2015-02-09 Rev/14037
Landstingets revisorer
Revisionsplan 2015
Landstingets revisorer
Inledning
Revisionsplanen för 2015 innehåller förutom en beskrivning av revisionens uppdrag även årets planerade granskningar utifrån genomförd riskbedömning. Revisionspla- nen är flexibel och kan förändras eller omprioriteras under revisionsåret för att vid behov kunna hantera ändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser.
Revisionens uppdrag
Revisorerna är fullmäktiges demokratiska kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i landstinget och pröva ansvarstagandet. Revis- ionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som landstinget ansvarar för. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för
medborgarna.
Varje revisor är oberoende i förhållande till såväl granskade verksamheter som till uppdragsgivaren landstingsfullmäktige. Opartiskhet och saklighet ska genomsyra re- visorernas agerande, bedömningar och uttalanden. Revisorerna eftersträvar öppenhet och tillgänglighet i sin granskning och kommunikation med fullmäktige, granskade verksamheter, medborgare samt media. Revisorernas rapporter publiceras löpande på landstingets hemsida.
Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer fullmäk- tiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är även att främja arbetet med styrning och kontroll.
Samverkan landstingsfullmäktige – landstingets revisorer
I en gemensam strävan att upprätthålla en konstruktiv dialog träffas landstingsfull- mäktiges presidium och revisorsgruppens presidium minst två gånger per år.
Vid vårmötet behandlas slutrevisionen och revisorernas budgetförslag för nästkom- mande år. Höstmötet har som utgångspunkt att informera om årets iakttagelser och bedömning av delårsrapporten samt planeringen inför kommande revisionsår.
Landstingsfullmäktige får löpande information under året genom att revisionens rap- porter överlämnas till fullmäktige och att revisorerna medverkar vid fullmäktige- sammanträdena under punkten ”revisorerna har ordet”.
Revisionens organisation
Landstinget har sju förtroendevalda revisorer valda av landstingsfullmäktige. Revi- sorsgruppen har även ansvar för den förvaltning som har samband med revisions- verksamheten.
Landstingsfullmäktige svarar för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Revisorernas obero- ende markeras genom att revisorernas budget bereds av landstingsfullmäktiges presi- dium. Däremot styr inte landstingsfullmäktige revisorernas granskningsarbete.
Revisorernas oberoende stärks genom kravet på att de ska biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra gransk- ningen enligt god revisionssed.
Revisionskontoret biträder revisorerna i deras arbete. Revisionskontoret ansvarar för ledning och avrapportering av den samlade yrkesrevisionen i landstinget enligt vad som följer av kommunallagen, god sed för revision i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. I arbetet samverkar kontorets yrkesrevisorer med externt upphandlad expertis.
Så här arbetar revisionen – revisionsprocessen
Revisionsprocessen omfattar hela det arbete som revisorerna gör under ett revis- ionsår från riskanalys och planering av granskningsinsatser till uttalandet i revisions- berättelsen. Revisionsprocessen är avslutad när fullmäktige fattat beslut i ansvarsfrå- gan.
Riskanalys och planering
Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsom- råden. Med all verksamhet avses den verksamhet som bedrivs inom landstingsstyrel- sens, nämndernas och fullmäktigeberedningars respektive ansvarsområden. Verk- samheten kan bedrivas i egen regi, i samverkansformer eller med privata utförare.
Enligt lagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Utgångspunkten för revisorernas granskning är de mål, beslut och riktlinjer som landstingsfullmäktige fastställt för den verksamhet som styrelse och nämnder ska genomföra samt gällande lagstiftning och andra föreskrifter. Granskningen är inriktad på såväl genomförandet som resultatet av verksamheten.
Revisorernas uppdrag enligt kommunallagen är omfattande och måste avgränsas med hänsyn till de resurser som revisionen förfogar över. Revisorerna har därför fastställt en granskningsstrategi som ska ligga till grund för prioriteringarna i revisionsarbetet.
Strategin kommer att ses över under 2015.
