Artikel i tidningen Chefer och ledare om utbildning i patientsäkerhet och förändringsledning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Artikelförfattare: Niklas Källberg, Helseplan
www.cheferochledare.se
Patientsäkerhetsutbildningar med effekt
Text: Niklas Källberg, Helseplan
Helseplan, ett konsult- och utbildningsföretag inom hälso- och sjukvården, har genomfört utbildningar i patientsäkerhet och förändringsledning för chefer, patientsäkerhetsansvariga och medarbetare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här delar Helseplan med sig av faktorer som bidrar till en framgångsrik utbildningsinsats.
År 2016 tog ledningen vid Akademiska sjuk- huset i Region Uppsala ett förnyat och samlat grepp kring patientsäkerhetsarbetet. Som ett led i detta beslutade man att anordna utbild- ningar i patientsäkerhet och förändringsledning för chefer, patientsäkerhetsansvariga och med- arbetare vid sjukhuset. Syftet med de obliga- toriska utbildningarna var att bidra till ett mer systematiskt arbete med patientsäkerhetsfrågor, inklusive patientsäkerhetskultur, samt att er- bjuda chefer och medarbetare nya verktyg för att åstadkomma hållbara förbättringar i sin verk- samhet. Helseplan, som också har ansvarat för patientsäkerhetsutbildningen i Stockholms läns landsting, fick uppdraget att utveckla två utbild- ningar: En e-utbildning för medarbetare och en seminarieserie för chefer.
Målet för utbildningssatsningen vid Akade- miska sjukhuset var att 90 procent av alla che- fer och patientsäkerhetsansvariga skulle ha ge- nomfört chefsutbildningen inom tre år samt att majoriteten av medarbetarna skulle ha genom- fört e-utbildningen. Denna typ av processmål är vanliga i utbildningssammanhang och fyller sitt syfte – att följa upp om målgruppen har gått utbildningen eller inte. Minst lika viktigt när vi talar om vad vi vill åstadkomma är dock att ut- bildningen får effekter i verksamheten.
FA K T O R E R S O M B I D R A G I T T I L L E N F R A M G Å N G S R I K U T B I L D N I N G S I N S AT S Helseplan har lång erfarenhet av att arbeta med utbildningar för chefer och medarbetare inom hälso- och sjukvården och har även studerat hur man kan få reell effekt av utbildningsinsatser.
För att få effekt av förändringar vet vi att det inte bara krävs tid och engagemang utan också förståelse för området hos chefer och ledare. Akade- miska sjukhuset fokuserade tidigt på behovet av engagerade ledare, ett tydligt ledarskap samt tid för reflektion. Chefsutbildningen har därför varit en central del i satsningen. Sedan starten har 210 chefer och patientsäkerhetsansvariga på Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enkö- ping samt enheten för hälsa och habilitering i regionen gått utbildningen och majoriteten av dessa har presenterat förbättringsplaner för patientsäkerhet.
Utbildning kan ses som en förändringsprocess.
Det handlar om att föra personer från ett läge till ett annat, att både utveckla kunskap och att för- må deltagarna att reflektera över och ändra in- vanda beteenden. En central faktor i förändring är upplevelsen av förtroende för de personer som står bakom förändringsprocessen, samt att man litar på att den som leder förändringen är kom- petent i sin roll. Patientsäkerhetsutbildningarna i Uppsala utvecklades därför i tätt samarbete med chefsläkare och chefssjuksköterska, som även svarade för att informera om utbildningen via sjukhusets ledningsgrupper och övriga inter- na informationsforum. En framgångsrik strategi i utformningen av utbildningarna har varit att använda dels nationella experter i patientsäker- het, dels experter från Uppsala för lokal kun- skapsspridning och förankring. Från Helseplans sida har erfarna förändringsledare och utbildare
HELSEPLAN
utvecklat och processlett utbildningen: Niklas Källberg, Patrik Holmberg och Maria Wegner.
