STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3 DOM 2016-02-29 meddelad i Stockholm
Mål nr: B 16133-15
PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad
Xxxxx Xxxxxx, mand36 år
Medborgare i Jordanien och Sverige Försvarare:
Advokat Magnus Ljungstedt Gamla Stans Advokatbyrå HB Box 2358
103 18 Stockholm Åklagare
Assistentåklagare Matias Garcia de las Bayonas Åklagarmyndigheten
City åklagarkammare i Stockholm Box 70296
107 22 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för
1. Olaga taxitrafik, 5 kap 1 § 1 st taxitrafiklagen (2012:211) 2015-10-24
2. Brott mot taxitrafiklagen, 5 kap 4 § 1 st taxitrafiklagen (2012:211) 2015-10-24
Påföljd m.m.
Dagsböter 50 å 210 kr Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
___________________________________
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har begärt att Xxxxx Xxxxxx ska dömas för brott mot taxitrafiklagen och olaga taxitrafik enligt följande gärningsbeskrivning:
Åtalspunkt 1 (brott mot taxitrafiklagen) Gärning:
Xxxxx Xxxxxx har kört personbil i taxitrafik trots att han saknade giltig taxiförarlegitimation. Det hände den 24 oktober 2015 på Hornsgatan, Stockholms stad.
Xxxxx Xxxxxx begick gärningen med uppsåt.
Lagrum:
5 kap 4 § 1 st taxitrafiklagen (2012:211).
Åtalspunkt 2 (olaga taxitrafik) Gärning:
Xxxxx Xxxxxx har utan tillstånd bedrivit taxitrafik med personbilen XXX000 . Det hände den 24 oktober 2015 på Hornsgatan, Stockholms stad.
Xxxxx Xxxxxx begick gärningen med uppsåt.
Lagrum:
5 kap 1 § 1 st taxitrafiklagen (2012:211).
Xxxxx Xxxxxx har förnekat brott, i första hand på den grunden att han inte kört personbil i eller bedrivit taxitrafik eftersom han inte riktat sig till allmänheten utan till en begränsad grupp i ett nätverk, i andra hand på den grunden att han saknat uppsåt till att fråga varit om taxitrafik, i tredje hand på den grunden att han befunnit sig i ansvarsbefriande straffrättsvillfarelse.
UTREDNINGEN
Xxxxx Xxxxxx har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har hållits
vittnesförhör med Yyyyy Yyyyyyy. Åklagaren har åberopat skriftlig bevisning i form av information från Ubers hemsida, avtalet mellan Xxxxx Xxxxxx och Uber,
körkortsregisterutdrag och yrkestrafiktillstånd samt registreringsnummerfråga.
Xxxxx Xxxxxx har åberopat skriftlig bevisning i form av en artikel från tidningen NyTeknik, utskrift från annonsering av Uber, bilder på Uber-appen, artikel från internet samt mailkonversation.
Xxxxx Xxxxxx har uppgett huvudsakligen följande. Han anslöt sig till Uber
eftersom han ville tjäna pengar. I samband med att han ingick avtalet med Uber fick han e-postmeddelanden om att han skulle ladda ner en app till sin mobiltelefon och genomgå en dagsutbildning som Uber genomförde. Vidare fick han lämna in ett belastningsregisterutdrag. Vid utbildningen fick han information om att Uber inte hade några problem med trafikmyndigheten. Han frågade vid utbildningen om det var okej att köra bil för Uber. Han fick veta att det var okej. Om de hade sagt att det var några problem hade han inte kört. Han hade ingen särskild misstanke om att det inte var tillåtet. Uber sa inte vid något tillfälle att han behövde tillstånd. Han
kontrollerade inte med någon annan än Uber. Många av hans vänner körde för Uberpop. Han genomförde körningar för Uberpop under sex dagar under loppet av två månader. Sammanlagt genomförde han 24 enskilda körningar. Han fick betalt
veckovis. Han har inte kört något för Uberpop sedan han stoppades av polisen. På jobbet sa de efteråt att han fortfarande kunde köra men han gjorde det inte. När han stoppades av polisen frågade de honom om han inte visste att Uberpop var olagligt.
