Vad anser medborgarna i Åsele och Vilhelmina om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik?
Resultat från en enkätundersökning hösten 2009
Per Sjölander och Nina Lindström Södra Lapplands Forskningsenhet, Vilhelmina
Sammanfattning
• En enkät skickades till 600 slumpmässigt utvalda vuxna personer i Åsele och Vilhelmina kommuner. Totalt 252 personer (42%) besvarade enkäten. Trots den relativt låga svarsfrekvensen var undersökningsgruppen, d.v.s. den grupp som besvarade enkäten, förhållandevis representativ i relation till kommunernas totalbefolkning, i varje fall beträffande sociodemografiska variabler som åldersstruktur, fördelning mellan tätort och byar, och utbildningsnivå. Undersökningsgruppen dominerades dock av yrkesarbetande och pensionärer, medan sjukskrivna och arbetslösa var underrepresenterade.
• Endast en liten andel av undersökningsgruppen kände till KIFA-projektet (19% av kvinnorna och 6% av männen). Kunskapen om KIFA hade man i huvudsak fått genom arbetet, studieförbunden och släkt och vänner.
• Kontakter mellan lokalbefolkningen och de asylsökande är sällsynta och sporadiska.
Majoriteten i undersökningsgruppen angav att man aldrig pratar med asylsökande. Det fåtal som interagerade med flyktingar gjorde det på affären, genom arbetet eller i kyrkan.
• De flesta ansåg att det är både positivt och negativt att Sverige tar emot flyktingar.
Kvinnor var mer positiva än männen. Det mest positiva tyckte man var att Sverige gör en humanitär insats genom att hjälpa människor undan förföljelse och förtryck, och att flyktingarna tillför ny mat- och musikkultur. Mest negativt ansåg man vara att flyktingarna kostar pengar och orsakar ökad brottslighet. Förhållandevis få var positiva till flyktingarnas möjligheter att berika den svenska kulturen och att tillföra arbetskraft och kompetens.
• Enligt undersökningsgruppen har statliga myndigheter, regering och riksdag och flyktingarna själva det största ansvaret för integrationen av flyktingar. Minst ansvar ansåg man att man själv hade för integrationen.
• En majoritet tyckte att flyktingarna antingen borde segregeras eller assimileras, d.v.s.
antingen behålla sin kultur utan att det påverkar vår egen kultur, eller anpassa sig fullt ut till vår kultur. Det var endast ett fåtal som ansåg att flyktingarna borde integreras genom att flyktingar och infödda svenskar anpassar sig till varandra.
• I undersökningsgruppen menade ca 40% att flyktingar diskrimineras i det svenska samhället. Ca 30% ansåg att flyktingar inte diskrimineras. Resterande ca 30% besvarade frågan med ”vet ej”. Som de viktigaste orsakerna till diskriminering angav man att flyktingarnas kompetens undervärderas i Sverige, att flyktingarna inte kan svenska tillräckligt bra, och att den svenska befolkningen har bristfälliga kunskaper om andra kulturer.
• En stor majoritet av undersökningsgruppen känner ingen eller mycket lite samhörighet med flyktingar, väsentligt mindre än den samhörighet man känner med t.ex. européer och
”alla människor”.
Introduktion
Enkätundersökningen gjordes som en del av utvärderingen av introduktions- och aktivitetsverksamheterna vid de lokala flyktingmottagningarna i Åsele och Vilhelmina. Syftet med enkäten var att undersöka lokalbefolkningens åsikter och tankar om flyktingar, flyktingpolitik och flyktingmottagning. Synpunkter från lokalbefolkningen är viktiga för att kunna utveckla flyktingmottagningarna och introduktionsinsatserna så att de bättre anpassas till våra lokala förutsättningar.
En del av enkätfrågorna handlade om hur man ser på sig själv och sin omgivning, hur man reflekterar, värderar och hanterar olika situationer. Denna del av enkäten syftar till att undersöka eventuella samband mellan olika personlighetsegenskaper och hur man ser på flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik. Innan analysen av detta material kan påbörjas måste de personlighetsrelaterade frågorna valideras, d.v.s. undersökas med avseende på hur väl de återspeglar specifika personlighetsegenskaper. En valideringsundersökning är påbörjad varför vi förväntar oss att kunna offentliggöra resultaten under 2010.
