Om feministiska utopier

(1)

A N N E K M E L L O R

O m feministiska utopier

Femin istiska författare har utvecklat tre typer av utopier:

helkvinnliga samhällen, biologisk androgyni och genuint jämställda tväkönade samhällen. Artikeln undersöker exempel på dessa tre system för att se i vilken utsträckning de med Ernst Blochs terminologi är 'abstrakta'

(önsketänkande) eller 'konkreta' — dvs möjliga som modeller för en framtida politisk och

social organisation.

D e t u t o p i s k a t ä n k a n d e t ä r till sin n a t u r kri- tiskt o c h p r o f e t i s k t . D e t f ö d s u r ett d j u p t m i s s n ö j e m e d s a k e r n a s t i l l s t å n d , ett m i s s n ö - j e s o m i n g å r f ö r e n i n g m e d ett l i k a s t a r k t

h o p p o m a t t l ä g e t k a n f ö r ä n d r a s till d e t b ä t t - re. D e t u t o p i s k a t ä n k a n d e t ä r p r o f e t i s k t , i n t e i d e n m e n i n g e n a t t u t o p i s k l i t t e r a t u r s k i l d r a r e n f r a m t i d s o m n ö d v ä n d i g t v i s m å s t e i n t r ä f f a u t a n i d e n m e n i n g s o m d e n s t o r e p o e t e n o c h p r o f e t e n W i l l i a m B l a k e i n l a d e i b e g r e p p e t ' p r o f e t i a ' :

Profeter i ordets m o d e r n a m e n i n g har aldrig fun- nits J o n a var ingen profet i m o d e r n m e n i n g för h a n s profetia beträffande Ninive gick inte i u p p - fyllelse Varje m ä n n i s k a är en Profet H o n uttalar sin åsikt både i privata och a l l m ä n n a frågor Så O m du fortsätter A r resultatet detta H a n säger aldrig att något sådan Skall h ä n d a låta dig göra vad du vill En Profet är en Siare inte en Godtyck- lig Diktator.1

U t o p i s k a b e r ä t t e l s e r s k i l d r a r a l t e r n a t i v a v ä r l d a r . Positiva u t o p i e r s o m P l a t o n s Staten el- ler M o r e s Utopia beskriver v ä r l d a r s o m av sina u p p h o v s m ä n a n s e s v a r a a t t f ö r e d r a f r a m f ö r d e n d e lever i; d y s t o p i e r s o m O r w e l l s 1984 el- l e r H u x l e y s Du sköna nya värld b e s k r i v e r m a r d r ö m s l i k n a n d e v ä r l d a r s o m p å g o d a g r u n d e r k a n t ä n k a s u p p s t å u r d e n v ä r l d d e - ras u p p h o v s m ä n lever i.

N ä r vi f u n d e r a r över d e t u t o p i s k a t ä n k a n - d e t , m å s t e vi g ö r a e n d i s t i n k t i o n m e l l a n v a d E r n s t B l o c h k l a r g ö r a n d e b e s k r e v s o m ' a b - s t r a k t a ' o c h ' k o n k r e t a ' u t o p i e r .2 A b s t r a k t a u t o p i e r ä r f a n t a s t i s k a : d e f ö d s u r r e n lust o c h

f u n g e r a r s o m u p p f y l l e l s e av v å r a ö n s k n i n g a r . D e k o m m e r i n t e m e d n å g r a p r a k t i s k a f ö r s l a g till h u r s a m h ä l l e t skall f ö r ä n d r a s o c h g ö r hel- l e r i n t e a n s p r å k p å a t t v a r a ' p r o f e t i s k a ' i Bla- kes m e n i n g . J o s e p h G a b e l h a r k a l l a t s å d a n t u t o p i s k t t ä n k a n d e ' s u b r e a l i s t i s k t ' o c h s a m - m a n k o p p l a t d e t m e d e n p e r s o n l i g o c h k u l t u - rell s c h i z o f r e n i s o m t a r a v s t å n d f r å n all i n t e - g r e r a d k o n t a k t m e d ett g e m e n s a m t e g o eller d e n k u l t u r e l l a v e r k l i g h e t e n .3 M a r x o c h E n g - els f ö r k n i p p a d e s o m b e k a n t s å d a n t a b s t r a k t u t o p i s k t t ä n k a n d e m e d d e n ' u t o p i s k a socia- l i s m e n ' , e n f ö r e t e e l s e s o m d e v i d a r e k a r a k t e - r i s e r a d e s o m ett e x e m p e l p å 'falskt m e d v e - t a n d e ' , e n k l a s s i d e o l o g i s o m h y l l a d e v ä r d e - r i n g a r o c h i n t r e s s e n f o r m a d e i n o m e n klass d ö m d att f ö r l o r a sin m a k t eller d o m i n a n s ge- n o m d e n h i s t o r i s k a d e t e r m i n i s m e n s p r o c e s - ser.4

