SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2015/2016 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR

FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2015/2016

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

-Vi ska arbeta vidare med kommunens satsning på Språkgiva för barn på förskolan och i och med detta kommer vi att arbeta mycket med språk som är centralt för att förbereda inför läsinlärningen.

Språket är en central del i hela vår verksamhet. Vi försöker utnyttja alla tillfällen som ges till att träna språket. Detta är ett arbeta som alla pedagoger är med och bedriver och det finns en stor förståelse för vilken nytta språket har för inlärningen på förskolan.

-Vi ska arbeta med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetetet i det dagliga arbetet på planeringar samt med analyser av vår verksamhet.

Vi anser att vi inte riktigt har lyckats genomföra detta då för få är med och driver och känner till arbetet.

Vi behöver bli bättre på att involvera arbetslag och hela enheten för att kunna driva utvecklingen framåt. I dagsläget hänger för mycket arbete på specialpedagogen/förskolechef och vi behöver sprida den

kunskapen till alla pedagoger. Viktigt att det systematiska kvalitesarbetet drivs och ägs av all personal om vi ska kunna se en förändring.

HELHET/ALLSIDIGHET

Förhållningssättet har stor betydelse. Att vara med på ett undersökande sätt, leka upptäckare och vara upplevande och agerande tillsammans med barnen i verksamheten är viktigt. Att se alla barn, lyssna in barnens intressen i den fria leken är centralt för att veta att vi utgår från barnens intressen. Barnen har delats i mindre grupper, t.ex. 5-års, efter lek. Material som utmanar, stimulerar uppmuntrar till olika former av lekar har anpassats efter ålder och behov. Barnen har fått vara med och påverka hur rummen ska användas.

Diskussioner har förts om vårt sätt att bemöta flickor och pojkar. Målet är att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt att alla barnen ska ha samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen.

Vid inskolning märks det att de barn som har varit på förskola tidigare har lättare att ta kontakt med pedagogerna. De yngre barnen har behövt längre tid för att knyta an, acceptera, känna trygghet och tillit till pedagoger. Pedagogerna har lagt vikt vid att ta emot barn och föräldrar vid hämtning och lämning för att barnen ska känna sig välkomna och bli uppmärksammade.

Pedagogerna har anpassat sina arbetstider till att många barn kommer före 6.30. Många barn har blöjor.

Barnen sover ute, de ska kläs och läggs i vagnar. För att få detta att fungera krävs att arbetslaget är uppdelat i olika ansvarsområden. Även barnen är indelade i grupper före och efter maten. Vi har ändrat och anpassat samlingarna för att de ska passa hela barngruppen.

Vid måltiderna har vi ändrat till fasta platser för barnen vid tre bord istället för två och pedagogerna byter bord varje vecka. 5-åringarna som sitter vid ett gemensamt bord visar stolthet samt har utvecklat

grupptillhörighet och ansvar.

De äldre barnen i barngruppen har utvecklat sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. De kan sysselsätta sig själva antingen enskilt eller i grupp utifrån egna val och intressen. De har lärt sig att

(2)

hantera konflikter och förstå rättigheter bättre än tidigare. Vi uppmuntrar barnen att hitta egna lösningar på problem. Naturligtvis finns pedagogerna alltid där som ett stöd. De är bättre på att säga ifrån om de inte vill och även förstå gemensamma regellekar och avsluta en lek eller ett spel. De är omtänksamma och hjälpsamma mot nya och yngre barn i olika situationer.

Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva. Vi uppmuntrar barnen att berätta på samlingar t.ex. presentera måltiden, berätta om sig själva, namnsånger och namnlekar. Vi har också en leksaksdag i detta syfte. Barnen har då fått i uppgift att svara på frågor tillsammans med vårdnadshavare angående en leksak som de sedan presenterar för barngruppen på förskolan. Syftet med detta är:

- att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

- att utveckla sin identitet och känner trygghet i den.

- att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Vi uppmärksammar våra olika traditioner genom olika aktiviteter och samtalar om varför vi har dessa t.ex. mattraditioner, besöka kyrkan, luciatåg m.m.

Analys av årets resultat:

Om föräldrar är trygga, positiva till förskolan och upplever att pedagogerna är tillmötesgående vid lämning och hämtning blir inskolningen positivare för barnet.