Den sammanställning som presenteras i den här rapporten är således baserad på vad lokalbefolkningen har för åsikter om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik. Vi har begränsat den statistiska analysen till jämförelser mellan kvinnor och män. I kommande analyser kommer statistiska jämförelser också att göras med avseende på ålder, utbildningsnivå, sysselsättning och personlighetsegenskaper.
Genomförande
Under augusti och september konstruerades en enkät bestående av 20 frågor uppdelade på 4 olika områden:
• Sociodemografi – födelseår, födelseland, kön, boende i tätort eller by, utbildning och sysselsättning.
• Kännedom om KIFAs verksamhet, d.v.s. om introduktions- och aktiveringsverksamheterna vid flyktingmottagningarna i Åsele och Vilhelmina.
• Åsikter om flyktingar, flyktingpolitik och flyktingmottagning.
• Personlighetsegenskaper – hur ser man på sig själv och sin omgivning, och vad anser man vara betydelsefullt och viktigt?
I oktober 2009 skickades enkäten ut till 600 slumpmässigt utvalda personer, 18 år och äldre, i Åsele och Vilhelmina (300 i respektive kommun). Urvalet gjordes med hjälp av kommunernas medborgarregister så att det var representativt med avseende på kommunernas köns- och åldersfördelning. Hälften av enkäterna skickades till personer i tätorterna och hälften till byar utanför tätorterna. Efter en påminnelse återsändes enkäten av 252 individer (svarsfrekvens 42%). Sju av enkäterna var alltför bristfälligt ifyllda för att kunna användas i sammanställningen.
Resultat - sociodemografi
Tabell 1 visar några sociodemografiska data från undersökningsgruppen, d.v.s. från 245 individer. Något fler kvinnor än män besvarade enkäten. Den kvinnliga svarsgruppen var också något äldre än den manliga. Den manliga och kvinnliga gruppens åldersprofiler var emellertid relativt likvärdiga (figur 1). Bara små skillnader i andel tätorts- respektive byboende kunde observeras mellan könen. Det samma gällde utbildningsnivån, även om andelen högskoleutbildade var högre bland kvinnorna än bland männen.
Kvinnorna och männen uppvisade signifikanta skillnader i sysselsättningsprofil. Andelen yrkesarbetande var högre bland männen än bland kvinnorna, medan andelen ålderspensionärer var högre bland kvinnorna (tabell 1). Bland både männen och kvinnorna var andelen sjukskrivna och arbetslösa klart underrepresenterade i jämförelse med sjukskrivnings- och arbetslöshetsfrekvensen i Åsele och Vilhelmina kommuner.
Tabell 1. Några sociodemografiska data för studiepopulationen, samt statistiska jämförelser mellan kvinnor och män.
kvinnor män p
Antal, n 133 112
Medelålder (standard avvikelse) 54,2(19,0) 49,7 (19,3) 0,07ª
Andel i tätort/by 66%/34% 59%/41% 0,28ªª
Utbildningsnivå
grundskola 27% 29%
gymnasieskola 47% 52% 0,37ªª
universitet 26% 19%
Sysselsättning
yrkesarbete 53% 64%
pensionär 40% 25%
studier 6% 3% 0,005 ªª
sjukskriven, arbetslös 0% 1%
Kombinationer av yrkesarbete, pension, sjukskrivning, A-kassa och studier
1% 7%
ª envägs ANOVA-test; ªª chi2-test
ålder
92,5 82,5 72,5 62,5 52,5 42,5 32,5 22,5
Kvinnor (n=133)
Frequency
30
20
10
0
ålder
92,5 82,5 72,5 62,5 52,5 42,5 32,5 22,5
Män (n=112)
Frequency
30
20
10
0
Figur 1. Åldersfördelningen i den kvinnliga respektive manliga svarsgruppen.
Resultat - kunskap om KIFAs verksamhet
Kvinnor (n=132) 19%
81%
ja nej
Män (n=111)
94%
ja 6%
nej
Figur 2. Andel kvinnor och män som kände till KIFA-projektet.
Det var förhållandevis få som kände till KIFA-projektet, särskilt bland männen (figur 2).
Signifikant fler kvinnor (19%) än män (6%) angav att de hade kännedom om projektet (chi2- test, p<0.001). Det man kände till om projektet var framför allt syftet, medverkande organisationer och vilka aktiviteter som erbjöds (vänstra diagrammet i figur 3). Kunskapen om KIFA hade man i huvudsak fått genom arbetet, studieförbunden (”annat” i högra diagrammet i figur 3) och släkt och vänner. KIFAs hemsida hade endast bidragit med kunskap om projektet hos en person (högra diagrammet i figur 3).
