2012-10-22
Lärande och stöd
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
Förskolan Rosen
1.PRESENTATION AV FÖRSKOLEVERKSAMHETEN...3
2.BESKRIVNING AV ÅRETS VERKSAMHET...3
3.UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN...4
OLIKA UNDERLAG HAR ANVÄNTS FÖR ATT MÄTA KVALITETEN I VERKSAMHETEN. VARJE VERKSAMHET HAR REGELBUNDET FÖLJT UPP OCH UTVÄRDERAT ARBETET TILLSAMMANS I ARBETSLAGET. ...4
4.FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS/VERKSAMHETERNAS MÅLUPPFYLLELSE...5
4.1PERSONAL...5
4.2STÖD/SÄRSKILTSTÖD...5
4.3EKONOMI...6
4.4PEDAGOGISKTMATERIAL/UTRUSTNING...6
5.ARBETET I VERKSAMHETEN...6
5.1PRIORITERADEINSATSER...7
5.2BARN IBEHOVAVSÄRSKILTSTÖD...7
5.3PERSONALENSKOMPETENSUTVECKLING...7
5.4FÖRSKOLANSSTYRNINGOCHLEDNING...7
6.RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL...8
6.1NORMEROCHVÄRDEN. UTIFRÅNLÄROPLANOCHÖVRIGAUPPDRAG...8
6.2UTVECKLINGOCHLÄRANDE - UTIFRÅNLÄROPLANOCHÖVRIGAUPPDRAG...10
6.3BARNSINFLYTANDE...12
6.4FÖRSKOLAOCHHEM - UTIFRÅNLÄROPLANOCHÖVRIGAUPPDRAG...13
6.5SAMVERKANMEDFÖRSKOLEKLASSEN, SKOLANOCHFRITIDSHEM...15
6.6FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR...16
7.UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLAN...17
8.ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET...18
9.ÅTGÄRDER OCH FÖRBÄTTRINGAR – UTVECKLINGSPLAN...18
10.BESLUT OCH ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN...19
1. Presentation av förskoleverksamheten
Förskola Rosen tel. 0247- 80 108/109 Övermov.2
793 35 Leksand
Rektor: Maria Granath-Nilsén tel. 0247-80158
e-post maria.granath@leksand.se
Förskolan Rosen är en förskola för barn 1- 5 år med en stor fin gård . Förskolan har fyra avd. fördelat på två flyglar Solen och Månen. Under året har 71 barn varit inskrivna.
Solen har haft barn 1-3 år och Månen barn 3-5 år. Med denna ålders indelning kan verksamheten anpassas efter varje barns behov utifrån ålder och mognad. För att det ska bli kontinuitet och trygghet följer en pedagog med barnen vid överflyttning till Månen. I förskolans närområde finns det skog och grönområden, idrottshall och gångavstånd till kulturhus/bibliotek m.m. Vi vistas mycket ute och går regelbundet till skogen med de större barnen
2. Beskrivning av årets verksamhet
En ny organisation i Leksands Kommun har trätt i full kraft och vi har nu separerat förskolan och skolan ledningsmässigt. Detta innebär att vi nu har tre förskolechefer och en avdelningschef för förskolan i en ledningsgrupp. Vår förskolechef ansvara nu för förskolan Siljansnäs och förskolan Åkerö. Tillsammans 13 avdelningar
Arbetslagen har för att underlätta och utveckla kvalitetsarbetet regelbundet arbetat med BRUK –enkäter och uppföljningar under läsåret. Vi har arbetat strukturerat för att alla ska förstå sammanhangen: Kvalitetsredovisning - Lokal arbetsplan och det
kvalitetsarbete som ska pågå under hela året.
Kvalitetsredovisning Lokal arbetsplan
Måluppfyllelse Förskolan prioriterade mål
Analys och bedömning Förskolans åtaganden
av måluppfyllelsen
Åtgärder för utveckling Indikatorer
Focus under året har varit att få struktur på kvalitetsarbetet, få kontinuitet och förståelse för hur vi ska ha nytta av detta arbete under hela året.
Fortbildningsmässigt så har implementeringen av vår reviderade Läroplan dominerat
även detta år. Vi har arbetat övergripande i kommunens alla förskolor med detta genom vårt redan etablerade Nätverk. Förskolecheferna har haft övergripande ansvar för utbildningen av nätverksrepresentanterna som därefter arbetat vidare på hemmaplan i sina respektive arbetslag.