När barnen fick bestämda platser vid matborden blev det lugnare och de sitter kvar längre vid matborden.

Det har uppstått fler samtal och diskussioner vid matborden kring olika saker.

Vi har under året inte hunnit med att samtala med barnen på samma sätt som föregående år (då barngruppen varit stor, vi har på Blåbäret haft 19 barn varav 5 stycken varit 1 år).

Gruppindelningen före och efter maten är positiva. Samlingen med 5 -åringarna har fungerat bra när vi är en pedagog från varje avdelning.

Det har varit bra respons på att låta barnen presentera leksaker från såväl föräldrar som barn.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Utevistelse sker varje dag och vår utemiljö, skogen/gården, uppmuntrar och stimulerar barnen till rörelse som ger dem möjlighet att utveckla grovmotorik, finmotorik och kroppsuppfattning. Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelse genom att vara med i lekar och olika fysiska aktiviteter. De väcker barnens nyfikenhet, inspirerar och utmanar att prova/göra likadant. Barnen utvecklar sin motorik och de kommer över sina rädslor och finner istället glädjen i att t.ex. kunna spela fotboll, hoppa från stenar och balansera.

Vi har satt upp ett bollplank som uppmuntrar barnen att spela fotboll. Utflykt till skogen sker 1ggr/vecka och tillgång finns till skolans gymnastiksal. Vi har också köpt in material som tränar finmotoriken.

Barnen yngre sover ute i vagnar.

Vid matbordet pratar vi om att det är viktigt att äta av allt samt att våga prova så väl grönsaker som all mat. Vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och

rörelse.

Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassande aktiviteter. Vi ska försöka utnyttja skolans gymnastiksal mer i framtiden då detta är en bra plats att utmana barnen motoriskt på samt att de större får öva inför skolgången. Vi har inte kunnat utnyttja denna under läsåret då tiderna inte passat med vår verksamhet och vi har heller inte kunnat gå på grund av den stora barngruppen och många små.

(3)

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Vi ska ha ett fortsatt fokus på att tänka på hur vi samtalar med barnen mer genom att säga hela och längre meningar t.ex. ”Gå till badrummet och tvätta händerna i handfatet noga med tvål och vatten.”

Målet har varit att ha planerade språksamlingar, bl.a. utifrån Bornholmsmodellen för de barn som har behov av det. Ett eller två barn har fått i uppgift att ta med en leksak hemifrån och berättat om den inför sina kamrater för att träna på ordförråd och begrepp. De övriga får öva sig i att lyssna. På samlingar har barnen skrivit brev till Pippi och läst brev från henne som har varit felstavade så barnen har hjälpt Pippi att stava rätt m.m.

Vi läser mycket för barnen och lyssnar på sagor samt pratar och diskuterar runt bilder för att stärka kommunikationen.

Tyvärr har många av språksamlingarna inte kunnat genomföras på grund av att någon pedagog har varit sjuk/ledig, eller att barnen varit sjuka/lediga. Vi ökar barnens möjligheter att få ett större ordförråd redan vid tidig ålder, exempelvis genom att vi läser fler och längre böcker då barnen visat större intresse för läsning.

LEK

Leken stimuleras genom att se alla barn och lyssna in deras intressen. Vi ger dem möjlighet till leka i mindre grupper samt ger dem material som utmanar samt stimulerar till olika former av lek. Ofta låter vi barnen leka ifred så att de kan påbörja och avsluta en lek utan att vi avbryter mitt i leken. Både ute- (gården, skogen) och innemiljön är viktig för leken då de ger olika förutsättningar, utmaningar och stimulans. Leken är viktig för att utveckla grov- och finmotorik.

Under olika perioder har vi som vuxna möblerat om och ändrat vår innemiljö. Det har visat sig att barn blir oroliga och har haft svårt att hitta och även sortera leksaker vid städning av material. Vi har diskuterat och kommit överens om att det är viktigt att barnen ska vara med vid ändringar i vår innemiljö, vid ommöblering samt vid placering av leksaker och material.

Vi har samtalat med barnen om hur och vad vi använder våra rum till.