D e t k o n k r e t a u t o p i s k a t ä n k a n d e t å a n d r a s i d a n h a r ett p r a k t i s k t socialt syfte. G e n o m a t t b e s k r i v a e n p o t e n t i e l l t r e a l i s e r b a r v ä r l d s ö k e r d e t att p r e c i s t d e f i n i e r a d e n sociala s j u k d o m e n s n a t u r o c h u r s p r u n g i d e n v ä r l d s o m f ö r f a t t a r e n lever i. K o n k r e t u t o p i s k litte- r a t u r ä r satirisk: d e n d e f i n i e r a r e n m o r a l i s k v i s i o n , a v s e e n d e a n t i n g e n f r a m t i d e n eller d e t f ö r f l u t n a , v i l k e n i m p l i c i t f u n g e r a r s o m e n k r i t i k av d e t f ö r h a n d e n v a r a n d e s a m h ä l l e t . D e s s u t o m l ä m n a r d e n f ö r s l a g p å h u r d e s s u t - o p i s k a v i s i o n skulle k u n n a f ö r v e r k l i g a s i his- t o r i e n . I d e n h ä r m e n i n g e n ä r k o n k r e t u t o - p i s k t t ä n k a n d e e n f o r m av f r a m t i d s f o r s k - n i n g : d e n p e k a r p å e n r a d r i k t l i n j e r f ö r socia-

(2)

la reformer som skulle k u n n a k o m m a till an- vändning. O c h dessa riktlinjer fungerar både som ett politiskt program för omedelbara sociala förändringar och som moraliska impe- rativ. Som Barbara Goodwin har sagt, är utopier 'modeller av ett perfekt konstruerat, perfekt fungerande samhälle', vilka är en produkt av logiskt tänkande och därför reser ett 'vetenskapligt' krav på att förverkligas i historien.5 Det konkreta utopiska tänkandet är således till sin n a t u r revolutionärt: det ut- trycker en vision av en bättre värld som vi är både moraliskt förpliktade och tekniskt för- m ö g n a att göra till en realitet.

Feministisk teori är till sin natur utopisk.

Feministisk teori grundar sig på antagandet att könen är jämlika men d e n n a sociala j ä m - likhet mellan m a n och kvinna har aldrig existerar i historiskt känd tid. Trots Eliza- beth Gould Davis påstående om motsatsen i

The First Sex (1971)⁶ har det inte påträffats några säkra antropologiska eller arkeologi- ska bevis som styrker den historiska existensen av ett matriarkalt samhälle.⁷ Den som söker en praktisk modell av ett icke-sexistiskt samhälle måste därför rikta blicken mot framtiden och konstruera d e n n a modell som en utopi, som en heuristisk fiktion. (Heuristik är läran om de metoder som tjänar till att vinna nya vetenskapliga resultat, övers anm.) N ä r det feministiska tänkandet söker analy- sera och eliminera könsdiskriminering, för- utsätter det oundvikligen en genusfri (gender-free)⁸ alternativ värld som inte existerar nu m e n som är möjlig inom historiens tid och r u m . Det försöker beskriva och där- med underminera den mytiska kraften i den förhärskande ideologin eller det falska med- vetande som m ä n n e n s klassintressen har skapat. G e n o m att lägga fram bilder av en värld utan könsdiskriminering deltar den feministiska teorin i vad marxisten Jiirgen H a - bermas har kallat den mänskliga kunska- pens 'emancipatoriska intresse'. Det feministiska tänkandet drar först u p p m ä r k s a m - heten till de begränsningar som vidlåder d e n n a kunskap vilken helt genereras ur en enda klass' intressen eller ideologi, nämligen männens. Det visar sedan på en mängd olika sätt att strukturera samhället vilka befriar både m ä n och kvinnor från det falska medve-

tandets maskulinistiska ideologi. På så sätt tillhandahåller det feministiska utopiska tänkandet, oavsett om det är abstrakt eller konkret, alternativa modeller för könsjämli- ka samhällen och definierar därigenom de samtida feministiska önskningarnas källor och riktning. I den m å n det feministiska tän- kandet blir till ett konkret utopiskt tänkande, tillhandahåller det dessutom potentiellt ge- nomförbara utkast till samhällelig organisation. I dessa fall kritiserar de feministiska utopierna den förhandenvarande världen samtidigt som de försöker förutsäga eller be- s t ä m m a framtiden.

