pentan C6-kolväten vecka 49 0 2 4 6 8 10 12 2003-12-01 2003-12-02 2003-12-03 2003-12-04 2003-12-05 2003-12-06 2003-12-07 2003-12-08 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan n-hexan bensen
Eten & propan vecka 50 0 5 10 15 20 25 30 2003-12-08 2003-12-09 2003-12-10 2003-12-11 2003-12-12 2003-12-13 2003-12-14 2003-12-15 halt(ppb) eten propan C4-kolväten vecka 50 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35 0.40 0.45 0.50 2003-12-08 2003-12-09 2003-12-10 2003-12-11 2003-12-12 2003-12-13 2003-12-14 2003-12-15 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 50 0 2 4 6 8 10 12 14 2003-12-08 2003-12-09 2003-12-10 2003-12-11 2003-12-12 2003-12-13 2003-12-14 2003-12-15 halt(ppb) isopentan n-pentan C6-kolväten vecka 50 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 2003-12-08 2003-12-09 2003-12-10 2003-12-11 2003-12-12 2003-12-13 2003-12-14 2003-12-15 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan n-hexan bensen
Eten & propan vecka 51
0 5 10 15 20 25 30 2003-12-15 2003-12-16 2003-12-17 2003-12-18 2003-12-19 2003-12-20 2003-12-21 2003-12-22 halt(ppb) eten propan C4-kolväten vecka 51 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 2003-12-15 2003-12-16 2003-12-17 2003-12-18 2003-12-19 2003-12-20 2003-12-21 2003-12-22 halt(ppb) isobutan 1,3-butadien n-butan C5-kolväten vecka 51 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 2003-12-15 2003-12-16 2003-12-17 2003-12-18 2003-12-19 2003-12-20 2003-12-21 2003-12-22 halt(ppb) isopentan n-pentan C6-kolväten vecka 51 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 2003-12-15 2003-12-16 2003-12-17 2003-12-18 2003-12-19 2003-12-20 2003-12-21 2003-12-22 halt(ppb) 2-metylpentan 3-metylpentan n-hexan bensen
Bilaga 3.1
Uppmätta timmedelhalter av VOC avsatta mot vindriktning och
vindhastighet
Risholmen 0 2 4 6 8 10 12 14 16 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader vindhastighet (m/s) eten-vindriktning 0 2 4 6 8 10 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) eten-vindhastighet 0 2 4 6 8 10 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) propan-vindriktning 0 10 20 30 40 50 60 70 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) propan-vindhastighet 0 10 20 30 40 50 60 70 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) 1,3-butadien-vindriktning 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) 1,3-butadien-vindhastighet 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb)n-butan-vindriktning 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.0 60.0 120.0 180.0 240.0 300.0 360.0 vindriktning, grader halt(ppb) n-butan-vindhastighet 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 vindhastighet (m/s) halt(ppb) isobutan-vindriktning 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) isobutan-vindhastighet 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) n-pentan-vindriktning 0 2 4 6 8 10 12 14 16 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) n-pentan-vindhastighet 0 2 4 6 8 10 12 14 16 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) isopentan-vindriktning 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) isopentan-vindhastighet 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0 25.0 30.0 35.0 40.0 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 vindhastighet (m/s) halt(ppb) 2-metylpentan-vindriktning 0 2 4 6 8 10 12 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) 2-metylpentan-vindhastighet 0 2 4 6 8 10 12 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb)
3-metylpentan-vindriktning 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) 3-metylpentan-vindhastighet 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) n-hexan-vindriktning 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) n-hexan-vindhastighet 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) bensen-vindriktning 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) bensen-vindhastighet 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb) toluen-vindriktning 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 0 60 120 180 240 300 360 vindriktning, grader halt(ppb) toluen-vindhastighet 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 0 2 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet (m/s) halt(ppb)
Bilaga 3.2
Timmedel av vindriktning och vindhastighet avsatta mot tiden
månadsvis under mätperioden
November 2003
0 60 120 180 240 300 360 03-11-06 03-11-08 03-11-10 03-11-12 03-11-13 03-11-15 03-11-19 03-11-20 03-11-22 03-11-24 03-11-26 03-11-27 03-11-29 vindriktning, grader 0 2 4 6 8 10 12 14 vindstyrka, m/s vindriktning vindstyrkaDecember 2003
0 60 120 180 240 300 360 2003-12-01 2003-12-03 2003-12-05 2003-12-06 2003-12-08 2003-12-09 2003-12-11 2003-12-12 2003-12-14 2003-12-16 2003-12-17 2003-12-19 2003-12-20 2003-12-22 vindriktning, grader 02 4 6 8 10 12 14 16 vindhastighet, m/s vindriktning vindstyrkaBilaga 4.1
Breuerdiagram som visar 70- samt 95-percentiler av uppmätta
timmedelhalter och vindhastighet vid olika vindriktningar.
