Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan för
Rödmåla
2016 - 2017
Innehållsförteckning:
1. Förskolans värdegrund sida 2
2. Mål och riktlinjer sida 3
2.1 Normer och värden sida 3
2.2 Utveckling och lärande sida 4
2.3 Barns inflytande sida 6
2.4 Förskola – Hem sida 7
2.5 Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet sida 8 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9
utveckling
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Lämning och hämtning
Vi bemöter och behandlar alla barn och vårdnadshavare med respekt genom att vara goda förebilder och visa ett professionellt
förhållningssätt.
Vi uppmärksammar varje barn och deras personlighet genom att hälsa och välkomna barnet/säga hej då.
Hallsituation
Vi låter barnen klä på/av sig själva i sin egen takt och efter sin
förmåga i den mån situationen tillåter. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra.
Matsituation
Vi hjälper de minsta barnen och serverar dem mat, men vi låter de lite större barnen beräkna sin egen portion med hänsyn till vad de orkar äta och så det räcker till de andra. Vi har valt att äta i två rum för att få en en lugn matsituation och därigenom skapa mer talutrymme.
Samling
Alla barn uppmärksammas genom att vi lär oss varandras namn genom olika lekar.
Vi arbetar med Vänskap. Att vara en bra kompis.
Vi särbehandlar inget barn. Vi pratar öppet om varandras olikheter.
Vi tränar turtagning t ex. när de i samlingen får vänta på sin tur i leken. Ge varandra utrymme att bli sedd.
Innelek
Vi erbjuder pedagogiska lekmiljöer som stimulerar samspel mellan barnen. Det ska utveckla deras nyfikenhet och fantasi. Vi är
aktsamma om våra leksaker och material. Vi turas om och delar med oss.
Vi har pedagogiska miljöer som representerar olika kulturer.
Utelek
Genom att vistas i naturen lär vi barnen att visa hänsyn till växter och djur.
Regler och Rutiner
Enig och samspelt personal, som genom ord och handling visar hur barn och vuxna ska vara mot varandra.
Vi jobbar med positiv förstärkning. Vi visar tydligt vad som är ett positivt beteende gentemot varandra. Detta visar vi genom att säga -”Bra/Bravo…” och barnets namn.
Vi stöttar barnen i att själva klara av att lösa konflikter. Att barnen kan säga eller ”göra” förlåt (tex genom en klapp, kram, att dela med sig och så vidare).
Vi stöttar barnen i att själva sätta gränser gentemot kamrater. Barnen sätter upp handen, säger stopp, nej eller sluta.
Vi hjälper barnen med alternativa lösningar i situationen. Tillexempel Hur tänker du? Vad kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa gång? Vad vill du att din kompis ska göra? Kan du tänka dig att prova ….. till nästa gång?
Vi använder oss av fasta rutiner för att skapa trygghet.
Traditioner
Vi firar varje barns födelsedag genom att sjunga en födelsedagssång och tänder ljus på en tårta Barnet får välja en present.
Vi firar de svenska traditionerna. Vi uppmärksammar andra
eventuella traditioner från andra länder( tex nationaldag, ramadan osv) beroende på hur barngruppen ser ut.
Portfolio
Vi synliggör barnens lärande och utveckling genom portfolio.
Grön Flagg
Vi arbetar med tema kretslopp i grön flagg. Återvinning, odla och naturens skafferi. Vi deltar i skräpplockarveckan och samtalar med barnen om vår närmiljö.
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Samling
Vi har samling varje dag.
Vid samlingen stärker vi varje barns självkänsla genom att varje barn får höra sitt namn och blir sedd genom olika lekar.
Varje dag räknar vi tillsammans med barnen de som är här. Vi tränar i vårt dagliga tal också begrepp (liten/stor, smal/tjock, kort/lång,
färger, former osv.)
Vi sjunger och pratar om årstiderna och temabundna sånger.