Figur 3. Vilken kunskap man hade om KIFA och hur man fått den, separat redovisat för de kvinnor och män som kände till KIFA-projektet.
Kunskap om KIFA genom...
0 2 4 6 8
Genom arbete Annat Släkt och vänner Hört om-Annons Informationsmöte Media KIFAs hemsida
antal
kvinnor, n=25 män, n=7 Vilken kunskap om KIFA?
0 2 4 6 8 10 12 14
Syftet Organisationer som medverkar Aktiviteter som erbjuds Var aktiviteterna bedrivs Annat
antal
kvinnor, n=25 män, n=7
Resultat- åsikter om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik
Var träffar lokalbefolkningen flyktingar?Vare sig kvinnor eller män i undersökningsgruppen träffar flyktingar särskilt ofta (figur 4). Då man träffar flyktingar gör man det oftast på affären, genom arbetet eller kyrkan (”annan miljö” i diagrammen nedan). Väldigt få rapporterade att man träffar flyktingar i sina hem.
Inga signifikanta skillnader förelåg mellan kvinnornas och männens svar. Boende i tätorterna träffade flyktingar genom arbetet signifikant oftare än de som bor utanför tätorterna (chi2-test, p<0.05).
Var träffar kvinnor flyktingar?
0 20 40 60 80 100 120
Affärer Annan miljö Arbetet Biblioteket Café/rest. Simhallen Hemmet
antal
aldrig-1 2 3 4 dagligen-5
Var träffar män flyktingar?
0 20 40 60 80 100 120
Affärer Annan miljö Arbetet Biblioteket Café/rest. Simhallen Hemmet
antal
aldrig-1 2 3 4 dagligen-5
Figur 4. Var träffar och pratar man med flyktingar? Uppdelat på kvinnor (n=122) och män (n=111).
Vad är positivt respektive negativt med att Sverige tar emot flyktingar?
Positivt-negativt att Sverige tar emot flyktingar
0 10 20 30 40 50 60
m ycket positivt
positivt både positivt och negativt
negativt m ycket negativt
%
kvinnor, n=127 män, n=107
Figur 5. Hur positivt-negativt anser man att det är att Sverige tar emot flyktingar?
Ungefär hälften av både kvinnorna och männen ansåg att det är både positivt och negativt att Sverige tar emot flyktingar (figur 5). Signifikant fler kvinnor än män angav att det var
”mycket positivt” (chi2-test, p<0.001), medan signifikant fler män ansåg att det var
”negativt” (chi2-test, p<0.01). För de övriga svarsalternativen förelåg inga könsskillnader.
Vad anser kvinnorna är positivt med att Sverige tar emot flyktingar?
0 20 40 60
Vi hjälp dem undan förföljelse och förtryck Tillför ny mat och musik Ökar förståelsen för andra kulturer Infriar internationella överenskommelser Berikar vår egen kulturer Tillför arbetskraft och kompetens
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 6. Vad anser kvinnor (n=122) är positivt med att Sverige tar emot flyktingar?
Kvinnorna och männen hade ungefär samma syn på vad som är positivt med att Sverige tar emot flyktingar (figur 6 och 7). Det man ansåg var mest positivt var att Sverige gör en humanitär insats genom att ”hjälpa människor undan förföljelse och förtryck”. Det man instämde minst i var påståendet att ”flyktingarna tillför arbetskraft och yrkeskompetens”, och att ”Sverige utvecklas positivt genom att integrera värderingar från andra kulturer”.
Kvinnorna var dock signifikant mer positiv, jämfört med männen, till att flyktingarna ”ökar
vår förståelse för andra kulturer” och ”tillför ny mat och musik” (chi2-test, p<0.05 respektive p<0.01).
Vad anser männen är positivt med att Sverige tar emot flyktingar?
0 20 40 60
Vi hjälp dem undan förföljelse och förtryck Tillför ny mat och musik Ökar förståelsen för andra kulturer Infriar internationella överenskommelser Berikar vår egen kulturer Tillför arbetskraft och kompetens
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 7. Vad anser män (n=102) är positivt med att Sverige tar emot flyktingar?