I e-utbildningen, som riktar sig till samtliga medarbetare och som för närvarande har ge- nomgåtts av totalt 12 000 medarbetare i Stock- holm och Uppsala, ligger fokus på att deltagaren ska förstå patientsäkerhetsarbete övergripande och samtidigt ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt eget område, där varje medarbetare får reflektera över hur denne själv kan bidra till säker- hetsarbetet. E-utbildningen ska appellera till olika målgrupper och deltagarna ska känna igen sig i olika situationer. Fakta mixas med illustrationer och filmer, företrädesvis kopplade till den egna regionen/landstinget för igenkännande. Varje modul i utbildningen avslutas med summerande reflektionsfrågor som cheferna uppmuntras att ta upp till diskussion i sina medarbetargrupper, exempelvis på arbetsplatsträffar. Utvärderingar visar på en ökad förståelse i gruppen när man fick diskutera de ofta svåra frågorna tillsammans.
Upplägget av utbildningen är avgörande för att uppnå konkreta och varaktiga effekter. Sättet man utbildar på måste passa målgruppen och ämnet. Liknande utbildningar som Helseplan
har genomfört inom angränsande områden har gett positiva resultat av så kallad ”blended lear- ning”. För chefsutbildningarna i patientsäkerhet valde vi att blanda utbildningsupplägg genom att låta deltagarna först gå e-utbildningen och därefter chefsutbildningen, bestående av fyra obligatoriska seminariedagar utspridda på fyra månader. Utbildningen gav grundläggande kun- skaper som olika vårdskadeområden, regelverk, säkerhetskultur, kommunikation, patientinvol- vering, säkert teamarbete och förbättringsarbete.
Under seminarierna fick deltagarna möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med kollegor och experter, diskutera händelser och öka sin kunskap kring patientsäkerhetsfrågor. Chefs- läkare och chefssjuksköterska deltog aktivt un- der samtliga undervisningstillfällen. På så sätt säkerställde vi en förankring hos personer med mandat och kunskap att svara på frågor och som kunde agera direkt på idéer och förändrings- förslag från deltagarna. Seminariernas innehåll gicks igenom i förväg med både externa och in- terna föreläsare. Det pedagogiska upplägget ut- formades utifrån teori om olika lärstilar, så att såväl de praktiska och aktiva som logiska och
Foto: Staffan Claesson
reflekterande deltagarna fick möjlighet att lära på bästa sätt genom föreläsningar, storgrupps- diskussioner, egen reflektion, bikupor och eget arbete.
V I K T E N A V F Ö R Ä N D R I N G S K O M P E T E N S F Ö R H Å L L B A R A R E S U LT AT
Sjukvårdens professioner har en hög ämneskun- skap och tar hela tiden nya steg för att förbättra behandlingsmetoder, vilket har gett Sverige medicinska resultat i världsklass. Förbättrings- arbete är ett av de områden där chefer i hälso- och sjukvården behöver stärka sin kunskap, en slutsats som nyligen förstärktes i en regerings- rapport från Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys, där Helseplan har bidragit.
En mycket viktig del i chefsutbildningen har därför, som tidigare beskrivits, varit att delta- garna får både teoretisk kunskap om patientsä- kerhet och verktyg för att själva arbeta med för- bättringar i sin egen verksamhet. Stor vikt lades vid utvecklad kunskap om hur man driver förbätt- ringsarbete utifrån bästa tillgängliga vetenskap, baserat på aktuell forskning kring framgångs rika förändringsprocesser i hälso- och sjukvården.
Bilden nedan visar sex förändringskompetenser som ledare bör vara medvetna om och se till att de finns tillgängliga i organisationen.
Givet förändringskompetenserna måste le- dare ha kunskap i hur man bedriver lärandestyrt
förändringsarbete som Batalden och Stoltz de- finierar i sin modell om professionell kunskap kontra förbättringskunskap. Helseplan gör för- ändringsledarskap till en del av utbildningen och levandegör med konkreta exempel från mångårig erfarenhet av att driva förbättrings- projekt på strategisk och operativ nivå i hälso- och sjukvården.
