Tid 2017-06-20, kl. 17:30
Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen
Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30.
Sammanträdet och upprop börjar 17:30.
Ärenden
Justering 22 juni 2017, kl. 17:00
122 Svar på interpellation: Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk verksamhet (M)
123 Svar på interpellation: Angående miljömässighet och energieffektivitet i kom- munens fastigheter (C)
124 Svar på interpellation: IS-återvändande krigsförbrytare (M) 125 Svar på interpellation: Stängt bibliotek i Fittja (M)
126 Svar på interpellation: Stockholm Ski Center (M)
127 Svar på interpellation: Måltider och måltidsmiljö inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst (M)
128 Svar på interpellation: Palliativ vård och vård i livets slutskede (M) 129 Svar på medborgarförslag: Ploga en skridskobana på Tullingesjön
130 Svar på medborgarförslag: Gör webbsändningarna från kommunfullmäktige mer tillgängliga
131 Svar på medborgarförslag - Miljöanpassa hanteringen av medborgarförslag
132 Kommunens delårsrapport 1
133 Revidering av Botkyrka kommuns taxa för anslutning till vatten och avlopp 134 Höjning av maxtaxa för förskola och fritidshem
135 Tilläggsanslag för finansiering av nya tjänster för att förstärka arbetet med unga kriminella
136 Ersättningsboende Idavall - utökad budget 137 Överflytt av ansvar för bostadsanpassningen 138 Riksten friluftsstad - godkännande av ramavtal
139 Slagsta strand - godkännande av planprogram och ramavtal 140 Koloniområdet i Alby - godkännande av ramavtal
141 Detaljplan för Näs by
142 Avrop av tilläggsmedel för lokalrelaterade kostnader
143 Svar på motion: Inrätta seniorkollo för Botkyrkas äldre (KD) 144 Svar på motion: Byt bort "långt ifrån lagom" (L)
145 Svar på motion: Tillgängliggör Elgentorp för allmänheten (TUP)
146 Svar på motion: Matlagning i hemmet (M)
147 Svar på motion: Köp in miljötratten - och minska problem med stopp i avloppen (KD)
148 Svar på motion: Kurs i etik för offentligt anställda (M) 149 Anmälningsärenden
150 Avsägelser och fyllnadsval 151 Nya interpellationer
152 Nya motioner
153 Nya medborgarförslag 154 Enkla frågor
Inger Ros Sara Hultqvist
Kommunfullmäktiges ordförande Sekreterare
Om centrets koppling mellan ägardirektiven och faktisk verksamhet
Mångkulturellt Centrum (MKC) befinner sig, inom flera verksamhetsfält, vid frontlinjen i samhällsdebatten. Inom forskningsfältet så har t.ex. vithet, rasifiering, jämlikhetsdata och svenskhet som teman från MKC tagit en stor plats i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Detta är något vi delvis ställer oss positiva till, då frågorna och debatten som MKC väcker behöver föras, inte minst i ljuset av främlingsfientliga partiers valframgångar.
Vi är däremot emot insamlandet av jämlikhetsdata som metod i allmänhet och användandet av ”ras” i den vidhängande terminologin i synnerhet. Centret förefaller tidvis fungera som den extrema vänsterns tummelplats - samt en aktiv förespråkare av identitetspolitiska idéer. Detta blev särskilt tydligt genom utställningen ”Varning för Ras” samt boken ”Om Ras och Vithet i det samtida Sverige”. Vi moderater anser att skattebetalarnas pengar borde användas till viktigare saker än via en omstridd akademisk vinkling underblåsa ett anakronistiskt rastänkande.
Inom kulturfältet kan MKC ha en viktig roll att fylla, i skärningspunkten mellan forskningstematiken och det fria, kulturella uttrycket. Ett uttryck som tar sig former i utställningar som foton, målningar, graffiti, folkdräkter, filmer eller skulpturer.
Inom fältet ungdomsverksamhet så har MKC på senare tid och med delvis nya tillvägagångssätt, kopplat till de två fälten ovan, börjat samarbeta med olika
ungdomsgrupper, primärt i Fittja och Alby, vilket vi hittills aktivt har uppmuntrat. Men nu så startade en ny verksamhet där lokala ungdomar ex. ska kunna bli DJ:s och
gangsterrappare. Bör inte fritidsgårdsverksamheter ligga under Kultur & Fritid?
Vidare så har centret medverkat till och försvarat uppförandet av verket Rest in Peace.
Verket föreställer tre kriminella som blivit dödade, eller dött i en MC-olycka. Verket bidrar ju bara till en glorifiering av en livsstil som redan anmammas av alltför många.
Vilket inte minst Janne Josefssons Uppdrag Gransking om Fittja visat på.
Vi är högst tveksamma till att verksamhetens grundförutsättningar är Botkyrkabornas skattepengar. Det är inte en strikt kommunal kärnverksamhet att bedriva exempelvis migrations-/integrationsforskning, utan det bör snarare, utöver det kommunala engagemanget, kunna utvecklas till att bli en statlig och/eller regional angelägenhet.
Vi har därför som ambition att successivt kunna trappa ner de årliga, fasta anslagen från kommunen samt gradvis införa ett hyresuttag för lokalerna de idag kostnadsfritt
disponerar. MKC bör fortsatt målmedvetet och mer intensifierat arbeta för att hitta en
Sid 1 (2)
1. Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?
2. Anser du att en fritidsgårdsliknande verksamhet med bl.a. DJ-utbildning är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument (för stiftelsen)? I så fall varför?
3. Anser du att en utställning med en kommersiell aktör (Redline Records) är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument. I så fall hur?
4. Anser du att visningen av en kommersiell aktörs hiphopvideo (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?
5. Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket ”Rest in Peace” som ”förebilder” och de är bra på andra saker, ”som att köra motorcykel”?
6. På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala
skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga extra äskanden för ex.
sommarverksamhet, flyktingmottagandet), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?
7. Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i förlängningen ska kunna ta till sig den?
8. Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?
9. Sammanfattningsvis, är du redo att verka för följande tre saker; avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC, renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer samt att ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet?
Jimmy Baker (M)
Sid 2 (2)
MKC är en organisation som ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Vidare ingår det i MKC:s uppdrag, enligt nuvarande avtal med Botkyrka kommun, att egenproducera utställningar, bedriva pedagogisk verksamhet som ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor samt marknadsföra Botkyrka som plats. Allt detta gör MKC idag, och når genom sina olika verksamheter äldre, vuxna, ungdomar och barn från kommunens olika delar och till och med från andra kommuner i Storstockholm.
1: Hur ser du på användandet av orden ras, vithet och rasifiering?
Jag väljer att ta min utgångspunkt i den akademiska världen för att svara på frågan. Vi vet att det görs skillnad i vårt samhälle beroende på människors utseenden, hud- och hårfärg till exempel. Detta är ofta kopplat till oreflekterade och oproblematiserade normer, där det till exempel fortfarande är så att svenskhet kopplas ihop med vithet trots att svenskar sedan länge har många olika hudfärger och utseenden.
Det är i denna akademiska tradition som ras, vithet och rasifiering används som analytiska verktyg.