För att genomföra revisionsuppdraget, och för att med säkerhet kunna uttala sig i an- svarsfrågan, måste revisorerna prioritera och planera sina revisionsinsatser utifrån genomförd riskbedömning. Syftet är att identifiera de största riskerna som finns inom verksamheter, funktioner och processer i landstinget. Riskanalysen ger underlag för att prioritera vilka granskningsinsatser som ska inrymmas i revisionsplanen. Priorite- ringarna ska bidra till att säkerställa revisorernas bedömningar i ansvarsprövningen.
Riskanalysen och prioriteringarna syftar till att revisorerna ska få det faktaunderlag
som de behöver för att med rimlig säkerhet kunna göra uttalande i revisionsberättel- sen.
Under hösten 2014 har revisorerna genomfört en riskanalys för landstingets verk- samhet. De identifierade riskerna har därefter bedömts efter konsekvenser för verk- samhet, ekonomi och politik/förtroende. Revisorerna har bedömt vilka hinder, hot el- ler risker som finns i verksamheten och hur betydande dessa är och hur sannolikt att de existerar eller kommer att inträffa.
Revisionsplanen 2015 utgår från revisorsgruppernas riskbedömning där ett antal om- råden preciserats där särskilda granskningar behöver genomföras. Dessa områden har legat till grund för planeringen, se avsnitt Granskningar 2015. Förändrade förutsätt- ningar eller resultat av genomförda granskningar kan medföra att revisionsplanen förändras.
Årlig granskning
Den årliga granskningen omfattar grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av årsredovisning och delårsrapport. Vidare ingår uppföljning av ti- digare genomförda granskningar.
Grundläggande granskning
Grundläggande granskning är den granskning som varje år genomförs avseende landstingets nämnder med fokus på landstingsstyrelsen. Den grundläggande gransk- ningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser och ger un- derlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse (resultat, prestationer m.m.).
Fördjupad granskning
Den grundläggande granskningen kompletteras med fördjupad granskning som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten lever upp fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den fördju- pade granskningen kan även avse fördjupningar som intern kontroll inom områden som personal, ekonomi och redovisning. Den fördjupade granskningen genomförs som projekt och avrapporteras i särskilda projektrapporter.
Behovet av fördjupade granskningar utgår från de områden som identifierats i ge- nomförd riskbedömning. Utifrån dessa områden preciseras ett antal förstudier eller revisionsprojekt. För att kunna identifiera vilket djup en granskning kan tänkas kräva bör projekt (där det inte redan finns tillräckligt med underlag) generellt föregås av en avgränsad förstudie. Förstudien ska ge svar på om, och i så fall på vilket sätt, och när i tiden ett revisionsprojekt ska genomföras. En förstudie är till skillnad från ett pro- jekt inte i första hand inriktad som underlag för årets ansvarsprövning utan för att bättre planera kommande granskning.
Revisionsprojekt kan även beslutas direkt i samband med revisionsplanen, utan före- gående förstudie. Detta gäller exempelvis områden som revisorerna tidigare granskat och där problembilden är klar. Granskningarna kan genomföras av revisionskontoret
eller av konsulter. Vissa granskningar genomförs gemensamt eller parallellt med lä- nets kommuner och/eller de landsting som ingår i sjukvårdsregionen.
I samband med att en projektrapport behandlas beslutar revisorsgruppen vilka frågor de särskilt vill lyfta till ansvarig nämnd och landstingsstyrelsen. Om svar i vissa frå- gor är angelägna begärs yttranden. Tillsammans med beslutet i revisorsgruppen över- lämnas projektrapporten till ansvarig nämnd.
Bevakning
Revisorerna bevakar löpande områden som är av betydelse för revisorernas uppdrag, vilket inte behöver resultera i en rapport utan kan leda till träffar med landstingssty- relsen/nämnder och/eller tjänstemän m.m.
Uppföljning av tidigare granskningar
Revisorerna följer regelbundet upp tidigare genomförda granskningsinsatser. Syftet är att bedöma vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisorernas gransk- ning. Uppföljningen ger underlag för att bedöma om det finns anledning till förnyad granskning och ligger även till grund för riskbedömningen inför kommande års revi- sionsplanering.