För att förstärka möjligheten att något verk- ligen händer i verksamheten får deltagarna skriva egna förbättringsplaner, som ska kunna genomföras i den egna verksamheten. Utbildare som är experter på förbättringsmetodik ger dem återkoppling och vid ett diskussionsseminarium får deltagarna öva på att verbalisera sin plan och M A R G A R E T A Ö H R V A L L , C H E F S L Ä K A R E A K A D E M I S K A S J U K H U S E T :
» V I H A R D E S I G N AT C H E F S U T B I L D N I N G E N M E D I N S L A G S O M G Ö R AT T K U N S K A P E R N A C H E F E R N A FÅ R K O M M E R T I L L D I R E K T P R A K T I S K A N V Ä N D N I N G B L A N D A N N AT I F O R M A V F R A M T A G A N D E T A V F Ö R B ÄT T R I N G S P L A N E R I N O M PAT I E N T S Ä K E R H E T . «
Förändringskompetenser i sjukvården, Källberg 2013 Förändringskompetenser
1. Projektledning och projektarbete 2. Processutveckling (variation) 3. Organisation och struktur (system)
4. Förståelse för och integration av olika kompetenser och världar 5. Hantering av emotionella processer
6. Kommunikation och samordning
få respons från kollegor. Detta är något alla för- ändringsledare bör få tillgång till: En grupp per- soner som tillsammans hjälper varandra med nya perspektiv och kommentarer på förbättrings- arbete, vilket gör att chansen att lyckas ökar.
E F F E K T A V U T B I L D N I N G A R N A O C H T A N K A R K R I N G F O R T S AT T A R B E T E
Vad har då uppnåtts med utbildningen – har det hänt något i Uppsala? En uppföljande halvdag hölls i april 2017 för att uppmärksamma och un- derlätta genomförandet av förbättringsplanerna.
Samtliga deltagare från chefsutbildningen bjöds in för att delge varandra hur det hade gått med de förbättringsplaner man tog fram och stöt- ta varandra. Här deltog också representanter från sjukhusledningen för att visa på vikten av arbetet.
Hela 75 procent av deltagarna svarade i en en- kät att de hade genomfört förbättringsprojektet eller påbörjat och var på väg att slutföra det. Det- ta visar på en tydlig och konkret verksamhets- effekt av utbildningen.
Ledarens prioritering av genomförandet var den viktigaste faktorn för effekt i verksamheten (70 procent) och det som brukar kallas moment- um för förändring, det vill säga att förbättringen uppfattades som viktig att genomföra, kom som nummer två (64 procent).
Viktiga framgångsfaktorer för utbildningen upplevdes vara inspirerande föreläsare med le- gitimitet, samt förankring i både forskning och praktik. Som fördelar angavs också att utbild-
ningen förankrades i det dagliga arbetet ge- nom förbättringsplanerna och att ledare deltog i utbildningen. Det har sagts många gånger ti- digare men tål att upprepas: Chefens eller leda- rens engagemang är en av de viktigaste fakto- rerna för att få effekt av förbättringsarbete och förändringsprocesser.
M A R I E S J Ö D I N , C H E F S S J U K S K Ö T E R S K A :
» S T Y R K A N I PAT I E N T S Ä K E R H E T S U T B I L D N I N G E N Ä R M I X E N A V T E O R E T I S K K U N S K A P, E X P E R T E R N A I PAT I E N T S Ä K E R H E T S F R Å G O R S O M Ä R F Ö R E L Ä S A R E U N D E R K U R S E N O C H AT T A L L A C H E F E R S O M Ä R D E LT A G A R E I K U R S E N B I D R A R E N S K I LT O C H I G R U P P T I L L AT T B Å D E F Ö R D J U PA O C H B R E D D A U T B I L D N I N G E N . «
N I K L A S K Ä L L B E R G :
» S A M A R B E T E T M E D U P P D R A G S G I V A R N A H A R F U N G E R AT FA N T A S T I S K T B R A . V I H A R T I L L S A M M A N S F O R T L Ö PA N D E U T V Ä R D E R AT O C H F Ö R B ÄT T R AT
U T B I L D N I N G E N , I N T E M I N S T M E D H J Ä L P A V V Ä R D E F U L L ÅT E R K O P P L I N G F R Å N D E LT A G A R N A . «
Foto: Jenny Hammar
Niklas Källberg, ek dr och VD för Helseplan och program- ansvarig för utbildningarna, säger att samarbetet med uppdragsgivarna har fungerat fantastiskt bra. ”Vi har tillsammans fortlöpande utvärderat och förbättrat utbild- ningen, inte minst med hjälp av värdefull återkoppling från deltagarna.”