De används för att beteckna sociala konstruktioner, det fenomen som kan sägas vara produkter av social interaktion och kollektivt handlande som har strukturella effekter. Ras och vithet är här då inte att förstå som oföränderliga och biologiska egenskaper, utan som fenomen som skapas ur etablerade och normaliserade sätt att skapa skillnad mellan vi och dem utifrån ofta oproblematiserade
föreställningar om hur ”vi och de” ”ser ut”.Det som idag kallas rasifiering är ett begrepp som används för att benämna de praktiker, de tankemönster och normer som leder till att individer kategoriseras hierarkiskt i samhället utifrån etablerade associationskedjor där vissa aspekter av kroppars
utseenden, så som hud-, hår-, ögonfärg eller formen på ögonen och näsan, förbinds med specifika egenskaper och kulturer som lokaliseras till specifika världsdelar. Med begreppet rasifiering hamnar då ett görande i fokus: de olika sätt varigenom skillnad skapas, återskapas men också utmanas och förändras. Själva utgångspunkten för begreppet rasifiering är ett kategoriskt avståndstagande från föreställningar om ras som något essentiellt, det vill säga en biologisk kategorisering som på något avgörande sätt säger något om vilka vi är som människor.
Under den senaste tiden har ”vithet” blivit föremål för kritiska analyser i svensk forskning, utifrån tankegångar liknande de om rasifieringsprocesser. Inom den kritiska vithetsforskningen undersöks de historiskt föränderliga processer som leder till att vithet länkas till vissa föreställningar, till vissa kroppar men inte andra, samt hur denna gränsdragning kopplas till bevarandet av privilegier i vissa samhällen. Utifrån detta perspektiv är vithet något som görs, och som ständigt iscensätts. Det öppnar upp för analyser som låter oss undersöka hur till exempel även människor som svårligen betraktas som vita kan upprätthålla vihetsnormer.
härleda ur ägarnas visiondokument?
4: Anser du att visningen av en kommersiell hip-hop video (Aki) innehållandes polishatiska budskap är något som man kan härleda ur ägarens visionsdokument? Om ja, på vilket sätt?
Frågorna som ställs är om det går att koppla ”en fritidsgårdsliknande verksamhet med bland annat dj-utbildning”, ”en utställning om en kommersiell aktör Redline Recordings” och visningen av en
”kommersiell aktörs hip-hop video med polishatiska budskap” till ägarens ”visionsdokument”. Det som förenar dessa tre frågor är om hip-hop kulturens olika uttryck faller inom ramarna för MKC:s olika verksamheter och kan sättas i relation till dess stadgar och avtal med kommunen. Svaret är ett otvetydigt ja. Då MKC inte följer ett ”visionsdokument”, som det står i interpellationen, väljer jag att utveckla svaren utifrån stiftelsens stadgar samt det aktuella avtalet mellan Botkyrka kommun och stiftelsen, där det framgår som tidigare nämnts att organisationen ska producera kunskap om migrationsrelaterade fenomens betydelse för det moderna Sverige. Jag menar att hip-hop ur dessa perspektiv på alla sätt är ett relevant och viktigt kunskapsspår för Mångkulturellt centrum att fördjupa sig i.
Under MKC:s trettioåriga verksamhet har centret från början arbetat med frågor om urban kultur och dess roll i det mångkulturella samhället, genom publikationer, utställningar, programverksamhet, forskning och genom pedagogisk lärande. Även detta ingår i MKC:s uppdrag. Ett av de starkaste uttrycken för urban kultur idag är hip-hopkulturen som sedan den uppstod också har en stark
koppling till erfarenheter av migration och av en position som etnisk minoritet i ett samhälle. Flera av hip-hopens kulturella element, som t ex graffitti, rap, och dj-ing räknas idag till världens största deltagarkulturer. Hip-hopkulturen också en möjlighet att bearbeta dessa erfarenheter kollektivt, organisera sig, sätta igång gemensamma lärandeprocesser och i förlängningen bli mer delaktig i sitt i sitt närområde och därmed mer aktiva medborgare.
Med det sagt vill jag också vara tydlig med att hip-hopen aldrig får användas som alibi för att sprida olika former av hat.
I Sverige är hip-hop vidare en del av det moderna, immateriella kulturarvet som MKC har i sitt uppdrag att arbeta med. Botkyrka omnämns ofta som den svenska hip-hopens
födelseort. Skivbolaget Redline Recordings, med legendariska rapgruppen Latin Kings som nu är invald i the Swedish Music Hall of Fame bredvid storheter som ABBA, kommer från kommunen. Detta är någonting som Botkyrka kommuns ledning har lyft som en extraordinär insats. När MKC
producerar utställningar och programpunkter, bygger det alltid på någon form av lokalt intresse och/eller ett behov som identifieras genom dialog med medborgare i olika åldrar, kön och bakgrunder. Därför faller det sig naturligt att producera en utställning om Redline Records, deras tjugoåriga musikarv, och deras betydelse för den svenska musikscenen samt starka lokala förankring i Botkyrka.
5: Hur kan man rättfärdiga att centret beskriver tre yrkeskriminella (avbildade i Fittja C på verket
’rest in Peace’) som ’förebilder’ och de är bra på andra saker, ’som att köra motorcykel’ ? Människan har ett värde som måste respekteras även om handlingar kopplade till kriminalitet avslutar livet tidigt för de inblandade. Dock kommer jag aldrig att acceptera att vi glorifierar våld och kriminalitet. Diskussionen kring målningen Rest i Peace har varit levande i området. I debatten som förts offentligt har det dock funnits en klar demonisering av verket och de avbildade ungdomarna som bör ses med en moralisk tolkning. Jag menar att verket även ger en signal om att en brottslig bana kan sluta med en tidig död.
MKC medverkade till en dialog mellan ungdomar som beställt verket och Botkyrkabyggen på vars vägg ungdomarna utan tillstånd inledningsvis placerade det. Målningen sattes först upp utan tillstånd och fick sedan sitta uppe ett tag innan den togs ned och förvarades hos MKC i väntan på en placering som kunde bli mer långvarig. Denna placering kom att bli det nya utomhuskonstgalleriet
”Konstkuben” i Fittja, ägd av bostadsbolaget Botkyrkabyggen. Målningen sattes upp i juni 2016 och ska tas ned månadsskiftet april/maj 2017. Syftet med Konstkubens verksamhet är att visa verk som har med Fittjas samtid och historia att göra. På en annan av konstkubens sidor sitter verket ”Fittja vårt hem” målat av ungdomar i Fittja i samverkan med konstnären Saadia Hussain. Målningen kom till av sorg och behovet att sörja. Ytterst handlar det om att lyssna in en medborgargrupps önskan att skapa en tillfällig minnesplats för sorg. Migrationsvillkoren innebar att två av tre begravdes
omgående utanför landets gränser. En situation som lämnade kvar ett behov i området bland många unga att hitta ett sätt att lokalt sörja och påminnelse om att en kriminell bana kan sluta i en allt för tidig död.
MKC:s arbete med målningen och dialogen finns också beskrivet på centrets hemsida.
6: På vilket sätt kan centret, som har majoriteten av sitt stöd från kommunala skattemedel (fast bidrag, projekt, kostnader kring husen, ständiga äskande för ex. sommarverksamhet,
flyktingmottagande), sägas vara en del av den kommunala kärnuppgiften?
Andelen stöd till stiftelsen från kommunala skattemedel under 2016 utgjorde 48% av de totala intäkterna, inkl hyra. Det kommunala stödet uppgick alltså inte till majoriteten av MKCs
verksamhetsmedel vilket felaktigt påstås i interpellationen. MKC har under senare år ansökt om extra medel för att pröva utökat öppethållande under sommaren (2015), medel för att stärka insatser för flyktingar ur statens ändringsbudget (2016) samt för att under innevarande år uppmärksamma MKCs trettioårsjubileum (2017). Hittills har två av dessa äskanden bifallits och verksamheten på MKC har kunnat komplettera kommunala insatser med sommaraktiviteter för barn och unga,
tillgängliggörande av utställningen för både lokala och turistande besökare samt utvidgad och uppsökande kulturpedagogisk verksamhet för nyanlända unga.
