1 Förskoleverksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16
Familjedaghemmen i Filipstads kommun
2 Innehållsförteckning:
Normer och värden sidan 3
Utveckling och lärande sidan 4
Barns inflytande sidan 5
Förskola och hem sidan 6
Helhetsbild av året sidan 7
3
Normer och värden
Verksamhetens mål:
Enligt Skolverkets Allmänna råd för familjedaghem (pedagogisk omsorg) ska barnets bästa vara utgångspunkt i all familjedaghemsverksamhet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Dagbarnvårdaren har ett stort ansvar för att barnen lär sig respektera andras åsikter. Barnen behöver utveckla sin förståelse för att alla människor är olika och att man ofta måste kompromissa. Dagbarnvårdaren är en förebild i sitt dagliga arbete och kan genom sitt förhållningssätt till barnen, föräldrarna och andra vuxna göra dessa värden tydliga och konkreta.
Varje dagbarnvårdare ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Vi arbetar för att:
Alla barn ska känna sig trygga, glada och trivas i familjedaghemmen Alla barn ska behandlas med respekt
Barnen tycker det är roligt att komma till familjedaghemmet Ha god uppsikt över utrymmen där barnen befinner sig
Resultat och genomförande:
Barnen upplevs vara trygga, är för det mesta glada och trivs. I de allra flesta fall visar barnen glädje och vill komma till familjedaghemmet på morgonen. En del vill även gå till
familjedaghemmet på helgen, vilket får anses positivt för verksamheten.Barnen leker bra med varandra både i den lilla och större gruppen och det är ytterst sällan konflikter. Vänlighet och samarbete är dominerande barnen emellan.
Personalen uppmärksammar och möter barnen på ett positivt sätt, arrangerar roliga aktiviteter och gör annorlunda saker än i hemmet, vilket tros bidra till resultatet. Konsekvens, struktur och påminnelser om hur man är en bra kamrat är viktigt.
Analys och lärdomar:
Positiv och engagerad personal är en bra grund för att få bra resultat.
” Kompismaterialet” har använts regelbundet av alla och någon har haft en ” kompisdag” som var trevlig, där ett barn uttryckte ” det här kallas för samarbete” och ett annat ” jag är glad för min lillasysters skull som fick följa med på teatern”. Barnen tycker om böckerna och de är ett bra diskussionsunderlag. De vuxna är viktiga förebilder hur man förankrar normer och
värderingar hos barnen och hur man beter sig mot allt levande ( växter, djur och människor).
4
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Anpassa arbetsmaterial ännu mer efter barnens åler och mognad.
Använda ” Babblarna” ännu mera och köpa in fler nya till de yngre barnen. Arbeta ännu mer aktivt med ” Kompismaterialet” och barnkonventionen för de lite äldre barnen
Utveckling och lärande Mål
I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem ( pedagogisk omsorg) står att verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för ett fortsatt lärande. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Den bör ta vara på deras nyfikenhet, deras lust att lära sig, att leka och att skapa själva. Det är viktigt att inse att alla situationer innehåller möjligheter för barn att lära sig nya saker och utvecklas. Språket är viktigt för lärandet, för barns identitetsutveckling och förmåga till kommunikation. Språket växer fram i samspelet med andra barn och vuxna.
Språket har stor betydelse för utveckling av varje barns identitet. Då leken är en förutsättning för barns utveckling och lärande är det betydelsefullt att den ges stort utrymme.
I leken övar barnen sin koordination och sin motorik. Uteleken betyder mycket för både grovmotoriken och förståelsen för natur och miljö.
Familjedaghemmen bör utforma verksamheten så att:
- Den främjar leken och kreativiteten samt tar till vara och stärker barnens intresse för att lära
- Den stimulerar barnens språkutveckling
- Den utgår ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter
- Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Resultat och genomförande
Personalen upplever att de lyckats väl i sitt arbete då de har ”lekande” barn. Språkstimulans har getts på olika sätt genom ” Babblarna”, sånger, böcker, samtal och dialog. Några går regelbundet till biblioteket. Föräldrar har även blivit inspirerade av Babblarna och köpt till hemmet.Barnen kan och vet mycket om Babblarna och språket har utvecklats. Någon har köpt in och provat ”magisk” lera som blev så uppsakttat i barngruppen att alla kommer att satsa på att köpa hem den i höst.