Vi har haft utbildning i PIM och gjort en plan för att alla ska genomgå PIM- utbildningen Vi gjort inköp för att stimulera och stärka användandet av IT verksamheten.
Vi har NTA-utbildning för förskolans personal
Vi har under året haft 3 brukarråd och APT på kvällstid ca 1 ggr/mån, föräldramöte och dropp in fika under –ht. Fixarkväll och soare för barn och föräldrar under våren
3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Förskolan utvärderar och analyserar verksamheten varje termin
Olika underlag har använts för att mäta kvaliteten i verksamheten. Varje verksamhet har regelbundet följt upp och utvärderat arbetet tillsammans i arbetslaget.
Vi har lagt stor vikt vid att förstå de olika dokument vi har att rätta oss efter samt att förstå hur det hänger ihop:
Föräldraenkäter Personalenkäter Utvecklingssamtal
Observationer och dokumentationer Barnintervjuer
Arbetslagsdiskussioner vid planeringar
På planeringsdagen i maj utvärderade vi läsårets verksamhet kopplat till Lpfö, kommunal skolplan och lokal arbetsplan. Vi använde en gemensam mall för detta.
Måluppfyllelsen har analyserat och en bedömning var vi befinner oss har gjorts enligt BRUKs skala nedan:
A: strategi för att nå målet eller samtal om hur vi skall arbeta finns inte alls B: samtal har inletts rörande hur målet skall nås
C: enighet om hur målet skall nås har nåtts
D: arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns
E: vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås F: målet är nått
4. Förutsättningar för
verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse
4.1 Personal
SSG Förskolechef Åkerö och Siljansnäs
=13 avdelningar 1,0
Administrativ assistent Åkerö och
Siljansnäs fsk 0,5
Vaktmästare Åkerö fsk Enl beställning
Elevassistenter/Resurser 1,5
Skolpsykolog Kommunövergripande vid behov
Specialpedagog kommunövergripande 150%
4.2 Stöd/särskilt stöd
Röd Gul Grön Blå
Personal
Antal förskollärare 2,9 2,8 2,5 2,85
Antal barnskötare 1 0,75
Totalt 3,9 2,8 3,25 2,85
Barn
1-3 år 16 14
3-5 år 23 17
Totalt 23 17 16 14
Personaltäthet 5,897436 6,071429 4,923077 4,912281 ######## ######## ########
Namn SSG Tel Skolpsykolog,
kommunövergripande
Psykologgården har anlitats vid behov Specialpedagog
områdesövergripande
Anne Haag Maria Testad
150 % 0247-80565 070-5085471
Arbetsgången:
Leksands kommun använder ett processinriktat arbetssätt när det gäller att lösa problem som uppstår.
4.3 Ekonomi
4.4 Pedagogiskt
material/Utrustning
Förskolan är väl utrustad med pedagogiskt material. Vi satsar mycket på bygg och konstruktionsmaterial. Material för kreativt skapande. Material som stimulerar barns fantasi i lek. Förskolan är utrustad med tekniska hjälpmedel såsom filmkamera, digitalkamera, I-pad ,bärbara datorer som används vid pedagogisk dokumentation.
5. Arbetet i verksamheten
Förskolan Åkerö
Administration 100
Löner 9764
Lekmaterial 41
Kost* 2100
* lokaler + städ 1610
fortbildning 25
Totalt 13640
5.1 Prioriterade insatser
• Grundverksamhet
• Kvalitetsarbete med förståelse för sammanhanget med Lokal arbetsplan
• Pedagogisk dokumentation
• Implementering av Lpfö98/1
• Landa vår nya organisation för förskolan
5.2 Barn i behov av särskilt stöd
Arbetsgången ”När problem uppstår” används.
Barn i behov av särskilt stöd har dokumentation kring detta.
Specialpedagog har funnits som handledare för personalen.
Närteamet för förskolan (förskolechefer, specialpedagoger och vid behov
representanter för socialtjänsten, psykolog, BHV) har träffats varje månad för samråd när det gäller barn/elever i behov av särskilt stöd och organisationsfrågor för att skapa de bästa förutsättningar. När akuta behov uppkommer för att stötta barn i behov av särskilt stöd saknas både ekonomi och brist på adekvat utbildad personal. LAS- företräden går före
5.3 Personalens kompetensutveckling
Alla: Greger Rössner Reggio Emilia inst.-läroplan. Intressant-matnyttigt- igenkännande
Alla: Nätverk implementering Lpfö-svårt få alla delaktiga, ont om tid!