Granskning av delårsrapport och årsredovisning
Revisorerna granskar årligen delårsrapport och årsredovisning. Omfattning och in- riktning på dessa granskningar är till stor del beroende på den bedömning som gjorts vid såväl den grundläggande som fördjupade granskningen av landstingets system och rutiner.
Syftet med granskningarna är att verifiera om redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhet och ekonomi. Såväl den finansiella redovisningen som redovisningen av landstingets verksamhet i förvaltningsberättelsen ingår inklusive bedömning av måluppfyllelse. Granskningen genomförs dels under löpande år, dels i samband med granskning av delårsrapport och årsredovisning. Under löpande år genomförs nor- malt revision av intern kontroll i processer och rutiner som syftar till att ge underlag för uttalande om räkenskaperna och redovisningen i förvaltningsberättelsen. En väl fungerande intern kontroll i redovisningens system och rutiner är en förutsättning för att de finansiella rapporterna motsvarar de krav som ställs i lag och övrig normgiv- ning.
Revisorernas prövning och bedömning
Revisorerna avslutar årets granskning med att upprätta och lämna en revisionsberät- telse till fullmäktige. Med resultatet av de granskningar som genomförts prövar revi- sorerna om landstingstyrelsen, nämnder och fullmäktigeberedningar har fullgjort sina uppdrag. Revisorerna bedömer om anmärkning ska riktas och om ansvarsfrihet ska tillstyrkas eller avstyrkas. Revisorernas bedömning i ansvarsfrågan förmedlas till fullmäktige i form av ett särskilt uttalande i revisionsberättelsen.
Grunderna för revisorernas kritik kan sammanfattas i åtta olika områden och avser bland annat: bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter, bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll, otillräcklig beredning av ärenden, ej rättvisande redovisning.
Revisorerna bedömer också om årsredovisningen är rättvisande och kan godkännas och gör ett särskilt uttalande om detta i revisionsberättelsen.
Revisionens kvalitetssäkring
Samarbetsorganet STAREV1 har utarbetat en vägledning, i form av en checklista för kvalitetssäkring, utifrån vad som anges i God revisionssed i kommunal verksamhet.
Checklistan är antagen av revisorsgruppen. Checklistan innehåller inte bara vad som är viktigt att kvalitetssäkra, utan också hur det bör ske.
Syftet med kvalitetssäkring är att säkerställa att revisionens mål uppfylls och att re- visionen fullgör sitt uppdrag. Kvalitetssäkring omfattar aktiviteterna i revisionspro- cessen och att dessa håller en hög kvalitet som ytterst leder till att uttalanden i revis- ionsberättelser/granskningsrapporter är väl underbyggda. Kvalitetssäkringen ska sä- kerställa att granskningen har nödvändig yrkesmässig och metodisk kvalitet.
Granskningar revisionsåret 2015
Granskningsarbetet kommer att genomföras under perioden 1 april 2015 och avslutas med granskning av årsredovisningen mars 2016.
Grundläggande granskning
Den grundläggande granskningen omfattar flera steg och genomförs löpande under revisionsåret genom att bland annat genom att löpande ta del av grundläggande do- kument t.ex. Landstingsplan 2015, reglementen och riktlinjer, delegationsordning, ekonomi och verksamhetsrapportering, intern kontrollplan, beslutsunderlag och pro- tokoll, delårsrapport 1 och 2 samt årsredovisning. Därutöver kommer revisorerna ha dialog med ansvariga nämnder framför allt landstingsstyrelsen om mål, uppdrag och ansvar, styrning och resultat.
Syftet med granskningen är att bedöma att nämnderna med fokus på landstingsstyrel- sen har uppnått, fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och förskrifter som gäller för verksamheten. Vidare att nämndens system för styrning, uppföljning och intern kontroll bygger på en helhetssyn samt säkerställer en ändamålsenlig verksam- het och god ekonomisk hushållning.
Landstingsstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att lagstiftaren förut- sätter att den har en ledande och samordnande roll. Ett väsentligt uppdrag är att för varje år bedöma hur landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av lands- tingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Fördjupade granskningar och bevakningsområden
Utifrån genomför riskbedömning har revisorerna beslutat om ett antal fördjupade granskningar som ska genomföras under 2015. Fördjupningarna är komplement till den grundläggande granskningen och redovisas nedan.
1 Samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner där det finns egna revisionskontor
Granskning Förstudie (F) Projekt (P)
Ändamåls- enlighet (Ä)
Intern kon- troll (IK)
1. Tillvaratas patienternas synpunkter för utveckling av hälso- och sjukvården?
P Ä
2. Landstingets följsamhet till nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvården
P IK
3. Patientmedverkan i hälso- och sjukvården F IK
4. Palliativ vård P IK
5. Medicinteknisk utrustning F IK
6. Barnperspektiv F IK
7. Landstingets nya styrmodell (kvalitetsstyrning) P IK 8. Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter P IK
9. Läkartid med patientkontakt F Ä
10. Nödvändig tandvård P Ä
11. Budgetprocessen P Ä
1. Tillvaratas patienternas synpunkter för utveckling av hälso- och sjukvår- den?
I Landstingsplan 2015 anges att den nya Patientlagen ställer högre krav på patienter- nas delaktighet i verksamheternas utvecklingsarbete, patienternas delaktighet ska fortsätta och förstärkas. ”Förflyttat fokus” är ett centralt begrepp i landstingsplanen och en del av detta berör ett förflyttat fokus som intar patientens synsätt. IT-system har även stor betydelse för återkoppling och uppföljning samt allt större betydelse för invånarnas och patienternas kommunikation och kontakter med vården. Ett av de uppdrag som landstingsfullmäktige gav i flerårsplanen för 2013–2015, som ska fär- digställas 2015, var att stärka patienternas möjlighet till inflytande och delaktighet.
Granskningen ska bedöma om och hur landstingsstyrelsen säkerställer att patienters synpunkter tas tillvara för att utveckla hälso- och sjukvården. Granskningen genom- förs som ett projekt.
2. Landstingets följsamhet till nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvår- den
I Landstingsplan 2015 - under rubriken ”Inriktning, uppdrag och mål 2015” - anges att landstinget eftersträvar en ökad följsamhet till nationella riktlinjer. Brister avse- ende ovanstående kan leda till att landstinget inte bedriver verksamhet i enlighet med den medicinska utvecklingen eller ”Best Practice”. Granskning av om landstingssty- relsen inrättat en ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll för att sä- kerställa att hälso- och sjukvården bedrivs i enlighet med nationella riktlinjer.
Granskningen genomförs som ett projekt.
3. Patientmedverkan i hälso- och sjukvården
Målet med nya patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I Landstingsplan 2015 anges att patienternas delaktighet ska fortsätta och förstärkas. Vidare att perso- nalen inom hälso- och sjukvården ska inta patientens synsätt, som en del av ”Förflyt- tat fokus”. Granskning av om landstingsstyrelsen genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställer att:
• patienter ges möjlighet att medverka i beslut om behandling, omvårdnadsåtgär- der och rehabilitering
• landstingsplanens uppdrag att stärka patienternas möjlighet till inflytande och delaktighet uppfylls samt
• patientlagens krav på patientens delaktighet efterlevs.
Granskningen inleds med en förstudie.
4. Palliativ vård
Palliativ vård ska, med utgångspunkt från patientens och närståendes önskemål, kunna erbjudas till alla invånare oavsett var man är bosatt. För att kunna erbjuda en bra palliativ vård krävs att olika yrkesgrupper och olika vårdgivare samverkar med varandra och, inte minst, med patienten och med närstående.
Syftet med granskning är att bedöma om landstingsstyrelsen, genom ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll, säkerställt att det finns en tydlig ansvars- fördelning såväl mellan landstingets enheter som i förhållande till den kommunala hemsjukvården samt att det finns en samordnad vårdplanering mellan sjukhus, pri- märvård och kommun. Vidare att de nationella riktlinjerna för palliativ vård imple- menteras enligt det uppdrag som fullmäktige angivit i Landstingsplan 2015. Gransk- ningen genomförs som ett projekt.
5. Medicinteknisk utrustning
Den medicintekniska utvecklingen sker snabbt inom hälso- och sjukvården och nya metoder och produkter tas i bruk i en ökad takt. Dessa produkters och utrustningars funktion, driftsäkerhet och handhavande är avgörande för en god och säker vård av patienterna. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att det finns en fungerande kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning.
Syftet med granskningen är att kartlägga hur landstingsstyrelsen utifrån de krav som ställs enligt hälso- och sjukvårdslagen, lag om medicintekniska produkter, socialsty- relsens föreskrifter samt landstingets egna riktlinjer säkerställer att landstinget har ändamålsenliga kvalitetssystem, rutiner, instruktioner och kompetens för att handha medicintekniska produkter på ett för patienterna säkert sätt. Granskningen inleds med en förstudie.
6. Barnperspektiv
Landstingsfullmäktige har beslutat om en handlingsplan för FN:s konvention om barns rättigheter. I handlingsplanen anges att alla beslut som fattas ska genomsyras av barnperspektivet och att barns bästa ska vara rådande i alla möten med hälso- och sjukvården. Uppföljning och rapportering av arbetet görs till landstingsstyrelsens AU som är politisk styrgrupp samt till folkhälso- och tandvårdsutskottet som är politisk referensgrupp. Granskningen syftar till att bedöma om landstingsstyrelsen har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll för att säkerställa att lands- tingets handlingsplan angående FN:s konvention om barnets rättigheter efterlevs.
Granskningen inleds med en förstudie.
7. Landstingets nya styrmodell (kvalitetsstyrning)
I Landstingsplan 2015 anges ett förändrat fokus från ekonomistyrning till kvalitets- styrning. Det innebär att en ändrad styrmodell kommer att tillämpas inom lands- tinget. Granskningens syfte är att bedöma hur landstingets nya styrmodell implemen- teras. Granskningen genomförs som ett projekt.
8. Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter
Enligt lagen om skydd mot olyckor har den som äger och bedriver verksamhet ansva- ret för brandskyddet. Landstinget har betydande antal fastigheter med stora lokalytor där ett stort antal patienter passerar och vårdas och där anställda arbetar. En brand kan vara en av de svåraste händelserna som kan drabba landstinget och då framför allt patienter och anställda. Utöver fastigheternas värden finns inom lokalerna ofta dyra inventarier i form av medicinteknisk utrustning, IT-utrustning m.m. Ett skal- skydd kan ge skydd mot obehörigt tillträde till områden och lokaler.
Granskningens syfte är att bedöma om landstingsstyrelsens styrning och kontroll av brand- och skalskyddet för landstingets fastigheter är ändamålsenligt och tillfreds- ställande. I projektet kommer landstingets riktlinjer och rutiner att granskas samt hur dessa tillämpas. Granskningen kommer även att innefatta om det finns en tydlig an- svarsfördelning och tillfredsställande rapportering till landstingsstyrelsen. Gransk- ningen genomförs som ett projekt.
9. Läkartid med patientkontakt
Inom landstinget finns läkarbrist inom vissa specialiteter och landstinget uppnår inte uppsatta tillgänglighetsmål. Patienterna önskar mer tid med läkare, medan det ur verksamhetssynpunkt och patientsäkerhetssynpunkt kan vara mer ändamålsenligt att läkarnas tid används till indirekt patientrelaterat arbete samt kompetens- och verk- samhetsutveckling.
Gransknings syfte är att ge underlag för bedömning av om läkarkårens tidsanvänd- ning är ändamålsenlig. I granskningen kan fokus läggas på kartläggning av tidsan- vändningen samt och fånga upp läkarnas subjektiva bedömningar om hur arbetsupp- gifterna och tidsanvändningen förändrats. Granskningen inleds med en förstudie.
10. Nödvändig tandvård
År 1999 infördes ett reformerat tandvårdsstöd som innebar att landstinget fick ansvar för att särskilt utsatta grupper (äldre och funktionshindrade) som har särskilt och långvarigt behov av vård och omsorg garanteras uppsökande verksamhet och nöd- vändig tandvård. Kommunerna har en viktig roll dels för att identifiera de som skall ingå i målgruppen, dels för att överlämna erbjudandet om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård.
Granskningens syfte är att bedöma om den uppsökande verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. I granskningen kommer bland annat granskas:
• samverkan med kommunerna
• hur informationen ser ut till de som berörs av nödvändig tandvård
• får de personer som har rätt till nödvändig tandvård erbjudanden
• den uppsökande verksamhetens kvalitet och ekonomi samt
• om ansvariga följer upp att nödvändig tandvård genomförs på ett ändamålsen- ligt sätt.
Granskningen genomförs som ett projekt.
11. Budgetprocessen
Granskning av om landstingsstyrelsen genom styrning, uppföljning och intern kon- troll säkerställer att landstinget har en ändamålsenlig budgetprocess. Granskningens
syfte är att kartlägga hur budgetprocessen och den ekonomiska modellen fungerar.
Följande risker ska beaktas:
Risk för att:
Landstinget budgetprocess inte förmår styra hälso- och sjukvården på ett optimalt sätt (Stora underskott på divisionsnivå)
Budgeten tappar i trovärdighet ute i verksamheten
Brister i budgetprocessen kan leda till felaktig resursfördelning och felakt- iga prioriteringar
Fördjupade granskningar och förstudier med prioritet 2
Om planeringen medger kan ytterligare granskningar genomföras enligt nedan:
Landstingets miljöarbete
Granskningen av landstingets systematiska miljöarbete i syfte att bedöma om det be- drivs ändamålsenligt för att uppnå målen i landstingets miljöpolitiska program för 2012 – 2016.
Uppföljning av privata vårdgivare
Granskning av formerna för uppföljning av avtal med externa vårdgivare för att be- döma om landstingsstyrelsen säkerställt att uppföljning sker på ett ändamålsenligt sätt. Uppföljning av revisionsrapport från 2011 avseende ersättning till privata vård- givare.
Hälsofrämjande förhållningssätt
Granskningens syfte är att ge underlag för att bland annat bedöma ändamålsenlighet- en i arbetet med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso‐
och sjukvården. Organiseras, planeras, informeras, kommuniceras och genomförs detta arbete på ett sätt som kan ge det resultat som förväntas och är önskvärt utifrån beslut på olika nivåer?
Kompetensförsörjning
Granskningen syfte är att bedöma om landstinget har en samlad analys av kompe- tensförsörjningsbehoven och system för försörjningsåtgärder som fungerar ända- målsenligt.
Bevakningsområden
Revisorerna bevakar löpande områden som är av betydelse för revisorernas uppdrag.
Bevakning kan leda till träffar med ansvariga m.m. Under 2015 kommer följande områden särskilt att följas:
Hur bedrivs arbetet med att minska sjukfrånvaron inom landstinget?
Hur tillvaratas synpunkter och erfarenheter från införande av nya system t.ex.
Cosmic?
Hälsoval och dess konsekvenser
Bedriver landstinget jämlik vård?
Hur arbetar hälso- och sjukvården med avvikelserapporteringssystemet AHA och hur används det för ständiga förbättringar?
Hur arbetar landstingsstyrelsen och övriga nämnder med riskanalyser?
Förekommer hot och våld mot förtroendevalda och medarbetare och vilka åtgär- der vidtas?
Bedrivs arbete för att förtydliga mål och hur implementeras dessa i landstingets organisation?
Vad har de organisationsförändringar som genomförts inom hälso- och sjukvår- den fått för effekter?
Finns en ändamålsenlig styrning av Folktandvården?
Granskning av delårsrapport och årsredovisning
Delårsrapport 2 kommer att granskas översiktligt i förhållande till kommunal redo- visningslag (KRL) och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovis- ning (RKR). Utgångspunkten för granskningen är kommunallagen och de riktlinjer som tagit fram av Sveriges Kommunala yrkesrevisorer (SKYREV). Granskningen redovisas i särskild rapport och är underlag för revisorernas bedömning av om resul- tatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat.
Granskningen av årsredovisningen i förhållande till kraven i KRL och RKR:s re- kommendationer samt SKYREV:s riktlinjer. Granskningen dokumenteras i en rap- port som utgör underlag för revisorernas bedömning av om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut och om årsredovisningen kan godkännas.
Uppföljning av tidigare granskningar
Under 2015 kan ett antal uppföljningar av tidigare genomförda granskningar komma att göras.
