Konjunkturbarometern April 2016

(1)

Konjunkturbarometern

April 2016

(2)

(3)

KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12–14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM 08-453 59 00, INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE

ISSN 1650-9951

Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Vi gör progno- ser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen samt bedriver tillämpad forskning inom nationaleko- nomi.

I Konjunkturbarometern publicerar vi varje månad statistik över företagens och hushål- lens syn på den ekonomiska utvecklingen. Undersökningar liknande Konjunkturbarome- tern görs i alla EU-länder.

Rapporten Konjunkturläget är främst en prognos för svensk och internationell ekonomi, men innehåller också djupare analyser av aktuella makroekonomiska frågor. Konjunkturlä- get publiceras fyra gånger per år. The Swedish Economy är den engelska översättningen av delar av rapporten.

I Lönebildningsrapporten analyserar vi varje år de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.

Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpoliti- ken ur ett samhälsekonomiskt perspektiv.

Vi publicerar också resultat av utredningar, uppdrag och forskning i serierna Specialstudier, Working paper, PM och som remissvar.

Du kan ladda ner samtliga rapporter från vår webbplats, www.konj.se. Statistik och data hittar du på www.konj.se/statistik.

(4)

Innehåll

Indikatorer ... 5

Företag ... 6

Totala näringslivet ... 7

Tillverkningsindustri ... 8

Bygg- och anläggningsverksamhet ... 9

Handel ... 10

Privata tjänstenäringar ... 12

Hushåll ... 14

Tabellbilaga ... 20

Diagrambilaga ... 25

Begrepp och definitioner ... 59

FÖRDJUPNING Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? ... 15

(5)

Indikatorer

Barometerindikatorn, som sammanfattar hushållens och företa- gens syn på ekonomin, föll från 106,3 i mars till 104,6 i april. De sektorer som påverkar negativt är tillverkningsindustrin och hushållssektorn. Det är tredje månaden i rad som barometerin- dikatorn faller, men den pekar fortfarande på stark tillväxt i svensk ekonomi.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll från 111,9 i mars till 107,9. Trots nedgången är förtroendet bland industriföreta- gen starkare än normalt. Två av tre frågor som ingår i konfidensindikatorn bidrar negativt; företagen är aningen mer missnöjda med färdigvarulagren än förra månaden och produktionsplaner- na på tre månaders sikt har justerats ner något. Den tredje kom- ponenten, omdömena om orderstockarnas storlek, har inte änd- rats nämnvärt.

Byggföretagens syn på sin ekonomi fortsätter att vara mycket positiv och konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverk- samhet ändrades endast marginellt. De två ingående frågorna drar åt olika håll. Företagens samlade omdöme om storleken på de innevarande orderstockarna har förbättrats ytterligare medan anställningsplanerna på tre månaders sikt dämpats något.

Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg 1,9 enheter i april efter tre månaders nedgång. Den landar på 106,9 och visar på ett starkare läge än normalt. Två av tre ingående frågor bidrar positivt till uppgången. Andelen företag som anser att varulagren är för stora har sjunkit något och förväntningarna på

försäljningen på tre månaders sikt är något högre än förra månaden. Nettotalet för den tredje frågan, om de senaste månadernasförsäljningsutveckling, har minskat något.

Tjänstesektorn fortsätter att rapportera om ungefär normalläge.

Konfidensindikatorn har ökat 1 enhet från förra månaden, till 102,2, det vill säga strax över det historiska genomsnittet.

Uppgången förklaras av att rapporteringen om de senaste månadernas efterfrågeutveckling är något mer positiv än förra månaden. Synen på hur den egna verksamheten utvecklats de senaste tre månaderna och förväntningarna på

efterfrågeutvecklingen på tre månaders sikt, har inte ändrats nämnvärt.

Hushållens konfidensindikator föll från 99,5 i mars till 97,1 i april, vilket signalerar att hushållens förtroende för ekonomin är något svagare än normalt. Hushållens syn på sin egen ekonomi i nuläget dämpades något i april men är fortfarande mer positiv än normalt. Detsamma gäller inställningen till om det är rätt tidpunkt att köpa kapitalvaror i nuläget. Synen på läget i den

Barometerindikatorn Index, medelvärde=100

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 140

120

100

80

60

140

120

100

80

60

Bygg- och anläggningsverksamhet Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden.

Index, medelvärde=100

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

60 Konfidensindikator

Trend

Tillverkningsindustri

Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden.

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

Trend

(6)

svenska ekonomin just nu är oförändrad från förra månaden och något mer negativ än normalt.

Hushållens förväntningar på tolv månaders sikt har inte änd- rats nämnvärt från förra månaden och fortsätter att vara mer pessimistiska än normalt. Det gäller framför allt den svenska ekonomin, men hushållen är även förhållandevis dämpade om hur den egna ekonomin kommer att utvecklas.

