Grusförsörjningsöversikt
Syfte: Avsikten har varit att får en uppfattning om vilka grusresurser Tvåstad (Trollhättans och Vänersborgs kommuner) besitter. Denna kunskap kan an- vändas vid långsiktig planering av grusets fördelning på olika användnings- områden. Det är önskvärt att det högkvalitativa gruset sparas så länge som möjligt och att man övergår till ersättningsmaterial där så är möjligt.
Arbetets uppläggning: En enkät har skickats ut till alla täktinnehavare i Fär- gelanda, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Alingsås (norra delen) kom- muner (bil. 1). Av 70 utskickade enkäter har inte mindre än 66 återkommit.
I enkäten besvaras bl.a. frågor om mängd uttaget grus de tre senaste åren och vad det har använts till. Några täktinnehavare utanför länet och leverantörer av ersättningsmaterial har kontaktats per telefon.
Uppgifter om tillgängliga grusvolymer har hämtats ur ”Grusinventering av Vänersborg m.fl. kommuner 1971” Johansson 1973. Norra delen av Aling- sås, Trollhättan och Vänersborg öster om Göta älv har beräknats från geolo- gisk karta med antaget grusavlagringsdjup 14 m. Uppgifter om Färgelanda har hämtats från en ännu ej publicerad inventering över Färgelanda.
Kommunvis redovisning av grustillgångarna
Nedanstående tabell redovisar kommunvis summan av samtliga kända grus- tillgångar.
1. Ursprungligt material är en uppskattning av tillgångarna innan exploate- ring påbörjades.
2. För närvarande låses följande mängder av hus, vägar, naturhänsyn etc.
3. Återstående exploaterbart material 1981.
Siffrorna har följande inbördes samband:
1 + 2 = 3 + mängd exploaterat grus.
Tabell 1 Grustillgångar
Kommun 1. Ursprungligt 2. Låses av hus 3. Återstår 1981 material 103 m3 etc. 103 m3 103 m3
Färgelanda 22 000 13 000 5 600
Vänersborg 13 000 6 300 4 700
Trollhättan 500 400 Obetydligt
Lilla Edet 36 000 15 000 11 500
Alingsås 14 000 ? >5 000
(norra delen)
Stenungsund ? ? >2 000
och Uddevalla (delar av)
På följande kartor redovisas läge och volym på de grusavlagringar som har en ursprungsvolym överstigande 500 000 m3. Volymerna representeras på följande sätt.
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Produktion och konsumtion av rus
Det har antagits och bekräftats av enkäten ett ingen uttransport av grus sker från Tvåstad. Däremot sker en införsel av grus och bergkrossmate- rial. Tabellen nedan redovisar grusproduktionen samt införseln till Två- stad.
Tabell 2 Grusproduktion/gruskonsumtion
Kommun Grusproduktion Därav konsumeras i 103 m3/år Tvåstad 103 m3/år
Färgelanda 124 36
Vänersborg 46 46 Grästorp ? 0 Trollhättan 33 33
Lilla Edet 217 69
Alingsås (norra delen) 181 32
Stenungsund och ? 91
Uddevalla (delar av)
601 307
Tvåstad får grusbehovet tillgodosett från Färgelanda, Lilla Edet, delar av Alingsås, Stenungsund och Uddevalla kommuner. (Se karta på nästa sida).
Gruskonsumtionen i Tvåstad är enligt tabell 2 307 000 m3 per år. Därtill kom- mer konsumtionen av ersättningsmaterial enligt följande. Bergkross 80 000 m3 per år och slagg (från Vargön Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken AB) 148 000 m3 per år. Tvåstad omsätter alltså 535 000 m3 grus eller likvär- digt material per år.
I Vänersborgs och Trollhättans kommuner bor totalt 81 244 personer (1980).
Konsumtionen inklusive ersättningsmaterial är alltså 6,6 per person och år vil- ket ansluter ganska bra till genomsnittet för motsvarande tätortsstorlek
7,5 m3/person och år (Grusutredningen 74).
Grusets användning
I enkäten frågades bl.a. om hur stor del av gruset som går till vägar, betong- tillverkning eller fyllnadsgrus. Det grus som angetts som lokal avsättning har räknats in under fyllnadsgrus.