De dagar det är många barn närvarande märks det på vissa barn att de blir stökiga och oroliga. De blir uppspelta och springer fram och tillbaka. De har svårt att välja lekar och kamrater och svårt att dela med sig samt acceptera alla eller lyssna på varandra.

I den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen Förmåga bland annat genom att pedagogerna deltar i leken och kan ge stöd där det behövs.

De dagar vi är medagerande i de allra yngstas lekar och introducerar samt visar hur byggmaterial och leksaker används väcker vi leklusten, nyfikenheten och inspirationen som även lockar äldre barn som blir goda förebilder. En vuxen som finns i närheten och lyssnar in vad som sägs blir ett stöd och kan vid behov styra upp leken och se till att alla får möjlighet att vara aktiva.

Leken tar sig många uttryck från att pedagogerna inspirerar genom att skapa olika miljöer t.ex. ett spökrum till Halloween, plats för bageri/konditori. Rummen/platser har fått olika lekinriktningar där material har anpassats efter olika åldrar och typ av lek. Rummet som riktar sig till de äldsta barnen används ofta när de vill leka i en mindre grupp eller ostört.

Lekar ledda av pedagogerna sker både inom och utomhus. Det kan vara regellekar, danslekar, rörelse och motoriska lekar. Nya regellekar har introducerats regelbundet.

En stor del av leken är på barnens egna initiativ där rollekar och skapande ofta sker tillsammans t.ex.

affär, teater, göra skyltar, pengar.

(4)

Vi är med och lyssnar in lekarna mer än tidigare. Det har medfört att barnen leker längre stunder och att de kan avsluta en lek eller fortsätta efter ett avbrott. Introduktion av nya lekar har inspirerat barnen att leka regellekar själva. Den egna leken har positiv effekt för samspelet, kommunikationen och

koncentrationen.

SKAPANDE

Skapandet har anpassats för de olika åldrarna. För de äldsta barnen har ett rum iordningsställts med material anpassat för deras ålder och för att de ska ha möjlighet att leka ostört, kunna spara för att fortsätta vid annat tillfälle. 1ggr/vecka har planerade aktiviteter genomförts.

För samtliga barn planeras skapande aktiviteter ofta i samband med tema och vid samtliga traditioner.

Barnen skapar också spontant genom att använda en mängd olika tekniker t.ex. bygga, måla, väva, baka och med material både från naturen och ”köpta” t.ex. klossar, lego, olika sorters färg, garn, saltdeg, pinnar, kastanjer, is. Även den fria leken inbjuder till skapande t.ex. skyltar, pengar, kuddar.

I Utomhusmiljön på gården och i skogen finns möjlighet att använda andra tekniker och material, allt utifrån vad årstiderna erbjuder. Sandlådan används ofta till byggen och skapande, det finns fri tillgång på pinnar, kottar m.m. Vatten att ösa, hälla och måla med

Vintertid är snö och is bra material att använda till att t.ex. gräva, bygga, göra kanor och göra snöbollar med.

Miljön stimulerar också till att skapa mat till affären och konditoriet samt inbjuder fler barn till att leka tillsammans.

Sång förekommer dagligen. Viss dramatisering har förekommit då barnen bland annat har klätt ut sig vid traditioner och i lek.

Alla har varit delaktiga och visar glädje och stolthet över egna och andras resultat. De har utvecklat sin kreativitet, fantasi, finmotorik och koncentration. Vi har varierat byggmaterial och varit med och laminerat ritningar som har lockat till mer konstruktionslek. Barnen inspireras mer och kan koncentrera sig bättre när en vuxen finns till hands och kan hjälpa till.

MATEMATIK

Matematiken förekommer ofta i vardagen, genom att olika begrepp används i konkreta situationer både i organiserade och fria aktiviteter. 1ggr/vecka har det varit mattesamling och matteburkar har används.

Med hjälp av duplobitar har färg och former uppmärksammats. Siffror finns uppsatta på väggen och med stöd av duplosiffror, konkretiseras antal och hur siffrorna ser ut.

Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt antal, olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp tydliggjorts. Vid fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser sker t.ex. barnen räknas hur många är lediga, sjuka, hur kan frukt delas, vad är mest eller minst.