Samtal om växter och djur, besök i skogen och till mysrtack samt sopsortering har skett regelbundet och förhoppningsvis ökat barnens förståelse för naturen
kretslopp.Lesjöforsgruppen har regelbundet haft med experiment och naturlek i sin planering.
Analys och lärdomar:
Barnen är initiativrika och leker mycket. Vistelse i naturen har främjat leken,fantasi och rörelse.
Personalen har ofta bytt lekmaterial och tillfört rekvisita för att stimulera leken. Någon har bakat ”älgbröd” med barnen som varit mycket uppskattat.En tydlig planering för
verksamheten med koppling till verksamhetsmålen underlättar det dagliga arbetet och informationen till föräldrarna.
5
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Alla ser till att köpa in ”magisk” lera då barnen visade stort intresse för den och även för att främja fantasi och skapande.
Alla kommer att använda sig av de nya kunskaperna från Familjedaghemskonferensen i våras och arbeta mer med musik och matematik.
Ytterligare inköp av nya Babblare kommer att göras, då de kan användas inom alla områden och barnen tycker mycket om dem.
Barns inflytande Mål
Enligt skolverkets Allmänna råd för familjedaghem: Det är viktigt att barnens rätt till inflytande och ansvar präglar arbetet i familjedaghemmet. Dagbarnvårdaren bör uppmuntra barnen att påverka sin tillvaro i familjedaghemmet”.
” Inflytande och ansvar bör öka efterhand som barnen blir äldre och mer mogna”
Dagbarnvårdaren bör ge barnen det stöd de behöver för att de skall kunna utöva sin rätt till inflytande. Det är även viktigt att barnen lär sig att inflytande och ansvar hänger ihop.
-Alla barn behöver se sig som en tillgång i gruppen och känna sig behövda
-Dagbarnvårdaren lyssnar och tolkar signaler så att barnen känner sig sedda och hörda.
-Alla tar ansvar för att diskussionen kring barns inflytande fortsätter och om formerna för kan vidareutvecklas via böcker, kurser eller på annat sätt.
Resultat och genomförande:
Personalen upplever att barnen känner sig behövda och en tillgång i guppen.
Barnen är överlag bra på att plocka undan de grejer de haft och toleranta mot varandra.
Verksamheten utformas mycket utifrån barnens behov och intressen, mer i varje
familjedaghem än på lokalen då det kan vara lättare i den lilla gruppen.Barn har idag svårt att lyssna på varandra och vill gärna vara först i många lägen.
Personal har provat att använda en ”pratsten” för att prata en i taget men inte lyckats helt och fullt.
Enligt vår utvärderingsblankett (BRUK )om barns inflytande, så är många kriterier till stor del uppfyllda, men det går att göra ännu mer genom att ta med barnens synpunkter som en grund för förändring/förbättring och ge dem återkoppling.
Analys och lärdomar:
Positiv förstärkning från dagbarnvårdaren när barnen gör bra saker har gett goda resultat.I vissa fall kan uppdragskort fungera bra. Barnen har getts möjligheter till inflytande på olika sätt men det kan ske ännu mer.
Stora barn lär de små.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
6 Personalen behöver vara uppfinningsrik och hitta fler metoder för att prata en i taget och att lyssna på varandra.
Om möjligt, ta ännu mera vara på barnens synpunkter.
Samarbete med vårdnadshavarna
I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem står: ” Familjedaghemmet bör ha ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna” och det är dagbarnvårdarens ansvar att ett sådant kommer till stånd”.
”Det är viktigt att dagbarnvårdaren tillsammans med föräldrarna diskuterar
familjedaghemmets innehåll och utformning och att föräldrarna ges möjlighet att påverka utifrån sina unika kunskaper om det egna barnet.”