Halterna anges i ppb och vindhastigheten i m/s.
I samtliga diagram visas sjuttiopercentilen med blått och nittiofempercentilen med rosa.
VINDRIKTNING, antal observationer
-50 50 150 250 N NE E SE S SW W NW VINDHASTIGHET 0 5 10 15 N NE E SE S SW W NW ETEN 0 1 2 3 4 N NE E SE S SW W NW PROPAN 0 5 10 15 20 25 N NE E SE S SW W NW 1,3-BUTADIEN 0 0.05 0.1 0.15 N NE E SE S SW W NW n-BUTAN 0.00 0.02 0.04 0.06 1 2 3 4 5 6 7 8 ISOBUTAN 0.00 0.05 0.10 N NE E SE S SW W NW n-PENTAN -1 1 3 5 7 N NE E SE S SW W NW
ISOPENTAN 0.00 5.00 10.00 1 2 3 4 5 6 7 8 2-METYLPENTAN 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 N NE E SE S SW W NW 3-METYLPENTAN 0.0 0.5 1.0 1.5 N NE E SE S SW W NW n-HEXAN 0.0 0.5 1.0 1.5 N NE E SE S SW W NW BENSEN 0.0 0.5 1.0 N NE E SE S SW W NW TOLUEN 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 N NE E SE S SW W NW
Bilaga 4.2
Breuerdiagram som visar median av uppmätta timmedelhalter samt
vindhastighet vid olika vindriktningar.
Halterna anges i ppb och vindhastigheten i m/s.
VINDRIKTNING, antal observationer
-50 50 150 250 N NE E SE S SW W NW VINDHASTIGHET 0 2 4 6 8 N NE E SE S SW W NW ETEN 0.00 0.30 0.60 0.90 1.20 N NE E SE S SW W NW PROPAN 0.0 2.5 5.0 N NE E SE S SW W NW 1,3-BUTADIEN 0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 N NE E SE S SW W NW ISOBUTAN 0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 N NE E SE S SW W NW n-PENTAN 0.0 0.5 1.0 1.5 N NE E SE S SW W NW ISOPENTAN 0.0 1.0 2.0 3.0 N NE E SE S SW W NW
2-METYLPENTAN -0.10 0.10 0.30 0.50 N NE E SE S SW W NW 3-METYLPENTAN 0.00 0.10 0.20 0.30 N NE E SE S SW W NW n-HEXAN 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 N NE E SE S SW W NW BENSEN 0.00 0.20 0.40 0.60 N NE E SE S SW W NW TOLUEN 0.0 0.5 1.0 N NE E SE S SW W NW
Bilaga 5.1
Medelvärden och medianvärden beräknade på observationer samt
antalet observationer. Halterna anges i ppb.