Även i barnens konstruktionslek, skapande och experimenterande tränas många begrepp.

Vi har blivit mycket bättre på att ta tillvara på alla tillfällen i vår vardag att synliggöra matematiken för barnen. Detta har lett till att barnen pratar mer matematik än förut. Vi har t.ex. föräldrar till våra allra minsta som frågar om vi räknar mycket för deras barn räknar hemma vilket är positivt. Det vi har lärt oss

(5)

är att det är lättare och roligare samt ger mer positiva resultat när man medvetet jobbar återkommande under en längre period.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Skogsdagar genomförs varje vecka med samtliga barn indelade i grupper efter ålder samt med två pedagoger ansvariga/grupp.

Vi följer naturens skiftningar, årstiderna t.ex. blommor, löv. Vi tar tillvara det barnen upptäcker. Under vintern frös vi vatten ute i olika kärl och dessa användes till att bygga och leka med.

De äldre har letat småkryp i bäcken, tittat på myror, spindlar och forskat vidare på samlingar. Vi har pratat, läst och letat spår efter älgen. Barnen har gått ”Hitta Vilse-stigen” med bilder, berättande och dramatisering.

Barnen har provat hur ett batteri får en lampa att lysa. Utomhus har en vägg med vattenslangar trattar satts upp, där barnen getts möjlighet att upptäcka hur de kan påverka i vilken riktning och hur fort vattnet rinner.

Naturkunskap känns som det område vi hinner med mest p.g.a. att vi har våra skogsdagar. Även om det har varit någon sjuk personal har vi slagit ihop grupperna. Bra att samma personer har storgruppen i skogen och "femårs" på torsdagar då man kan följa upp det som man pratade om i skogen.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Vi uppmuntrar barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra, de uppmuntras till turtagning, att samarbeta och att hålla samman för att stärka

gruppgemenskapen. Barn benämner kamrater och pedagoger vid namn.

Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera men vid behov får de stöd av

pedagogerna. Vi arbetar med Start som används i vardagen. Det ger både pedagoger och barn verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Vi känner till begreppen och alla pedagoger kan hänvisa till detta arbetsmaterial.

För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med:

Start, fri lek, skogsgrupper, aktivitetstavlan, utelek, traditioner och seder.

Barnen försöker lösa konflikter i dialog. I början av höstterminen jobbade vi även med stegvis men vi avbröt detta då barnen inte tyckte att det var intressant eller roligt samt att det varit för många barn i den aktuella åldersgruppen för att kunna fånga upp alla i detta arbete. Vi har inte haft möjlighet att dela upp dem i två grupper då vi haft många 1-åringar. Alla pedagoger har jobbat med Start/Stegvis vilket innebär att det används mer i vardagen: Vi ska ändå fortsätta att fördjupa detta och få in det ännu mer i

verksamheten och vardagen. Vi ska även försöka ha ett mer medvetet genustänk.

(6)

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 24 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk

verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

23 1

3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

24

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar.

20 3

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

23 6 Jag har inte upplevt att någon på

förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

23 0 0

7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan.

18 4

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

Frågeställning:

1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?

2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7 Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas?

8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

(7)

Svarsfrekvens har ökat markant mot föregående år från våra vårdnadshavare. Vi kan avläsa att de som svarat är nöjda med vår verksamhet. När det gäller den psykosociala enkäten kan vi även här utläsa en förbättring gentemot ifjol, framförallt gällande personalens arbetsbelastning. Personalen har varit friskare och två arbetslag som har kunnat hjälpa varandra trots en stor barngrupp periodvis. Det vi kan utveckla ytterligare är att ge varandra feedback.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2016-2017:

-Vi ska arbeta vidare med att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete så det blir ett material som aktualiserat på planeringar och som alla är involverade i att känna till, utveckla och förbättra.

-Vi ska arbeta vidare med att anpassa och individualisera utifrån de barngrupper vi har. Ett arbete som genomsyras av Ester.

-Arbeta vidare med språk och kommunikation då detta är centralt i inlärningen i olika ämnen senare i skolåldern. Detta för att ge barnen en god grund att arbeta från och bra förutsättningar för lärande.

Ort: Vad Datum: 2016-09-12

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Josephine Molin