Tabell 1 Indikatorer i Konjunkturbarometern Index medelvärde=100

feb 2016

mar 2016

apr 2016

Förändring Läget¹

Barometerindikatorn 107,8 106,3 104,6 -1,7 +

Konfidensindikatorer

Totala näringslivet² 107,8 106,5 106,3 -0,2 +

Tillverkningsindustri 114,8 111,9 107,9 -4,0 + Bygg- och anläggnings-

verksamhet

110,3 110,5 110,0 -0,5 +

Detaljhandel 107,2 105,0 106,9 1,9 +

Privata tjänstenäringar³ 102,1 101,2 102,2 1,0 +

Hushåll 97,9 99,5 97,1 -2,4 -

Anmärkning: Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras till att ha medelvärde 100. Standardiseringen av

Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 100 och standardavvikelse 10 från 1996 och framåt.

1 Värden > 110 indikerar att läget är mycket starkare än normalt (++), 101,1–110 starkare än normalt (+), 99-101 ungefär normalt (=), 90–98,9 svagare än normalt (-) och < 90 mycket svagare än normalt (--).

2 Konfidensindikatorn för näringslivet är en sammanvägning av konfidensindikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet, tillverkningsindustri, handel (parti- och detaljhandel) och privata tjänstenäringar. Som vikt används antal anställda i populationen. Vikterna skiljer sig därmed åt från de vikter som används vid beräkning av Barometerindikatorn.

3 Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar är skattad 1996–2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher.

Detaljhandel

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

Trend

Privata tjänstenäringar

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

Trend

Hushåll

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

Trend

(7)

Företag

Totala näringslivet

FORTSATT OPTIMISTISKA ANSTÄLLNINGSPLANER

Konfidensindikatorn för näringslivet ändrades endast marginellt i april, från 106,5 i mars till 106,3, och fortsätter att peka på en starkare optimism än normalt bland företagen.

Utfall och nuläge: Företagens samlade omdöme om rådande efterfrågeläge ligger kvar på en förhållandevis hög nivå, men har dämpats något de senaste månaderna. Andelen företag som rapporterar om brist på arbetskraft har trendmässigt ökat sedan mitten av 2013 och har stigit ytterligare i april, till 28 procent, vilket är högre än det historiska genomsnittet.

Priserna uppges sammantaget ha ökat något de senaste må- naderna, även om andelen företag som redovisar prishöjningar har minskat något sedan januari. Företagen är sammantaget relativt nöjda med lönsamheten.

Förväntningar: Företagens anställningsplaner är mer optimistiska än normalt och indikerar en ökad sysselsättning i näringslivet de närmaste tre månaderna. De har dock dämpats något de senaste månaderna.

Något färre företag än i januari aviserar prishöjningar. Före- tagens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt är i stort sett oförändrade och uppgår till 0,9 procent i april. I januari var motsvarande siffra 1,0 procent och i oktober i fjol 0,8 procent.

Tabell 2 Totala näringslivet, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jan 2016

feb 2016

mar 2016

apr 2016 Efterfrågeläge, nulägesomdöme -19 -1 -7 -6 -9

Antal anställda, utfall -5 15 8 10 7

Antal anställda, förväntningar -4 13 12 10 7

Tabell 3 Totala näringslivet, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jul 2015

okt 2015

jan 2016

apr 2016 Brist på arbetskraft i nuläget 22 22 25 26 28

Lönsamhet, nulägesomdöme -4 1 1 -1 -2

Inflationsförväntningar¹ 0,8 0,8 1,0 0,9

1Ej säsongsrensade värden

Totala näringslivet

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

60 Konfidensindikatorn

Trend

Antalet anställda, förväntningar på tre månaders sikt

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Trend

Säsongsrensade nettotal Historiskt genomsnitt 2001-2016

Brist på arbetskraft (andel ja-svar i procent), säsongsrensade värden

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 40 35 30 25 20 15 10 5

40 35 30 25 20 15 10

5 Brist på arbetskraft

Historiskt medelvärde

(8)

Tillverkningsindustri

OPTIMISM OM DEN INHEMSKA ORDERTILLVÄXTEN Utfall och nuläge: Industriföretagen rapporterar om relativt god ordertillväxt på hemmamarknaden de senaste månaderna medan orderingången från exportmarknaden uppges ha ökat i något mindre omfattning än normalt.

Företagen har sammantaget ökat produktionskapaciteten de senaste månaderna och är förhållandevis nöjda med nuvarande kapacitet. Kapacitetsutnyttjandet i procent uppskattas till 83 procent, vilket är oförändrat från i januari. Produktionsvolymen uppges ha ökat och svaren indikerar en ungefär normalt pro- duktionstillväxt.

Tillverkningsindustrin rapporterar om relativt god sysselsätt- ningstillväxt de senaste tre månaderna. Andelen företag som anger att de har brist på arbetskraft har ökat från 29 procent i januari till 31 procent i april, vilket är över det historiska genomsnittet.

Företagens syn på hur konkurrenssituationen på hemma- och EU-marknaden har utvecklats de senaste månaderna är förhål- landevis ljus, medan rapporteringen om konkurrenssituationen utanför EU är aningen mer dämpad än normalt. Företagen redovisar sammantaget ungefär oförändrade försäljningspriser på såväl hemma- som exportmarknaden. Den samlade bedömning- en av nuvarande lönsamhet är i nivå med det historiska genomsnittet.