Mot bakgrund av stadgarna ska MKC enligt avtal utgöra en strategisk resurs för kommunens nämnder/förvaltningar och helägda bolag och inom sitt kompetensområde kunna erbjuda medverkan i olika utvecklingsinsatser inom kommunkoncernen. Utifrån dessa åtagande bidrar mångkulturellt centrum med kvalitetssäkring och utveckling i genomförandet av det som kan anses vara den kommunala kärnuppgiften – vård, skola och omsorg.
7: Då utvärderingen av den interkulturella strategin visade att få förvaltningar arbetar med den, eller ens förstår den, har du någon realistisk, floskelbefriad plan för hur medborgarna i
förlängningen ska kunna ta den till sig den?
Att arbeta med interkulturalitet är att arbeta med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Ett sånt arbete kan aldrig vara en floskel!
Det interkulturella arbetssättet i Botkyrka ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att arbeta interkulturellt ska alla de som bor i Botkyrka uppleva att den negativa segregation som ofta finns i samhället kan minska och på sikt förhoppningsvis även försvinna helt. Det kommer att påverka människor vardag på ett positivt sätt. Hit har vi ännu inte nått. Det kommer krävas ett fortsatt arbete från hela den kommunal organisationer för att det interkulturella arbets- och tankesättet ska kunna komma Botkyrkaborna till gagn.
Ett steg i att förtydliga vårt interkulturella arbete och ansvar är att det nu föreslås bli en del av strategin för ett jämlikt Botkyrka. Genom att koppla det interkulturella arbetet med det övriga jämlikhetsarbetet hoppas jag att det ska bli tydligare för till exempel medarbetare i kommunen hur allt hänger samman och därmed enklare att implementera i sitt dagliga arbetssätt. När alla
kommunens medarbetare på ett tydligare sätt ser hur de i sitt arbete kan arbeta interkulturellt kommer det på sikt även komma Botkyrkaborna till del.
8: Då få i Sverige förefaller vara mottagliga för interkulturaliteten på det sätt som den styrande majoriteten definierar den, så är det, enligt ordförande, inte dags för centret att framhålla svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning som vägen framåt?
Det som beskrivs som ett interkulturellt perspektiv i kommunen är i grunden förankrat i att den mångfald som präglar kommunen och är en resurs och utgångspunkten för dess verksamheter.
Vidare utgår ett interkulturellt perspektiv från behovet att verka för social jämlikhet, inom ramarna för rättsstaten och de olika konventionerna om Mänskliga Rättigheter som Sverige skrivit under på.
Perspektivet säger också att det är viktigt att arbeta mot etnisk diskriminering i samhället.
I interpellationen presenteras interkulturaliteten som något som står i kontrat till ”svenskheten, svenskan och en ökad grad av anpassning”. Detta håller jag inte med om. För mig handlar interkulturalitet att vi oavsett bakgrund ska kunna leva tillsammans och lära av varandra.
Interkulturalitet handlar lika mycket om ”svenskhet” som någon annan bakgrund, att skapa ett
a) avskaffandet av identitetspolitikens terminologi från MKC.
För mig är det lite underligt att i den tidigare frågan vilja att MKC ska framhålla ” svenskheten och svenskan” för att i nästa fråga kräva ett avskaffande av ”identitetspolitikens terminologi”. MKC kommer att fortsätta att arbeta med kunskapsproduktion om migrationsrelaterade fenomen för att underlättad ett mer hållbart interkulturellt samhälle.
b) Renodlandet av verksamheten så att den exkluderar samarbeten med våldsglorifierande aktörer.
För mig som ordförande för MKC kommer det aldrig att vara accepterat att MKC sammarbetare med våldsglorifierade aktörer. MKC kommer alltså inte arbeta med våldsglorifiering men vi får inte blanda ihop det med att ta en svår debatt. Det ingår i MKC:s uppdrag, både som kunskapsorganisation och som mötesplats, att arbeta med olika typer av aktörer och att möjliggöra dialoger, även de svåra.
c) Ompröva/omarbeta det interkulturella förhållningssättet
Det interkulturella arbetet är en viktig del av både MKC och Botkyrka kommun. Att arbeta
interkulturellt är att arbeta för de mänskliga rättigheterna och mot etnisk diskriminering. Det arbetet anser jag, som jag även varit inne på under tidigare frågor att både MKC och kommunen ska fortsätta med och utveckla vidare.
Angående miljömässighet och energieffektivitet i kommunens fastigheter
Att vara en miljövänlig kommun är så mycket mer än fina projekt som ger
majoritetens politiker bra media. Vår organisation måste också vara bättre på de små sakerna.
Även om elen kommunen köper in är grön så innebär en stor elförbrukning som minst ökade kostnader för kommunen. Mycket kan göras för att minska el-
förbrukningen inom kommunens verksamheter. Bland annat ersätta vanliga lampor med LED-lampor och byta ut vanliga strömbrytare mot rörelsevakter.
Det ska vara lätt att källsortera och därför måste det finnas bättre system och rutiner för återvinning. Vi vill ha ett hållbart samhälle och då måste vi minimera, återanvända och återvinna soporna vi slänger. SRV har, tillsammans med nästan alla andra av länets kommuner, startat en kampanj för att öka andelen av matavfallet som sorteras. Därför vore det ju rimligt att kommunen följde med gott exempel och också sorterade sitt matavfall.
Därmed frågar jag:
1. Hur stor andel av kommunens inköpta lampor är av LED-typ?
2. Finns det någon övergripande plan att byta ut strömbrytare på t.ex. toaletter mot rörelsevakter?
3. Hur stor andel av kommunens verksamheter sorterar sitt matavfall?
4. Om det finns delar av kommunens verksamhet som inte sorterar sitt matavfall, finns det då någon plan för att börja med detta?
Robert Steffens (C)
IS-återvändande krigsförbrytare
Säkerhetspolisen har identifierat terrorism som det högst prioriterade hotet mot Sveriges säkerhet på kort sikt. Terrorismen är ett globalt problem men för Sveriges del
härstammar hotet i huvudsak från våldsbejakande islamism. Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är ett prioriterat arbete för regeringen1. I Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka verksamhet för att stödja terrorism i utlandet.
Det finns ett mer eller mindre omfattande monetärt stöd från människor i Sverige som sympatiserar med olika terrorgrupperingar, som den Islamiska Staten (IS). Den andra delen handlar om nyrekrytering av individer till terrornätverk. Rekryteringen sker genom en process som kallas radikalisering.
Vissa personer går med i våldsfrämjande grupper utifrån sökande efter spänning och gemenskap, andra är med ideologiskt intresserade, vissa hamnar i våldsfrämjande grupper eftersom flera i deras familj eller övriga sociala närmiljö redan är
våldsfrämjande. Ibland finns en karismatisk ledare som genom ”undervisning” och
”mentorskap” driver på radikaliseringen. I vissa fall existerar etablerade terrornätverk som söker rekrytera individer. Ofta radikaliserar dock personer varandra utan tydliga ledare.
På grund av ovan beskrivna problem och hotbilder så måste kommunen bidra och hjälpa rättsväsendet att förebygga och bekämpa brottsligheten i den autonoma miljön och aktivt arbeta förebyggande mot radikalisering av människor som ligger i riskzonen.
Botkyrka kommun måste tydligt ta avstånd från alla former terrorism och radikalisering och i detta ligger i att inte under några omständigheter ha en förmildrande syn på vare sig individer eller organisationer som uttalar stöd till, eller på annat sätt försvarar handlingar såsom terror, våld, tortyr eller krigsbrott.