Han svarade då att han inte visste om det. Han visste att det var något men att de höll på att lösa det. Polisen sa till honom att det krävdes tillstånd. Det visste han inte sedan tidigare. Han visste dock om att taxichaufförer har särskilda körkort. Han kände inte personen han körde vid tillfället. Efter körningen frågade han Uber igen om det var okej att köra för Uberpop. De sa då att det inte var några problem och att han kunde fortsätta att köra. Han fick körningen i fråga genom Ubers app-system.
Han såg det som att han var anställd av Uber och utgick från att Uber drog skatt från honom. Han avser att nu deklarera inkomsterna från Uber.
Yyyyy Yyyyyyy har uppgett huvudsakligen följande. Han kommer ihåg att han åkte med en av Ubers bilar och att bilen stoppades av polis på Hornsgatan. När man åker med Uber går det som regel till på så vis att man skriver in adressen man vill bli hämtad på i Uber-appen. Appen laddar man troligtvis ner som vanligt i Appstore.
Han minns inte exakt eftersom det var minst ett år sedan han skaffade den. Han känner inte igen uppgifterna som nedtecknats från polisförhöret. Det låter inte som hans egna ord. Han hade ingen koll på vad resan skulle kosta. Han minns inte om han fick något kostnadsförslag. Han har använt flera av Ubers tjänster. Han minns inte exakt vilken av dem det var han använde vid det här specifika tillfället.
Uberpop är den billigaste av tjänsterna. Det kan stämma att han fick Uberpop först sedan han använt de andra Ubertjänsterna en tid.
DOMSKÄL
Ska Xxxxx Xxxxxx dömas för brotten?
Genom Xxxxx Xxxxxxs och Yyyyy Yyyyyyys uppgifter samt vad som i övrigt framkommit är det till att börja med visat att Xxxxx Xxxxxx vid det aktuella
tillfället genomförde en körning för Uberpop till vilket han var ansluten som förare och att han saknade såväl taxiförarlegitimation som tillstånd att bedriva taxitrafik.
Det är även utrett att han inte kände Yyyyy Yyyyyyy sedan tidigare och att de anslutits till varandra genom Ubers applikation för dess Uberpop-tjänst. Det är därtill utrett att körningen skett mot betalning.
Frågan är då om Xxxxx Xxxxxx genom sitt agerande kan anses ha bedrivit respektive kört bilen i taxitrafik, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas för de åtalade gärningarna.
Med taxitrafik avses enligt 1 kap. 3 § taxitrafiklagen trafik som bedrivs
yrkesmässigt med personbil eller lätt lastbil och som innebär att fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer.
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2004 s. 358, där frågan om innebörden av begreppet yrkesmässig trafik som det kom till uttryck i annan lagstiftning var uppe till bedömning, uttalat att det inte är yrkesmässig trafik i lagens mening att vid ett enstaka tillfälle utföra en biltransport mot betalning ens om det sker efter ett
erbjudande till en obestämd allmänhet. För att det ska vara fråga om yrkesmässig trafik krävs enligt Högsta domstolen att bilen ställs till allmänhetens förfogande i sådan omfattning att den kan anses vara systematiskt utnyttjad för förvärvsändamål.
I nu aktuellt fall är utrett att Xxxxx Xxxxxx utfört 24 körningar mot
betalning och att körningarna administrerats genom UberPOP:s appsystem. Med hänsyn till hur begreppet yrkesmässig trafik uttolkats i praxis kan det enligt
tingsrätten hållas för visst att den trafik som det är utrett att Xxxxx Xxxxxx bedrivit, har varit yrkesmässig i taxitrafiklagens mening.
Härutöver krävs som framgått för straffansvar att fordon och förare ställts till
allmänhetens förfogande för transport av personer. Genom detta krav utesluts från det straffbara området körningar av släktingar, vänner eller arbetskamrater, även om transporterna skulle utföras mot betalning (jfr prop. 2005/06:109 s. 11). Av
utredningen har framkommit att det appsystem som användes för att
administrera körningarna, och till vilket såväl förare som potentiella kunder var anslutna, innebar att Xxxxx Xxxxxxs tjänster bjöds ut till för honom okända
personer. Det har vidare framkommit att han själv till synes utan större svårigheter eller särskild inbjudan kunde ansluta sig till tjänsten som förare. Av Yyyyy Yyyyyyys uppgifter framgår att han utan större svårighet kunde ansluta sig till tjänsten som kund. Vad som framkommit talar för att det inte enbart varit en exklusiv eller snävt avgränsad krets av personer som erbjudits den aktuella tjänsten. Att det möjligtvis fordrats att personen dessförinnan nyttjat Ubers övriga tjänster föranleder ingen annan bedömning. Detsamma gäller vad som lagts fram om att Uberpop-nätverket numera är stängt för nya medlemmar. Enligt tingsrätten är utredningen sådan att även kravet på att fordon och förare ställts till allmänhetens förfogande får anses uppfyllt i detta fall.