Förväntningar: Industrins förväntningar på orderingången från hemmamarknaden de närmaste månaderna är förhållandevis optimistiska. Mest optimistiska är företagen inom motorfor- dons- och annan transportmedelsindustri, textilindustri samt möbelindustri. Förväntningarna på orderingången från exportmarknaden indikerar en något svagare utveckling än normalt.

Några branscher som förutspår minskad exportorderingång de närmaste månaderna är industri för elapparatur, pappers- och pappersvaruindustri, kemisk industri och järn- och stålverk.

Företagen har justerat ner sina produktionsplaner för andra månaden i rad. De är nu ungefär i nivå med det historiska genomsnittet, vilket indikerar en i stort sett normal produktions- tillväxt de närmaste tre månaderna. Företagen väntar sig även att produktionskapaciteten kommer att öka ungefär i linje med det historiska genomsnittet.

Sysselsättningen väntas sammantaget minska inom tillverkningsindustrin de närmaste tre månaderna. Exempel på

branscher som rapporterar om neddragningar är läkemedelindu- stri, stål- och metallverk, grafisk industri samt massa- och pap- persindustri.

Skillnaden mellan andelen företag som aviserar höjda försälj- ningspriser på hemmamarknaden och andelen som aviserar sänkningar är i nivå med det historiska genomsnittet. Export- marknadspriserna väntas sammantaget sjunka något och andelen

Tillverkningsindustri Orderingång på hemmamarknaden, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 60 40 20 0 -20 -40 -60

60 40 20 0 -20 -40

-60 Utfall

Förväntningar (kvartalsfråga)

Tillverkningsindustri Orderingång på exportmarknaden, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 60 40 20 0 -20 -40 -60

60 40 20 0 -20 -40

-60 Utfall

Förväntningar (kvartalsfråga)

Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 60 40 20 0 -20 -40 -60

60 40 20 0 -20 -40

-60 Utfall

Förväntningar

(9)

företag som anger att priserna kommer att sänkas är högre än normalt.

Tabell 4 Tillverkningsindustri, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jan 2016

feb 2016

mar 2016

apr 2016

Produktionsvolym, utfall 15 18 15 14 13

Orderingång hemmamarknad, utfall

5 20 12 16 15

Orderingång exportmarknad, utfall

11 23 13 8 4

Orderstock, nulägesomdöme -19 6 -4 -10 -11

Exportorderstock, nulägesomdöme

-12 5 -5 -9 -14

Färdigvarulager, nulägesomdöme 14 -13 0 1 4

Produktionsvolym, förväntningar 21 25 32 30 23 Försäljningspriser

hemmamarknad, förväntningar

8 9 6 8 6

Försäljningspriser exportmarknad, förväntningar

1 -2 -11 -3 -5

Antal anställda, förväntningar -14 -2 2 0 -10

Tabell 5 Tillverkningsindustri, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jul 2015

okt 2015

jan 2016

apr 2016 Produktionskapaciteten, utfall 8 6 4 12 13 Kapacitetsutnyttjande (procent) 84 82 82 83 83 Brist på arbetskraft (procent) 27 27 28 29 31 Orderingång hemmamarknad,

förväntningar

8 19 19 20 15

Orderingång exportmarknad, förväntningar

15 20 36 22 9

Lönsamheten, nulägesomdöme -5 -4 -5 -5 -5

Produktionskapacitet, förväntningar

10 11 15 18 13

Bygg- och anläggningsverksamhet

BYGGANDET VÄNTAS ÖKA

Utfall och nuläge: Andelen byggföretag som svarar att orderstockarna ökat de senaste tre månaderna fortsätter att vara för- hållandevis hög, även om den minskat sedan förra mätningen.

Företagen är mer nöjda än normalt med storleken på de inneliggande orderstockarna och byggandet uppges ha ökat i mycket stor omfattning.

Byggsektorn rapporterar att antalet anställda har fortsatt att öka de senaste tre månaderna. Trots sysselsättningsökningen

Företagets konkurrenssituation, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 på hemmamarknaden (kvartalsfråga)

på EU-marknaden (kvartalsfråga) utanför EU (kvartalsfråga)

Tillverkningsindustri Försäljningspriser (förväntningar), säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 40

20

0

-20

-40

40

20

0

-20

-40 på hemmamarknaden

på exportmarknaden

Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 80 60 40 20 0 -20 -40 -60

80 60 40 20 0 -20 -40

-60 Utfall

Förväntningar

(10)

fortsätter företagen att ange arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ett ökat byggande.

Anbudspriserna uppges sammanlagt ha höjts de senaste må- naderna även om det är något färre än förra månaden som redovisar prisökningar.

Förväntningar: Byggföretagens förväntningar på orderstockar och byggande de närmaste tre månaderna är mycket optimistiska. Synen på byggmarknaden på ett års sikt är fortsatt ljus även om den dämpats något sedan förra kvartalet.

Byggföretagens anställningsplaner indikerar en god syssel- sättningstillväxt på tre månaders sikt. De har dock mattats av något de senaste månaderna.

En högre andel av byggföretagen än normalt aviserar höjda an-budspriser på tre månaders sikt.

