• No results found

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Beslutsstöd

för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Utvecklingskraft 31 maj 2018

Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen

(2)

Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt

… men görs ändå!

(3)

Exempel på förskrivning av ett hjälpmedel

Länets kommuner

Förväntad förskrivning enligt modell Faktisk förskrivning

(4)

Alla vill bli rättvist behandlade

(5)

Hjälpmedelscentralen

Vad var målet?

(6)

• Skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av

vilken förskrivare personen möter

• Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall

ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information

• Ett stöd i förskrivarens arbete

Syftet i Jönköpings län

Från beslutsunderlag och manual

(7)

I oktober 2014 togs beslut att införa

”Beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning”

i länets kommuner och i regionen

Införandet i Jönköpings län

(8)

• Att prioriteringen är öppen

- d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård

• Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad

värdegrund

- grundat på den etiska plattformen

En rimlig och rättfärdig prioritering:

(9)

…ett medvetet val

– där grunderna/principerna är kända – där konsekvenserna är kända

– som är tillgänglig för alla som önskar ta del av dem

”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård

– en begreppsanalys” Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum

En öppen prioritering kännetecknas av…

(10)

Att prioritera innebär att …

Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ…

… så att en rangordning uppstår

(11)

Vad styr prioriteringar inom vården?

• Läkarens kompetens och intresse

• Den egna yrkesgruppens hälsosyn

• Egen kompetens och intresse

• Patientens/ företrädares upplevelse av behov

• Politiska viljeyttringar och styrsystem

• Organisation

• Lagar

• Kostnadseffektivitet

• Lokaler och utrustning

• Kultur och traditioner på arbetsplatsen

• Yrkesmässig prestige

Rapport 2004:3

(12)

Beslutsstödet

för prioritering på individnivå vid förskrivning av

hjälpmedel

Riksdagens riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

Nationella modellen för öppna prioriteringar

(13)

Beslutsstödet

Riksdagens riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

”En systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer

och dess etiska plattform i praktiken”

Nationella modellen för öppna prioriteringar

gruppnivå

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

(14)

Etiska plattformen

+

Ett antal punkter som ska beaktas vid prioritering

Riksdagens riktlinjer =

Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97:60

Beslutsstödet

Riksdages riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

Riksdagens

riktlinjer

(15)

• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring

• Etisk plattform

• Bedömningsrätt

• Livskvalitet = bota/ lindra

• Högt prioriterad – högre behovstäckning

• Mallar/ listor gäller på gruppnivå

• Bevakning av nedsatt autonomi

• Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ

• Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ

Beslutsstödet

Riksdages riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

Riksdagens riktlinjer

Riksdagens riktlinjer =

Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97:60

(16)

Beslutsstödet

Riksdages riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

Riksdagens riktlinjer

Riksdagens riktlinjer =

Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97:60

• ”Vårdåtgärder utan nytta bör ej användas”

• ”Livskvalitetsrealterade behov

(t ex symptomlindring)

ska i princip väga lika tungt

som hälsorealterade behov

(botande insatser)

(17)

Etiska plattformen

Beslutsstödet

för prioritering på individnivå vid förskrivning av

hjälpmedel

Riksdagens riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska

plattformen

(18)

Den etiska plattformen 1997:142

Människovärdesprincipen (2§)

alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.

Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§)

resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.

Kostnadseffektivitetsprincipen (28§, 3a§)

Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

(19)

Hjälpmedelscentralen

Etikfall

(20)

Finns det skillnader när det gäller insatser?

• Till familjen med barn och en alkoholiserad mamma men

välfungerande pappa, jämfört med familjen med barn med en alkoholiserad pappa men välfungerande mamma?

• Till företagsledaren som drabbas av sjukdom och är i behov av hjälpmedel jämfört med hjälpen till den redan förtidspensionerade som drabbas av samma sjukdom?

