Styrelse: Erland Wessberg,

Styrelse:

Erland Wessberg, direktOr, Svenska Varv AB (ord/Orande)

Kjell Andersson,

verkstadsingenjOr, Uddevallavarvet AB, arbetslagarrepresentant

Jan Olof Carlsson,

bergsingenjOr, Styrelsen fOr Teknisk Utveckling

Lennart Carlson, svarvare, Uddevallavarvet AB Skandiaverken, arbetslagarrepresentant Gunnar Gustafsson, genera/direktOr, CiviljOrsvarsstyrelsen

Gunnar Kratz, inkOpare, Uddevallavarvet AB, arbetslagarrepresentant Karl-Henrik Pettersson, bankdirektOr, FOrsta Sparbanken

Per Sandberg, direktOr, Svenska Varv AB

Rune Ulfstad, varvsarbetare, Uddevallavarvet AB,

arbetstaga"epresentant

Ingvar Trogen,

direktOr, Uddevallavarvet AB (VD)

Revisorer:

Stig Ekwall, auktoriserad revisor, Sillen & Jacobsson AB Lars Elvstad, auktoriserad revisor, Sillen

& Jacobsson AB

Göran Tidström, auktoriserad revisor, Ohrlings Revisionsbyrå AB

Suppleanter:

Harry Ahlman, auktoriserad revisor, Sillen

& Jacobsson AB

Nils Brehmer, auktoriserad revisor, Ohrlings Revisionsbyrå AB

Aktieägare:

Svenska Varv AB, Göteborg

Fem år i sammandrag

Mkr 1982 1981 1980 1979 1978

Fakturerad försäljning 821,6

778,3 741,3 763,5

544,9

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 143,0

68,8 2,9

132,6

89,3

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

-

313,1

-

138,1

-

182,3 169,9 -

67,4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

¹> -

306,9

-

134,6

-

269,8 117,9

-

169,3

Investeringar i anläggningar 12,8 8,4 4,6 5,1 14,8

Planenliga avskrivningar 27,9 34,1 34,8 39,8 38,4

Eget kapital 220,0 220,0 220,0 220,0 220,0

Balansomslutning 2.859,7 2.838,1 2.791,4 2.842,3 3.023,8

Löner och sociala kostnader 315,0 309,7

270,9 257,6

259,3

.. Jntal anställda 2>

2.705 2.811 2.761 2.905 3.177

Tkr

..,.J<örsäljning,

per anställd 303,7 276,9 268,5

262,8

171,5

__ )öner och sociala kostnader,

per anställd 116,5 110,2 98,1

88,7

81,6

Investeringar, per anställd 4,7 3,0 1,7

2,0

4,7

Bokfört anläggningsvärde, per anställd

•>

94,7 93,3 101,3 129,8 151 ,l Bokfört anläggningsvärde inkl fartygsandelar,

per apställd o

135,8 150,6 176,7 206,6 228,0

l) Efter extra nedskrivning på anläggningar med 82,0 Mkr 1980, 83,0 Mkr 1979 och 90,0 Mkr 1978.

2) Uppgiften är baserad på årsarbetstimmar enligt ATP-metoden. For 1982 är dock tjänstemännen beräknade utifrån medelantal anställda under året.

Orderstock 1 Orderstock

~ Orderingång tusen dwt

1~ - - - -- - - -- - - -- -- -- - -

1000 ----~---

:--- ~-

78 79 80 81 82

Orderstocken omfattar inneliggande beställ- ningar av fartygstonnage vid utgången av respektive år.

Levererat tonnage Levererat tonnage

tusen dwt

1 000---

800 - - - -- -- - - -

600 - - -- - -- -- -- -- - - -- - - --

400 - -- -- - - - - - - -- - - -- -- - - -

78 79 80 81 82

Variationerna i levererat tonnage beror på de faktiska leveranstidpunkterna och återger därför ej produktionsvolymen under resp. år.

Fakturering Fakturering (totalt) - varav export Mkr

~

---

750

600

r l _ l

450

l l

_l

300 '. ^l

150 et

l

_l

'

l 11

. l

^l

-

78 79 80 81 82

Den fakturerade försäljningen anger det to- tala försäljningsvärdet för under resp år le- vererade fartygsnybyggen, andra produkter och fraktintäkter.

VD kommenterar

På bara mer än något decennium - från 1970 till 1983 - har världshandelsflottans samlade tonnage mer än fördubblats från 300 milj dwt till ca 650 milj dwt. Tankton- naget tredubblades från 100 till 300 milj dwt, och för bulktonnaget var ökningen ännu större, nämligen från 50 till 175 milj dwt.

OPEC-ländernas oljeproduktion, som ökade med drygt 30 procent under 1970-ta- let, har sedan 1979 stadigt minskat och är nu återigen nere på 1970 års nivå. Världshan- deln med övriga bulkvaror är endast obetyd- ligt större än för tretton år sedan. Sålunda sjönk exempelvis de sjöburna koJtranspor- terna till 80 milj ton under 1982 mot 100 milj ton året innan.

Det väldiga tonnageöverskott, som därvid uppstått, har tagit sig uttryck i en ständig ökning av uppl~da fartyg under de senaste åren. I maj 1983 var sålunda över 90 milj dwt upplagt, huvudsakligen VLCC och ULCC, dvs stora och mycket stora tankfar- tyg. Därtill kommer att större delen av den seglande tankflottan går med reducerad fart för att spara bränsle, och ytterligare ett visst överskott finns dolt i form av långa vänteti- der i hamn och råoljelagring i fartyg.

Ljuspunkter i mörk marknadsbild Dagens sjöfartsbild i kombination med den stora överkapaciteten inom världens varvs- industri ger sålunda en mycket mörk bild, som dock inte helt saknar ljuspunkter.

Upphuggningen av äldre, oekonomiskt tonnage fortsätter att öka. 1981 gick drygt 12 milj dwt till skrotning, och 1982 fördubb- lades denna siffra. Om nuvarande tendens håller i sig, bör minst samma mängd ton- nage, dvs ca 25 milj dwt, komma att säljas till upphuggning under 1983. Den tonnage- grupp som minskar mest är allt yngre år- gångar av VLCC och ULCC, och det är också inom denna kategori som det största

överskottet finnes. ·

Av det upplagda tonnaget beräknas dock ungefär hälften aldrig komma i trafik igen, då det är alltför oekonomiskt i drift och/eller inte uppfyller nya, strängare krav beträffande miljösäkerheL

För kemikalietankers kan väntas ökad ef- terfrågan, då många nya petrokemiska in- dustrier nu under anläggning går in i pro- duktionsfasen under de närmaste åren.

Minskning av produktionsvolymen

Uddevallavarvets produktionsvolym har successivt anpassats till den nivå om 2,2 mil- joner direkta produktionstimmar, som fast- ställts i den s k strukturplanen från 1979.

Den fortsatt svaga fartygsmarknaden har för svensk varvsindustri motiverat en ytterli- gare reduktion av kapaciteten. För Uddeval- lavarvets del innebär detta, att verksamheten dras ner med ytterligare 20 procent att ge- nomföras under 1983-1984. Personal- styrkan beräknas därmed minska från ca 2.900 till knappt 2.500. Vi anser oss kunna

genomföra personalminskningen i huvudsak genom naturlig avgång och förtidspension- ering i viss utsträckning.

Koncentration till dockan

I samband med den minskade produktions- volymen sker en koncentration av verksam- heten till dockan. Detta kommer att kräva vissa investeringar men innebär samtidigt vä- sentliga besparingar i form av minskade ser- vice- och anläggningskostnader.

Några praktiska begränsningar i fråga om fartygsstorlek och -typ finns inte i nuvaran- de varvslayout. Byggdockan, med dimen- sionerna 400

x

l 00 m och med dockbotten 10,2 m under medel vattenytan, ger möjlighet att bygga alla slags typer av fartyg. Mindre fartyg kan byggas två eller flera samtidigt.

Dockans stora djup medger byggande även av mycket tunga fartyg, exempelvis tankers för arktisk trafik. Dess stora bredd kan bli ytterst värdefull för koncernens framtida offshoreprojekt och eventuella prefab-en- heter.