Tabell 6 Bygg- och anläggningsverksamhet, månadsvisa frågor

Säsongsrensade nettotal

Medel jan 2016

feb 2016

mar 2016

apr 2016

Byggandet, utfall 6 36 43 55 48

Anbudspriser, utfall -7 20 29 17 14

Orderstock, utfall 1 47 55 49 10

Orderstock, nulägesomdöme -30 -1 -6 0 6

Byggandet, förväntningar 12 59 57 58 57

Anbudspriser, förväntningar -1 20 16 10 10

Orderstock, förväntningar 8 60 54 45 58

Antal anställda, förväntningar 1 34 39 34 25

Tabell 7 Bygg- och anläggningsverksamhet, kvartalsvisa frågor

Säsongsrensade nettotal

Medel jul 2015

okt 2015

jan 2016

apr 2016 Utsikterna på byggmarknaden på

ett års sikt

-8 50 59 58 36

Handel

HANDLARNA FORTSATT NÖJDA MED LÖNSAMHETEN

Utfall och nuläge: Försäljningen uppges ha ökat mer än normalt i alla de fyra delsektorerna, handel med motorfordon, partihandel, specialiserad butikshandel och livsmedelshandel. Även när det gäller försäljningssituationen är den samlade bedömningen mer positiv än normalt. Handlarna är förhållandevis nöjda med varulagren. Antalet anställda uppges ha ökat i alla fyra delsektorerna.

Handel

Försäljningsvolym, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 60

40

20

0

-20

-40

60

40

20

0

-20

-40 Utfall

Förväntningar

Bygg- och anläggningsverksamhet Antal anställda, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80

80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Utfall

Förväntningar

Bygg- och anläggningsverksamhet Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt, säsongsrensade nettotal (kvartalsfråga)

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80

80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Förväntningar

(11)

Företagens samlade omdöme om lönsamheten är mycket positiv. Jämfört med historiskt medelvärde sticker handel med motorfordon ut med betydligt högre lönsamhetsomdöme än normalt. Försäljningspriserna uppges ha ökat de senaste tre måna- derna. Fler handlare än normalt rapporterar om höjda priser, vilket varit fallet under de fyra senaste kvartalen.

Andelen företag som rapporterar att de har brist på personal har minskat något, från 18 procent i januari till 16 procent i april.

Det är fortfarande en högre andel än det historiska genomsnittet.

Förväntningar: Handelns förväntningar på försäljningsutveckl- ingen på tre månaders sikt är mer optimistiska än normalt.

Handelsföretagens anställningsplaner indikerar en starkare sysselsättningsutveckling än normalt. Handel med motorfordon har synnerligen starka anställningsplaner.

Försäljningspriserna väntas sammantaget öka något på tre må- naders sikt.

Tabell 8 Handel, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jan 2016

feb 2016

mar 2016

apr 2016

Försäljningsvolym, utfall 27 56 49 51 43

Försäljningssituation, nulägesomdöme

-1 36 18 25 20

Varulager, nulägesomdöme 25 14 19 19 17

Antal anställda, utfall 2 22 14 14 13

Försäljningsvolym, förväntningar 39 52 52 50 53 Försäljningspriser, förväntningar 15 20 17 16 14 Inköp av varor, förväntningar 21 32 33 30 32 Antal anställda, förväntningar 9 15 15 16 16 Försäljningssituation om 6 mån 37 53 52 48 48

Tabell 9 Handel, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jul 2015

okt 2015

jan 2016

apr 2016 Brist på personal i nuläget

(procent)

12 10 16 18 16

Lönsamhet i nuläget -7 13 17 19 11

Antal anställda, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 40

20

0

-20

-40

-60

40

20

0

-20

-40

-60 Utfall

Förväntningar

Handel

Lönsamhet och försäljningspriser, säsongsrensade nettotal

16 14 12 10 08 06 40

20

0

-20

-40

40

20

0

-20

-40 Försäljningspriserna, utfall (kvartalsfråga) Lönsamheten, nulägesomdöme (kvartalsfråga)

Handel

Antal anställda, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 40

20

0

-20

-40

-60

40

20

0

-20

-40

-60 Utfall

Förväntningar

(12)

Privata tjänstenäringar

ÖKAD BRIST PÅ PERSONAL

Utfall och nuläge: Tjänsteföretagens rapportering om hur den egna verksamheten utvecklats de senaste månaderna har inte ändrats nämnvärt sedan förra månaden och fortsätter att ligga i nivå med det historiska genomsnittet. Efterfrågetillväxten uppges ha varit relativt god och det samlade omdömet om nuvarande uppdragsvolym ligger stabilt strax över normalnivå.

Tjänstesektorn redovisar sammantaget oförändrad sysselsätt- ning de senaste tre månaderna. Andelen tjänsteföretag som anger att de har brist på personal i nuläget har ökat från 26 procent i januari till 29 procent i april, vilket är högre än det historiska genomsnittet. Bristtalen i tjänstesektorn har trendmässigt ökat sedan mitten av 2013.

Företagens samlade omdöme om lönsamheten är något bättre än i januari och ungefär i nivå med det historiska genomsnittet. Försäljningspriserna uppges ha varit oförändrade de senaste tre månaderna.