Personer som ägnar sig åt att rekrytera människor till antidemokratiska grupper eller terror-grupper ska lagföras och dömas för förberedelse för brott. Personer som deltar i brottsliga handlingar genom resa till utlandet eller hemma i Botkyrka, ska inte vara föremål för hjälp eller stöd från kommunen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur arbetar kommunen för att förebygga att Botkyrkabor reser för att ansluta till IS?
2. Vad görs för att motverka islamistisk radikalisering?
1http://www.regeringen.se/artiklar/2015/10/bekampning-av-penningtvatt-och-finansiering-av-terrorism/
Sid 1 (2)
6. I vilket skede kommer det interkulturella arbetssättet att få faktiskt relevans i för kommunens medborgare – utanför kommunalhusets och MKC:s korridorer?
Jimmy Baker (M)
Sid 2 (2)
Stängt bibliotek i Fittja
Den 4 maj kunde vi läsa och höra genom Sveriges Radio att biblioteket i Fittja skulle hållas stängt i två veckor på grund av ordningsstörningar. Bakgrunden var hot och våld, både mellan besökare och mot bibliotekets personal.
Det låter förfärligt. Så kan vi inte ha det!
Det drabbar alla besökare som vill läsa i lugn och ro, som vill låna böcker och också alla de ungdomar, ja barn, som behöver läsa läxor eller på annat sätt förkovra sig.
Det har barn och unga rätt till enligt barnkonventionen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och fritidsnämndens ordförande:
- Vilka åtgärder är vidtagna för att stävja bus och bråk, hot och våld?
- Kan kommunen garantera att ingen besökare till biblioteket i Fittja ska behöva riskera att mötas av detta i framtiden?
- Hur ser det ut för kommunens övriga bibliotek?
Kia Hjelte (M)
Sid 1 (1)
Stockholm Ski Center
Lida friluftsområde i Tullinge har utvecklats positivt sedan kommunens övertagande.
Detta främst genom duktiga medarbetare och VD i bolaget, inte den politiska
majoriteten. För oss moderater är det viktigt att majoriteten av investeringarna kommer från näringsliv och riskkapital. Vi har varit och är fortfarande därför positiva till en externt finansierad (samt i löpande privat drift) skidtunnel på Lida.
Vi vill framhålla att vi ser att kommunen kan vara en stor medaktör för att en etablering ska kunna komma till stånd. Finansiering eller delfinansiering av grundläggande
infrastruktur, som vägar, VA, el och liknande är den ena delen. Den andra delen är att vi inte är främmande för att kommunen ska kunna köpa tider i skidtunneln, som sedan ex.
skolklasser ska nyttja, inom ramen för exempelvis idrottslektioner och friluftsdagar.
Spåravgifter för icke-Botkyrkabor, utanför tunneln i konstsnöspåren, är något som vi också vill ska vara med som en viktig fråga i den kommande processen.
Lida Friluftsgård är en fantastisk tillgång för Botkyrka kommun med sitt läge i natur- och sjönära miljö och nära till Stockholm. Vi tror samtidigt att Lida Friluftsgård skulle kunna utvecklas till någonting ännu bättre.
Vi ser stora möjligheter till att utveckla Lida-området mer om vi skulle kunna få dit entreprenörer som vill anlägga och driva en SPA-anläggning för inomhusbad. Till detta kan man även koppla en kursgårds- eller konferensverksamhet med övernattnings- möjligheter. Det är dock viktigt att ”platsen Lida” förblir öppen och tillgänglig för alla Botkyrkabor.
Nu har det gått snart två år (juni 2014) sedan upphandlingen avbröts. KSO lovade därefter att återkomma om projektets framtid. Men det har varit fortsatt tyst.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande:
1. Vad händer framöver kring projektet?
2. Vad har hänt sedan upphandlingen avbröts?
3. Finns det i överhuvudtaget ett fortsatt intresse från den politiska majoriteten att driva detta vidare, samt se över nivån av kommunalt engagemang?
4. Finns det något fortsatt marknadsintresse för att driva detta vidare?
5. Hur ska du lösa problemen kring kommunikationerna till och från Lida?
Jimmy Baker (M)
Sid 1 (1)
Måltider och måltidsmiljö inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst.
I tidningar och andra media har det florerat uppmärksammade artiklar om att 40 000 äldre människor svälter, får inte i sig tillräckligt med näring och att hundratusentals fler äldre är i farozonen för detta.
Den kände läkaren Yngve Gustafsson beskriver det i termer av ”den moderna ättestupan”.
Det finns alltså skäl till oro. Vi vet att vård- och omsorgsnämnden tagit initiativ till att förvaltningen ska göra en genomlysning av hur man kan optimera måltidsmiljön på våra vård- och omsorgsboenden, vilket vi stödjer. Men det ändå finns skäl att här i
fullmäktige ta upp frågor kring detta.
Botkyrka kommun har, enligt Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser”, en jämförelsevis hög användning av antipsykotiska läkemedel för 75 år och äldre i s.k. särskilt boende.
Siffran för Botkyrka är 18,5 % och medianen för riket är 12,8 %. Det ger Botkyrka en rankning på 238 av 278 svarande kommuner.
Vi i Botkyrka ger också ovanligt mycket psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre i s.k. ”särskilt boende”. För Botkyrkas del 20,1 % mot medianvärdet i landet som ligger på 16 %. Rankning 226 av 278 svarande kommuner.
Vi kan också i samma öppna jämförelser se att Botkyrka får ”rött” för mat och måltid i särskilt boende Endast hälften av de tillfrågade är nöjda och det ger kommunen en rankning 245 av 256 svarande kommuner.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga vård och omsorgsnämndens ordförande:
• Hur många bedömer du att det finns i vår kommun som får för lite näring och som kan finnas i farozonen för undernäring. Både när det gäller s.k. särskilt boende och bland människor som får mycket hemtjänst?
• Vad gör kommunen konkret för att lösa detta på kort sikt i väntan på den måltidsutredning som är på gång?
• Vi vet att psykofarmaka och antipsykotiska läkemedel kan medföra att
smakförnimmelserna minskar – vad gör kommunen för att minska behovet av dessa läkemedel där ju Botkyrka ligger över medianvärdet?
Kia Hjelte (M)
Sid 1 (1)
2017-04-27 Till vård- och omsorgsnämndens ordförande, Tuva Lund
Palliativ vård och vård i livets slutskede
Ur Botkyrka kommuns Patientsäkerhetsberättelse 2016 kan man läsa i ingressen för kapitlet om palliativ vård och vård i livets slutskede följande;
”antalet dödsfall inom vård-och omsorgsboenden och servicelägenheter 2016 har kontrollerats med stöd av antalet avslutade journaler i Procapita, vilket omfattar 150 brukare. I palliativa registret finns 54 registrerade dödsfall under året. Kvalitet på palliativ vård i livets slut jan därför inte följas upp för 96 brukare (ca 60 % av dödsfallen)”.
Det är inget annat än ett underbetyg! Det är svårt att hitta och hinna med förbättringsområden när man inte ens registrerar alla dödsfall.
Det finns ett antal mätbara parametrar som behöver förbättras som man ser i Socialstyrelsens mätindikatorer om god och säker palliativ vård i vård- och omsorgsboende. Hit hör kategorier som andel med dokumenterad munhälsa, andel med dokumenterat brytpunktsamtal, andel med dokumenterad smärtskattning andel med dokumenterad symtomskattning. Resultatet för alla de parametrarna visar rött – d.v.s. att de inte är tillräckligt bra.