Marknadsfilosofi

Vad har då Uddevallavarvet för möjligheter att hävda sig på en marknad, som i varje fall under de närmaste två, tre åren sannolikt kommer att förbli mycket kärv?

Under de senaste åren har vi sökt och fun- nit ''nischer'' på marknaden innebärande att rätt produkt funnit rätt beställare vid rätt tidpunkt. Basen för en sådan nisch kan vara nya transportmönster, som påverkar det optimala fartyget i frågor som typ, arrange- mang, storlek, dimensioner etc. Följande exempel får belysa detta:

• Hösten 1977 presenterade Uddevallavar- vet sin Arramaxtanker, som då var det bre- daste fartyget i sin storleksklass. Den bäran- de iden var att fartyget med sin dödvikt på 80.000 ton hade samma längd och djupgåen- de som en konventionell 50-55.000 dwt tan- ker, dvs kunde anlöpa samma hamnar men med ca 5007o ökad transportkapacitet. Av denna typ levererades sju fartyg åren 1980-81.

• 1979 levererade varvet sin första multi- grade OBO carrier på 55.000 dwt. Hög flexi- bilitet och rengöringsvänlighet medförde att

"ballastbenet" drastiskt kunde nedkortas.

Fartyget uppfyllde redan från början både dagens !MO-regler och de säkerhetsregler som sedan kom att gälla denna typ av fartyg.

Detta resulterade i en längre serie på f n 13 fartyg med leverans in på 1984.

• l maj 1983 levererade varvet sin "nästa generation bojlastningsfartyg", en l25.<XX>

dwt skytteltanker för det norska Statfjord- fältet. Detta fartyg är helt unikt och präglas av framför allt mycket låg bränsleförbruk- ning (ca 2007o lägre än konkurrenterna), god manöverförmåga och hög driftsäkerhet. På en aktiv offshoremarknad kan vi se en fort- sättning på denna fartygstyp.

Det som främst kännetecknar dagens ut- veckling på fartygssidan är den hårda kost-

nadsjakten. Jag tänker då i första hand på bättre bränsleekonomi - inte bara tack vare nya, bränslesnåla motortyper, som är all- mänt tillgängliga på marknaden, utan i minst lika hög grad genom maskinarra,nge- mang och skrovutformning, dvs områden som kräver en hög grad av teknologiskt kun- nande hos varven. Moderniseringen, utveck- lingen och kostnadsjakten går vidare ut på konstruktion av underhållsvänliga ·fartyg.

Härtill kommer nya lagar och krav avseende miljösäkerhet som inte kan uppfyllas av äld- re tonnage. Allt detta beaktas noga vid Ud"

devallavarvet då vi projekterar morgonda- gens fartyg, och jag vågar hävda att vi är fö- regångare på många av dessa områden.

Uddevallavarvet marknadsför i dag fle!~

olika nya fartygstyper:

• 70.000 dwt Panmax produkttanker med dubbelbotten och dubbelskrov, god kubik och i övrigt mycket goda prestanda

• 60.000 dwt OBOlCON av en helt [~

konstruktion som utöver vår tidigare OB ¹ typ även kan föra containers och övriga en- hetslaster

• en förstorad Aframax-tanker på 90.000 dwt med mycket goda prestanda

• bojlastningstankers i olika storlekar

• dessutom är flera andra intressanta far- tygstyper under utveckling.

Med den korta orderstock som Uddevalla- varvet nu har, ligger vår nästa leveranstid för nybeställningar under andra halvåret 1984.

Detta kommer naturligtvis att ställa stora krav på vår produktionsapparat och organi- sationen i övrigt, speciellt i fråga om helt nya fartygstyper. Men å andra sidan innebär det också en konkurrensfördeL Efter en formlig beställningsrusch på framför allt mindre bulk carriers till för köparen mycket lockande pri- ser och fmansiella villkor är nu många japan- ska och sydkoreanska varv belagda in på

J.

dra halvåret 1985. Intresset att sälja till nuva':' rande lågpriser för senare leverans än så är nu påtagligt mindre, och sedan årsskiftet kan noteras en prisuppgång på 5-lOOi'o.

Befintligt äldre tonnage kan rimligen in•-· på något sätt mäta sig med de fartygstyp..._, ¹ som vi nu marknadsför eller har under ut- veckling vid Uddevallavarvet, även om kapi- talkostnaderna för det äldre tonnaget under en övergångstid är lägre. Den långa regres- sionen inom vår bransch har tagit hårt på krafterna för all världens varv - och inte minst då de svenska. I Sverige är det endast Uddevallavarvet som bygger de fartygstyper som jag tidigare har berört. När världshan- deln en gång återgår i mer normala spår, när konsumtionen återigen ökar - och många tecken tyder på att vi alltmer närmar oss denna avgörande vändpunkt - då finns det en framtid inom sjöfarten för det tonnage som vi nu utvecklar vid Uddevallavarvet.

o

Arsredovisning och koncernredovisning 1982

Förvaltningsberättelse

1982 i sammandrag

Under året har från Uddevallavarvet levererats fyra fartyg på tillsammans ca 198.000 dwt.

Fyra nya order har tecknats på totalt ca 181.000 dwt.

Orderstocken vid årets utgång upp- gick till nio fartyg på sammanlagt ca 525.000 dwt.

Resultatutvecklingen för året har va- rit positiv vad gäller själva varvspro-

-·-

';Uktionen. I jämförelse med föregåen-

-

de år ser utvecklingen i sammandrag ut

som följer:

Mkr 1982

1981

- ~rvsproduktion

.,{gna fartygsandelar Reservering för kundengagemang Totalt resultat före bokslutsdisposi- tioner och skatt

107,7

15,3 - 4,0

-

13,1

- 306,9

-

134,6 Det förbättrade resultatet för varvs- produktionen är bl a en följd av högre prisnivå samt att effektiviseringar kun- nat ske i tillverkning och administra- tion på grund av att tre av leveranserna var seriebyggen. Resultatet är för årets leveranser opåverkat av statligt varvs- stöd.

Resultatet för egna fartygsandelar

-"ar negativt påverkats av vår andel i en

~,brtanker som under

året varit utan sysselsättning.

Den ytterligt dåliga fraktmarknaden

har medfört, att några av våra kunder

··. ltder året råkat ut för akuta ekono- _liska problem. Vi har därför sett oss nödsakade att göra avsättningar för osäkra kundfordringar. Av dessa av- sättningar avser 123,7 Mkr årets leve- ranser. Detta medför att det totala re- sultatet försämrats jämfört med före- gående år.

Per 1.1.82 överfördes ett antal äldre engagemang till Zenit Shipping AB.

Uddevallavarvet har under tidigare år gjort nedskrivningar av dessa till då aktuella marknadsvärden.

Personalstyrkan har planenligt min- skat som en följd av låg rekryterings- aktivitet.

Investeringarna har visat en liten uppgång men ligger fortfarande på en mycket låg nivå.

Frakt- och fartygsmarknaden Utvecklingen av världsekonomin visa- de under året en nedåtgående trend.

Denna tillbakagång medförde också negativa konsekvenser för världshan- deln och därmed den internationella sjöfarten. I stort sett samtliga typer av tonnage påverkades

i

större eller mind- re utsträckning härav.

Nedgången har slagit kraftigt mot torrlastfrakter. Framför allt har den alltmer försämrade situationen för stålindustrin haft ett kraftigt inflytan- de på utvecklingen för dessa.

Även för oljetransporter har utveck- lingen varit negativ. En orsak härtill, förutom minskad oljekonsumtion,

är

det förändrade transportmönster för olja som blivit en följd av att länderna kring Persiska Viken såväl absolut som relativt sett minskat sin betydelse som leverantörer av olja. På grund av att oljeutvinningen i stället ökat i betydel- se i länder som ligger närmare de stora förbrukarna, har såväl antalet preste- rade tonkilometer som storleken på det erforderliga tonnaget minskat.

Även för andra produkter än olja och torra bulklaster var tendensen ne- gativ under året, om än inte i samma omfattning.