”Alla föräldrar bör ges lika stora möjligheter att säga vad de tycker”.
Våra mål är att alla vårdnadshavare
känner att de får en bra start när de inskolar sitt barn
känner sig välkomna till familjedaghemmet
känner sig trygga när de lämnar barnen i familjedaghemmet
blir bemötta med respekt och känner förtroende
får information om barnets trivsel och utveckling
har möjlighet att påverka innehåll och utformning av vardagsarbetet i mitt familjedaghem
att samarbetet mellan förälder och dagbarnvårdare är präglad av respekt och tillit I de fall vi har barn och föräldrar med annat modersmål ska vi tänka på att använda tolk mer för att undvika missförstånd.
Resultat och genomförande:
Inskolningar har i de flesta fall gått bra trots att det ibland av olika skäl blivit för kort tid.
Föräldraaktiv inskolning har provats i något fall med positivt resultat för alla parter.Enligt enkätsvar, daglig kontakt och utvecklingssamtal är föräldrar mycket nöjda med sin
barnomsorgsplats.Några omplaceringar av barn till förskola har av olika skäl gjorts under året.
Personalen upplever att föräldrar har lite synpunkter på verksamheten och att samarbetet i de flesta fall är präglad av respekt och tillit.Liten men positiv uppslutning på föräldramöten kan konstateras.
Där veckobrev används fungerar det väldigt bra i informationssyfte.
Analys och lärdomar:
Föräldrar värdesätter små barngrupper. Veckobreven som används i Lesjöfors gynnar information och samarbete.Det är bra med en tydlig terminsplanering som har koppling till våra mål
7 Då föräldraforum provats under några år med ytterst liten uppslutning och få frågeställningar så upphör denna form av samarbetsform.
Svaren på föräldraenkäten var få men mycket positiva.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Utifrån nya kunskaper, genom de gemensamma fortbildningsinsatserna, kommer vi att fortsätta att utveckla föräldrasamverkan. Vi ska också fortsätta att använda tolk i de fall det behövs för att undvika missförstånd.
Helhetsbild av verksamhetsåret
Året domineras av Skolinspektionens besök och granskning av verksamheten.Rapporten som skrevs var mycket positiv och de hade inget att anmärka på, vilket är ovanligt.
Det har stärkt oss alla i vår strävan för en god kvalitet.
Ansvarsfördelningen i grupperna har fungerat bra.Arbetstiderna varierar mycket mellan dagbarnvårdarna och det är svårt att få normala arbetsveckor. Endera för mycket eller för lite tid vilket leder till frustration.Då andelen dagbarnvårdare har minskat så blir vikariesystemet sårbart. I Filipstad har under våren varje dagbarnvårdare kopplats till närmaste förskola för att ha den som reservvikarie om det är semesterperiod eller sjukdom. Antalet barn i grupperna har varierat, men i genomsnitt har det varit 4-5 barn/personal vilket är lagom om ålder och schematider är optimala.Svårigheter som kan bli i en liten grupp är att det kan vara svårt med jämnåriga. Därför är grupplokalen viktig där man kan träffa kompisar i samma ålder.
Kompetensutveckling har skett för all personal i september-15 med kommunikation och förhållningssätt som tema.Tre dagbarnvårdare var på familjedaghemskonferensen i maj-16.
Barngrupperna upplevs vara trygga med god sammanhållning och gott klimat. Det har varit relativt många inskolningar under året.
Våra personalmöten upplevs bra och vid några tillfällen har alla varit tillsammans vilket uppskattats.
Då avståndet är 3,5 mil så är det svårt att göra det varje gång.Lesjöforsgruppen tycker sig fått en bättre lokal efter flytten från Lönneberga till Norrgården vid årsskiftet.Ventilationen fungerar bättre. På Lejonkulan har äntligen staketet lagats efter många
påstötningar.Toaletterna ligger tyvärr långt bort vilket försvårar arbetet. Ytterligare en pensionsavgång har skett i och med sista maj-16.
Filipstad 11/8-16 Ulla-Carin Drougge förskolechef