Alla: Borlänge förskolor-Organisation och pedagogisk dokumentation Individuell kompetensutveckling
TAKK-utbildnig i studiecirkelform
NTA-introduntion samt utbildning på lådorna Luft och Vatten PIM-på gång för flera pedagoger
Matte-högskolan Dalarna-föreläsning en personal per avdelning Teachmeet-Falun, kul upplägg men för lite kring förskolan.
I-PAD-nätverk-matnyttigt!
Förskolelyftet med inriktning språk
5.4 Förskolans styrning och ledning
Pedagoggruppen träffas varannan vecka med två rep från varje förskola..
Förskolechef har ledningsansvar för förskolan i sitt uppdrag.
Verksamheten skall bedrivas utifrån de aktuella styrdokumenten
Kvalitetsarbetet har stått i fokus för att alla ska förstå sammanhanget Läroplan, kvalitetsredovisning och Lokalarbetsplan.
Information har skett via FC och vid APT 1g/månad på kvällstid.
Pedagogmöte sker varannan vecka med två representant från varje förskola , specialpedagog och förskolechef. Pedagoggruppen arbetar fram olika pedagogiska dokument och handlingsplaner, som sedan går vidare på remiss till övrig personal.
Samverkansgrupp finns kommunövergripande för förskolan1 g/månad Brukarråd genomförs 2g/termin
6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
6.1 Normer och värden. utifrån läroplan och övriga uppdrag
Lpfö 98 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden Förskolans prioriterade mål
• Ha en öppen dialog med barn och föräldrar. Ta oss tid vid hämtning och
lämning. Aktivt förankra förståelse för alla människors lika värde och respekt för allt levande, och omsorg om sin närmiljö i det dagliga arbetet med barnen.
Fortsätta arbetet med lyssnandet pedagogik. Dokumentera och reflektera över dessa frågor
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Förankra arbetet med grundverksamheten
• Aktivt arbeta med värdegrundsarbete
• Utgå från barnens intresseområden
6.1.1 Måluppfyllelse
Arbetet för att nå målen har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns
6.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda avd:
Vi har prioriterat att möta varje barn och föräldrar på morgonen i hallen och att ha en öppen dialog vid lämning hämtning. Information via mail har skickats med jämna mellanrum. Vi har på olika sätt arbetat med att förankra människors olika värde tex.
konflikthantering, vara goda förebilder. Göra barnens olika kunskaper synliga utefter deras egna förutsättningar. Kunskaper om olika barn gör att pedagoger kan vara mer följsamma, därför viktigt att vi gemensamt diskuterar och informerar varandra.
Vi har fortsatt att arbeta med kompistema för att lyfta fram likheter och olikheter.
Varje vecka har vi gått till skogen bla. för att visa barnen naturens möjligheter och respekt för naturen och allt levande där.
Lyssnandets pedagogik syns i arbetet m barnen: barnens intressen och önskemål styr nu mer än tidigare vår dagliga verksamhet. Reflektion tillsammans med barnen sker i samlings/gruppsituationer inte lika ofta enskilt.
Grundverksamheten: Fortsatt med att vägleda och vara förebilder i den dagliga verksamheten, vi har upplevt barnen trygga i förskolemiljön, 90% av barnen har varit i fsk, sedan ett årsåldern och har en grundläggande kunskap om rutiner och
primärfunktioner under en dag.
Värdegrundsarbete:
I det dagliga arbetet för vi dialog om hur vi är mot varandra, vi har pratat om hur barn har det i andra länder, skillnader på nu och förr.
Vi har utgått från barnens intresseområden och försökt möta och utmana barnen.
Drama- arbetet har fått till följd att fler barn än tidigare vågat agera framför kamrater och annan publik. Ett arbete i att stärka barnens självkänsla.
Vi känner att vi inte arbetat aktivt med miljötänket/framtiden detta tar vi med oss till nästa läsår.
Dialog m föräldrarna upplever vi som positiv. Vi ser resultat i barngruppen på att lyssnandets pedagogik har blivit mer befäst hos pedagogerna.