Kvinnorna och männen hade också ungefär samma syn på vad som är negativt med att Sverige tar emot flyktingar (figur 8 och 9). Det man ansåg var mest negativt var att
”flyktingarna orsakar ökade kostnader för Sveriges skattebetalare” och ”orsakar ökad brottslighet”. En signifikant högre andel män än kvinnor ansåg att ”flyktingarna skulle få det bättre i ett land med liknande kultur” (chi2-test, p<0.05), medan signifikant fler kvinnor inte instämde i påståendet att ”flyktingarna innebär ett hot mot den svenska kulturen” (chi2-test, p<0.05).
Vad anser kvinnorna är negativt med att Sverige tar emot flyktingar?
0 20 40 60
Ökad kostnader Ökad brottslighet
Skulle få det bättre i liknande kultur
Skulle få det bättre i ett land
med starkare ekonomi
Färre jobb för infödda svenskar
Hot mot kultur
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 8. Vad anser kvinnor (n=125) är negativt med att Sverige tar emot flyktingar?
Vad anser männen är negativt med att Sverige tar emot flyktingar?
0 20 40 60
Ökad kostnader Ökad brottslighet
Skulle få det bättre i liknande kultur
Skulle få det bättre i ett land
med starkare ekonomi
Färre jobb för infödda svenskar
Hot mot kultur
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 9. Vad anser män (n=106) är negativt med att Sverige tar emot flyktingar?
Vem och vilka har ansvaret för integration av flyktingar?
Hur stort ansvar anser man att olika organisationer och människor har för integrationen av flyktingar? Bland både kvinnor och män ansåg man att det största ansvaret har statliga myndigheter, regering och riskdag och flyktingarna själva (figur 10). Lokala och regionala myndigheter tyckte man också hade ett ganska stort ansvar. Minst ansvar ansåg man att man själv hade för integrationen av flyktingar. Den enda statistiskt signifikanta könsskillnaden var att kvinnorna rapporterade ett större ansvar hos statliga myndigheter än vad männen gjorde (chi2-test, p<0.01).
Kvinnor
Vem har ansvaret för integration av flyktingar?
0 20 40 60 80
Statliga myndigheter Regering & riksdag Flyktingarna själva Lokala/regionala myndigheter Alla medborgare Ideella organisationer Mitt eget
%
mycket stort-5 4 3 2 inget alls-1
Män
Vem har ansvaret för integration av flyktingar?
0 20 40 60 80
Statliga myndigheter Regering & riksdag Flyktingarna själva Lokala/regionala myndigheter Alla medborgare Ideella organisationer Mitt eget
%
mycket stort-5 4 3 2 inget alls-1
Figur 10. Hur stort ansvar anser kvinnor (n=126) och män (n=110) att olika organisationer och män- niskor har för integrationen av flyktingar?
Hur bör det svenska samhället förhålla sig till flyktingar?
Hur tycker man att det svenska samhället ska förhålla sig till flyktingar? De flesta, såväl kvinnor som män, ansåg att ”flyktingarna kan behålla sin kultur om den inte påverkar vår”
och att ”flyktingarna borde anpassa sig fullt ut till vår kultur” (figur 11). En förhållandevis stor andel tyckte också att ”svenskar och flyktingar borde anpassa sig till varandra”.
Däremot var det endast ett fåtal som ansåg att det ”svenska samhället borde anpassas till flyktingarnas kultur”. Detta påstående var männen nästan signifikant mer negativ till än kvinnorna (chi2-test, p=0.08).
Kvinnor
Hur borde det svenska samhället förhålla sig till flyktingar?
0 20 40 60 80
Flyktingar kan behålla sin kultur om den inte påverkar vår Flyktingarna anpassar sig fullt ut till vår kulltur Svenskar och flyktingar anpassar sig till varandra Svenska samhället anpassar sig till flyktingarnas kultur Vissa seder är oacceptabla i andra kulturer
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Män
Hur borde det svenska samhället förhålla sig till flyktingar?
0 20 40 60 80
Flyktingar kan behålla sin kultur om den inte påverkar vår Flyktingarna anpassar sig fullt ut till vår kulltur Svenskar och flyktingar anpassar sig till varandra Svenska samhället anpassar sig till flyktingarnas kultur Vissa seder är oacceptabla i andra kulturer
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 11. Hur borde det svenska samhället förhålla sig till flyktingar? Separat redovisat för kvinnor (n=127) och män (n=109).
Över 60% instämde helt i påståendet att ”det finns seder och vanor i vissa kulturer som är oacceptabla” (figur 11). Många passade också på att ge exempel på sådana seder och vanor.