Som en följd av denna - nu under flera år pågående - nedgång av den sjöburna handeln minskade det totala tillgängliga tonnaget under 1982 med 6,4 milj dwt eller ca l procent. Detta är första gången sedan depressionen på 30-talet som världshandelsflottan min- skat. Nedgången har emellertid förde- lat sig ojämnt. Således har tankerton- naget gått ned kraftig

t,

medan bulk- carrier-flottan ökat. För övriga typer har förändringarna varit små.

Cirka 30 milj dwt skrotades under året, vilket nästan innebär en fördubb- ling jämfört med 1981. Den absolut övervägande delen av skrotningen av- såg tankers.

En ytterligare indikation på utveck- lingen

-

av världshandelsflottan är att nybeställningarna kraftigt understeg leveranserna. 12,6 milj dwt nyteckna- des, meåan 25,8 milj åwt ievererades.

Huvuddelen av nya order tecknades under första halvåret.

Varvens orderböcker omfattade vid

slutet av

år 1982 ca 40

milj

dwt. Av

dessa beräknas

22 milj

dwt levereras innevarande år. Eftersom ytterligare 30 milj dwt beräknas skrotas eller på annat sätt försvinna under året, inne- bär detta att

· världshandelsflottan

kommer att krympa även under 1983.

Trots denna utveckling för världs- handelsflottan totalt uppvisar flera fartygstyper en kraftig obalans. Värst drabbad har tankermarknaden blivit.

För denna har tonnageöverskottet ökat under 1982. Detta beror som tidi- gare nämnts såväl på att mängden transporterade oljeprodukter sjönk som på att den genomsnittliga tran- sportsträckan blev kortare. Då samti- digt fartyg som tidigare haft sysselsätt- ning som lagringsfartyg återleverera- des, blev uppläggningen av tankerton- nage den

största hittills.

Genom en kombination av felslagna förhoppningar om ökade bu

lktran-

sporter av kol, malm och

spannmål

och stora leveranser från varven av bulktonnage, så ökade också under året alltmer överskottet för denna ton- nagetyp.

Även för övriga fartygstyper upp- stod särskilt mot slutet av året överka- pacitet inom flera områden

.

En konsekvens av den rådande marknadssituationen blev att

fraktlä- get efter

hand alltmer försvagades.

Bland tankers drabbades

speciellt

de

stora fartygen. Fraktsatserna för dessa var mycket låga och täckte inte vid alla

tillfällen ens driftsko

stnaderna. För

medium- och småtonnage var konse- kvenserna inte riktigt lika allvarliga.

Generellt sett

låg emellertid

även frak- terna för denna typ av tonnage på en

så

låg nivå, a

tt de inte täckte mer än

driftskostnaderna och en viss del av räntorna.

Vissa

förhoppningar hyses

nu om att de strängare regler

för

fartygens ut- rustning

som skall träda

i kraft kom- mande höst kommer att medföra att äldre tonnage inte längre kan konkur- rera och att ombyggnadskostnaderna för detta blir

för höga.

En positiv ef- fekt på frakterna kan möjligen uppstå härigenom.

Också på bulkmarknaden, som un-

der de tidigare åren visat

en

bättre

fraktnivå än tankmarknaden,

sjönk

frakterna kraftigt under året. Detta in-

nebar, att framför allt fartyg som tran- sporterar lösa bulklaster ej heller de kunnat uppnå frakter som täckte hela räntekostnaderna.

Ä ven efter årsskiftet har marknaden fortsatt i stort sett utan några större förändringar. I vissa fall har snarare en y tterligare försämring skett. De ten- denser till förbättringar som i några avseenden observerades under senare delen av 1982 låter således vänta på sig.

Den beskrivna situationen har med- fört, att redarnas intresse för att be- ställa nya fartyg har varit mycket svalt.

Trots detta tecknade Uddevallavar-

vet fyra nya fartygskontrakt under året -

en 16.000 dwt product-distribution tanker och tre 55

.000 dwt OBO-car-

riers

.

För denna senare order om tre fartyg har vi fått s k U-landsstöd på sammanlagt 125 Mkr. Genom denna order har vi o

ckså fått en ovanligt lång

serie om hittills 13 fartyg av denna typ.

I likhet med föregående år uppgick orderstocken vid årsskiftet till nio far- tyg om sammanlagt ca 525.000 (ca 544.000) • dwt. Detta innebär, att var- vet har sysselsättning till mitten av 1984, men att en nedgång kommer att märkas på vissa avdelningar redan un- der 1983

.

Leveranser

Under 1982 levererade Uddevallavar- vet fyra (fem) fartyg på tillsammans

1

198.300 (367.000) dwt.

.

Årets första leverans, M/ T Oktella, en product carrier på 34.800 dwt, leve-

l rerades till Rederi AB Oktetten, Stock-

1 holm.

De övriga tre leveranserna avsåg

54.500 dwt OBO carriers. Den första, M/S Thorgull, gick till Tennevaids

Tankrederi A/ S, Grimstad, den andra,

M/S Viking Cape, till Norse Shipping

Co (Pte) Ltd, Singapore, och den tred- je, M/S Geranta, till A

/

S Gerrards Re- deri, Kristiansand.

De tre senare fartygen är en vida- reutveckling av de fartyg av samma slag som levererades under 1979. Vida- reutvecklingen gäller främst ytterligare förbättrad driftsekonomi, ökad pump- kapacitet och större flexibilitet.

Huvudmotorn är

en B&W typ

•) Motsvarandt uppgifter för 1981 inom parerucS.

6L80GFCA på 16.000 hk, vilken byggs på varvet. Denna motor ger en sänk- ning av bränsleförbrukningen jämfört med den tidigare modellen. Dessutom har installerats en turbogenerator på 700 kW, som via en avgaspanna ut- nyttjar avgasenergin från huvudmo- torn. På

så sätt behöver fartygets

hjälpmaskiner under normala drifts- förhållanden inte förbruka någon die- selolja till sj ö ss.

Lossningskapaciteten

' har jämfört

med de tidigare fartygen ökats med ca 50 procent. Detta har kunnat ske ge- nom att turbogeneratorn även i denna

situation nyttjas och använder den ängenergi som alltid erhålles vid fram-

ställning av den nödvändiga inert-

gasen. Totalt har detta arrangemang inneburit en förbättrad driftsekonomi.

Varje lastrum är försett med var sin deep-well pump arrangerad i resp skottstoL Detta ger en mycket stor flexibilitet med tanke på olika typer av produktlaster etc. Genom att varje pump är kopplad till två intilliggande lastrum, kan varje lastrum vid beh((

;.,

betjänas av två pumpar. På

så sätt karr

en ökad pumpkapacitet utnyttjas, även vid en dellossning av fartyget. Detta

MIS Viking Cape på 54.500 dwt lJr ett kombinationsfartyg f6r o/ja/bulk/malm (OBO).

Hon levererades till Norse Group, Singapore, den l juli 1982 som detfemte i en serie på f n tretton fartyg av denna typ som Uddevallavarvet bygger f6r olika utllJndska beställare.

(Foto: Bewe Bild, Göteborg).

ger även en ökad flexibilitet under loss- ningsförloppet, vilket är mycket vik- tigt med tanke på fartygens stabilitets- egenskaper.

Produktutveckling

En medveten strävan för Uddevalla- varvet har varit att bygga fartyg efter egna arrangemang. Genom att tilläm- pa denna filosofi anser vi oss ha större möjlighet att få fram fartyg som pas-

--~ar vissa marknadssegment väl och

-- · S Om

därför ofta kan byggas i större se-

rier. Härigenom kan vi såväl få bättre täckning för våra utvecklingskostna- der som uppnå fördelen av lägre till- ..---'f,erkningskostnader.

-

1 För att en sådan filosofi skall lyckas, krävs emellertid en mycket noggrann kännedom om aktuella utvecklings- trender på marknaden och en god tek- nisk kompetens för att kunna ta fram typer som passar för dessa och där- igenom erövra en nisch på marknaden.

Vad som kan påverka uppkomsten av en sådan nisch kan vara nya tran- sportmönster som i sin tur inverkar på det optimala fartyget i olika avseenden såsom typ, arrangemang, storlek, di- mensioner etc.