Gula avd:
Utifrån tidigare delutvärderingen ser vi en tydlig förbättring för alla barn,
• strukturen tydlig, vi känner att vårt arbetssätt/rutiner har kunnat förankras
• bättre kamratskap
• ett lugn, barnen har funnit sin roll
• tillit, barn och vuxen
Mycket tack vare vår resursförstärkning som fått en positiv respons i barngruppen ett tydligare lugn då övriga pedagoger kan vara med och finnas till för flera barn. Tack vare vår resursförstärkning har även vår dialog med föräldrarna blivit betydligt bättre, vi känner att vi har tid och möjlighet att ta den tiden som behövs med föräldrarna.
Utifrån Lpfö och lokala arbetsplanen har vi aktivt arbetat med förståelse för alla människors lika värde och respekt i det dagliga arbetet med barnen.
Barnmöte – Barnens frågeställningar, genomgång av veckan, tydlighet genom bilder.
Kamrattema – Värsta bästa vänner, att vara en bra kompis, alla barns lika värde.
Solen: Att få barnen att känna sig trygga och omtyckta. Grundlägga hur man är mot varandra. Rutiner genom upprepning i alla situationer.
Hjälpa varandra. Vi pedagoger visar vägen. Stötta barnen och ge dem verktyg att lösa olika situationer och bekräfta när det blir på ett bra sätt.
Vi ser en tydlig utveckling, Tex, vid matsituationer och av och påklädning, att det är väl förankrat hos barnen.
Vi har arbetat med positiv förstärkning. Vi ser att barnen har gått framåt. De har blivit trygga i miljön med oss. Vi är nöjda med våra arbetsinsatser.
6.1.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Arbeta mer djupgående om hur vi är mot varandra och olika kulturer. Vi ska utveckla arbetet med reflektion och analys tillsammans med barnen. Arbeta mer med att grundlägga ”miljötänket” och bli mer medvetna om det hållbara samhället
Gula: Fortsatt tydlig struktur. Arbeta vidare med gruppen
Solen: Använda oss av vår läroplan mer i vardagen. Fortsätta att lära oss mer om årsplanens arbetsätt. Vi är duktiga på att börja med den på hösten, man sen kommer vi av oss.
6.2 Utveckling och lärande - utifrån läroplan och övriga uppdrag
Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Bli bättre på att dokumentera och reflektera barnens lärprocesser. Stärka barnens tillit till sin egen förmåga.
Informera föräldrar om vårt arbetssätt och vårat mål
Utveckla års planeringen, där vi på hösten gör en kartläggning av gruppen, för att bättre ta tillvara barnens förmågor, intressen och erfarenheter
Introducera NTA
Aktivt stimulera barns språkutveckling
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Använda ny kunskap genom PIM
• Lägga vikten vid barnens pågående dagliga lärprocesser och förmedla det i utvecklingssamtalen
• Vidareutveckla vårt arbete med Årsplanen
• Fortbildning i NTA
• Samtala kring språk som inriktning i våra verksamheter
6.2.1 Måluppfyllelse
Arbetet för att nå målen har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns
6.2.2 Analys och bedömning
Röda: Barnen har fått möjligheter att söka kunskap via datorn och använt den till pedagogiska program. Bildspel som dokumentation där barnen kan reflektera över läroprocesser. Via föräldramötet, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten får föräldrarna inblick i läroplanens strävansmål. Lokala arbetsplanen finns tillgänglig för föräldrar.
Kartläggning av barnens intresseområden som gjordes under hösten har inte varit ett levande dokument i vår planering. Den bör finnas med och följas upp i vår planering av verksamheten.
Årsplaneringen får vi fortsätta att utveckla för att den ska bli ett levande dokument parallellt med läroplan och lokala arbetsplan mm.
NTA
Efter Ht utvärdering har vi lärt oss hur många barn man kan ha i
gruppen/sammansättning och upplägg av NTA -uppdrag. Erfarenheten har lett oss till att 4 barn/grupp är lämpligt för att väcka barnen intresse och nyfikenhet för
utforskande av natur och teknik. Barnen har visat stort intresse och nyfikenhet.
Jämföra och mäta kan upplevas lite abstrakt för den här åldersgruppen.
Vi är medvetna om dialogens betydelse ställer frågor och samtalar, ger barnen många nya ord och begrepp tex. genom dramatisering, bokläsning, samtal, musik, olika medier, NTA. För de barn som behöver stärka sin språkliga förmåga har vi medvetet stöttat i olika situationer. Tydlighet och använt tecken som stöd. TKT språkgrupp har varit sporadisk. Vi hade planerat en gång i veckan, men pga bla sjukskrivningar blev det inte så.