Kvalitetskraven växlar mellan olika användningsområden. De största kraven ställs vid användning till vägar och betongtillverkning.
Vägmaterial. Gruset används till slitager, bärlager och förstärkningslager. Det ställs olika kvalitetskrav beroende på var i vägen gruset används. De största kraven ställs på slitagematerialet. Kraven gäller bl.a. slaghållfasthet nötnings- motstånd, kornfördelning och kornform, Bärlager och förstärkningslager skall för att undvika tjälskador bl.a. ha låg halt av finkornigt material.
Betongmaterial skall ha låg halt av humusämnen. Krav ställs även på kornstor- leksfördelningen. Vissa bergarter bör även undvikas t.ex. skiffer och bergarter innehållande alkalilöslig kiselsyra.
Fyllnadsmaterial. Kraven på fyllnadsmaterial varierar starkt. Vid utfyllnad i rör- gravar krävs att materialet är packningsbart och att största stenstorlek begränsas.
Till mer kvalificerade fyllningar kan krävas ett icke tjälfarligt material d v s med låg halt av finkornigt material.
De tre materialklasserna väg-, betong- och fyllnadsgrus är alltså inte entydiga utan en viss utbytbarhet råder. Det är dock önskvärt att högkvalitativt material (grovkor- nigt) inte används som utfyllnad där sämre kvalitéer kan användas. Detta för att få så stor livslängd som möjligt på det högkvalitativa gruset.
Grusets fördelning på olika användningsområden
Fördelning kommunvis av väg-, betong- och fyllnadsgrus redovisas i tabell 3. Gru- set redovisas produktionskommunen.
Tabell 3 Grusets användning (enhet 103 m3/år)
Kommun Väg Betong Fyllnad
Färgelanda 76,9 (62%) 26,3 (21%) 20,7 (17%) Vänersborg 26,7 (58%) 1,5 ( 3%) 17,5 (38%)
Trollhättan 33,3 (100%) 0 0
Lilla Edet 110,3 (51%) 76,3 (35%) 30,7 (13%) Alingsås 93,0 (51%) 70,1 (39%) 17,8 (10%) (norra delen)
Stenungsund och 62,5 (69%) 0 28,5 (31%) Uddevalla 1)
369 (53%) 208 (30%) 115 (17%)
1) Endast den del som levereras till Tvåstad.
Ersättningsmaterial
Ett för regionen specifikt ersättningsmaterial är slagg. Den kommer från Vargön Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken AB. Det levereras årligen ca 148 000 m3 slagg därifrån (27 % av totala produktionen).
Ett mer allmänt ersättningsmaterial är krossat berg. Tvåstads nuvarande förbruk- ning av krossat berg är 80 000 m3 per år. Denna siffra väntas dock stiga. I samar- bete mellan berörda kommuner och länsstyrelsen pågår arbete att få fram förslag till lämpliga platser att lokalisera någon ny bergtäkt till i Trestadsområdet (Troll- hättan-Uddevalla-Vänersborg).
En sådan bergtäkt skulle leverera grusersättningsmaterial till Trestad. Målsättnin- gen är att 50 % av totala förbrukningen skall utgöras av bergkross. För Tvåstads del blir det 265 000 m3 per år, Redan nu produceras 80 000 m3 bergkross per år.
En ny täkt skulle alltså kunna leverera 185 000 m3 krossat material om året till Tvåstad. Därtill kommer Uddevallas behov.
Grustillgångarnas livslängd
Det har länge funnits en trend att gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år (se fig. 7). De allra senaste åren har denna trend brutits och konsumtionen antagit ett konstant värde. (ha detta är en tillfällighet eller om det är signifi- kant är det ännu för tidigt att uttala sig om. Detta gör att man får två olika alternativ när man pratar om framtiden, fortsatt årlig ökning eller ett kon- stant värde på konsumtionen.
Total produktion av naturgrus och bergkrossmaterial i Sverige per år fram till 1985 samt med utblickar mot år 2000 enligt olika tillväxtalternativ.