Följande exempel kan ges på far- tygstyper som utvecklats vid varvet som en följd av denna filosofi.

Hösten 1977 presenterade Uddeval- _.avarvet sin Aframaxtanker, som då

var det bredaste fartyget i sin stor- leksklass. Genom sina dimensioner kan detta fartyg anlöpa hamnar till vil- l(;a fartyg med dittills traditionella stor- - ~ksrelationer endast kan föra ca 2/3

av den lastkapacitet som vår tanker har.

1979 levererade Uddevallavarvet sin första multigrade OBO-carrier. Denna typ kan utöver ordinära bulk- och olje- laster även hantera upp till sju olika oljeprodukter. På grund av denna flexibilitet samt en mycket rengörings- vänlig konstruktion kan ballastbenet drastiskt avkortas. Härigenom har far- tygstypen uppnått avsevärda driftseko- nomiska fördelar jämfört med mer tra- ditionella typer.

Det bojlastningsfartyg som ingår i vår orderstock är en ytterligare utveck- ling av våra tidigare leveranser av sam- ma koncept. Detta fartyg är i flera av-

seenden resultatet av ett nytänkande.

Vid sidan av möjligheten att kunna las- ta olja i öppen sjö utmärkes det fram- för allt av mycket låg bunkerförbruk- ning (ca 20 procent lägre än konven- tionella fartyg), stor manöverförmåga - vilket gör att bogserbåtar normalt sett inte behöver utnyttjas - samt hög driftssäker het.

Ytterligare nya typer med innova- tioner i avsikt att ge fartygen en drifts- ekonomisk fördel är under utarbetan- de och har lanserats på marknaden.

Genom tillämpning av den produkt- filosofi som ovanstående exempel är ett uttryck för, har varvet lyckats att ta order även under generellt sett mycket svåra förhållanden för branschen. Yt- terligare en fördel med denna filosofi är som nämnts, att fartygen ofta kan byggas i serier och därigenom tilllägre kostnader, samtidigt som de ger bestäl- laren driftsekonomiska fördelar.

Investeringar

Investeringarna i anläggningstillgångar har legat på en något högre nivå än förra året, nämligen 12,8 (8,4) Mkr.

En blästrings-och målningsanläggning för utrustningsdetaljer har under året tagits i bruk. Denna kommer att avse- värt rationalisera vår ytbehandling av sådana detaljer.

Personal

Antalet anställda har visat en sjunkan- de utveckling sedan 1975.

Visserligen skedde - som beskrevs i föregående årsredovisning - en viss uppgång under 1981 och första delen av 1982 - huvudsakligen genom in- tagning till vår verkstadsskola - men f o m mitten av året har personalstyr- kan ånyo sjunkit genom naturlig av- gång.

Detta förhållande återspeglar en nödvändig anpassning av varvets ka- pacitet i beaktande av den för tillfället rådande marknaden för fartygsny- byggnader.

Den ökning av personalstyrkan som kortvarigt skedde vid årets ingång omfattade emellertid inte tjänstemän.

Tvärtom har genom en ytterligare trimning och anpassning av organisati- onen antalet tjänstemän minskat ge-

Personalomsättning och frånvaro Kollektivanst pers

Frånvaro

% Omsättning

Tjänsteman och arbetsledare

• • Frånvaro - Omsättning

18----- -- - - -- -- -

15

---

12--- -- - - -

3 - - --!n

78 79 80 81 62 Diagrammet visar de olika personalkategori·

ernas frånvaro och omsättning under åren.

Frånvaron visar hur stor andel av personal·

kapaciteten som totalt ej kunnat utnyttjas, medan omsättningen visar hur stor perso- nalandel som slutat under resp. år.

nom naturlig avgång under året.

Personalomsättningen sjönk kraf- tigt för både tjänstemän och arbetare.

Orsaken härtill är främst en generellt lägre rörlighet hos arbetskraften be- tingad av den allmänt låga aktiviteten på arbetsmarknaden. Även det förhål- landet, att vi under senare delen av året inte återanställt personal mer än i un- dantagsfall får samma effekt.

Frånvaron har däremot visat en motsatt utveckling. Den har stigit för såväl arbetare som tjänstemän. För ar-

Medelantal anställda och löner

Medelantal anställda- Löner och ersättningar Sociala kostn och allm arbetsgivaravg Medelantal anställda _,.---- Mkr

3600---7----...,.(C---300 3000 ---~~~:=_

_ _ ___ _

250

2400 - - - -- -- · - - - -- -200

1~ - - - -- -- -- - - - - ____ _;. ___ 150 1200 - ---- - - --- - -·- --·--- -··- 100

600 -·- -- - -- ---- 50

78 79 80 81 82 Diagrammet visar utvecklingen av medelan- talet anställda och lönekostnaderna (inklusi- ve sociala kostnader och arbetsgivaravgift) under åren.

betarnas del innebär detta den högsta noteringen för de senaste fem åren.

För tjänstemännen har ökningen skett

till

en nivå strax under den som varit rådande under denna period bortsett från en tillfällig nedgång förra året.

Antalet anställda vid årets utgång uppgick till2.912 (3.005) personer. Av dessa arbetade 241 (242) på deltid.

Medelantal anställda

Årsanställda

*) 1982

1981 Uddevalla kommun

2.486

2.574 Lysekils kommun - - -

219

237

2.705

2.811

•J Antalet Ananilalida ar vad galler 1981 framräknade enligt den s k ATP-metoden. För 1982 har denna metod använts för arbe- tare medan tjanstemannen beräknats som ett månadsgenomsnit t.

Löner

och

ersättningar

Mkr

1982

1981

Styrelse och verk-

ställande direktör

Ot6 0,6 Övriga anställda

222,4

216,0

22390

216,6 Sociala kost·

nader, arbets-

givaravgifter

~ ~

315,0

309,7

Resultat

Den förbättring av resultatet för varvsproduktionen som skedde förra året har under 1982 ytterligare för- stärkts. Med varvsproduktionen avses därvid nybyggnadsverksamheten, öv- rig tillverkning vid varvet samt den del av skandiaverkens produktion som säljs externt. Resultatet för denna del uppgick till107,7 (15,3) Mkr. Hänsyn har därvid tagits till såväl avskrivning- ar som den andel av finansnettot som avser denna del av verksamheten.

Förbättringen beror på att större de- len av avtalen för de nybyggen som le- vererats under året tecknades i en period då prisläget var bättre än för fö- regående års leveranser. Dessutom har

kostnaderna

kunnat

pressas såväl

ge-

nom ett allmänt rationaliseringsarbete som genom att erfarenheter vunnits vid byggandet av fartygen p g a serie- effekter. Det redovisade resultatet för årets leveranser har inte påverkats av något specifikt varvsstöd.

Resultatet för egna fartygsandelar uppgick till - 4,0 (- 13,1) Mkr. Till större delen beror förändringen på att vår andel i

T /T

Nanny överförts till

Zenit Shipping AB f o m årsskiftet

1981/82.

Varvsproduktionen plus egna far- tygsengagemang visar sålunda ett sam- manlagt överskott på 103,7 (2,2) Mkr.

I

marknadsavsnittet har vi redogjort för de stora problem som redare, som huvudsakligen är engagerade i tank- och bulkrnarknaden, varit utsatta för under året. Konsekvenserna härav

är

för en del av våra kunder, att de frakt- intäkter de kan uppnå för sina fartyg endast täcker driftskostnaderna och en varierande del av räntekostnaderna.

Dessa redare har följaktligen ham- nat i den situationen att de inte l{an fullgöra sina finansiella åtaganden gentemot oss. Då samtidigt marknads- värdena på vissa av de aktuella farty- gen sjunkit, så att de understiger kvar- varande skuld till oss, har vi tvingats göra reserveringar i bokslutet för dessa kundfordringar med 410,6 (136,8) Mkr. Härav har 41,2 Mkr reserverats som avdragspost bland ränteintäkter.

Av reserveringarna avser 123,7 Mkr fartyg som levererats under året samt 286,9 Mkr tidigare års leveranser. Vid en konjunkturuppgång räknar vi med att dessa reserveringar eller del därav skall kunna återvinnas.