Gula: Under vårterminen har vi verkligen kunnat inrikta oss på det vi planerat.
▪ NTA
▪ TKT
▪ Ming
▪ Rörelse
▪ Ateljé
▪ Skogen
Vi ser en tydlig förändring i barnens sätt att tillvarata sina intressen genom att vi förändrat innemiljön utifrån deras intressen. De tar för sig och använder materialen på ett helt annat sätt.
Vi har använt datorn till att söka fakta och bilder och spinna vidare på barnens intressen. Flera av barnen har använt pedagogiska program på datorn.
Dokumentation – Genom bilder, textutdrag från Lpfö, barnens egna reflektioner, detta har vi synliggjort på vår dokumentationstavla i hallen. Genom att de tekniska problem som tidigare funnits har lösts och tiden till dokumentation har blivit bättre (genom vår resurs), har dokumentationen tillsammans med barnen blivit betydligt bättre.
Observation av alla barn i olika situationer, lyssnat på barnens intresse, barnintervjuer.
Lyssnandets pedagogik.
Arbetet med grundverksamheten tog väsentligt längre tid på grund av orolig grupp.
Men arbetet med grundverksamheten har nu under våren satt sig, en lugn lugnare barngrupp/miljö. En mer sammansvetsad grupp.
Solen: De yngre barnen får prova efter sin förmåga – avvaktar, höjer ribban och reflekterar över utvecklingen. Observerar barnen för att göra en karta över deras intressen och förmågor. Efter jul har vi tydligare sett deras intressen och utveckling och utformat miljön därefter.
Vi arbeta sedan vidare med de äldre barnen, observerat deras lek samt utvecklar miljön efter detta. I år har vi arbetat mycket med sortering, kategorisering, tal och antalsuppfattning, lägesuppfattning, proportioner, mycket konstruktioner i leken.
I barnens språkutveckling använder vi oss av tecken som stöd samt figurer till sagor och sånger. Benämner och pratar i hela meningar .Arbetar mycket med rim och ramsor, läser mycket sagor för barnen.
6.2.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Vi ska ha med kartläggningen av barnens intressen som görs på hösten vid all vår planering.
Utveckla årsplanen så att den blir ett levande dokument bredvid läroplan och lokal arbetsplan.
Arbeta med TKT strukturerat. Stötta alla barns språkutveckling Föra fram förbättringsåtgärder gällande NTA.
Gula: Lyssna in barnens intressen och utifrån dessa lägga upp det fortsatta arbetet Solen: vi förstärker med tecken som stöd
6.3 Barns inflytande
Lpfö 98 2.3 Barns inflytande
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Stärka barnens självkänsla och uppmuntra till att våga påverka med positiv feedback Dokumentera och reflektera över vuxnas förhållningssätt till barnens inflytande.
Få med barnen mera i planering och utvärdering
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen
• Utgå från barns intressen, åsikter och önskemål i planering och utvärdering
• Ta reda på hur vi kan utveckla speglande samtal mellan oss vuxna kring förhållningssätt till barns inflytande
6.3.1 Måluppfyllelse
Vi ser fler kännetecken på att målet är på väg att nås
6.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse
Röda: Vi har haft barnmöten där barnen har haft möjlighet och fått träna på att uttrycka sina önskemål och åsikter. Här kan vi se att flertalet barn vågar uttrycka sig i stora gruppen än tidigare. Ibland har det uppstått valsituationer som gjort att barnen fått rösta ”demokratiprocessen”. Vi har jobbat mot målet att stärka barnen att göra egna val. Vi har lagt vinn om att uppfylla de önskemål som barnen uttryckt för att barnen ska känna att det känner sig lyssnade på. Vi har arbetat efter teorin att barnen ska bli lyssnade på och att följa upp deras önskemål för att göra dem uppmärksamma på att de har inflytande. Vi pedagoger har haft en dialog runt hur viktigt detta är.
Gula: Genom barnmötet varje vecka får barnen uttrycka sina åsikter och önskemål.
Utifrån Lpfö (sid. 12). Vi har förändrat miljön utifrån barnen och deras önskemål och utifrån deras lek. Barnens kreativa intresse skapade en ”rithörna”.