Figur 7. (Efter ”Grus och sand på land och i hav” SIND 1980:1)
Statens industriverk har i ”Grus och sand på land och i hav” 1980:1 angett att den troligaste utvecklingen är att gruskonsumtionen totalt förblir oförändrad men med ökad andel bergkrossmaterial. För att täcka in olika alternativa ut- vecklingar kan olika alternativ skisseras.
Alt 1 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen ersättningsmaterial ökar inte.
75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda 33 år
Vänersborg 76 ”
Trollhättan 1 ”
Lilla Edet 39 ”
N Alingsås 20 ”
Hela området 33 ”
Alt 2 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen naturgrus minskar till hälften av sitt nuvarande värde. Bergkross och slagg utgör resten av konsumtionen.
75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda 67 år
Vänersborg 153 ”
Trollhättan 2 ”
Lilla Edet 79 ”
N Alingsås 41 ”
Hela området 67 ”
Alt 3 Gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år. Andelen naturgrus minskar till 25 % av sitt nuvarande värde och ökar sedan med 2,5 % per år. Bergkross och slagg utgör resten av konsumtionen, 75 % av kända naturgrustillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda 59 år
Vänersborg 87 ”
Trollhättan 4 ”
Lilla Edet 64 ”
N Alingsås 45 ”
Hela området 59 ”
Det vore kanske riktigare att representera livslängden med ett intervall efter- som de i beräkningen ingående siffrorna har en viss osäkerhet, Grustillgångar- nas volym är den största felkällan. Volymen kan sägas ha en osäkerhet på 50 %.
Intervallet skulle då bli 0,5 L - 1,5 L år, där L står för den ovan beräknade livs- längden.
En eventuell utökning av Tvåstads försörjningsområde måste ske norrut efter- som Göteborg i söder redan har brist på grus. Göteborgs nuvarande försörjnings- område i norr tangerar Tvåstads försörjningsområde i söder. I norr finns stora grusreserver i dskö1ts moar. idskö1ts moar kommer att förlänga Tvåstads till- gång på naturgrus några år. En försiktig uppskattning blir: Tvåstad får 20 av tillgångarna och förbrukningen är oförändrad. Då förlängs livslängden med 13 år.
1) Ca 20 milj. m3.
Den sannolikaste utvecklingen är enligt alternativ 2. Då har Tvåstad grus i ytterligare 33-100 år. Ödskölts moar förlänger livslängden enligt alt 2 med 26 år. Beräknad total livslängd på naturgrustillgångarna Tvåstads försörj- ningsområde är alltså 59-126 år. Det är troligt att brist på vissa fraktioner naturgrus kan uppstå ännu tidigare.
FORMULÄR Bil 1 Uppgifter ur länsstyrelsens täktregister Internt nr
Tillståndshavare Fastighet
Tillståndstid Årligt uttag enligt täktplan m3f Mängd utbrytbart mtrl enligt täktplan m3f
Uppgifter från tillståndshavaren:
1. Årlig leverans (ton eller m3l) 1978 1979 1980
Ange vilken sort som använts.
2. Kvarvarande ungefärlig mängd utbrytbart mtrl inom tillståndet:
varav fyllnadsmtrl: och krossbart mtrl:
3. Huvudsakliga avsättningsorter för täkten under åren 1978-1980
ort (tätort eller byggprojekt) ange i % av totalt uttag
Lokal avsättning t.ex. vägunderhåll, husbehov m.m.
4. De senaste årens avsättning har fördelats på:
i % av totala uttaget under de tre redovisade åren Betongballast, cement Förstärkningslager,
afaltmtrl, mur-putssand % väggrus, dränerings- %
grus, sandningssand
Till okvalificerade ändamål % m.m.
t.ex. utfyllnadsmassor
5. Vilken eller vilka typer av bearbetning sker i täkten:
sortering krossning annat ange______ ingen
6. Innehåller grusmtrl skiffer, kalksten eller annat som gör det oanvändbart för t.ex. betongtillverkning?
ja nej
Kontaktman ___________________________________________________ tel Ev. övriga upplysningar
Vid frågor ring 0521-70193 Åke Lysell eller 0521-70191 Göran Svensson (1 ex av formuläret återsändes i bifogat svarskuvert)
m3f m3f m3f