Det är därmed ställt utom rimligt tvivel att Xxxxx Xxxxxx objektivt sett begått det som läggs honom till last. Frågan är då om han agerat uppsåtligt vilket krävs för straffansvar i detta fall. Xxxxx Xxxxxx har i denna del invänt att han inte kände till att den verksamhet han ägnade sig åt var att bedöma som taxiverksamhet. Det saknas i och för sig anledning att ifrågasätta detta.
Av Xxxxx Xxxxxxs uppgifter har framkommit att han haft uppsåt i förhållande till de konkreta omständigheter som legat till grund för bedömningen att verksamheten i fråga är att bedöma som taxitrafik, t.ex. antalet körningar, till vilka
erbjudanden om körningar riktat sig, att körningarna varit mot betalning,
användandet av appsystemet etc. En villfarelse eller okunnighet om huruvida ett visst agerande faller under ett rekvisit (s.k. subsumtionsvillfarelse) utgör som regel inte en uppsåtsbrist. När det gäller tolkningen av specifikt juridiskt-tekniska
begrepp finns stöd i rättspraxis för att det kan krävas att den tilltalade gjort en bedömning som liknar den som domstolen gör utifrån samma faktaunderlag, för att den tilltalade ska anses ha handlat uppsåtligt (jfr NJA 1970 s. 240 där
omständigheterna var mycket särpräglade). Frågan om lagligheten i Uberpoptjänsten
har prövats i ett numera relativt stort antal fall vid tingsrätten. Huruvida det
i dessa fall krävts uppsåt i förhållande till att verksamheten i fråga klassificeras som taxitrafik har bedömts olika. Högre rätt har ännu inte tagit ställning i frågan.
Tingsrätten finner i nuläget att övervägande skäl talar för att huvudregeln om att subsumtionsvillfarelse inte utgör en uppsåtsbrist trots allt bör upprätthållas i ett fall som det nu aktuella. För att Xxxxx Xxxxxx ska kunna fällas till ansvar bör alltså krävas endast att han haft uppsåt i förhållande till de faktiska omständigheter som läggs till grund för bedömningen att fråga är om taxitrafik. Som framgått i det föregående är ett sådant uppsåtskrav uppfyllt i detta fall.
När det slutligen gäller frågan om Xxxxx Xxxxxx ska gå fri från ansvar med hänvisning till reglerna om straffrättsvillfarelse (se 24 kap. 9 § brottsbalken) gör tingsrätten följande överväganden. Xxxxx Xxxxxx har inte kontaktat någon myndighet med behörighet att ge ett auktoritativt besked om lagligheten i den aktuella verksamheten. Att han ställt frågor till sin arbetsgivare kan inte frita honom från ansvar. Det har inte heller i övrigt framkommit tillräckliga skäl att anse att villfarelsen varit uppenbart ursäktlig (jfr prop. 1993/94:130 s. 59 f.).
Av det nu sagda följer att Xxxxx Xxxxxx ska dömas för brotten.
Påföljd och andra frågor
Påföljden ska bestämmas till dagsböter.
Eftersom Xxxxx Xxxxxx döms för brott där fängelse ingår i straffskalan ska han betala en särskild avgift till brottsofferfonden.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 400)
Ett överklagande ställs till Svea hovrätt men ges in till tingsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten senast den 21 mars 2016. Det behövs
prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet.
André Mossberg
I avgörandet har deltagit tingsfiskalen X samt nämndemännen N1, N2 och N3 (skiljaktig).
Skiljaktig mening, se nästkommande sida.
Skiljaktig mening
Nämndemannen N3 är skiljaktig enligt följande. Jag anser att åtalet
ska ogillas. Det är inte visat att Xxxxx Xxxxxx hade uppsåt i förhållande till att han körde i taxitrafik och under alla förhållanden är det uppenbart ursäktligt att han tog miste i det avseendet.