Trots att varvsproduktionen under året lämnat ett mycket tillfredsställan- de överskott och egna andelar endast ett mindre underskott, så blir ändå to- tala resultatet före bokslutsdisposi- tioner och skatt negativt p g a de nämnda reserveringarna för kundford- ringsrisker och uppgår till - 306,9 (-134,6) Mkr.

Den under året genomförda devalve- ringen

..

har haft begränsad inverkan på årets resultat.

För närmare kommentarer till de olika posterna i resultaträkningen hän- visas till noterna.

Finansiering

Den långfristiga upplåningen under året, 515,3 (732,7) Mkr, avsåg i huvud- sak finansiering av levererade fartyg.

Av årets fyra leveranser var den första en kontantorder, medan för de övriga

tre kredit lämnades till beställarna i US

dollar. Vi har refmansierat oss för de lämnade krediterna i samrna valuta. Vi har därvid erhållit sedvanliga OECD- villkor.

Refinansieringslån amorterades

u~' ₁

der året med 144,4 (288,3) Mkr. Dess·

utom minskade de med 764,7 (249,4) Mkr p g a överförandet av under

"Koncernförhållanden" nämnda rede-

riengagemang till Zenit Shipping A§

₁

De långfristiga skulderna uppgiclC vid årets slut tilll.728,9 (1.869,0) Mkr.

Härav utgjorde 1.287,9 (1.558,5) Mkr finansiering av utestående fartygskre- diter.

Fartygskreditgarantier har vid perio- dens utgång totalt utnyttjats med 1.871,8 (1.574,2) Mkr.

Likviditeten har minskat i förutsedd takt under året. Den kommer på mot- svarande sätt att öka under innevaran- de år.

Koncernförhållanden ,-,

₁

Utöver Uddevallavarvet AB ingår det"' helägda skandiaverken AB i koncer- nen. skandiaverken är ett fastighets- förvaltande bolag med säte i Lysekil.

Den verksamhet som äger rum i

föret~,...

gets fastigheter drivs inom ramen föt-:

1

Uddevallavarvet AB och ingår således i moderbolagets redovisning. På grund av de mycket obetydliga ekonomiska

konsekvenser

som fastighetsförvalt-

ningen har för koncernen lämnas ingen koncernredovisning

utan endast resul-

tat-

och balansräkningen för moderbo-

laget redovisas.

l Uddevallavarvet innehar 11 procent

av aktierna i Rederi AB Oktetten. Ge- nom

avtal har varvet emellertid be-

stämmanderätt

och resultatansvar i

detta bolag, ·· vars huvudsakliga till-

gångar utgöres av två av varvet levere-

rade rnotortankfartyg. Dessa är ut-

chartrade enligt långtidsavtal på bare

boat-basis som täcker såväl avskriv-

ningar som finansieringskostnader.

Bolaget har icke konsoliderats i kon- cernredovisning för Uddevallavarvet.

Uddevallavarvet AB är i sin tur dot-

terbolag till Svenska Varv AB. Av våra

Fartygsengagemang

V arvet äger andelar i ett antal partre- derier. Hänsyn har tagits till de ekono- miska konsekvenserna härav i varvets

;edovisning.

externa leveranser har l ,O procent gått till systerföretag inom koncernen, medan

4,8

procent av våra inköp kom- mer från andra koncernföretag.

De

fartyg som varvet har andelar i är följande:

~Namn Dwt )

T

/T Norseman 232.300

M/S Polycrusader

118.500

M/T Polytrader

127.700

M/T Polytraveller

127.700

Polytrader och Polytraveller har lång- siktiga

certepartier till tillfredsställan-

de villkor. De har därför inte påver-

kats av den dåliga konjunktur som un-

der året rått på marknaden utan har vi- sat ett positivt totalresultat.

Även Polycrusader har trots den

-~indre

goda marknaden

för

bulkfar-

l _.iyg

kunnat drivas med ett acceptabelt

resultat.

Genom den extremt dåliga markna- den för stora tankfartyg har Norseman

-

\egat upplagd under året. Detta har ne-

( __ Jativt påverkat resultatet för våra far-

tygsandelar.

Totalt innebär detta, att hela rederi- rörelsen visar ett visst underskott efter avskrivningar och räntor.

Det engagemang som Uddevallavar- vet hade i Jörgen P Jensen Rederi A/S liksom andelen i T

/T N ann y har per l

januari

1982

överförts till Zenit Ship- ping AB.

Samma förhållande gäller de kund- fordringsengagemang som vi tidigare hade i rederierna Hansen-Tangen 4

samt Vaboens Rederi A/S. Genom att

även dessa f o m årsskiftet överfördes

till

Zenit Shipping AB, har vår verk- samhet under

1982

inte påverkats av dessa rederiers resultat.

Huvudredare

Varvets

andel

OJo Odd Godager

&

Co

12,5

Einar Rasmussen

25,0

Einar Rasmussen 40,0

Einar Rasmussen

35,0

skandiaverken

skandiaverkens inriktning har under året varit oförändrad. Detta innebär, att cirka hälften av dess produktion bestått av underleveranser till varvet, huvudsakligen i form av däckssektion- er till fartyg samt hjälpmotorer och att resterande del sålts externt på markna- den. Denna

senare

del ingår i varvets leveransvärde med

25,5 (22,7)

Mkr.

Genom den minskning av varvets fartygsproduktion, varom beslut fat- tats samt p g a den generellt dåliga

·marknaden

för legatillverkande före- tag, har skandiaverkens ordersituation successivt försämrats. Försöken att få

ut en egen produkt på marknaden har

dessutom ännu ej krönts med fram- gång.

På grund av nödvändigheten av att anpassa administrationen till den lägre verksamhetsvolym som härav blivit följden, har under året överenskom- mits med de fackliga organisationerna att minska

tjänstemannastyrkan

med drygt

l

O-talet personer. Anställnings- stopp har vidare rått för att anpassa den totala personalstyrkan till den läg- re produktionsvolymen.

Framtidsutsikter

För den närmaste framtiden förutses en svag sjöfartsmarknad och ett fort- satt överskott på varvskapacitet

i

värl- den. Order bedörns därför inte kunna tecknas till priser som täcker kostna- derna. Regeringen har emellertid före- slagit riksdagen ett stöd för fortsatt

fartygsproduktion vid Kockums och Uddevallavarvet uppgående till

200

Mkr per år under

1984

och

1985.

För- utsättningen för detta stöd är emeller- tid att fartygsproduktionen reduceras.

Beslut har därför fattats om reduktion av personalstyrkan för direkt fartygs- produktion med ca

200Jo.

Denna ned- dragning

är

avsedd att äga rum under perioden fram t o m

1984.

För vår del

räknar vi med att klara den på kortare

tid genom huvudsakligen naturlig avgång och viss frivillig förtidspensionering.

Det är i dagens situation högst osä-

kert att lämna en prognos för resulta-

tet för

1983.

Under förutsättning att

marknaden ej ytterligare försämras,

kommer dock resultatet att bli positivt.

Finansieringsanalys

Mkr

Årets överskott/underskott

i

rörelsen Justerat resultat

Räntenetto

Realiserade

kur~differenser

Pågående produktion

Produkter i arbete, lager samt förskott tillleverantörer

Förskott

från beställare - fartyg

Lån för finansiering

av fartygsproduktion

Leverantörsskulder

Kundkrediter

Växelfordringar - fartyg Kundfordringar

Refinansieringslån - fartyg Egna fartygsandelar

Refinansieringslån egna fartygsandelar Anläggningar

Investeringar Utrangeringar Investeringslån Övrigt

Övriga lån

Övriga fordringar och skulder Summa

Ägarfinansierlng V llrdegarantier

Erhållna koncernbidrag Förändring likvida medel

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

---

Finansieringsanalysen speglar årets Inkomst- och utglftsstrom- mar, vilka ar uppdelade i de viktigaste verksamhetssektionerna fOr bolaget. Analysen tnnehåller endast likviditetspåverkande faktorer, varfor man med en extern räkenskapsanalys ej kan Identifiera samtliga belopp direkt ur resultat- och balansrak- nlngarna. Sklllnaden består i huvudsak av reservtorandrlngar.