Förväntningar: Tjänsteföretagens förväntningar indikerar en efterfrågetillväxt ungefär i linje med det historiska genomsnittet, både på tre och sex månaders sikt.

Anställningsplanerna fortsätter att peka på en förhållandevis god sysselsättningstillväxt.

Företagens förväntningar på prisutvecklingen är också oför- ändrade från förra månaden och indikerar något höjda försälj- ningspriser i tjänstesektorn som helhet de närmaste månaderna.

Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade nettotal

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 60

40

20

0

-20

-40

60

40

20

0

-20

-40 Utfall

Förväntningar

Brist på personal (andel ja-svar i procent), säsongsrensade värden

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 45 40 35 30 25 20 15 10 5

45 40 35 30 25 20 15 10 5

Lönsamhet (säsongsrensade nettotal) och försäljningspriser (säsongsrensade nettotal)

15 13 11 09 07 05 30 20 10 0 -10 -20 -30

30 20 10 0 -10 -20

-30 Lönsamhet, nulägesomdöme (kvartalsfråga) Försäljningspriser, utfall

(13)

Tabell 10 Privata tjänstenäringar, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jan 2016

feb 2016

mar 2016

apr 2016 Utvecklingen av företagets

verksamhet, utfall

22 27 18 22 21

Efterfrågan på företagets tjänster, utfall

17 25 22 20 25

Volymen på inneliggande uppdrag, nulägesomdöme

-29 -20 -21 -21 -22

Försäljningspriser, utfall 3 4 -1 0 0

Efterfrågan på företagets tjänster, förväntningar

24 29 30 25 26

Försäljningspriser, förväntningar 9 10 7 6 6 Antal anställda, förväntningar 5 16 11 10 10

Tabell 11 Privata tjänstenäringar, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal

Medel jul 2015

okt 2015

jan 2016

apr 2016 Brist på personali nuläget

(procent)

20 22 26 26 29

Lönsamhet i nuläget -7 -2 -3 -8 -5

Svaren samlades in mellan 30 mars och 19 april.

(14)

Hushåll

SJUNKANDE BORÄNTEFÖRVÄNTNINGAR

Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, uppgår till 92,8 i april, vilket betyder att indexet är i det närmaste oförändrat från föregående månad. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll tillbaka med 2 enheter till 102,3 men ligger trots detta något över det historiska genomsnittet.

Utfall och nuläge: Hushållen ser något mindre positivt på sin egen ekonomi i nuläget än vid förra mätningen. Hushållen be- dömer det även som något mindre fördelaktigt att köpa kapitalvaror nu, vilket var den främsta anledningen till att mikroindex sjönk i april.

Omdömet om den svenska ekonomin är oförändrat negativt från föregående månad. Hushållen anser fortfarande att det är ofördelaktigt att spara nu och nettotalet ligger betydligt under det historiska genomsnittet.

Förväntningar: Hushållens förväntningar på sin egen ekonomi på tolv månaders sikt är i stort sett oförändrade i april jämfört med föregående månad. Nivån indikerar att hushållen är något mer pessimistiska än normalt.

Förväntningarna på den svenska ekonomin blev något mer pessimistiska, nettotalet är också närmast oförändrat och fortsät- ter därmed ligga avsevärt under det historiska genomsnittet.

Andelen hushåll som planerar att lägga mer pengar på ka- pitalvaruinköp de kommande tolv månaderna steg något i april.

Trenden har varit uppåtgående under en längre tid och det uppmätta nettotalet i april ligger över det historiska genomsnittet.

Inflations- och ränteförväntningar: Hushållens inflationsför- väntningar på tolv månaders sikt, exklusive extremvärden, upp- går till 1,5 procent i april, vilket är oförändrat från föregående månad. Hushållen har justerat ned sina ränteförväntningar på samtliga tidshorisonter från föregående månad. Den rörliga bo- stadsräntan förväntas uppgå till 2,08 procent på ett års sikt, 2,59 procent på två års sikt och 3,35 procent på fem års sikt.

Resultaten för samtliga frågor i Konjunkturbarometern Hushåll finns på sidan 19.

Svaren samlades in mellan 1 och 15 april.

Hushåll

Mikro- och makroindex, säsongsrensade värden.

Index, medelvärde=100.

15 13 11 09 07 05 140

120

100

80

60

140

120

100

80

60 Makroindex (svensk ekonomi)

Mikroindex (egen ekonomi)

Hushåll

Inställning till kapitalvaruköp på tolv månaders sikt, säsongsrensade nettotal (mer – mindre)

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 5 0 -5 -10 -15 -20 -25

5 0 -5 -10 -15 -20

-25 Historiskt genomsnitt

Säsongsrensade nettotal Trend

Hushåll

Att spara är för närvarande, säsongsrensade nettotal (fördelaktigt – ofördelaktigt)

16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 50 40 30 20 10 0 -10

50 40 30 20 10 0

-10 Historiskt genomsnitt

Säsongsrensade nettotal Trend

(15)

FÖRDJUPNING

Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?