Solen: Observerat barnen för att se deras intressen, lyssnat in barnen i vardagen, tillmötesgår deras intressen tex, dans och hockey. Frågar barn enskilt vad de vill göra.
Har också intervjuat barnen. Vid konflikter försöker vi att bla, att dramatisera så att barnen får tänka själva vad som är rätt och fel. Försöka få dem att förstå sina egna handlingar.
6.3.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Fortsätta arbetet med att öka barns inflytande i vardagen.
Ett medvetet arbete med speglande samtal måste påbörjas
Gula: Lyssna in barnen . Vad vill dom? Få barnen att ta mer ansvar för sitt handlande Solen: Vi skapar tilltalande miljöer för barnens utveckling. Berikande material Lyhördhet. Dokumentera för att följa utvecklingen
6.4 Förskola och hem - utifrån läroplan och övriga uppdrag
Lpfö 98 2.4 Förskola och hem
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Har under året diskuterat hur vi ska få föräldrar mer delaktiga. En frågeställning vi tänker jobba med är. Har förskolan ett sådant förhållningssätt att föräldrar ges möjlighet att känna sig delaktiga utifrån olika förutsättningar.
Göra föräldrar delaktiga i sitt barns utveckling och lärande genom pedagogiska dokumentationer.
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Erbjuda flera alternativ för föräldrar att känna sig delaktiga i förskolans verksamhet.
• Lägga vikten vid barnens pågående dagliga lärprocesser och förmedla det i utvecklingssamtalen
6.4.1 Måluppfyllelse
Vi ser fler kännetecken på att målet är på väg att nås
6.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda: Vi har som tidigare haft föräldramöte, brukarråd, soaré, inbjudit föräldrarna att delta vid teateruppvisning, de föräldrar som inte kunnat delta har fått möjlighet att låna inspelat mtrl. Vi har genom dessa möten velat påvisa vårt arbete utifrån vårt uppdrag i Läroplanen. Vi har haft besök av enstaka föräldrar i den dagliga verksamheten. Inför utvecklingssamtalet har föräldrar möjlighet att bli mer delaktig i barnets utveckling och vårt uppdrag.
Vi har genom bilddokumentationer, skapande konst, bildspel, barnintervjuer velat erbjuda flera alternativ till föräldrar att få inblick i verksamheten, Vi har inte fått till den reflektion i samband med dokumentation tillsammans med barnet som vi önskat.
Detta får vi ta med oss till nästa år och utveckla
Vi försöker förmedla till föräldrarna barnens styrkor och förmågor och ha ett samarbete kring det som som behöver stärkas. Vi delger föräldrarna barnens läroprocesser hur barnet utvecklats under året.
Vi har lagt fokus på att barnen är med och konkretiserar den pedagogiska planeringen det är svårt att få föräldrarna involverade och intresserade och väl insatta i
Läroplanens strävansmål. Hur ska vi fortsätta det arbetet?
Utvecklingssamtalens utformning och innehåll , vi är nöjda med utvecklingssamtalens innehåll genomförande men önskar ett annat innehåll i framtiden mer baserat på läroplanens mål och riktlinjer.
Vi har jobbat mot målet att få föräldrar mer delaktiga i vårt uppdrag utifrån
Läroplanen men är osäkra på om det verkligen har skett. Vi tänker att i framtiden får vi hitta nya vägar för att få dem intresserade. ( Workshop).
Gula: Föräldrarna erbjöds att vara med vid övergången från solen till månen, fanns dock inget intresse från föräldrarna. Vi har bjudit in föräldrarna att delta en dag i verksamheten under året, en förälder har nappat.
Föräldraenkäter, brukarråd, info via mail, utvecklingssamtal, fixardag och soaré.
Dokumentation i hallen, syftet att visa på barnens lärprocesser.
Utvecklingssamtal – Vi erbjöd valmöjlighet, tid och pedagog.
Vi har påmint och uppmuntrat föräldrarna att fylla i föräldraenkäten.
Solen: Försöker visa vår verksamhet för föräldrar i vår hall. Där vi kopplar ihop texter från läroplanen .Kan bli bättre på att visa barns läroprocesser . Vi har daglig kontakt med föräldrar vid lämning samt hämtning. Under året har vi föräldramöte och utvecklingssamtal med föräldrarna. Brukarråd där föräldrar
får vara med och påverka. Vi har regelbunden kontakt med föräldrar via mail
6.4.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Utveckla reflektionen tillsammans med barnen i samband med pedagogisk dokumentation.