Positiva tecken uttrycker tlllfbrda medel medan negativa tec- ken anger forbrukade medel.

1982

+ 223,4

*)

-45,5

o

-283,7

+ 22,9

-95,8

+

10,6

+ 132,7 -17,6 + 106,1

-

12,8 + 0,4 -~

+ 61,7 ___:..1!8,6

~7,0

-- ~!

')Reetlltat lore amnvnmgM EJ l*vtdttftapå~de poster

1 rt)(elsene koetMder Skatt

Justerat resultat

+ 170,9

+ ~.0

-1,5 + 223,4

Kassalikviditeten har beraknats som likvida tillgångar i pr~cent av kortfristiga skulder utom kundförskott Nedgången i kassalikvi- diteten för 1982 beror på att inkommande lik- vider inlevererats till moderbolaget. Med ba- lanslikviditeten avses omsattningstillgångar l relation till kortfristiga skulder. Procentta- let anger hur stor del av de kortfristiga skul- derna som tacks av likvida medel eller andra likvida tillgångar, d v s toretagets betal- nmgsberedskap.

+

177,9

-346,0

+ 221,2

-53,2

-19,9

~~~

-86,9

·X6,9

·86,9

-45,5

+

65,9 -24,3

-25,7

+ 31,0

+ 47,9 +

8,5

-556,7 -62,7

+

153,0

-8,4 -56,5

-69,8

-8716

+

497,4

+

136, l

142,6 87,0

1981

-3,9

+ 61

^'7/t 'l l

-58,2

-64,9

- 157,4 -689,1

... :-

+ 633,l_l

-55,6

-55,6

/"·

- - - ---

^.J '-.: ^l

Likviditet Kassalikviditet - Balanslikviditet

%

~

--- ---

250 _ _ _ __ _ _ _ __ _ _ _;

200

150

'""'

r-

100 ^l

50

l1 ~

_,..,,____,

- ~--

78 79 80 81 82

Resultaträkning

Mkr Not 1982 1981

- ^__,

Rörelsens intäkter:

Fakturerad försäljning l 821,6 778,3

Övriga rörelseintakter 2 33,7

Rörelsens kostnader 3 -684,4 -675,4

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar 170,9 102,9

Av~krivningar enligt plan 4 -27,9 - 34!1

J

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 143,0 68,8

Förlustreservering för kundfordringsrisker,

upplösningar l reserveringar, netto 5 -369,4

Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -226,4 68,8

_ Finansiella poster:

Rånteintäkter 6 131,5 228,7

Räntekostnader 6 -218,2 -383,3

Kursdifferenser 6 -52,3

Re-sultat efter finansiella intäkter och kostnader -313,1 -138, l

Extraordinära poster:

Vardereglering egna fartygsandelar i

6,2

^3,5

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -306,9 -134,6

Bokslutsdispositioner:

Koncernbidrag 136,1

Garanti från moderbolaget - - 308,4

Resultat före skatt 1,5 l ,5

Skatt - -1,5 - l ,5

-\rets resultat

o o

Balansräkning

Mkr Not

Tillgångar

OmsättningstillgAngar

Kassa och bank 9

Växelfordringar JO

Garanti från moderbolaget Fordran på moderbolaget Fordringar hos koncernföretag

Kundfordringar 11

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Il

Övriga kortfristiga fordringar

Material 12

Produkter i arbete 12

Förskott till leverantbrer Summa omsättningstillgångar

Anläggningstiliglogar

Aktier i dotterföretag 13

Andra aktier och andelar 13

V axelfordringar 11, 14

Långfristiga fordringar hos dotterföretag Övriga långfristiga fordringar

Summa långfristiga fordringar

Pågående nyanlaggningar Andelar i fartyg

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fast egendom Summa anläggningar

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Stallda panter

15 16 16 16

17

Solidtteten uttrycker hur stor del av balans·

omslutningen som tåcks av det egna kapita·

tet. Aterstoden ar tinansierad genom tråm·

mande kapital i huvudsak genom lån.

1982 1981

OJ l 87,0

71J4 183,9

308,4

49,3

0,7 96,7

16,7 20,5

18,9 20,:?,....,.

36,9 61,j,,

22,5 23,5

688,1 436,5

0,1 0,2

1.163,8

...,.,

979,1 ... ~

0,5 0,5

0,1 0,1

1.313,8 1.433,9

1,2 1,3

13,0

1.318,6 1.435,8

3,1 2,7

111,:! 160,8

107,3 110,1

113,0 115,7

32,7 33,9

367,3 423!2

/ ,

1.695.9

- - - -

^{1.859,v l l.. ' .}

2.859,7 2.838,1

A

2.086,0 2.588J

'-.'

Solldltet

Inklusive refinansieringslån - Ellklusive refinansieringslån

% 24 20

16

12 ,_..__

-

^{l - - f - -}

-

8

4

l 1 1

---.r.=:~'--

78 79 80 81 82

Mkr

Not 1981 1981

Skulder

Kortfristiga skulder

Växelskulder 2,1

1.1

Skulder

tiU

koncernföretag 100,2

9,2

Leverantörsskulder

62,9 52,3

skatteskuld 0,3

O, l

Upplupna kostnader och förutbetalda intåkter

109,7 96,6

Reverslån

18

278,0

413,2

1vriga kortfristiga skulder 28,5

28,1

Förskott från kunder

19 157,6 134,7

Summa kortfristiga skulder 739,3

735,3

Avsatt för förlustrisker

20

171,5

13,8

Långfristiga skulder

Växelskulder 5,7

2,6

Skuld till moderbolag 97,4

488,9

Obligationslån

21

70,0

83,6

Reverslån

22

1.487,8

1.233,3

A v skrivningslån

23

4,6 4,1

Avc;att till PRI-pensioner 60,,

53,2

Avsatt till övriga pensioner -~

^3,3

Summa långfristiga skulder 1.728,9

1.869,0

Eget kapital

Bundet eget kapital

-\ktiekapital, 220.000 aktier å nom 1.000:- 120,0

220,0

Fritt eget kapital

Årets resultat o o

l

umma eget kapital

220,0 220,0

Summa skulder och eget kapital

2.859,7 2.838, l

Ans

varsförbindelser

24 915,8 828,7

--·---

Redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna

Noterna utgör en integrerad del av resultat- och balansräkningarna.

Redovisningsprinciper

Fordringar

Fordringar värderas individuellt varvid erforderliga re-

~erveringar görs. Vid bedömning av fordringar jämte borgensåtaganden av~eende levererade fartyg har berör- da rederiers finansiella situation analyserats. För kunder som ej bedöms kunna fullgöra ~ina betalningar beräknas risker utifrån panternas - huvudsakligen inteckningar i fartyg- marknadsvärde.

Produkter i arbete

Produkter i arbete varderas till anskaffningskostnad exkl räntor under byggnadstiden. För produkter där förlust- ri8k föreHgger görs dock reservering motsvarande den beräknade framtida forlusten oavsett upparbetnings- grad. Denna för i år förändrade princip har dock inte medfört några extra konsekvenser för varvet.

An~elar i skepp

Andelarna i skepp redovisas på aktivsidan till planenligt restvarde. Om emellertid marknadsvårdet är lägre an detta nedskrives de till marknadsvarde eftersom de ej innehas för stadigvarande bruk. Ned8krivningarna åter- finns som en re!.erv på pas!.ivsidan.

Fordringar ocb skulder i utländska valutor

I varderingen av mellanhavanden i utländska valutor in-

går !>åval fordringar, orderstock som skulder. V~rde­

ringen sker till balansdagens kurs. Vid värderingen kvit- tas oreali8erade kursvinster och kursförluster mot var- andra. I det fall orealiserade kursvinster överstiger orea- liserade kursforlu&ter gottskrives ej den överskjutande delen årets resultat.

Å ven i balansräkningen ar fordringar och ~kulder upp- tagna till balan~dagens kurs. I den mån orealiserade

kursvinster uppstår i orderstocken anvandes dessa för att reducera orealiserade kursförluster på skulderna. Oår- med justeras värderingen av skulderna så att dessa avvi- ker från balansdagen& kurs. Resultatpåverkan av denna värderingsprincip framgår av not 6.