Vi har barnens val där barnen själva har möjlighet att välja en aktivitet som intresserar dom individuellt.
Vi tränar på koncentration och fokus på det vi gör för stunden.
Vi lägger stor vikt vid att lyssna på den som pratar och hålla oss till ämnet.
Vi jobbar med språkförståelse och språklig medvetenhet genom rim och ramsor, sånger med rörelser och lekar under samlingen, men också under vår dagliga verksamhet. Vi använder oss av tecken som stöd.
Matsituationen
Vid alla matsituationer ger vi varje barn talutrymme. Vi samtalar med barnen under måltiderna. Vi benämner allt med ord.
Vi låter barnen välja vad de äter och dricker.
Barnen får själva lägga på mat på tallriken. Prova att dela sin mat.
Bre smör på smörgåsen och så vidare.
Barnen får skrapa av maten i kompostpåse.
Vi låter barnen sortera skräpet i avsedda kärl.
Hallsituation
Vid på och avklädning får barnen möjlighet att prova själva. De uppmuntras att klara sig själva. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa varandra.
Vid på och avklädning benämner vi plaggen med dess rätta namn. Vi räknar tex ”två stövlar” och ”en jacka” osv.
Fri lek
Vi på förskolan erbjuder stimulerande miljö och material. Vi har en tillåtande miljö där barnen leker gränsöverskridande.( Vi
uppmuntrar till att leka och våga prova alla slags leksaker.)
Vi uppmuntrar barnen till självständighet. Detta genom att de själva väljer vad de vill sysselsätta sig med. De får träna på att ta ansvar för att själva plocka fram material, för att sedan också plocka undan efter sig. Tillexempel måla, skapa och så vidare.
Dokumentation
Vi synliggör barnens utveckling genom pedagogisk dokumentation.
Vid uppföljningssamtal/utvecklingssamtal använder vi oss av språkdomäner för att kartlägga barnens språk.
Grön flagg
Vi källsorterar och går tillsammans med några barn till återvinningsstationen.
Vi återvinner material och använder det i vårt skapande arbete.
Vi går till skogen och utforskar vad som finns att ta tillvara av naturens skafferi.
Vi odlar tillsammans med barnen och genom det öka deras förståelse för naturen och kretsloppet.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Hallsituationen
Med stöd från oss vuxna får barnen träna sig i att ta ansvar för sina kläder genom att de hamnar på rätt plats. Till exempel ställa skorna på hyllan/golvet. Hänga upp sina kläder. Lämna blöta kläder till torkskåpet.
Samling
I samlingen får barnen vara delaktiga på olika sätt tex. genom önskesång. Räkna sina kamrater. De kommer med frågor, som vi tillsammans med barnen forskar vidare i. de kanske kommer med förslag som vi sedan försöker tillmötesgå.
Barnens val där barnen själva väljer en aktivitet som intresserar dom.
Barnen görs även delaktiga i vissa beslut när det gäller inköp av nya leksaker.
Matsituationen
Barnen tillfrågas eller säger till själva om de vill ha mer av något. Tex mer mat, mjölk osv.
Barnen får själva välja vilken smörgås de vill ha. De får också möjlighet att prova bre på smöret själva. Lägga på mat själv.
Fri lek
Vi pedagoger arbetar aktivt med att barnen ska kunna påverka sin situation under dagen tex, att barnen själva får välja med vem och vad de vill leka med eller vid tex tema att vi följer deras intressen och går vidare efter vad de är intresserade av.
Barnen har möjlighet att själva välja när dom vill måla, skapa eller leka med vatten. Detta sker fritt under dagen.
Vi tar tillvara på barnens intressen och olikheter i verksamheten genom att försöka tillhandahålla det material och leksaker som barngruppen behöver. Detta sker i olika pedagogiska miljöer.
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, visa känslor och kunna säga/göra förlåt. Känna fint på varandra.