Vi vill få föräldrarna mer insatta, involverade och intresserade av Läroplanens strävans mål.
Förbättra underlag och innehåll till utvecklingssamtalen i mer samklang med Lpfö Workshop för att få föräldrar mer delaktiga i vårt Läroplans arbete
Gula: Fortsatt tydlighet gentemot föräldrarna
Solen: Vi ska bli bättre på att visa barns lärprocesser.
6.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshem
Lpfö 98 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmetFörskolans prioriterade mål under lå 11/12
Samarbetet mellan förskola och förskola har inte utvecklats vidare under året, men vi har en väl fungerande handlingsplan över hur överlämnandet ska fungera. Mera gemensam fortbildning är ett sätt vi har diskuterat.
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Utvärdera och utveckla handlingsplanen för överlämnande till förskoleklass och fritidshem.
• Utvärdera handlingsplanen för överflytt mellan avdelningarna
6.5.1 Måluppfyllelse
Samtal har inletts hur målen skall nås
6.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda: Utvärdering av samverkan mellan förskolan och förskoleklasss/fritidshem uteblev hösten 2011.
Lite förvirring vad gäller handlingsplanens utförande har uppstått.
Mottagande pedagoger i förskoleklass har besökt förskolan och träffat barnen.
Besök i förskoleklassen med skollunch för att bekanta sig med miljön har gjorts.
Fler besök är inplanerade. Överlämningssamtal tills. med föräldrar och mottagande pedagoger där behovet finns för att utbyta kunskaper.
Vi känner att vi på ett förtroendefullt sätt nått en god samverkan med förskoleklass.
Men var tog samverkan mellan förskola och förskoleklass under hela året vägen? Den saknar vi.
Gula: 08:orna har under året samarbetat med gröna, skogsdag och rörelse. Vi hade dock önskat ännu mer samarbete under året för barnens skull.
Vi har under våren påbörjat överinskolningen till röda avdelningen. Vi kommer att fortsätta skola in barnen på röda, lunch, välja plats osv.
.
6.5.3 Åtgärder för utveckling
Implementera den reviderade handlingsplanen för övergång som skall presenteras från ledningen under hösten
Utveckla kontinuerlig samverkan mellan förskola och förskoleklass under läsåret Utöka samarbete mellan avdelningarna under året för att underlätta överflyttningarna
6.6 Förskolechefens ansvar
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Att skapa ett bra arbetsklimat för barn och personal, så alla känner att deras insatser är meningsfulla och uppskattade. Alla ska bli sedda.
Leda pedagogiskt utvecklingsarbete som ska leda till bra förutsättningar för barnens lärande.
Ge förutsättningar för personal att pröva nya arbetsformer och möjlighet att utvecklas Verka för en god arbetsmiljö
Att se till att verksamheten utvärderas och följs upp Verka för att föräldrar känner delaktighet
Förskolans åtagande 11/12 Det här ska vi göra för att nå målen
• Tillsammans med pedagogerna ta fram rutiner och förmedla kunskaper om Kvalitetsarbetet i förskolan.
• Genom Brukarrådet ta fram möjligheter till föräldrars ökade delaktighet.
• Ta tillvara och utveckla god och utvecklande arbetsmiljö för alla
6.6.1 Måluppfyllelse
Vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås
6.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Under året har arbete kring våra måldokument och uppföljningen varit en röd tråd. Vi har kontinuerligt under året följt upp verksamheten utifrån de prioriterade mål som anges i Lokala arbetsplanen.
Den nya organisationen ger oss fler möjligheter att på ett för förskolan konstruktivt sätt arbeta med utveckling av förskolan. Förskolan är i fokus igen.
Årsplanen finns i våra verksamheter och dess tankar efterföljs
Nätverket har arbetat med implementeringsarbetet av Lpfö98/10 under hela läsåret Förskolechefen och specialpedagogen har arbetat strukturerat under hela året med läroplan och Kvalitetsarbete.
Förskolechefsteamet har arbetat tätt under hela året och en ny vision har tagits fram för kommunens förskolor.
6.6.3 Åtgärder för utveckling
Vidareutveckla planeringar för att få syn på tråden i kvalitetsredovisningar och lokal arbetsplan och våra övriga styrdokument i vårt dagliga arbete.