Data från Konjunkturbarometern används ofta som un- derlag till prognoser för svensk ekonomi. I denna fördjup- ning redogörs för en studie där det undersökts om ett antal indikatorer från barometern är användbara för att prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal när enkla statistiska modeller utnyttjas. Resultaten tyder på att såväl barometerindikatorn som olika konfidensindika- torer generellt sett är användbara i detta syfte. Endast den modell som baseras på konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet avviker genom att ha en pro- gnosprecision som är lägre än den grundläggande jäm- förelsemodellens.

DATA FRÅN KONJUNKTURBAROMETERN ANVÄNDS OFTA FÖR PROGNOSER AV BNP-TILLVÄXT

Eftersom BNP-tillväxten är ett av de viktigaste sammanfattande måtten på ekonomins utveckling är den en kärn- variabel för många prognosmakare. Bland prognosmakare som fokuserar på utvecklingen i närtid är det vanligt att använda data från Konjunkturbarometern.¹ En anledning till detta är att data från Konjunkturbarometern förser användaren med tidig information om vart den svenska ekonomin är på väg. Till skillnad från nationalräkenskap- erna, som publiceras en gång i kvartalet och med en avse- värd fördröjning, publiceras Konjunkturbarometern en gång i månaden.²

INDIKATORER SAMMANFATTAR UTVECKLINGEN INOM OLIKA DELAR AV EKONOMIN

Konjunkturbarometern innehåller mycket stora mängder data som en prognosmakare kan använda sig av. För att på ett mer kompakt sätt beskriva datamaterialet beräknas

1 Se till exempel Hansson, J. m.fl., “Business survey data: Do they help in forecasting GDP growth?”, International Journal of Forecasting, 21, 2005, sid. 377-389, Österholm, P., “Survey data and short-term forecasts of Swedish GDP growth”, Applied Economics Letters, 21, 2014, sid. 135-139 och Andersson, M. K. och den Reijer, A. H. J., “Nowcasting”, Penning- och valutapolitik, 2015:1, 2015, sid. 73-86.

2 Kvartalsvisa nationalräkenskaper publiceras första gången normalt cirka 60 dagar efter kvartalets slut. Den första publiceringen av det andra kvartalet – den så kallade snabbversionen – publiceras cirka 30 dagar efter kvartalets slut.

(16)

ett antal sammanfattande mått. För näringslivet och hus- hållen är de mest uppmärksammade måtten de så kallade konfidensindikatorerna.

Barometerindikatorn har som syfte att sammanfatta in- formationen i båda barometerundersökningarna (företags- och hushållsbarometern) och har utformats så att den skall ha en hög samvariation med BNP-tillväxten (se dia- gram).³

Samvariation mellan olika indikatorer och BNP-tillväxt är något som prognosmakare är intresserade av eftersom sådana samband bör kunna användas i olika prognosmodeller.

PROGNOSER FRÅN TRE MODELLTYPER

Härnäst visas hur användbara barometerindikatorn och ett antal konfidensindikatorer är för att prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal när en mycket enkel modellspecifikation utnyttjas. Beskrivningen av modellerna och resultaten är en sammanfattning av analys som redovisas mer detaljerat i en studie av Billstam m.fl.

(2016).⁴

Tre olika modelltyper skattades. Den första av dessa är en modell med enbart en konstant:

𝑔_𝑡 = 𝑎 + 𝑣_𝑡 (1)

där 𝑔𝑡 är BNP-tillväxten (procentuell förändring för sä- songsrensad BNP i fasta priser) och 𝑣𝑡 är en störnings- term som har medelvärde noll. Detta är den grundläg- gande jämförelsemodellen. Anledningen till detta är att ett minimikrav man kan ställa på en prognosmodell är att den skall göra bättre prognoser än vad man får genom att bara gissa på prognosvariabelns medelvärde. Genom att an- vända ekvation (1) som prognosmodell erhålls just seriens medelvärde över tiden som prognos på BNP-tillväxten.

Om en alternativ modell gör prognoser med högre precis- ion än modellen i ekvation (1) säger vi att den alternativa modellen har ett positivt prognosinnehåll för BNP-tillväxten.⁵

3 För en detaljerad beskrivning, se Metodbok för Konjunkturbarometern, www.konj.se/metodbok-barometer.

4 Billstam, M. m.fl., ”Quasi-real-time data of the Economic tendency survey”, Working Paper No. 143, Konjunkturinstitutet, 2016.

5 Terminologin är baserad på Galbraith, J. W., “Content horizons for univariate time series forecasts”, International Journal of Forecasting, 19, 2003, sid. 43-55, där det refereras till “forecast content”.

Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

14 12 10 08 06 04 130 120 110 100 90 80 70 60

3 2 1 0 -1 -2 -3

-4 Barometerindikatorn

BNP (höger)

(17)

Den andra modellen är en vanligt förekommande jäm- förelsemodell inom makroekonomiskt prognosarbete, nämligen en autoregressiv modell av första ordningen:

𝑔_𝑡 = 𝑎 + 𝑏𝑔_𝑡−1+ 𝑣_𝑡 (2)

Denna modell, vilken oftast kallas för en AR(1)-modell, är både enkel och någorlunda flexibel, vilket förklarar dess popularitet för detta syfte.⁶

Slutligen skattades sju modeller med data från Konjunk- turbarometern. Var och en av dessa modeller har formen:

𝑔_𝑡 = 𝑎 + 𝑏𝐼_𝑡+ 𝑣_𝑡 (3)

där 𝐼𝑡 är en indikator. I Tabell 12 ges en förteckning över de inkluderade indikatorerna.