Resultaträkningen

Not l Fakturerad försäljning

Den fakturerade försäljningen hänför sig till följande grupper:

Mkr

Fartygsnybyggen Övrigt, Uddevallavarvet skandiaverken

Fraktintäkter, andelar i fartyg

1982

737,2 22,2 25,5

~ 821,6

1981

679,6 33,5 22,7 42,5 778,3

l "Övrigt, Uddevallavarvet'' ingår bland annat reservde- lar, ~ervicearbeten och maskinbearbetning. l de fall far-

tygsnybyggena fakturerats i utländsk valuta har leveram- dagens omräkningskurs anvants och gentemot kon- traktsteckningskurser för levererade fartygsnybyggen har på så sätt kursvinster på 55,3 Mkr (O) realiserats. (Se även not 3)

Det statliga beståliarstödet för årets leveranser uppgår till 27,5 Mkr. Genom de värdering!> principer som tilläm- pas har resultateffekten av detta i sin helhet gottskrivits åren 1980 och 1981.

N o t 2 Övriga rörelseintäkter

Under öHiga rörelseintäkter redovisas försäljning av, __

T/T Nanny till Zenit Shipping AB med 32,9 Mkr saml erhållet investeringsavdrag.

N o t 3 Rörelsens kostnader

Häri innefattas tillverknings- och försäljningsko~tnade( · ;-.. för sålda produkter samt administrationskostnader.- Dessutom ingår drifts- och administrationskostnader hånförbara till rederiverksamheten med 16,4 (20,5) Mkr.

Årets kostnader har även belastats med en reservering på 20,5 Mkr avseende förändring i förlustreservering för på- gående produktion. Något ytterligare av'iättningsbehov föreligger eJ. Total reservering uppgår hårefter till 22,8 Mkr. Den använda värderingsprincipen for valutaredo- visning innebår att negativa kurseffekter i fönta hand skall avräknas mot realiserade kursvinster i fakturering- en (se även not 1). Sålunda har årets realiserade kursför- luster efter ianspråktagande av valutareserv på 20,0 Mkr belastat rörel8ens kostnader med 24,0 Mkr.

Not 4 Avskrivningar enligt plan

Avskrivningarna enligt plan år baserade på anlaggning~ ..

arnas anskaffningsvården och beräknade ekonomhk~__._¹

livslängd. Andelar i skepp avskrivs med 6 O?o, byggnader och övriga industriella anläggningar med 2-5 %, kra- nar och maskiner med 5-10 % samt ovriga inventarier med 7-20 % av amkaffning~värdena.

De planenliga avskrivnmgarna uppgår till:

Mkr

Andelar i fartyg

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fa~t egendom

1982

9,4

11,9 5,2

_ M

27.9

1981

13,8 12,7

6,2 _____M

34.1

---

Not 5 Förlustreservering, kundfordringar

Fordringarna värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar görs. Vid bedömning av fordringar jamte borgensåtaganden avseende levererade fartyg har berör- da rederiers finansiella situation analyserats. För kunder som för tillfället ej bedomf! kunna fullgöra sina betal- ningar beräknas våra risker med utgångspunkt från

marknadsvärdet av panterna, vilka utgörs a\' inteckning- ar i fartyg. Försämringen av dessa till följd av den dåliga

fraktmarknaden har medfört ett avsättningsbehov på 369,4 (-) Mkr. Härav utgör 191,7 Mkr orealiserade kursdifferenser. Den del a" kundfordringsrisker som av- ser debiterade, ej betalda räntor på 41,2 Mkr redovisas som avdragspost på raden ränteintäkter. Årets totala re- servering for kundfordringar uppgår sålunda till 410,6 Mkr. (Se även not 6.)

Not 6 Finansiella intäkter och kostnader

- Arets totala avsattningsbehov för valutarisker på 191,7 --Mkr - efter att orealiserade kursförluster på 207 Mkr täckts av orealiserade kursvinster p.1 kontrakt och där- med ej belastat årets resultat - redovisa'> under förlust- reservering för kundfordringsrisker. (Se ä ""Ven not 5.)

_ 1 De övriga finansiella intäkterna och kostnaderna upp- går till:

Mkr 1982 1981

Ränteintäkter 131,5 228,7

Kursvinster 15,8

Räntekm;tnader -218,2 -383,3

Kursförluster -68,1

Finansiellt resultat -86,7 -206,9

Debiterade o~h obetalda räntor på vissa rederier som har betalningssvårigheter har ej medräknats i rånteintäk- ter. Beloppet uppgår till 41,2 Mkr.

Not 7 Värdereglering egna fartygsandelar

Värderingen av egna kvanarande fartygsandelar med ('ktuella marknadsvärden som utgångspunkt har resulte-

-• at i en ökning av tidigare gjord reservering med l ,2 Mkr. Samtidigt har den till Zenit Shipping AB ö""Verförda andelen i T /T N ann y medfört en upplösning med 7,4 Mkr vilket motsvarar '>killnaden mellan försäljningsvär- Ce och bokfört restvärde vid överföringstillfället.

Not 8 Skatt

Utgöres i sin helhet av skatt på garantibelopp för fastig- heter.

Balansräkningen

N o t 9 Kassa och bank

Av beviljade checkräkningskrediter, 75,0 Mkr, var 68,1 Mkr outnyttjade.

Not 10 Växelfordringar

Beloppen avser huvudsakligen de amorteringar på läm- nade fartygskrediter som forfaller till betalning und~r

1983.

Not 11 Förlustreservering, kundfordring'irisker Av årets totala reserveringar har fordringarna reducerats

på balamräkningens tillgångssida enligt följande (se även not 20):

Mkr 1982 1981

Kundfordringar

Bruttovärde 38,8 248,7

Förlustreservering - 22,1 - 228,2 V är de enligt balamräkningen 16,7 20,5 Förutbetalda kostnader och

upplupna intakter

Bruttovärde 30,4 38,5

Forlustreservering -11,5 ~

V är de enligt balansräkningen 18,9 20,2 Växelfordringar, långfristiga

Bruttovärde 1.335,1 1.929,4

Förlustreservering - 21,3 - 495,5

Värde enligt balansräkningen 1.313,8 1.433,9

Not 12 Varulager

Vårdet av materiallagret uppgår vid årets slut till 22,5 (23.5) Mkr och av produkter i arbete till 688,1 (436,5) Mkr efter avdrag för nedskrivning på grund av förlustris- ker i pågående produktion med 22,8 (2,3) Mkr.

Det redovisade vardet per objekt av produkter i arbete överstiger varken tillverkningsvärdet eller försaljnings- värdet efter avdrag för försäljningskostnader och berak- nade återstående tillverkningskostnader. (Se aven not 3.)

Not 13 Aktier

Varvets aktieinnehav framgår av nedanstående tabell:

Antal J\ndelt a nom Bo~f

procent av Kr 'ar de

alcue~ap!talet Mkr

Dotterföretag

skandiaverken 5.000 100 100 0,5

Intresseföretag *)

Rederi AB Oktetten 600 11 100 0,1 Övriga

Svensk Fartygsmotor AB 125 25 100 Uddevalla Stuveri AB 300 4 250 Varvsindustrins

Datacentral AB 40 6 1.000

*J Betraffande Redert J\B Oktetten, se fonalmmgsberattelsen

Not 14 Växelfordringar

Avser vaxetfordringar för fartygskrediter (efter reserve- ringar) som forfaller till betalning 1984 elier senare. Den återstående kredittiden for de redovisade fordringarna ar 2-9 år. Totala fordringar före reserveringar uppgår till 354,8 (872,3) Mkr i svemka kronor och 980,3 (1.057,1) Mkr i andra valutor.

Not 15 Andelar i fartyg

Redovisade värden avser andelar i 4 (5) fartyg.

Mkr 1982 1981

Anskaffningsvärde 156,3 212,6

Ackumulerade avskrivningar - 45,1

---=2.!.J.

Värde enligt balans·