Implementera kvalitetshjulet
Fortsätta implementera och använda Årsplanen vid planering av verksamheten Arbeta vidare med Nätverket för förskolan och dess innehåll som är så är viktigt för utvecklingen av verksamheten
Ge arbetslagen ”Årets utmaning” vid terminsstart till hösten Gemensamt tema: Skogen
7. Uppföljning av likabehandlingsplan
Planen har fyllts upp i utvärderingen med följande resultat:
Röda: Vi känner inte att vi har haft likabehandlingsplanen med som en del i det förebyggande arbetet. Däremot har vi varit tydliga när konflikter har uppstått och haft dialoger (och rollspel) med barnen om hur det känns när man blir illa behandlad, barn som vuxen.
Gula: Vi har arbetat med värsta bästa vänner filmerna och pratat om hur man ska vara en bra kamrat utifrån normer och värden.
Vi tänker hela tiden till största möjliga mån att ligga steget före så de inte ska inträffa situationer med kränkande behandling. Vi är hela tiden på helspänn för att stävja situationer där någon kränker någon annan.
I det dagliga arbetet utifrån de situationer som uppstår arbetar vi med likabehandling.
Vi ställer frågan vad vill DU, hur tänker DU, utgå ifrån det enskilda barnet.
Solen: vid konflikter försöker vi att bl.a. att dramatisera så att barnen får tänka själva vad som är rätt och fel. Försöka få dem att förstå sina egna handlingar
Likabehandlingsplanens struktur skall ändras till hösten 2012 Förskolechefsgruppen arbetar fram en ny mall som blir lika för att förskolor i kommunen och som uppfyller på Diskrimineringsombudsmannens krav.
8. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet.
Året har varit en nystart i ny organisation och ny ledning. Vi har arbetat målmedvetet för att bygga upp, ta tillvara och utveckla vår verksamhet och uppföljningen av den.
Vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås
9. Åtgärder och förbättringar – utvecklingsplan
Vad ska göras? Hur? När? Vems ansvar? Uppföljning?
Använda oss av vår läroplan mer i vardagen..
Alltid ha med i planering och utvärdering
Avd plane- ring
Pedagogerna
Förskolechef På
planeringsdagar Pedagogmöten Fortsätta att lära
oss mer om årsplanens arbetsätt.
Alltid ha med i planering och utvärdering
Avd plane- Ring Ped- möte
Pedagogerna Förskolechef
På
planeringsdagar Pedagogmöten
Utveckla reflektionen tillsammans med barnen i samband med pedagogisk dokumentation.
Genom samtal Avsatt tid
Pedagoger Kontinuerlig utvärdering Planeringsdagar
Få föräldrarna mer insatta,
involverade och intresserade av Läroplanens strävans mål.
Information Föräldramöte Workshops?
Möten Anslag Samtal
Pedagoger Planeringsdagar
Förbättra underlag och innehåll till utvecklingssamtal
Arbeta fram nya underlag
Ht2012 Special- pedagoger
130107
Implementera reviderade handlingsplanen för övergång till förskoleklass
Förskolechefer och rektorer kommer med underlaget
Ht
2013 Förskolechef
Pedagoger 130524
Utveckla kontinuerlig samverkan mellan förskola och förskoleklass under läsåret
Samtal och möten Avsatt
tid Pedagoger
Specialpedag 130524
Utöka samarbete mellan
avdelningarna under året för att underlätta överflyttningarna
Gemensamma planeringar
Avsatt tid
Planeringar Pedagogmöten
130524
Vidareutveckla planeringar för att få syn på tråden i kvalitetsredovisnin gar och lokal arbetsplan och våra övriga styrdokument i vårt dagliga arbete
Plane- ringar Peda- gog- möten
Planeringar Pedagogmöten förskolechef
1 Ge arbetslagen
”Årets utmaning”
vid terminsstart till hösten Gemensamt tema: Skogen 30524
Implementera
kvalitetshjulet Pedagogmöte Ht -12 Förskolechef 130524 Nätverket
förskolan
Fortbildning Hela året
Specialpedag Förskolechef Pedagoger
130524
Årets utmaning Hela året Plane-
ring Förskolechef
Pedagoger 130524
Årets Tema Hela året Plane-
ring
Pedagoger 130524
10. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen
Behandlad och beslutas vid APT 3 september 2012
Förskolechefs underskrift Representant för personalen