PROGNOSUTVÄRDERINGENS RESULTAT

Prognosutvärderingen gick till på följande sätt: Den första prognosen för BNP-tillväxten innevarande kvartal baserades på modeller skattade på data från och med tredje kvartalet 1996 till och med fjärde kvartalet 2003. Detta motsvarar nationalräkenskapsdata som publicerades i början av mars 2004. De data från Konjunkturbarometern som skulle ha varit tillgängliga vid denna tidpunkt är de som publicerades i februari 2004.⁷ Baserat på dessa data genererades en prognos för BNP-tillväxten första kvartalet 2004 från varje modell. Tidsperioden utökades därefter ett kvartal i taget, modellerna skattades om och nya prognoser för innevarande kvartal genererades vid varje tidpunkt.

6 Se till exempel Mitchell, J., “Where are we now? The UK recession and nowcasting GDP growth using statistical models”, National Institute Economic Review, 209, 2009, sid. 60-69.

7 Det bör noteras att de data som använts för BNP-tillväxten är så kallade realtidsdata medan data för Konjunkturbarometern är så kallade kvasirealtidsdata. Realtidsdata visar hur en tidsserie såg ut vid en viss tidpunkt och sådana data bör användas vid denna typ av utvärderingar (se till exempel Croushore, D. och Stark, T., “A real-time data set for macroeconomists”, Journal of Econometrics, 105, 2001, sid. 111-130, för en diskussion). De realtidsdata för BNP som använts avser

Konjunkturinstitutets säsongsrensning till och med den uppsättning data som publicerades i november 2010; dessa data är inte identiska med de som SCB publicerade. Från och med den uppsättning data som publicerades i mars 2011 har Konjunkturinstitutet använt SCB:s säsongsrensade data. Realtidsdata fram till år 2016 finns inte tillgängliga för Konjunkturbarometern och därför har kvasirealtidsdata tagits fram.

Med kvasirealtidsdata menas att data inte är ”äkta” realtidsdata, men att de har tagits fram på ett sätt som gör att de är en nära approximation till realtidsdata. Kvasirealtidsdata för Konjunkturbarometern är

dokumenterade i Billstam, M. m.fl., ”Quasi-real-time data of the Economic tendency survey”, Working Paper No. 143, Konjunkturinstitutet, 2016 och kan laddas ned från http://www.konj.se/quasi-real-time-data

(18)

Den sista prognosen som gjordes baserades på BNP-data från och med tredje kvartalet 1996 till och med tredje kvartalet 2015 och det är prognosen för fjärde kvartalet 2015 som utvärderas. Totalt erhålls därmed 48 prognoser för varje modell. Prognosprecisionen utvärderas med rotmedelkvadratfelet.⁸ Resultaten från övningen ges i tabell 12.

Tabell 12 Rotmedelkvadratfel för olika prognosmodeller

Procentenheter

Konstant 0,80

AR(1) 0,79

Ekvation (3)

Barometerindikatorn 0,68

Konfidensindikatorer

Totala näringslivet 0,69

Tillverkningsindustri 0,70

Bygg- och anläggningsverksamhet 0,81

Privata tjänstenäringar 0,71

Handel 0,73

Hushåll 0,65

Anm. ”Konstant” avser rotmedelkvadratfelet för ekvation (1). ”AR(1)”

avser rotmedelkvadratfelet för ekvation (2).

Källa: Konjunkturinstitutet.

Inledningsvis kan det konstateras att AR(1)-modellen har i princip samma prognosprecision som modellen med endast en konstant. Anledningen till denna blygsamma framgång för AR(1)-modellen står att finna i det faktum att BNP-tillväxten är mycket svagt seriellt korrelerad.⁹

Som framgår av tabellen har samtliga modeller baserade på ekvation (3), utom den som använder konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet, ett lägre rotmedelkvadratfel än ekvation (1). I dessa enkla

8 Rotmedelkvadratfelet ges som kvadratroten ur det genomsnittliga kvadrerade prognosfelet.

9 En AR(1)-modell skattad på senast publicerade data från nationalräkenskaperna, det vill säga från februari 2016, ger en autoregressiv koefficient på 0,34.

(19)

modeller har alltså alla indikatorer utom en ett positivt prognosinnehåll.