rakningens tillgångssida 111,2 160,8 Andelen i T /T Nanny har under året överförts till Ze- nit Shipping AB.

Not 16 ÖVriga anläggningar

Övriga anläggningar framgår av nedanstående tabell:

Ml..r l98J 1981

Anskaffningsvärden:

Maskiner och inventarier 416,6 409,2

Byggnader 331,9 329,4

Mark och annan

fast egendom _~

~

190,5 780,5 Extra nedskrivning:

Maskiner och inventarier • 133,0 • 133,0

Dyggnader - 122,0 - 122,0

- 255,0 - 255,0 Värde efter extra

nedskrivning 535,5 525,5

Ackumulerade planenliga avskrivningar:

Maskiner och inventarier - 176,3 - 166,1

Byggnader - 96,9 - 91,7

Mark och annan

fast egendom

___:__!d _____:_M

- 282,5 - 265,8 V är de enligt balans-

rakningens tillgångssida

(planenligt restvarde) :!!3,0 259,7 Taxeringsvarde:

Byggnader 260,8 259,8

Mark t2,7 ~

323,5 317,7

Not 17 Ställda panter

De tillgångar som varvet ställt som pant för att finansiera kapitalbehovet framgår av följanetc tabell:

Mkr 1982 1981

Fastighetsinteckningar 215,0 215,0

Foretagsinteckningar 72,5 72,5

F rammande v axlar (brutto

fore reserveringar) 1.661,0 2.049,7 skeppsinteckningar avseende

egna andelar 137,5 209,6

Sparrade medel

o

_~

2.086,0 2.588,1

I främmande växlar ingår pantsatta förskottsvaxlar med 372, l (304,2) Mkr. Dessa har inte upptagits som tillgång i balansräkningen.

Not 18 Reverslån

Avser huvudsakligen den andel av långfristiga lån som förfaller till betalning inom ett år.

Not 19 Förskott från kunder

Avser mottagna kontantförskott. Härutöver lämnar be- ställarna i allmanhet s k förskottsväxlar under fartygens byggnadstid. Des~ växlar uppgick

pa

balansdagen till

660,5 (811,7) Mkr. ¹

Not 20 Avsatt för förlustrisker

De avs:1tta beloppen avser vissa av de beräknade förlust~

riskerna och omfat.tar tse även not 11): ¹

Mkr

Borgensåtaganden Andelar i fartyg

Em;;stonsår

1970 1972 1974

Amorteringar 1983

Not 22 ReversiAn

Valuca

SEK

SEK

SEK

1981

163,9

o

_L! ___1M

171,5 13,8

Slut- Ml<.r

ar:;ortenng&dr

1985 14,7

1987 22,7

1989 46,2

83,6.

....:lli . .

70,0

Lånen består till övervägande del av medelfristiga lå11 mot fartyg!<!>äkerhcter för finansiering av låmnade rede-~,,

rikrediter. Av de~sa ar 332,8 (349,5) Mkr upptagna i svemka kronor och 1.154,2 (883,8) Mkr i andra valutor.

Innefattar åven 6,9 Mkr avseende utuyttjad del av be~

viljad checkräkningskredit på 75,0 Mkr.

Nut 23 Avskrivningslån

Avser ett av'>krh·ningslån på 4,6 Mkr för utveckling av ett livräddnings!>y.stem för fartyg.

Not 24 Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelserna fördelar sig enligt följande:

Mi<. r 1982

G ar anti f .Jr bindelser 2,4

Borgensförbindelser 923,4

925,8

1981

2,2 826,5 828,7

Förslag till resultatdisposition

Koncernen redovisar varken vinst eller förlust. Moderbolaget redovisar icke heller någon vinst eller förlust att disponera.

Uddevalla den 28

april

1983

Erland Wessberg

Kjell Andersson Jan Olof Carlsson Lennart Carlson Gunnar Gustafsson Gunnar Kratz Karl-Henrik Pettersson Per Sandberg Rune Ulfstad

Ingvar Trogen

Verkställande direktör

(

Revisionsberättelse

Vi

har granskat

årsredovisningen,

koncernredovisning- en, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande di- rektörens förvaltning för år 1982. Granskningen har ut- förts enligt god revisionssed

.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Bland tillgångarna redovisas fordran på Svenska Varv

(~B

om 308,4 Mkr,

avseende utfäst tillskott för förlust-

l _

.äckning. För att Svenska Varv AB skall kunna fullgöra sin utfästelse erfordras att riksdagen anvisar tillskott till bolaget enligt regeringens proposition 1982183:147. Un- der förutsättning att riksdagen anvisar detta tillskott till-

{{ ·-,_tyrker vi att bolagsstämman fastställer resultaträkning-

~ och balansräkningen.

Vi tillstyrker vidare att bolagsstämman beviljar styrel-

sens

ledamöter och

verkställande direktören ansvarsfri-

het för deras förvaltning under räkenskapsåret.

Bolaget redovisar varken

vinst eller förlust.

Koncernen

Koncernredovisningen

är uppgjord enligt aktiebolags-

lägen.

Under samma

förutsättning som ovan

beträffande

moderbolaget tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen

och

koncernbalansräkningen.

1983-05-10

StigEkwa/1 Lars Elvstad G6ran Tidström

Auktoriserade revisorer

-,

l

f1 .. ^~-:

l .

..

' I l I f l

... _••

l )

^l

Omslagets fiJrsta sida:

Uddevallavarvets byggdocka är 400 m lång och 100m bred. l den kan byggas fartyg på upp til/650.000 dwt, alternativt två eller flera mindre fartyg samtidigt. Bilden visar två 54.500 dwt OBO carriers i olika byggstadier. (Foto: Rune Nilsson).

l

^{Sid 16:} MIT Oktella är en produktanker på 34.800 dwt som levererades den 18 februari 1982 till Rederi AB Oktetten, Stockholm. Systerfartyget Oktania levererades i oktober 1981 till samma bestiillare. De bdda fartygen transporterar huvudsakligen olika slags oljeprodukter från OK: s raffinaderi Seanra/f i Brofjorden till OK-depåerna li/ngs den svenska kusten och trafikerar sålunda ur miljiJsynpunkt känsliga farvatten. Uddevallavarvet har dtJrjiJr i sam- arbete med OK lagt stor vikt vid att få så siikra fartyg som miJ}Iigt ur miljiJskyddssyn- punkt. De har sålunda dubbelbotten, vilken }i/m te två av vingtankarna i vardera sidan är avsedd jlJr segregerad vattenballast. Därigenom skyddas fastoljetankarna vid en eventuell kollision eller strandning. ManlJverjiJrmågan är mycket god tack vare huvudpropeller med ställbara blad samt en tvärstrålepropeller ifiJren och en i aktern. (Foto: Bewe Bild, GlJte- borg).

MIS Thorgull IJr en 54.500 dwt OBO carrier som levererades den 7 april 1982. till Tennevaids Tankrederi A /S (Olof Tenneva/d & SiJnner), Grimstad, som det fjiJrde i en se- rie på f n tretton fartyg av denna typ som bygges av Uddevallavarvet. (Foto: Bewe Bild, GlJteborg).

Årsredovisningen är satt med Times och Helios samt tryckt på Chrornelux 700, 215 g och G-Print 130 g.

Separationer: Grafisk Plåt, Lidköping.

Sats, repro och tryck: fotab, Uddevalla 1983.

. ( .,

'\·'·

\ . .,.:.;J .

. •- \ · .

... . l

M!S Geranta är en OBO carrier på 54.500 dwt som levererades till AIS Gerrards Rederi, Kristiansand, den 9 september 1982 som det sjätte i en serie på f n tretton fartyg. Liksom de båda andra under 1982/evereradefartygen av denna typ- Thorgull och Viking Cape

~ är Geranta en vidareutveckling av de tre fartyg av liknande typ som varvet byggde 1979.

Sålunda har lossningskapaciteten 6kats med ca 50 procent, driftsekonomin har ytterligare f6rbattrats och flexibiliteten under lossningsförloppet har tJkats, vilket ar mycket viktigt med avseende på fartygens stabilitetsegenskaper exempelvis vid dellossning av olika typer av produkt/aster. (Foto: Bewe Bild, GtJteborg).