Indikatorn ”mänsklig närvaro i dödsögonblicket” har t.o.m. försämrats från 85,1 till 77,1 . Det gäller också indikatorn ”lindrad från smärta” som 2015 var 86,2 och för förra året var endast 77,1.
Inte ens indikatorn ”lindrad från ångest” når upp till målet som är 100, den når bara 79,2 som dock är en liten förbättring mot föregående år då den var 72,4.
Andra parametrar har också höjts något men ingen når upp till stipulerat mål.
Sammantaget finns det mycket att göra för att leverera en fullgod palliativ vår och vård i livets slutskede.
Våra frågor är därför de följande:
1. Kan du garantera att alla dödsfall registreras i Procapita för 2017?
2. Hur ser planen ut för att förbättra samtliga indikatorer?
3. Kommer vård- och omsorgsnämnden att få delrapporter om förbättringarna eller sker det enbart vid nästa års patientsäkerhetsarbete?
Kia Hjelte (M)
ett ansvar för den palliativa vården till de medborgare som bor vård- och omsorgsboenden.
Precis som all omsorgsverksamhet behöver kommunen ständigt kvalitetssäkra, följa upp och förbättra verksamheten. För att kunna uppfylla det är det viktigt med ett systematiskt arbete där eventuella brister upptäcks för att kunna åtgärdas. Det är därför det är viktigt att
kommunen använder de nationella kvalitetsregister som finns tillhands.
1. Kan du garantera att alla dödsfall registreras i Procapita för 2017?
Inget dödsfall registreras i Procapita. Procapita är ett system för förvaltningen att planera och utföra verksamhet. Det nationella svenska palliativ registret är det verktyg som
kommuner och landsting använder sig av för att förbättra den palliativa vården. Det är i det registret som kommunen registrerar dödsfall som inträffat på vård- och omsorgsboenden.
I Botkyrkas kvalitetsuppföljning av den palliativa vården under 2016 uppmärksammade förvaltningens granskning att inte alla dödsfall registrerats i det nationella palliativa registret.
Med anledning av det har det tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att hantera den bristen. I nämndens handlingsplan för patientsäkerhet 2017 finns det med som prioriterat område och att frågan ska fortsätta bevakas tills kommunen når tillfredställande resultat vad gäller registeringar.
Redan i mars när nämnden antog patientssäkerhetsberättelsen för 2016 och
handlingsplanen för 2017, rapporterade förvaltningen att de ser en stor förbättring jämfört med föregående år. Bara under årets första kvartal har 32 dödsfall registreras jämfört med de 54 dödsfall som registrerades totalt under 2016. Utifrån detta är förvaltningens
bedömning att kommunen kommer att förbättra registreringen, vilket är syftet med både kontrollen av patientsäkerheten och de åtgärder som nämnden vidtagit.
Däremot kan ingen garantera att alla dödsfall registreras i det nationella palliativa registret, även om det är nämndens målsättning. Om man tar del av det nationella registret så kan man konstatera att det är ytterst få kommuner i Sverige som lever upp till den målsättningen.
Men nämnden kommer självfallet följa utvecklingen och fortstätta ställa krav på att registeringar ska genomföras.
2. Hur ser planen ut för att förbättra samtliga indikatorer?
Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att arbeta och förbättra de delar av den palliativa vården som lyfts fram i patientsäkerhetsberättelsen. Handlingsplanen som nämnden fattade beslut om innehåller aktiviteter som ska leda till förbättring t ex informations- och
kompetenshöjandeinsatser. Det har också skett vissa tekniska förändringar som gör det enklare att registrera dödsfall jämfört med hur det har varit tidigare. Resultatet från
3. Kommer vård- och omsorgsnämnden att få delrapporter om förbättringar eller sker det enbart vid nästa års patientsäkerhetsarbete?
Kvalitéts- och ledningsstyrning är i nämnden ett brett ansvar och där
patientsäkerhetsberättelsen är en viktig del för att följa bland annat den palliativa vården.
Patientsäkerhetsberättelsen bygger på en stor mängd olika nyckeltal. Det krävs en stor arbetsinsats för att ta fram delårsrapport av alla nyckeltal som ej står i proportion till nyttan.
Förvaltningen rekommenderar därför att uppföljning i form av patientsäkerhetsberättelse ges samlat en gång per år.
Däremot är det medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvar att ständigt följa
patientsäkerheten, och därmed den palliativa vården, i kommunen. Om extra ordinarie händelser skulle inträffa i verksamheten eller att registeringen i palliativa registret eller någon annan del av nämndens verksamhet utmärker sig, är förvaltningen ansvariga för att
informera nämnden om de förändringarna. Det gäller både en negativ utveckling över tid eller enskilda händelser i verksamheten som att eventuella lex Sara och lex Maria anmälningar ska informeras om på nämnd.
§ 131
Svar på medborgarförslag: Ploga en skridskobana på Tullingesjön (KS/2016:798)
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.
Ärendet
Kommunfullmäktige mottog 2016-12-15, § 254 ett medborgarförslag från Ellinor Berg: Ploga en skridskobana på Tullingesjön. Med en god tillgäng- lighet till Tullingesjön då många kommuninvånare bor nära sjön, samt till- gången till parkeringsmöjligheter vid Stendalsbadet, föreslås att en eller flera små ytor nära stranden plogas för skridskoåkning. Grillmöjligheter vid Stendalsbadet möjliggör dessutom för en kombinerad skridskoutflykt och grillunch.
Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet 2017-03-20, § 20.
Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet 2017-04-04, § 94.
Motivering
Tanken bakom att ploga en isbana på Tullingesjön är god. Tyvärr finns det problem med att ploga Tullingesjön. Sjöns djup påverkar hur tjock isen blir och att det finns strömmar i sjön som kan skapa svaga ispartier. Den sjön som är mest lämplig i Botkyrka att ploga är Getaren vid Lida. Därför väljer vi att prioritera att ploga och underhålla den för att så många Botkyrkabor som möjligt ska kunna åka skridskor där på vintrarna.
Yrkande
Robert Aslan (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget.
_____
Expedieras till:
Kommunfullmäktige
Namn: Ellinor Berg
Förslag: Plogad skridskobana på Tullingesjön vintertid samt en eller flera små plogade ytor nära stranden för barn att åka skridskor på. Det finns många kommuner som plogar skridskobanor på sina sjöar och Tullingesjön skulle kunna ge en ganska lång bana med enkelt tillträde.
Motivering: Det finns många som enkelt skulle kunna ta sig till en plogad bana på Tullingesjön. Många bor på gångavstånd från sjön och för andra finns parkeringsmöjligheter framförallt vid
Stendalsbadet. Vid Stendalsbadet finns även grillmöjligheter för de som vill kombinera skridskoutflykten med en grill-lunch.
Om ditt förslag gäller en plats, beskriv gärna var (adress, område etc):
Rundslinga på Tullingesjön med plogade lekytor vid Stendalsbadet och ev vid allmänhetens tillträde till sjön vid Tullingestrand.
Kommunledningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 610 00 · E-post erika.ronnestig@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön
Ärendet
Kommunfullmäktige mottog 2016-12-15, § 254 ett medborgarförslag från Ellinor Berg: Ploga en skridskobana på Tullingesjön. Med en god tillgäng- lighet till Tullingesjön då många kommuninvånare bor nära sjön, samt till- gången till parkeringsmöjligheter vid Stendalsbadet, föreslås att en eller flera små ytor nära stranden plogas för skridskoåkning. Grillmöjligheter vid Stendalsbadet möjliggör dessutom för en kombinerad skridskoutflykt och grillunch.
Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet 2017-03-20, § 20.
Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet 2017-04-04, § 94.
Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Alla sjöar lämpar sig inte som allmänna skridskobanor. Orsaker till detta kan bland annat vara strömmar som skapar svaga ispartier eller bottendjup som kan påverka istjockleken. Getaren är den sjö som i Botkyrka kommun bedöms lämpa sig bra för att plogas, stärkt av att Lida frilufsgård ligger där. Kommunen har därför valt att prioritera resurser i form av maskinpark och driftpersonal till denna sjö.
Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget vara besvarat. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för genomförande och skötsel av skrid- skobanor. Om kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget har samhällsbyggnadsnämnden inget att erinra.
Jakob Etaat Kanslichef
§ 94
Medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön (sbf/2017:1)
Beslut
Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:
Medborgarförslaget anses besvarat.
Sammanfattning
Det är i första hand kultur- och fritidsnämnden som bör ta ställning till om förslaget är lämpligt och möjligt att genomföra. Detta på grund av att ge- nomförande och skötsel kommer att ligga på Kultur- och fritidsförvaltning- en. Om Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva har vi inget att erinra mot förslaget.
Ärende
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medbor- garförslag av Ellinor Berg om att ploga en skridskobana på Tullingesjön.
Förslaget inkom till kommunen den 2016-11-21 och till samhällsbyggnads- förvaltningen 2016-12-28.
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2017-02-17, utgör underlag för beslutet.
________________
Expedieras till
Kommunfullmäktige Anders Öttenius Ann-Christine Gebart
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 610 00 / Sms·076-1391110 · E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Begäran om yttrande över medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön, KS/2016:798
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:
Medborgarförslaget anses besvarat.
Ärende
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medbor- garförslag av Ellinor Berg om att ploga en skridskobana på Tullingesjön.
Förslaget inkom till kommunen den 2016-11-21 och till samhällsbyggnads- förvaltningen 2016-12-28.
Yttrande
Det är i första hand kultur- och fritidsnämnden som bör ta ställning till om förslaget är lämpligt och möjligt att genomföra. Detta på grund av att ge- nomförande och skötsel kommer att ligga på Kultur- och fritidsförvaltning- en. Om Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva har vi inget att erinra mot förslaget.
Inga-Lill Segnestam Anders Öttenius
Samhällsbyggnadschef Gata/Parkchef _________
Expedieras till
Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Anders Öttenius
§ 20
Yttrande medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tul- lingesjön(KS/2016:798)
Beslut
Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget.
Sammanfattning
Förslagsställaren önskar att kommunen vintertid plogar en skridskobana på Tullingesjön samt en eller flera små plogade ytor nära stranden för barn att åka skridskor på.
Kommunen erbjuder plogade skridskobanor på sjön Getaren, vid Lida fri- luftsgård. Denna sjö har bra förutsättningar med maskinpark, driftspersonal och närliggande infrastruktur. Kultur- och fritidsförvaltningen har i dag var- ken personal eller maskinpark för att ploga sjöisar, därmed föreslår Kultur- och fritidsförvaltningen avslag på medborgarförslaget.
Yrkanden
Ufuk Sen (M) yrkar bifall på medborgarförslaget.
Kjell Sjöberg (TUP) yrkar bifall på medborgarförslaget. Yusuf Aydin (KD) yrkar bifall på medborgarförslaget.
Reservationer
Kjell Sjöberg (TUP), Yusuf Aydin(KD) och Ufuk Sen (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Kultur- och fritidsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 610 00 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post ake.roxberger@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Yttrande över MBF-Ploga en skridskobana på Tullingesjön, KS/2016:798
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget.
Sammanfattning
Förslagsställaren önskar att kommunen vintertid plogar en skridskobana på Tullingesjön samt en eller flera små plogade ytor nära stranden för barn att åka skridskor på.
Kommunen erbjuder plogade skridskobanor på sjön Getaren, vid Lida fri- luftsgård. Denna sjö har bra förutsättningar med maskinpark, driftspersonal och närliggande infrastruktur. Kultur- och fritidsförvaltningen har i dag var- ken personal eller maskinpark för att ploga sjöisar, därmed föreslår Kultur- och fritidsförvaltningen avslag på medborgarförslaget.
Ärendet
Förslagsställaren önskar att kommunen vintertid plogar en skridskobana på Tullingesjön samt en eller flera små plogade ytor nära stranden för barn att åka skridskor på. I förslaget refereras det till att många andra kommuner plogar sjöskridskobanor. Motivering till förslaget är att detta skulle göra det enkelt för många att ta sig till en plogad isbana eftersom många bor på gångavstånd samt att det finns parkeringsmöjligheter vid Stendalsbadet.
Sjöskridskobanor är så som sägs i förslaget, ett populärt och efterfrågat al- ternativ till ett aktivt friluftsliv, men också förenat med risker vid skötseln av dessa. Alla sjöar lämpar sig inte att fungera som allmänna skridskobanor.
Dels kan det handla om strömmande vatten som skapar råkar eller allmänt svaga ispartier och dels om bottendjup som påverkar istjockleken. Den sjö som i Botkyrka bedöms lämpa sig bra för att erbjuda plogad sjöis är Geta- ren, vilket även stärks av att Lida friluftsgård ligger där. Kommunen har därför valt att prioritera resurser i form av maskinpark och driftpersonal till denna sjö.
Kultur- och fritidsförvaltningen har i dag varken personal eller maskinpark för att ploga sjöisar, därmed föreslår Kultur- och fritidsförvaltningen avslag på medborgarförslaget.
Pernilla Conde Hellman Roger Vintemar
Förvaltningschef Verksamhetschef Idrott och anläggning
_________
Expedieras till
Kommunledningsförvaltningen Förslagsställaren
§ 132
Svar på medborgarförslag: Gör webbsändningarna från kommunfullmäktige mer tillgängliga (KS/2014:759)
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat.
Reservationer
Samtliga ledamöter för (M), Robert Steffens (C) och Stefan Dayne (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.
Ärendet
Kommunfullmäktige mottog 2014-12-18, § 97, ett medborgarförslag från Oskar Forsberg. Förslagsställaren har uppmärksammat att webbsändnings- verktyget inte är kompatibelt med alla webbläsare. Oskar föreslår därför Botkyrka kommun att byta webbsändningsverktyg.
Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet 2017-01-19.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen instämmer med förslagsställaren att webbsändningarna av fullmäktiges sammanträden inte har fungerat optimalt. Webbsändnings- verktyget har inte varit kompatibelt med alla webbläsare utan varit beroende av Microsoft Silverlight. Microsoft Silverlight är kompatibelt med webblä- sarna Explorer, Safari och Firefox men inte med Chrome. De som använt Firefox har varit tvungna att aktivera Silverlight separat. Denna lösning har inte varit optimal då webbsändningen ska vara kompatibel med alla webblä- sare. Kommunledningsförvaltningen har under första kvartalet 2017 genom- fört en uppdatering av mediaservern och videoarkivet till html5. Uppdate- ringen har gjort webbsändningen tillgänglig i både Silverlight och Flash vilket medför att även de som använder webbläsarna Chrome och Firefox kan streama fullmäktiges sammanträden utan aktivering av Silverlight.
Uppdateringen som genomförts omfattar hela videoarkivet från 2012 och
framåt.
Kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt för att öka insynen i politiken och kommer framgent att se över hur medborgarnas möjlighet till insyn och delaktighet ska förbättras.
Yrkanden
Kia Hjelte (M), Robert Steffens (C) och Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till medborgarförslaget.
Propositionsordning
Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Kia Hjeltes (M), Robert Steffens (C) och Stefan Daynes (KD) bifallsyrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.