Det lägsta rotmedelkvadratfelet erhålls när hushållens konfidensindikator används som förklaringsvariabel, tätt följt av barometerindikatorn. För båda dessa variabler gäller också att förbättringen jämfört med ekvation (1) är påtaglig; prognosprecisionen förbättras med 19 respektive 16 procent. Avsevärt mindre prognosfel kan alltså förvän- tas om dessa modeller används för att generera prognoser istället för ekvation (1).¹⁰

AVSLUTANDE KOMMENTARER

I denna fördjupning har det redovisats hur framgångsrika ett antal indikatorer i Konjunkturbarometern är när det gäller att via enkla modeller prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal. Resultaten tyder på att man med enkla medel kan ta fram modellbaserade prognoser som är bättre än att bara gissa på BNP-tillväxtens historiska genomsnitt. Att modellen som använder barometerindikatorn placerar sig bland de bästa är positivt eftersom barometerindikatorn är tänkt att uppvisa en positiv korrelat- ion med BNP-tillväxten. På motsvarande sätt är det inte i sig ett misslyckande att vissa indikatorer – och framför allt då konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverk- samhet – förefaller mindre användbara när det gäller att prognostisera BNP-tillväxten. De olika konfidensindikatorerna är inte framtagna med detta som huvudsakligt syfte.

Avslutningsvis bör det poängteras att de resultat som presenterats ovan inte skall ses som generella sanningar rörande användbarheten av de olika indikatorerna när det gäller att prognostisera BNP-tillväxten. Man bör med andra ord exempelvis inte dra slutsatsen att konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsindustrin inte kan an- vändas i detta syfte. Resultaten är baserade på en viss, mycket enkel, modellspecifikation. Med en annan modellspecifikation kan slutsatserna se annorlunda ut.

10 Detta kommer till exempel att återspeglas i prognosintervall baserade på modellerna eftersom dessa i standardmetoden utgår från rotmedelkvadrat felet. För en diskussion om konstruktion av prognosintervall, se till exempel fördjupningen ”Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser”, Konjunkturläget, december 2014. Här skulle bredden på prognosintervallen bli 19 respektive 16 procent lägre.

(20)

Tabellbilaga

Företag, konfidensindikatorer ... 21 Hushåll, samtliga frågor ... 23

(21)

Företag, konfidensindikatorer

Säsongsrensade värden, index medelvärde=100

Bransch Max Min feb

2016

mar 2016

apr 2016

Förändring Läget

Totala näringslivet 119,1 67,4 107,8 106,5 106,3 -0,2 +

Säsongsrensade värden, index medelvärde=100

Bransch Max Min feb

2016

mar 2016

apr 2016

Förändring Läget

Tillverkningsindustri 121,6 64,4 114,8 111,9 107,9 -4,0 +

Insatsvaruindustri 118,6 66,5 108,2 108,8 105,1 -3,7 +

Investeringsvaruindustri 120,5 65,9 106,7 109,5 104,7 -4,8 +

Konsumtionsvaruindustri 131,4 73,1 123,0 108,4 105,5 -2,9 +

Varaktiga konsumtionsvaror 119,4 70,6 107,3 107,7 109,7 2,0 +

Icke varaktiga konsumtionsvaror 130,7 73,1 122,7 108,2 104,7 -3,5 +

Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri

123,1 73,5 118,3 117,5 116,1 -1,4 ++

Textil-, beklädnads och lädervaruindustri

126,4 65,2 115,1 114,6 120,8 6,2 ++

Trävaruindustri 122,4 73,5 100,7 101,8 103,8 2,0 +

Sågverk 130,0 73,9 96,5 101,0 106,1 5,1 +

Övrig trävaruindustri 124,8 71,8 105,1 101,8 100,0 -1,8 =

Massa-, pappers och pappersvaruindustri

124,0 72,4 124,0 122,2 119,3 -2,9 ++

Massaindustri 121,4 77,9 112,9 111,2 110,3 -0,9 ++

Pappers- och pappersvaruindustri 130,2 74,3 130,2 122,5 118,7 -3,8 ++

Grafisk och annan reproduktionsindustri 127,3 70,4 90,9 98,2 97,7 -0,5 - Stenkols- & raffinerade

petroleumprodukter

133,6 59,7 89,8 93,0 89,2 -3,8 --

Kemisk industri 122,2 67,9 104,6 97,0 96,4 -0,6 -

Farmaceutiska basprodukter &

läkemedel

128,3 71,6 118,9 102,6 100,0 -2,6 =

Gummi- och plastvaruindustri 118,1 64,9 97,3 103,0 106,3 3,3 +

Andra icke-metalliska mineraliska prod. 125,0 68,7 108,3 110,0 106,7 -3,3 +

Stål- och metallverk 117,6 68,7 99,6 107,2 100,6 -6,6 =

Järn- och stålverk 117,6 70,5 97,9 101,6 97,7 -3,9 -

Metallvaruindustri 118,6 70,3 94,6 94,9 92,0 -2,9 -

Datorer, elektronikvaror och optik 128,4 76,8 110,8 105,2 97,5 -7,7 -

Industri för elapparatur 119,1 74,3 98,9 108,9 97,1 -11,8 -

Maskinindustri 118,3 70,4 97,6 99,2 98,8 -0,4 -

Motor- och släpfordonsindustri 118,2 66,4 109,8 115,9 111,8 -4,1 ++

Annan transportmedelsindustri 124,1 71,7 107,7 108,1 101,8 -6,3 +

Möbelindustri 130,4 75,3 103,3 99,6 106,1 6,5 +

Övrig tillverkningsindustri 127,9 72,2 89,3 101,6 103,5 1,9 +

Reparationsverkstäder &

installationsföretag

117,9 69,9 92,1 93,9 98,7 4,8 -