S a m b a n d f e m i n i s t i s k u t o p i och science-fiction

N ä r feministiska författare lägger fram alternativ till ett samhälle baserat på kulturellt be- stämda könsroller utforskar de tre paradigm för ett genusfritt samhälle: ett helkvinnligt samhälle, ett samhälle m e d biologiska an- drogyner, och ett genuint jämställt tvåkönat samhälle. I n n a n vi l ä m n a r en noggrann beskrivning av dessa tre feministiska utopiska samhällen, bör vi dra oss till minnes det nära samband som skapats mellan feministiskt utopiskt tänkande och den litterära genren science fiction. Feministiska författare har i allt högre grad vänt sig till science-fiction eftersom det är en genre som ger möjlighet att tes- ta en rad olika hypoteser beträffande samhäl- lets organisation och etiska koder. U n d a n r ö - j a n d e t av biologiskt eller socialt bestämda

könsroller har blivit en central variabel i de science-fictionvärldar som beskrivits av be- gåvade samtida författare som Ursula Le Guin, J a m e s Tiptree, Jr. (Alice Sheldon), J o - a n n a Russ och M a r g e Piercy. I science- fictiongenren har de — och andra — funnit ett användbart litterärt redskap för teoretis- ka undersökningar som till sin n a t u r är revo- lutionära. Ty som Pamela A n n a s har sagt, I science-fictionlitteraturens form finns det un- derförstått en icke-etnocentrisk och dialektisk vision av samhället: icke-etnocentrisk i så m å t t o att en av genrens f u n d a m e n t a l a premisser är att tin- gens o r d n i n g bör ifrågasättas snarare än bara ac- cepteras och beskrivas; dialektisk därför att alter- nerande paradigm spelas ut mot varje form av

(3)

känd verklighet. Oberoende av vilka felsteg science-fictiongenren har gjort i fråga om vad som betonas, är den strukturellt lämpad för en roll som revolutionär litteratur.10

Några av de främsta nu verksamma feministiska författarna har i science-fiction funnit sitt viktigaste uttrycksmedel. De upprätthål- ler därigenom en kraftfull kvinnlig litterär tradition. Ty enligt de mest insiktsfulla mo- d e r n a k ä n n a r n a av den litterära genren science-fiction var det första genuina exemplet på science-fiction (som m a n uppfattar som något väsensskilt från fantasy eller uto- pisk fiktion) M a r y Shelleys Frankenstein, eller den möderne Prometheus.11 Science-fiction som genre tog alltså sin början med en kvinnas kritik av den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen i ett patriarkalt samhälle. I Frankenstein visar oss M a r y Wollstonecrafts dotter på den fysiska och etiska fara som är förknippad m e d att låta ett alltför maktlystet manligt intellekt av Dr. Fausts slag framföda något u t a n att en feminin princip tillåts utö- va ett förmänskligande inflytande. Victor Frankensteins avkomma är ett 'missfoster' som h a n är oförmögen att älska och som han genom att förkasta driver in i ett tillstånd av alienerat hat och hämndlystnad. Försmådd av alla som h a n har försökt hjälpa eller har nalkats med tillgivenhet ber Monstret Fran- kenstein att ge h o n o m en kvinnlig följeslaga- re som han kan leva ensam med i tropikens djungler. M e n Victor Frankenstein kan inte föreställa sig annat än att ett kvinnligt mons- ter måste vara än mer förhatligt än hans manliga skapelse. H a n vägrar att skapa en Eva åt sin av människohand gjorde A d a m och förstör därigenom den sista förhoppnin- gen om en mänsklig försoning mellan sin skapelse och mänskligheten. D ä r m e d sam- tycker han till att hans egen familj förintas och blir dubbelgångare till monstret som h a n envetet förföljer och förföljs av. M a r y Shelley visar tydligt att det Faustliknande försöket att kontrollera livet med vetenska- pens hjälp, att upprätthålla en patriarkal uppdelning av könsrollerna och att hålla på en sträng uppdelning av kärlek och arbete (Victor Frankenstein kan inte tänka sig att gifta sig m e d a n h a n sysslar med sina experi- ment) leder till ett samhälle befolkat av

m ä n s k l i g a o c h ö v e r d i m e n s i o n e r a d e m o n s t e r a v illvilja o c h f ö r s t ö r e l s e l u s t a . D e t t a f ö r s t a e x e m p e l p å f e m i n i s t i s k s c i e n c e - f i c t i o n f ö r e - n a r , l i k s o m d e j a g skall d i s k u t e r a s e n a r e , e n r a d i k a l k r i t i k av d e t p a t r i a r k a l a s a m h ä l l e t m e d e n s k e p t i s k a n a l y s a v h u r l å n g t v e t e n - s k a p l i g t eller t e k n o l o g i s k t m a n i p u l e r a n d e av o r g a n i s k t liv etiskt k a n r ä t t f ä r d i g a s .

Omslag på seriehäftet Planet Comics, 1940-talet. Ur: Horst Schröder, Framtiden i serierutor, 1981.

H e l k v i n n l i g a v i s i o n e r

Vi vänder oss nu till feministisk utopisk litteratur av mera färskt d a t u m och finner då omedelbart att den utan jämförelse största gruppen av sådana verk skildrar det ideala genusfria samhället som en helkvinnlig värld. Detta antyder i sig självt att feminis- ternas önskningar idag i första h a n d går i riktning mot en separatistisk rörelse. Dessa berättelser framställer i sin mest utpräglade form m ä n (eller samhällen dominerade av m ä n ) som maktgalna, auktoritära, våldsam-

(4)

m a och till sin n a t u r självförgörande. Dessa berättelser riktar först en förintande kritik mot personligheter och sociala strukturer av detta slag och fullbordar sedan sin attack i en imaginär utplåning av alla m ä n .

I en stark kortroman av J a m e s Tiptree, Jr.

(Alice Sheldon), Houston, Houston, Do You ReadP, har en epidemi förstört y-kromoso- men och lämnat jorden bebodd enbart av kvinnor som förökar sig genom kloning (mångfaldigande av identiskt likadana individer). Tre m ä n uppenbarar sig ur ett svart hål i r y m d e n 300 år senare och försöker åter- vända till raketbasen i H o u s t o n som de läm- nade omkring 2000 e Kr. De upptäcker lång- samt att de är de enda överlevande m ä n n e n i en helkvinnlig värld och spelar ut hela regist- ret av patriarkala attityder. Bud Geirr börjar förverkliga sina sexuella fantasier om förfö- relse och våldtäkt eftersom han är övertygad om att det enda kvinnorna längtar efter är att han skall knulla dem. H a n s överordnade m a j o r Dave Davis (en moralisk puritan och trogen äkta make) iscensätter en fantasi där han är en patriarkal messias som förklarar att han är f a d e r n / G u d som måste styra och dis- ciplinera sina vilseförda döttrar. Den tredje och känsligaste m a n n e n bevittnar dessa fantasier med en blandning av skräck och be- undran, men drivs slutligen till insikten att det manliga släktet och den manliga kultu- ren inte har något att erbjuda dessa kvinnor.

Lorimer medger: ' O m ni tar risken att ge oss lika rättigheter, vad i all världen kan vi bidra m e d ? '1 2 Efter en våldsam eldstrid som Dave och Bud startar och dör i accepterar Lorimer resignerat den smärtfria död som kvinnorna erbjuder honom.

I det första två volymerna av Suzy M c K e e C h a r n a s trilogi, Walk to the End of the World och Motherlines,¹³ har m ä n n e n gjort 'kvinn- sen' till sina slavar och uppfostrar dem till att bli antingen starka, fula arbeterskor eller vackra, svaga, underdåniga 'kelgrisar'. M ä k - tiga m ä n lever i harem, omgivna av högt skattade manliga älskare och utnyttjade kvinns, kelgrisar och manliga betjänter.

M e n dessa mäktiga m ä n eller herrar är mitt uppe i ett världskrig och en ekologisk katastrof (Skövlingen) som hotar att förstöra deras teknologiskt avancerade samhälle

(Skruvstädet). Mänskligt liv överlever syn- barligen bara på slätterna och gräsbevuxna områden där fria (förrymda) kvinns och Kvinnoryttarna (klonade kvinnor som har levt på egen h a n d i naturen i m å n g a år) lever i spänd m e n ständigt ökande samverkan.

För att förverkliga det utopiska samhället Tidsfördriv (ca 2600 e K r ) som skildras i J o - a n n a Russ The Female Man14 lämnade kvin- n o r n a först m ä n n e n . I en plågsam k a m p mellan könen vann kvinnorna oberoende och värdighet efter att ha utkämpat ett kallt krig med m ä n n e n under vilket några få kvin- nor hade tillåtits föda barn och sedan till svartabörspriser sälja de manliga spädbar- nen till m ä n n e n samtidigt som en metod för jungfrufödsel utvecklades. Slutligen kunde kvinnorna upphöra med alla relationer med m ä n n e n (som därefter dog ut). Detta krig mellan könen började, enligt vad Russ skildringar av kvinnornas erfarenheter u n d e r 1920- och 1970-talet antyder, med att m ä n - nen konsekvent vägrade att ta kvinnorna på allvar, med konsekvent könsdiskriminering i h e m m e n och på arbetsmarknaden samt m e d kvinnornas växande övertygelse att de aldrig skulle k u n n a u p p n å verklig jämställdhet och egenvärde i m ä n s sällskap.

Sally Miller Gearharts The Wanderground¹⁵ beskriver också m ä n n e n i städerna som brutala mot kvinnorna; de utnyttjar dem som sexobjekt och avelsvarelser utan att hysa nå- gon som helst respekt för deras egenvärde, rättigheter eller känslor. H e n n e s mäktiga bergskvinnor lever oberoende av m ä n och fort- plantar sig även de genom en form av jungf- rufödsel och använder sin ofantliga energi till att hjälpa kvinnor som är instängda i stä- der att överleva och fly. Så f r ä m m a n d e är de för m ä n n e n att till och med när 'de mjuka' (känsliga homosexuella) söker hjälp hos dem, vägrar de att rädda en döende m a n och säger att 'de mjuka' måste finna sina egna relationer med m o d e r natur, m e d livets källor och med fruktbarheten.

Den första av de hittills ytterst få helkvinnliga utopiska visioner som r y m m e r en möj- lighet för m ä n att reintegreras i kvinnornas värld är Charlotte Perkins Gilmans Herland (1915). H ä r har ett kvinnligt samhälle skapats av en slump: en jordbävning avskär

(5)

kvinnorna i en sydamerikansk bergsby från deras m ä n som är borta för att u t k ä m p a ett krig. N ä r de manliga slavarna försöker ta makten, dödar de styrande kvinnorna dem alla och överlever därefter i ett pacifistiskt samhälle genom en mirakulös form av jung- frufödsel. Detta land, Herland, upptäcks av tre manliga amerikanska upptäcktsresande.

Två av dessa m ä n , Terry och Vandyck, ger prov på patriarkala övarklassattityder vilka nu ter sig nästan charmerande i sin gammal- dags enkelhet — 'En kvinna skall inte bära något... (eftersom) vi utgår från att moder- skapet är en tillräcklig börda — m ä n n e n bör bära alla de andra'.1 Dessa två aggressiva manschauvinister beordras att l ä m n a H e r - land, m e n Jeff får tillstånd att stanna eftersom h a n erkänner att kvinnornas vårdande, fridfulla kultur är överlägsen och väljer att tjäna mödrarna.

Dessa helkvinnliga utopier ersätter ett etiskt och ekologiskt korrumperat manligt samhälle med ett självförsörjande kvinnligt samhälle som står i ett nära och fruktbärande förhållande till naturen. Dessa skildringar utnyttjar således medvetet den traditionella sammankopplingen av kvinnorna m e d naturen och med den re^roduktiva cykeln själv och ger den ny kraft. Deras kartläggningar av feministiska önskningar ger uttryck åt ett känt behov att återvända till och bekräfta ett mera direkt och enkelt samspel mellan m ä n - niskor, d j u r och vegetativt liv. Sally Gear- harts bergskvinnor kan tala med träd och djur, simmar med fiskarna, rider på vinden och f ö r m å r direkt utnyttja naturens läke- kraft. Suzy M c K e e C h a r n a s Kvinnoryttare känner landet så väl att de kan överleva till och med i öknen och står i sådan samklang med sina hästar att de kan para sig med dem.

Tiptrees klonade kvinnor har valt att bara bevara själva skelettet av ett högteknologiskt samhälle. De har ä n n u kvar en ytterst liten rymdskeppsflottilj men bara i försvarssyfte (till skillnad från anfalls- eller utforsknings- syften); och deras rymdskepp har förvand- lats till helt självförsörjande ekologiska system som tiden skapar organiskt liv. J o a n n a Russ följer Gilman när hon skildrar en helkvinnlig kultur baserad på en huvudsakligen agrikultuell ekonomi som producerar mat i

överflöd samt bostäder och kläder i tillräcklig mängd. I alla dessa samhällen betraktas en högt utvecklad industriell teknologi som ett slöseri med mänskliga resurser, onödig för emotionell eller intellektuell utveckling, och slutligen som självförstörande. Teknologin kontrasteras här mot ett ytterst känsligt, ekologiskt balanserat och ömsesidigt fruktbä- rande förhållande mellan kvinnan och naturen.