_____
Expedieras till:
Kommunfullmäktige
Ärende 132: Svar på medborgarförslag: Gör webbsändningarna från kommunfullmäktige mer tillgängliga
Förslagsställaren sätter fingret på en viktig och angelägen fråga. Sändningarna av sammanträdena i kommunfullmäktige har inte fungerat som de ska. Men det är inte enbart livesändningsverktyget som fungerar dåligt. Faktum är att det varken går att få fram bild eller ljud på sändningar från kommunfullmäktigesammanträden som har några år på nacken.
Tullingepartiet har vid ett flertal tillfällen påtalat detta för ansvariga tjänstemän. Svaret har varit att felet finns hos leverantören, men att kommunen ligger på leverantören för att få problemet åtgärdat.
Detta har tydligen varit svårare att ordna än vad man ursprungligen bedömt. Vi ställer oss därför frågan hur mycket Botkyrka kommun har betalat för denna tjänst?
Ett bra alternativ kan vara Youtubes livesändningsverktyg, precis som förslagsställaren föreslår. En annan möjlighet är att samarbeta med Xenter och Tumba gymnasium som har spetsutbildningar inom bland annat film/TV, ljud och bild. Detta skulle kunna vara till gagn för både elever och allmänhet.
Kommunen måste i vilket fall som helst säkerställa en fungerande lösning. Ur ett
demokratiperspektiv är det viktigt att kunna se och höra vad som sades några år tillbaka. Det är inte minst betydelsefullt för väljare som vill följa upp vallöften eller för politiker som vill ta reda på vad som sagts i tidigare debatter. Dessutom kommer intresset för den lokala politiska debatten sannolikt att stimuleras om invånarna får bättre insyn i den kommunala verksamheten.
Anders Thorén (TUP)
Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress
Förslag Göra webbsändningar från kommunfullmäktige mer tillgängligt. Idag fungerar live och ondemand-sändningarna från Botkyrkas
kommunfullmäktige minst sagt dåligt. Hemsidan som huserar videorna är föråldrad, och fungerar inte att se via vissa webbläsare. Därför föreslår jag att kommunen byter tjänst för webb-tv till något mer användarvänligt, ex.
Youtube:s livesändningsverktyg, Bambuser live-sändning eller liknande.
Dessa är gratis och enkla att använda, både för producenten av
livesändningen och för användarna. dessutom läggs filmen automatiskt upp för ondemand-tittande.
Motivering För att Botkyrkas medborgare lättare ska kunna ta del av beslutsfattandet behövs en bra bevakning av det. genom att göra det enklare för
medborgare att titta kan man få ett ökat förtroende för politiker, eftersom man då kan bevaka hur de sköter sitt jobb. Annars kan medborgare få
"känslan" att de inte kan vara delaktiga, och att politiker gör sina
"ärenden" bakom stängda dörrar, vilket det givetvis inte kan vara.
Kommunledningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 610 00 E-post sara.hultqvist@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Medborgarförslag - Gör webbsändningarna från kommun- fullmäktige mer tillgängliga
Ärendet
Kommunfullmäktige mottog 2014-12-18, § 97, ett medborgarförslag från Oskar Forsberg. Förslagsställaren har uppmärksammat att webbsändnings- verktyget inte är kompatibelt med alla webbläsare. Oskar föreslår därför Botkyrka kommun att byta webbsändningsverktyg.
Sammanfattning
Kommunledningsförvaltningen instämmer med förslagsställaren att webb- sändningarna av fullmäktiges sammanträden inte har fungerat optimalt.
Webbsändningsverktyget har inte varit kompatibelt med alla webbläsare.
Detta problem har dock åtgärdats och idag är webbsändningen tillgänglig i alla webbläsare.
Kommunledningsförvaltningens yttrande
Kommunledningsförvaltningen instämmer med förslagsställaren att webb- sändningarna av fullmäktiges sammanträden inte har fungerar optimalt.
Webbsändningsverktyget har inte varit kompatibelt med alla webbläsare utan varit beroende av Microsoft Silverlight. Microsoft Silverlight är kom- patibelt med webbläsarna Explorer, Safari och Firefox men inte med Chrome. De som använt Firefox har varit tvungna att aktivera Silverlight separat. Denna lösning har inte varit optimal då webbsändningen ska vara kompatibel med alla webbläsare.
Kommunledningsförvaltningen har under första kvartalet 2017 genomfört en uppdatering av mediaservern och videoarkivet till html5. Uppdateringen har gjort webbsändningen tillgänglig i både Silverlight och Flash vilket medför att även de som använder webbläsarna Chrome och Firefox kan streama fullmäktiges sammanträden utan aktivering av Silverlight. Uppdate- ringen som genomförts omfattar hela videoarkivet från 2012 och framåt.
Kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt för att öka insynen i politiken och kommer framgent att se över hur medborgarnas möjlighet till insyn och delaktighet ska förbättras.
Mattias Jansson Jakob Etaat
Kommundirektör Kanslichef
_________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
§ 133
Svar på medborgarförslag: Miljöanpassa hanteringen av medborgarförslag (KS/2014:467)
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
1. Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget.
Ärendet
Kommunfullmäktige mottog 2014-09-25, § 153, ett medborgarförslag från Jörgen Westerberg. Förslagsställaren ser en möjlighet att minska miljö- påverkan vid handläggningen av medborgarförslag genom att minska antalet brevutskick och istället kommunicera mer elektroniskt.
Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet 2017-01-19.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen instämmer med förslagsställaren om att det är viktigt att kommunen tar ansvar för miljön. Botkyrka kommun arbetar aktivt med att förbättra miljön inte minst genom programmet ”Ett hållbart Botkyrka”. Som en del av ”Ett hållbart Botkyrka” strävar Botkyrka kommun efter att minska pappersförbrukningen i hela kommunen bland annat genom att minska anta- let utskick av fysiska brev och istället kommunicera elektroniskt med Botkyrkaborna. Kommunledningsförvaltningen har stämt av med övriga förvaltningar och ställer sig positiv till förslaget och ser inga hinder till att utveckla miljöarbetet ytterligare genom att även skicka ut besked om beslut samt inbjudan till sammanträde elektroniskt. De medborgare som saknar e-postadress kommer kommunen fortsättningsvis att kommunicera med via telefon samt brevledes.
_____
Expedieras till:
Kommunfullmäktige
Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress
Förslag Miljöanpassa hanteringen av medborgarförslag genom att inte skicka ut brev I processen (varken under eller vid avslutande) åtminstonde till de som skickar in förslag via webben.
Motivering Sänker kommunens kostnader och tar den ett litet steg till in I 2000 talet. Samt minskar miljöpåverkan.
Kommunledningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post oscar.arnell@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Lena Bogne
Medborgarförslag - Miljöanpassa hanteringen av medbor- garförslag (KS/2014:467)
Ärende
Kommunfullmäktige mottog 2014-09-25, § 153, ett medborgarförslag från Jörgen Westerberg. Förslagsställaren ser en möjlighet att minska miljöpå- verkan vid handläggningen av medborgarförslag genom att minska antalet brevutskick och istället kommunicera mer elektroniskt.
Sammanfattning
Kommunledningsförvaltningen instämmer med förslagsställaren om att det är viktigt att kommunen tar ansvar för miljön. Botkyrka kommun arbetar ak- tivt med att förbättra miljön inte minst genom programmet ”Ett hållbart Botkyrka”. Som en del av ”Ett hållbart Botkyrka” strävar Botkyrka kommun efter att minska pappersförbrukningen i hela kommunen bland annat genom att minska antalet utskick av fysiska brev och istället kommunicera elektro- niskt med kommunmedborgarna. Kommunledningsförvaltningen ställer sig positivt till förslaget och ser inga hinder till att utveckla miljöarbetet ytterli- gare och att framöver kommunicera med förslagsställare helt elektroniskt.