eten propan isobutan 1,3-butadien n-butan isopentan n-pentan
2-metyl-pentan
3-metyl-pentan n-hexan bensen
vecka 03-46 antal 155 155 155 155 155 155 155 155 155 155 155 veckomedel 1.2 2.1 0.04 0.04 0.02 1.5 0.57 0.31 0.16 0.15 0.51 median, timmedelvärde 1.1 0.94 0.03 0.02 <0.02 0.81 0.26 0.13 0.09 0.07 0.30 max, timmedelvärde 3.6 21 0.14 0.16 0.07 8.1 4.0 1.7 1.0 1.0 1.3 min, timmedelvärde 0.27 0.72 <0.02 <0.02 <0.02 0.33 0.16 <0.07 <0.07 <0.04 0.18 vecka 03-47 antal 124 124 124 124 124 124 124 124 124 124 124 veckomedel 0.75 4.0 0.04 0.03 0.02 1.9 1.0 0.40 0.23 0.27 0.35 median, timmedelvärde 0.62 1.5 0.03 0.02 <0.02 0.97 0.43 0.24 0.14 0.15 0.31 max, timmedelvärde 3.8 27 0.14 0.20 0.46 11 8.8 2.3 1.4 1.7 0.87 min, timmedelvärde 0.10 0.73 0.01 <0.02 <0.02 0.09 0.11 <0.07 <0.07 0.04 0.13 vecka 03-48 antal 156 156 156 156 156 156 156 156 156 156 156 veckomedel 1.7 3.0 0.06 0.06 0.03 2.8 1.1 0.58 0.29 0.27 0.69 median, timmedelvärde 1.6 1.8 0.05 0.05 0.02 1.3 0.54 0.26 0.13 0.13 0.56 max, timmedelvärde 6.0 69 0.26 0.33 0.17 36 15 7.5 3.7 3.8 2.9 min, timmedelvärde 0.54 0.94 <0.02 <0.02 <0.02 0.26 0.18 <0.07 <0.07 0.04 0.25 vecka 03-49 antal 139 139 139 139 139 139 139 139 139 139 139 veckomedel 0.91 2.7 0.03 0.03 0.02 2.2 0.85 0.47 0.23 0.23 0.46 median, timmedelvärde 0.77 1.8 0.03 0.02 <0.02 1.3 0.52 0.23 0.12 0.14 0.42 max, timmedelvärde 4.0 23 0.14 0.16 0.09 30 8.8 10 5.2 2.3 2.2 min, timmedelvärde 0.08 0.64 <0.02 <0.02 <0.02 0.09 <0.04 <0.07 <0.07 <0.04 0.09 vecka 03-50 antal 152 152 152 152 152 152 152 152 152 152 152 veckomedel 1.1 3.1 0.05 0.04 0.02 2.5 0.91 0.48 0.23 0.21 0.48 median, timmedelvärde 0.73 1.7 0.03 0.02 <0.02 1.5 0.60 0.25 0.13 0.14 0.32 max, timmedelvärde 9.0 28 0.27 0.43 0.25 13 5.1 3.4 1.6 1.2 3.0 min, timmedelvärde 0.08 0.73 <0.02 <0.02 <0.02 <0.18 0.12 <0.07 <0.07 <0.04 0.13 vecka 03-51 antal 160 160 160 160 160 160 160 160 160 160 160 veckomedel 0.70 3.3 0.03 0.03 0.02 2.0 0.97 0.35 0.17 0.23 0.35 median, timmedelvärde 0.47 1.9 0.02 <0.02 <0.02 1.1 0.46 0.19 0.09 0.11 0.25 max, timmedelvärde 6.1 27 0.21 0.28 0.15 17 9.8 2.5 1.2 1.6 2.4 min, timmedelvärde 0.10 0.59 <0.02 <0.02 <0.02 <0.18 0.12 <0.07 <0.07 <0.04 0.13
Bilaga 5.2
Medelvärden och medianvärden beräknade på observationer samt
antalet observationer. Halterna anges i µg/m
3.