Vi uppmuntrar barnen att själva lösa konflikter, men pedagoger ska finnas till hands som stöd. Till exempel Hur tänker du? Vad kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa gång? Vad vill du att din kompis ska göra? Kan du tänka dig att prova ….. till nästa gång?
Veckans aktiviteter
Ute försöker vi erbjuda aktiviteter som är utforskande med sand, vatten, snö, löv osv. Inne kan det vara drama, dans, sagor, flanosagor, vattenlek eller vad barnen är intresserade av just nu.
Vi lyssnar in barnens önskemål och försöker tillgodose dem.
Tema/projekt.
Vi använder oss av en bok som grund i tema/projekt. Även leksaker och handdockor. Boken väljs utifrån det vi observerat.
Produktiva frågor
Vi som pedagoger använder oss av produktiva frågor i vardag och verksamhet.
Grön flagg
Vi plockar röda vinbär på vår gård som barnen önskade göra muffins av.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder:
Inskolning
Innan inskolningen börjar får vårdnadshavarna en inbjudan till ett informationsmöte/inskolningssamtal. Vi är tydliga hur inskolningen kommer att gå till. Vi pratar om vilka roller vi har som föräldrar och pedagoger.
När det finns behov av tolk använder vi oss av telefontolk. Vi har nu även möjlighet att använda oss av modersmålsstöd. Det är menat som ett stöd för flerspråkiga föräldrar och barn.
Tillsammans med vårdnadshavarna skapar vi en trygg vistelsetid för barnen.
Uppföljningssamtal sker efter 6-8 veckor.
Utvecklingssamtal/Portfoliosamtal
Portfoliosamtal sker tillsammans med vårdnadshavare och barn två gånger per år. Vi pratar om barnets trivsel, utveckling och lärande.
Hallsituationen
Vid lämning och hämtning skapar vi en bra relation med barn och vårdnadshavare genom att ha en öppen och rak dialog. Vi är lyhörda och intresserade av deras behov.
Vi ser till att en pedagog tar emot/lämnar över så att barnen och vårdnadshavarna känner sig trygga. Vi berättar om vad barnet varit med om under dagen.
En liten ”brevlåda” hänger i hallen där vårdnadshavarna har möjlighet att lämna synpunkter.
Informationsträff för vårdnadshavare
Informationsträff på hösten där vårdnadshavarna ges information om hur året på förskolan kommer att se ut. De ges möjlighet att komma med synpunkter och ha inflytande över verksamheten. På våren har vi trivselkväll.
Kontakter förskola hem
Vi tycker att det är viktigt att skapa goda relationer med alla
vårdnadshavare. Vi bygger en grund för tillit och trygghet. Det skapar bra förutsättningar för barnens utveckling och lära
3.
Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och
intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom
målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
Arbetslaget
Varje höst ser vi över barngruppen genom barnintervjuer,
observationer osv. Utifrån detta bestämmer vi hur vi ska arbeta under året.
Vi arbetar med att barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin verksamhet. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation.
Den lokala arbetsplanen uppdateras varje höst/vår på planeringsdagen.
Vi utvärderar verksamheten kontinuerligt under året med hjälp av olika uppföljningsverktyg.
På våren gör vi underlaget för kvalitetsredovisningen som Förskolechefen sedan sammanställer.
Tal och språkutveckling
Vi fyller i ett TRAS-schema för alla barn med ett språk. Sedan sammanställer vi samtliga på ett och samma schema för att få en överblick på barngruppen och hur vi ska arbeta med språkutveckling.
Språkdomäner fylls i tillsammans med föräldrarna på uppföljningssamtalet.
Portfolio
Vi dokumenterar barnens positiva utveckling och lärande. Portfolio är ett ständigt pågående arbete där vi alltid utvecklar oss. Vi får in
läroplanen i vårt arbete med portfolio och använder det i samtal med föräldrarna.