• Till kvinnan som efter en skada inte kan ta på sig sin burka jämfört med kvinnan som inte kan ta på sig sina kläder?

• Till ensamboende kvinna 22 år jämfört med ensamboende kvinna 75

år med samma typ av ohälsa?

(21)

Beslutsstödet

(22)

Beslutsstödet

Vi ville ha ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar

Vi hittade ett beslutstödet som utvecklas av

Prioriteringscentrum tillsammans med bl a Uppsala, kommunerna i Skåne m fl

Vi bearbetade och förenklade beslutsstödet för våra

förhållande i samarbete med Prioriteringscentrum i

Linköping

(23)

Svårighet – de med störst behov ska få mest hjälp

Nytta – det du inte har nytta av har du inte behov av

Kostnad – om det gör stor nytta får det kosta mer

Prioritering – ska åtgärden genomföras?

Problem och målbeskrivning

(24)

Ett fall

Lena Svensson

Kommunikationshjälpmedel

Lightwriter

Logoped Hansson 2018-05-23

Kan inte kommunicera förståeligt med sina närmaste då artikulationen försämrats kraftigt av neurologisk sjukdom

Förskrivning av Lightwriter, två besök

Att kunna samtala med sin närmaste,

flera gånger varje dag

(25)
(26)

X

(27)

X

(28)

Exempel Mycket

stor

Stor Måttlig Liten

Exempel på olika svårighetsgrader

(29)
(30)

X

X X X

X

X

(31)

X X X

X

X X

X

(32)
(33)

X X X

X

X X

X

X

(34)

X

X

2018-06-30

(35)

Hjälpmedelscentralen

Hur gjorde vi?

(36)

Utbildning Metodstödjare

Mars 2015 -

Utbildning på Arbetsplatserna

April 2015 -

Beslutsstödet sjösätts

April 2015

Inspirationsdag Rosensalen

Okt 2017

Nytt regelverk

2014

Beslutet

Chefdag

Sept 2017

Kalibrering

Maj 2016

Kalibrering

Maj 2018

(37)

2018-06-04

Hjälpmedelscentralen

Resultat och erfarenheter hittills?

(38)

Vad tycker förskrivarna?

(39)

Och om

alla ser ut

så här?

(40)

Kalibrering 2016

Ny kalibrering 2018

(41)

Vad har vi lärt oss?

(42)
(43)

Metodstödjarna

2 st per kommun/mottagning/arbetsplats

Metodstödjarutbildning - 2 dagar på HMC

Utbilda sina kollegor och nyanställda

(44)

Ledningens betydelse

(45)

Prioriterings- centrum

(46)

Hur går vi vidare?

(47)

Socialstyrelsen

Prioriteringskonferens Studiebesök

Utbildningar

(48)

Hemsidan

(49)
(50)

Tack!

lovisa.von.goes@rjl.se

pernilla.c.lundberg@rjl.se

010-242 87 00

References

Related documents

Närstående var även oroliga för att få skuldkänslor över hur de spenderar den resterande tid de hade kvar tillsammans med den sjuke, denna rädsla blev dock även en drivkraft

— Om patienten ska få ut det mesta möjliga av sitt hjälpmedel så måste det vara rätt person som ordinerar det, säger byråinspektör Gun Nilsson. Samtidigt ska patienten

Livspartnern förstod att den drabbade såg mycket till sin egen situation och förstod att det är den drabbades sjukdom, men samtidigt hade livspartnern också en jobbig situation

vårdpersonalen ges verktyg till att främja detta. Vi anser att patientens upplevelse är det som ska vara vägledande i utformandet av omvårdnaden. Det blir på så vis

De ekonomiska konsekvenserna för enskilda av ett förbud mot användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat kan antas vara försum- bara då det i dag inte finns något

Benämningen ”ammonium carbonate fertilisers” visar att det rör sig om gödselmedel som baseras på ammoniumkarbonat snarare än gödselmedel som naturligt innehåller

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator