Postadress Box 712
251 07 Helsingborg
Besöksadress Konsul Perssons plats 1
Telefon 042-19 97 00
E-post: helsingborgs.tingsratt@dom.se www.helsingborgstingsratt.domstol.se
Telefax -
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
Tilltalad
INGRID Kristina Carlqvist, 19601109-0161 Liebäckskroken 6 Lgh 1504
256 58 Helsingborg Offentlig försvarare:
Advokat Sargon De Basso Advokatfirman De Basso AB Hantverkargatan 42 B
112 21 Stockholm Åklagare
Kammaråklagare Helene Jacobsson Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Helsingborg Box 21003
200 21 Malmö
___________________________________
DOMSLUT
Åtal som den tilltalade frikänns från
Hets mot folkgrupp, 16 kap 8 § 1 st brottsbalken 2019-07-28
Ersättning
1. Sargon de Basso får ersättning av staten med 18 479 kr. Av beloppet avser 13 338 kr arbete, 1 285 kr tidsspillan, 160 kr utlägg och 3 696 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.
___________________________________
HELSINGBORGS TINGSRÄTT Avdelning 3
DOM 2020-11-23 meddelad i Helsingborg
Mål nr: B 1380-20
Tilltalad
MARIA Johanna Christina Celander, 19720616-3300 Västergatan 86
231 64 Trelleborg Offentlig försvarare:
Advokat Allan Stutzinsky Advokatfirman SJS KB Kristinelundsgatan 16 411 37 Göteborg Åklagare
Kammaråklagare Helene Jacobsson Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Helsingborg Box 21003
200 21 Malmö
___________________________________
DOMSLUT
Åtal som den tilltalade frikänns från
Hets mot folkgrupp, 16 kap 8 § 1 st brottsbalken 2019-07-28
Ersättning
1. Allan Stutzinsky får ersättning av staten med 34 465 kr. Av beloppet avser 22 464 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 610 kr utlägg och 6 893 kr mervärdesskatt.
2. Staten ska stå för kostnaden för försvararen.
___________________________________
2
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkande och skriftliga bevisning, se domsbilaga 1 med det tillägg som antecknats där.
Ingrid Carlqvist har vidgått att hon – tillsammans och i samförstånd med Maria Celander – publicerat den nu aktuella artikeln på hennes och Maria Celanders hemsida och artikeln därmed varit tillgänglig för flera andra personer. Hon bestrider dock ansvar för hets mot folkgrupp.
Maria Celander har redovisat samma inställning till ansvarsyrkandet som Ingrid Carlqvist.
UTREDNINGEN
Åberopad skriftlig bevisning, se domsbilaga 1. På åklagarens begäran har hållits förhör med de tilltalade som berättat i huvudsak följande.
Ingrid Carlqvist: Hon har arbetat som journalist i många år. Eftersom hon kände sig begränsad i vad hon kunde ge uttryck för hos de större nyhetsbolagen lämnade hon
”mainstreamjournalistiken” och startade den nu aktuella ”alternativa” mediasajten.
Hon vill gräva fram sanningen och ge röst åt röstsvaga grupper. Hon och Maria arbetar tillsammans. Syftet med deras arbete är att skapa nyhetsartiklar och öppna för debatt. Hemsidan är ingen blogg. De skriver egna eller publicerar andras artiklar. De publicerar andras artiklar om de är bra. Ibland krävs dock vissa redaktionella ändringar och det gör hon och Maria i så fall ihop. De läser båda de artiklar som de funderar över att publicera och de diskuterar bland annat om artiklarna är bra nog. Hon och Maria gör allt tillsammans. De har valt att inte ha någon ansvarig utgivare.
Hon vet inte hur många visningar den nu aktuella artikeln haft. Det är visserligen ganska många som kommenterat artikeln men det är inte liktydigt med att den haft
HELSINGBORGS TINGSRÄTT Avdelning 3
DOM
2020-11-23 B 1380-20
många visningar. Hon och Maria tycker det är viktigt att läsarna har möjlighet att kommentera artikeln. De censurerar inga kommentarer utan de uppmuntrar debatt.
Hon känner personen som skrev artikeln. Ullrika heter hon och hon vet att Ullrika är sjuk. Hon anser att Ulrika har fog för sin rädsla och risken för lojalitetskonflikt.
Det framgår nämligen i islamska urkunder att en rättrogen muslim ska välja att betjäna andra rättrogna framför otrogna. Det Ulrika beskriver är en hypotes om en framtida samhällskollaps. Hon tror att hon eller Maria gjort mindre redaktionella ändringar i texten men hon minns inte säkert. Ulrika tillhör en röstsvag grupp.
Ulrika är nämligen multisjuk. Hon tycker att det är bra att folk får lufta sina åsikter.
Hon och Maria ansvarar inte för folks kommentarer. Det har hänt att de tagit bort kommentarer. Det har de i så fall gjort för att kommentaren har dåligt språk eller om den ligger på en oschysst nivå.
Det är riktigt att hon också skrivit i kommentarsfältet. Det gjorde hon för att förklara syftet med artikeln. Hon håller med Ulrika eftersom hon läst Koranen och däri framgår tydligt att det är en muslims plikt att sätta de egna först. När det gäller uttrycket ”shit hole countries” så tror hon att hon parafraserade Donald Trump. Han hade sagt något i den riktningen vid den tidpunkten.
Hon anser inte att artikeln uttrycker missaktning. Om det hade kommit ett genmäle hade hon publicerat det men det kom inget. Hon är ute efter debatt. Yttrandefrihet ger en rätt att håna och kränka andra. De drar inte alla över en kam. Det finns sekulariserade muslimer också. Ulrika uttrycker en rädsla för att inte få sin medicin.
Ulrika drar inte alla över en kam. Hon ser dagligen exempel på muslimsk fanatism.
Ingen muslim har kontaktat dem och gett uttryck för att hen tagit illa vid sig.
Maria Celander: Det Ingrid berättat om deras arbete och arbetsuppgifter är riktigt.
De är ense om publiceringarna. Hon förstod att innehållet i Ulrikas artikel var provocerande. Det är vanskligt att föra diskussioner kring islam. Det tolkas ofta negativt. Hon anser att Ulrika måste få ge uttryck för sin rädsla för islamisering. Det
4
Ulrika uttrycker har stöd i muslimska urkunder som tydligt uttrycker att en muslim inte ska välja andra framför de egna. Ulrikas oro är inte gripen ur luften. Det kan mycket väl uppstå en situation där det blir brist på sjukvårdsartiklar. Artikeln ställer frågan vad som kommer att inträffa vid en samhällskris; vilka grupper som kommer att vara lojala med varandra. Hon står för publiceringen. Vad hon tycker i frågan är ointressant. Innehållet i artikeln har relevans och bör få debatteras.
Missaktning är en olyckligt vald lagtextformulering. Man kan inte ta hänsyn till om någon känner sig kränkt. Hon förstod att artikeln skulle väcka känslor och debatt.
Det förekommer heta känslor i ämnet. I grunden uttrycker artikeln kritik mot islam.
TINGSRÄTTENS BEDÖMNING
Av utredningen framgår att Ingrid Carlqvist och Maria Celander
– tillsammans och i samförstånd – den 28 juli 2019 publicerat den nu aktuella artikeln på det sätt som angetts i åtalet och att den fått en sådan spridning som förutsätts för straffansvar enligt 16 kap 8 § brottsbalken (hets mot folkgrupp).
När det härefter gäller frågan om artikeln uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på gruppens trosbekännelse i straffbestämmelsens mening kan följande lyftas fram från förarbeten och praxis (se bland annat prop. 2001/02:59 och NJA 2005 s 805).
Rekvisitet ”missaktning”, som fått en vid tillämpning i rättspraxis, innebär att även andra kränkande omdömen än sådana som kan bedömas som förtal eller smädelser är straffbelagda. Det räcker att ett uttalande om en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende. Alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur omfattas dock inte. För straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen ifråga.
Kriminaliseringen ska inte utgöra hinder mot opinionsfriheten eller den fria
HELSINGBORGS TINGSRÄTT Avdelning 3
DOM
2020-11-23 B 1380-20
åsiktsbildningen. Sådana påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt ska sålunda inte omfattas av kriminaliseringen.
Av det avgörande från Högsta domstolen som angetts ovan framgår vidare att bedömningen av om den nu aktuella artikeln uttrycker sådan missaktning som straffbestämmelsen tar sikte på ska ske med särskilt beaktande av artikeln som helhet, dess syfte, vem den riktar sig till och i vilken egenskap någon sprider
artikeln. Vidare framgår att tolkningen av straffbestämmelsen ska ske i ljuset av den yttrandefrihet som följer av grundlagen (regeringsformen) och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och friheterna.
När det gäller den i målet aktuella artikeln har åklagaren i sin sakframställan och även pläderingsvis lyft fram vissa delar av innehållet som särskilt besvärande för de tilltalade och då framhållit att såväl rubriken som ingressen – enligt åklagarens uppfattning – uttrycker tydlig missaktning gentemot muslimer på grund av deras trosbekännelse.
Tingsrätten delar åklagarens uppfattning att innehållet i bland annat ingressen om att apoteksanställda muslimer hellre delar ut livsnödvändiga mediciner till sina muslimska bröder och systrar än till ”otrogna” svenskar ger uttryck för viss grad av missaktning av muslimer som grupp. Det intryck som ingressen förmedlar om att muslimer av religiösa skäl skulle ha en benägenhet att diskriminera svårt sjuka personer utifrån personens trosuppfattning förstärks av övrigt innehåll i artikeln.
Vad författarens närmare syfte med artikeln varit har inte klarlagts i målet. De tilltalade, som båda – oemotsagt – uppgett sig vara journalister med många års erfarenhet inom yrket, har gett uttryck för att syftet med publiceringen varit att skapa och ge utrymme för en religionskritisk debatt med särskilt fokus på risken för att Sverige håller på att islamiseras. Detta har inte motbevisats i målet. Det kan istället konstateras att artikeln gett upphov till en relativt livlig debatt i form av
6
inlägg/kommentarer på den nu aktuella hemsidan, varvid ungefär hälften av debattörerna delar författarens farhågor medans den andra halvan inte gör det.
Även om kvalitén på innehållet i kommentarerna – sett ur ett saklighetsperspektiv och med beaktande av det påstådda syftet med artikeln – varierar högst påtagligt kan det konstateras att författarens något dystra bild av framtiden i flera avseenden bemöts och ifrågasätts med relativt sakliga argument. Detta gäller även författarens uppgift om faran med apoteksanställda muslimer.
En annan omständighet att beakta är att den nu aktuella hemsidan – enligt de tilltalades oemotsagda uppgifter – är av journalistisk natur och den har till ändamål att publicera artiklar som inte ges utrymme på de större nyhets- eller mediabolagens hemsidor.
Mot bakgrund av detta och vid en samlad bedömning av omständigheterna kring publiceringen anser tingsrätten att de nedsättande uppgifterna om muslimer som artikeln ger uttryck för inte är av sådan natur att yttrandefriheten bör ge vika.
Uppgifterna i artikeln får istället bemötas i en fri och öppen debatt. Åtalet ska sålunda ogillas.
Försvararnas ersättningsyrkanden är skäliga och ska därför bifallas. Eftersom åtalet ogillas ska dessa kostnader stanna på staten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (TR-01)
Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 14 december 2020. Det kommer att prövas av Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Jonas Lindgren (Rådman)
Bilaga 1
HELSINGBORGS TINGSRÄTT Avdelning 3
INKOM: 2020-11-02 MÅLNR: B 1380-20 AKTBIL: 25
Sida 1 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Hur man överklagar
Dom i brottmål, tingsrätt TR-01
_________________________________________________________________
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor Ditt överklagande ska ha kommit in till
domstolen inom 3 veckor från domens datum.
Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen.
Överklaga efter att motparten överklagat Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den andra parten också rätt att överklaga även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- överklaga.
En part kan anslutningsöverklaga inom en extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens datum.
Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare.
Så här gör du
1. Skriv tingsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att hovrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
Vill du ha nya förhör med någon som redan förhörts eller en ny syn (till exempel besök på en plats), ska du berätta det och förklara varför.
Tala också om ifall du vill att målsäganden ska komma personligen vid en huvud- förhandling.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
6. Skicka eller lämna in överklagandet till tingsrätten. Du hittar adressen i domen.
Vad händer sedan?
Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar tingsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till hovrätten.
Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även hovrätten skicka brev på detta sätt.
Bilaga 2
Sida 2 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
När krävs det prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
I brottmålsdelen behövs prövningstillstånd i två olika fall:
Den åtalade har dömts enbart till böter.
Den åtalade har frikänts från ett brott som inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Skadeståndsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en begäran om skadestånd.
Undantag kan gälla när en dom överklagas i brottmålsdelen, och det är kopplat en begäran om skadestånd till brottet. Då krävs inte prövningstillstånd för skadeståndsdelen om
det inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen
eller om
hovrätten meddelar prövningstillstånd i brottmålsdelen.
Beslut i övriga frågor
I de mål där det krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen (se ovan), krävs det också prövningstillstånd för sådana beslut som bara får överklagas i samband med att domen överklagas. Beslut som kan överklagas särskilt kräver inte prövningstillstånd.
att tvivla på att tingsrätten dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i
rättstillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan
anledning.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.
Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen.
Mer information finns på www.domstol.se.