eten propan isobutan 1,3-butadien n-butan isopentan n-pentan
2-metyl-pentan
3-metyl-pentan n-hexan bensen
vecka 03-46 antal 155 155 155 155 155 155 155 155 155 155 155 veckomedel 1.4 3.9 0.10 0.09 <0.05 4.5 1.7 1.1 0.56 0.52 1.6 median, timmedelvärde 1.3 1.7 0.07 0.04 <0.05 2.4 0.77 0.45 0.31 0.26 1.0 max, timmedelvärde 4.2 37 0.32 0.36 0.17 24 12 6.0 3.5 3.6 4.0 min, timmedelvärde 0.31 1.3 <0.05 <0.04 <0.05 0.97 0.48 <0.25 <0.25 <0.14 0.57 vecka 03-47 antal 124 124 124 124 124 124 124 124 124 124 124 veckomedel 0.86 7.2 0.10 0.06 0.05 5.5 3.0 1.4 0.80 0.96 1.1 median, timmedelvärde 0.71 2.8 0.08 0.04 <0.05 2.8 1.3 0.84 0.48 0.51 1.0 max, timmedelvärde 4.3 49 0.34 0.45 1.1 32 26 8.2 5.0 6.0 2.8 min, timmedelvärde 0.11 1.3 <0.05 <0.04 <0.05 0.27 0.33 <0.25 <0.25 0.14 0.43 vecka 03-48 antal 156 156 156 156 156 156 156 156 156 156 156 veckomedel 2.0 5.4 0.14 0.14 0.06 8.3 3.2 2.1 1.0 0.95 2.2 median, timmedelvärde 1.8 3.2 0.11 0.10 0.05 3.9 1.6 0.93 0.47 0.47 1.8 max, timmedelvärde 6.8 124 0.62 0.72 0.41 107 45 26 13 13 9.3 min, timmedelvärde 0.62 1.7 <0.05 <0.04 <0.05 0.76 0.54 <0.25 <0.25 0.14 0.81 vecka 03-49 antal 139 139 139 139 139 139 139 139 139 139 139 veckomedel 1.0 4.9 0.08 0.07 0.04 6.5 2.5 1.7 0.83 0.80 1.5 median, timmedelvärde 0.88 3.2 0.07 0.04 <0.05 3.9 1.5 0.82 0.43 0.50 1.3 max, timmedelvärde 4.6 41 0.34 0.36 0.21 89 26 36 18 8.0 7.1 min, timmedelvärde 0.09 1.2 <0.05 <0.04 <0.05 0.27 <0.12 <0.25 <0.25 <0.14 0.29 vecka 03-50 antal 152 152 152 152 152 152 152 152 152 152 152 veckomedel 1.3 5.6 0.12 0.08 0.06 7.3 2.7 1.7 0.80 0.76 1.5 median, timmedelvärde 0.83 3.1 0.08 0.04 <0.05 4.5 1.8 0.87 0.44 0.49 1.0 max, timmedelvärde 10 51 0.63 1.0 0.59 39 15 12 5.7 4.2 9.5 min, timmedelvärde 0.10 1.3 <0.05 <0.04 <0.05 <0.53 0.36 <0.25 <0.25 <0.14 0.42 vecka 03-51 antal 160 160 160 160 160 160 160 160 160 160 160 veckomedel 0.80 6.0 0.08 0.07 0.04 5.8 2.9 1.2 0.60 0.81 1.1 median, timmedelvärde 0.54 3.4 0.05 <0.04 <0.05 3.4 1.4 0.67 0.32 0.40 0.81 max, timmedelvärde 7.0 49 0.49 0.63 0.35 49 29 8.7 4.3 5.8 7.6 min, timmedelvärde 0.12 1.1 <0.05 <0.04 <0.05 <0.53 0.36 <0.25 <0.25 <0.14 0.41
Bilaga 6
BTEX-Veckomedelvärden uppmätta med diffusiv veckoprovtagning.
Halterna anges i µg/m
3.
Tabell 1 Grunddata för analysen
ETYL-
M+P-BENSEN TOLUEN OKTAN BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN
µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3
Mätområde µg/m3 0.16-100 0.18-100 0.12-100 0.02-70 0.07-140 0.12-70 0.10-120 Detektions gräns
µg/m3 0.16 0.18 0.12 0.02 0.07 0.12 0.10
Mätosäkerhet +% 13 14 19 12 11 13 17
Halten är angiven vid STP (20oC och 1013 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning.
Tabell 2 Analysresultat
BUTYL- ETYL-
M+P-VECKA BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN
µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 03-46 1.5 4.9 0.47 0.23 0.65 2.7 0.79 0.58 03-47 1.2 4.2 0.33 0.77 0.64 2.5 0.75 0.47 03-48 2.2 7.4 0.47 0.31 1.0 4.0 1.2 0.60 03-49 1.4 6.3 0.42 1.2 0.94 3.6 1.1 0.51 03-50 1.2 3.8 0.37 0.83 0.60 2.2 0.68 0.53 03-51* 1.3 4.5 0.43 1.1 0.67 2.6 0.83 0.60
* Sex dygns provtagning
Halten är angiven vid STP (20oC och 1013 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning.
Den rapporterade osäkerheten är en utvidgad osäkerhet (U) beräknad med en täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ca 95%.