Det som mest frekvent angavs var kvinnosyn/kvinnoförtryck, tvångsgifte, omskärelse av kvinnor, barnuppfostran, barnaga, acceptans för brottslighet och korruption, religiös fundamentalism, hederskultur, dödsstraff, tortyr, avsaknad av åsikts- och religionsfrihet, religiösa klädtvång (burka, slöja etc.), och ovilja att ta seden dit man kommer.
Förekommer diskriminering i Sverige, och i så fall av vilka orsaker?
Ca 40% ansåg att flyktingar diskrimineras i det svenska samhället, medan ca 30% menade att flyktingar inte diskrimineras (figur 12). Resterande ca 30% angav ”vet ej” som svar på frågan. Inga statistiska skillnader förelåg mellan kvinnorna och männen.
Kvinnor (n=130)
32%
28%
40%
ja nej vet ej
Män (n=108)
30%
38%
32%
ja nej vet ej
Figur 12. Anser du att flyktingar diskrimineras i det svenska samhället?
De som svarade ”ja” eller ”vet ej” på diskrimineringsfrågan ombads ange hur viktiga man ansåg olika diskriminerande orsaker var.
Kvinnor
Varför diskrimineras flyktingar i Sverige?
0 20 40 60 80
Flyktingarnas kompetens undervärderas i Sverige Språksvårigheter Svenskars brist på kunskap om andra kulturer Flyktingarna följer inte våra regler Svenskarna ogillar förändringar & annorlunda människor Flyktingarnas kultur är för olik vår Vi har system & organisationer som missgynnar flyktingar Flyktingarnas religion avviker för mycket från vår Flyktingarnas avvikande utseende Flyktingarna har oanvändbar kompetens
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Män
Varför diskrimineras flyktingar i Sverige?
0 20 40 60 80
Flyktingarnas kompetens undervärderas i Sverige Språksvårigheter Svenskars brist på kunskap om andra kulturer Flyktingarna följer inte våra regler Svenskarna ogillar förändringar & annorlunda människor Flyktingarnas kultur är för olik vår Vi har system & organisationer som missgynnar flyktingar Flyktingarnas religion avviker för mycket från vår Flyktingarna har oanvändbar kompetens Flyktingarnas avvikande utseende
%
instämmer helt-5 4 3 2 instämmer inte alls-1
Figur 13. Varför diskrimineras flyktingar i det svenska samhället? Separat redovisat för de kvinnor (n=59) och män (n=48) som besvarade diskrimineringsfrågan med ”ja” eller ”vet ej” (se figur 10).
Både kvinnor och män ansåg att de väsentligaste orsakerna till diskriminering är att
”flyktingarnas kompetens undervärderas i Sverige” och att ”flyktingarna har språk- svårigheter” (figur 13). Det man angav som minst betydelsefullt för diskriminering var
”flyktingarnas avvikande utseende” och att ”flyktingarna har oanvändbar kompetens”. Den enda könsskillnaden som kunde observeras var att ”svenskarnas brist på kunskap om andra kulturer” ansågs vara mer betydelsefullt bland kvinnor än bland män. Skillnaden var dock bara nästan statistiskt signifikant (chi2-test, p=0.07).
I vilken utsträckning känner man samhörighet med andra människor?
Inte oväntat rapporterade både kvinnor och män störst samhörighet med ”familjen” och
”vänner” (figur 14). Mindre, men fortfarande betydande samhörighet kände man med
”grupper som man delar intressen med”, ”lokalbefolkningen”, ”arbetskamrater” och
”svenskar”. Minst samhörighet hade man med ”flyktingar”, till och med mindre än med
”alla människor”. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen, förutom att kvinnorna rapporterade signifikant mer samhörighet med ”familjen” och med ”vänner”
(chi2-test, p<0.05 för både ”familj” och ”vänner”).
Hur stor samhörighet känner man med andra människor?
0 20 40 60 80 100
Familjen Vänner Grupper jag delar intressen med Lokalbefolkningen Arbetskamrater Svenskar Européer Alla människor Flyktingar
%
mycket-5 4 3 2 ingen-1
Hur stor samhörighet känner man med andra människor?
0 20 40 60 80 100
Familjen Vänner Grupper jag delar intressen med Lokalbefolkningen Arbetskamrater Svenskar Européer Alla människor Flyktingar
%
mycket-5 4 3 2 ingen-1
Figur 14. I vilken grad känner man samhörighet med andra människor? Separat redovisat för de kvinnor (n=124) och män (n=108).