Kommunledningsförvaltningens yttrande
Kommunledningsförvaltningen instämmer med förslagsställaren om att det är viktigt att kommunen tar ansvar för miljön. Botkyrka kommun arbetar ak- tivt med att förbättra miljön inte minst genom programmet ”Ett hållbart Botkyrka”. Genom ”Ett hållbart Botkyrka” har Botkyrka kommun förbun- dit sig att långsiktigt arbeta för en hållbar utveckling av hela kommunen.
Som en del av ”Ett hållbart Botkyrka” strävar Botkyrka kommun efter att minska pappersförbrukningen i hela kommunen bland annat genom att minska antalet utskick av fysiska brev och istället kommunicera elektroniskt med kommunmedborgarna. Botkyrka kommun har som rutin att kommuni- cera med förslagsställare elektroniskt samt per telefon under handläggning- en av medborgarförslag. Det finns två undantag till den rutinen, dels vid be- sked om beslut samt den formella inbjudan till att delta i ett sammanträde.
Kommunledningsförvaltningen har stämt av med övriga förvaltningar och ställer sig positivt till förslaget och ser inga hinder till att utveckla miljö- arbetet ytterligare genom att även skicka ut besked om beslut samt inbjudan till sammanträde elektroniskt. De medborgare som saknar e-postadress kommer kommunen fortsättningsvis att kommunicera med via telefon samt brevledes.
Mattias Jansson Jakob Etaat
Kommundirektör Kanslichef _________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
§ 115
Kommunens delårsrapport 1 (KS/2017:348)
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
1. Kommunfullmäktige har behandlat delårsrapport 1 för perioden januari – april 2017 enligt 8 kapitlet 20 a § kommunallagen.
2. Kommunfullmäktige beslutar att fördela 10 miljoner kronor i kompetensfonsmedel 2017, enligt fördelning 0,3 miljoner kronor till kultur- och fritidsnämnden, 3,9 miljoner kronor till utbildningsnämnden, 2,5 miljoner kronor till socialnämnden och 3,3 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden.
3. Kommunfullmäktige beslutar medge arbetsmarknads- och vuxen- utbildningsnämnden 1,8 miljoner kronor för investering till yrkeshög- skoleutbildningar vid Xenter Botkyrka. Anslaget finansieras med tilläggsanslag genom ökad upplåning.
4. Kommunfullmäktige beslutar medge tekniska nämnden 1,5 miljoner kronor i utökad investeringsram för förskolan Prästkragen. Anslaget finansieras med tilläggsanslag genom ökad upplåning.
5. Kommunfullmäktige beslutar medge kultur- och fritidsnämnden 4,8 miljoner kronor i investeringsanslag för att genomföra samlokalisering av bibliotek och konsthall i Fittja. Anslaget finansieras genom att 3,3 miljoner kronor omfördelas från investeringsprojekt Alby biblioteket och 1,5 miljon kronor finansieras med tilläggsanslag genom ökad upplå- ning.
6. Kommunfullmäktige beslutar medge samhällsbyggnadsnämnden 1,9 miljoner kronor för utbyggnad av två tillfartsvägar, en till Flottsbro- vägen och en till Trollstigen. Anslaget finansieras genom att 0,7
miljoner kronor omfördelas från oanvända investeringsmedel för projekt Albybron och 1,0 miljon kronor finansieras med tilläggsanslag genom
ökad upplåning.
7. Kommunfullmäktige beslutar medge tekniska nämnden 5,5 miljoner kronor i utökad investeringsram för renovering av vatten- och spill- vattenledningar på Huddingevägen. Anslaget finansieras genom att om- fördela investeringsmedel som avsatts för reservtrycktank och Segersjö vattenverk.
8. Kommunfullmäktige beslutar medge tekniska nämnden 5 miljoner kronor i ytterligare investeringsanslag för att åtgärda brister i Storvretens vattentorn. Tilläggsanslaget finansieras genom ökad upplåning.
9. Kommunfullmäktige beslutar medge kommunstyrelsen 30 miljoner kronor att fördela för oförutsedda utgiftökningar av beslutade/pågående fastighetsinvesteringsprojekt. Anslaget läggs till kommunstyrelsens förfogande och finansieras genom ökad upplåning.
10. Kommunfullmäktige beslutar medge tekniska nämnden 44 miljoner kronor och samhällsbyggnadsnämnden 11,1 miljoner kronor i utökad in- vesteringsram för att finansiera reinvesteringar som tidigare finansierats via driftbudgeten. Tilläggsanslagen finansieras genom ökad upplåning.
11. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden rätt att använda del av frigjort utrymme i driften för att vidta nödvändiga åtgärder för att pågående fastighetsprojekt inte ska avstanna. I övrigt har nämnden inte rätt att disponera utrymmet utan ytterligare beslut från
kommunfullmäktige.
12. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt tekniska nämnden att till kommunfullmäktiges sammanträde i juni återkomma med en precisering och ett förtydligande av hur nämnden vill använda frigjort utrymme i driften.
13. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden rätt att använda del av frigjort utrymme till de ökade kapitalkostnaderna som är en följd av övergång till komponentavskrivning. Resterande utrymme som frigjorts i driftbudgeten på grund av växling från underhåll via driftbudget till in- vestering har nämnden inte rätt att disponera.
14. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och samhällsbyggnads- nämnden i uppdrag att belysa de ekonomiska konsekvenserna som upp- står till följd av övergång från underhållsanslag i driftbudgeten till reinvesteringar med komponentavskrivning på kort och lång sikt.
Uppdraget ska utgöra underlag för höstens arbete med Mål och budget 2018 med flerårsplan 2019-2021 och ska återrapporteras till budgetbe- redningen senast den 4 september 2017.
15. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ut- reda förutsättningar att omförhandla avtal med SL avseende upprustning av tunnelbanestationer. Återrapportering ska ske i samband med delårs- rapport 2 2017.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del:
16. Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport 1 för perioden januari-april 2017 till kommunfullmäktige.
17. Kommunstyrelsen beslutar medge kultur- och fritidsnämnden tilläggs- anslag med 200 000 kronor för insatser i samband med 25-manna orienteringstävlingen. Anslaget finansieras genom ianspråktagande av motsvarande belopp ur anslaget till kommunfullmäktiges förfogande i 2017 års budget.
18. Kommunstyrelsen beslutar medge kultur- och fritidsnämnden tilläggs- anslag med 624 000 kronor för ökade driftkostnader under andra halv- året 2017 till följd av investeringar vid Brunna IP. Anslaget finansieras genom ianspråktagande av motsvarande belopp ur anslaget till kommun- fullmäktiges förfogande i 2017 års budget.
Sammanfattning
Det ekonomiska resultatet för perioden januari-april är positivt med 200,8 miljoner kronor. I resultatet ingår en reavinst på 182,1 miljoner kronor som avser försäljningen av fastigheten Samariten i Tumba där bland annat Tumba vård- och omsorgsboende ligger. Resultatet exklusive reavinsten uppgår till 18,7 miljoner kronor. Vid samma tid förra året låg period- resultatet på 37,5 miljoner kronor.
Prognosen för helåret 2017 pekar mot ett positivt resultat på 167,2 miljoner kronor. I resultatet ingår försäljningen av Samariten med 182,1 miljoner kronor. Undantaget reavinsten innebär prognosen ett underskott med 14, 9 miljoner kronor, vilket är i nivå med årets budgeterade resultat på minus 13 miljoner kronor.
Resultatet enligt balanskravsavstämningen indikerar på ett positivt utfall med 22,3 miljoner kronor.