Varför är den kvinnliga fantasin så som den framträder i de här böckerna så fientlig mot teknologin? N ä r j a g funderar över detta kännetecken för det feministiska utopiska tänkandet u n d r a r j a g om kvinnor i högre grad än m ä n uppfattar den naturliga världen som alltför komplicedrad för att k u n n a redu- ceras till enkla vetenskapliga lagar eller till ett system av samverkande krafter som kan mätas och manipuleras av människotillver- kade teknologiska procedurer. Evelyn Fox Keller hävdar i sin essä om 'Kön och veten- skap' att enligt tillgängliga vittnesbörd är det vanligt att vetenskapsmän känner sig m e r f r ä m m a n d e för sina mödrar, har relativt låg sexualdrift, är emotionellt m e r h ä m m a d e och har en tendens att k ä n n a sig mer h e m m a med föremål än med människor.1 8 M e d stöd i Nancy Chodorows psykoanalytiska studie av konsekvenserna av att kvinnorna vårdat barnen i de flesta kulturer1 9 framkastar Kel- ler tanken att kvinnor identifierar sig med sina mödrar och följaktligen är mindre benäg- n a att betrakta sina mödrar eller sin naturliga omgivning på det 'objektiva' (dvs aliene- rade) sätt som vetenskapliga procedurer krä- ver.

M e d en gemensam skepticism mot okon- trollerad teknologisk utveckling av det rent

'objektiva', vetenskapliga tänkandet får inte göra oss blinda för kravet på att konstruktivt utopiskt tänkande måste vara praktiskt lika väl som önskvärt. R a y m o n d Williams har nyligen upprepat M a r x ' påstående att en utopisk beskrivning av ett alternativt samhälle är enbart abstrakt eller 'sentimental' såvida den inte talar om för oss h u r vi ska nå dit.^{2 0} Från det perspektivet vill j a g ta u p p några frågor som dessa feministiska utopiska berät- telser måste besvara för att bli konkreta program för social förändring. Först och främst;

(6)

Serien 'Wonder Woman' (Mirakelkvinnan) av Char- les Moulton, 1940-talet.

Ur: Wonder Woman, Bo- nanza Books, New York 1972.

om m a n bestämmer sig för att ett helkvinnligt samhälle är att föredra framför ett tvåkö- nat samhälle, h u r gör m a n sig av med m ä n - nen? Några av de här författarna förlitar sig på ödet eller på gudomliga ingripanden: en jordbävning ö p p n a r en oöverstiglig klyfta mellan den manliga armén och kvinnorna i Herland; en epidemi som steriliserar endast y-kromosomen förvandlar det jordiska sam- hället i Tiptrees Houston. Andra författare framhåller att våldet i patriarkala samhällen oundvikligen leder till självförstörelse så att endast de kvinnor som flyr ut i vildmarken, som C h a r n a s fria kvinns och Kvinnoryttare eller Gearharts bergskvinnor, överlever. J o - a n n a Russ är den enda av dessa författare som tar direkt ställning till den här frågan och i The Female Man skildrar en period av våldsamma fientligheter mellan könen under vilken kvinnorna (med sin större kontroll av släktets fortplantning) kan dra sig till- baka, kämpa mot m ä n n e n och slutligen för- inta dem.

M e n när dessa helkvinnliga samhällen har förintat m ä n n e n hur skall de k u n n a fortplanta sig? Alla de n ä m n d a berättelserna l ä m n a r svar på den frågan. Några föreställer sig att jungfrufödsel på något mirakulöst sätt blir möjlig, kvinnorna förmår frambringa och befrukta ett ensamt ägg. Det är den lös- ningen som lämnas av Gilmans mödrar, Ge- arharts bergskvinnor och av Russ kvinnliga

m ä n (som har utvecklat en mer förfinad metod att sammansmälta äggen). Andra framkastar ett biologiskt mer trovärdigt svar.

Tiptree utgår från en epidemi som steriliserar enbart y-kromosomen och möjliggör för kvinnorna att reproducera x-x (kvinnliga) barn. U n d e r övergångsperioden när m ä n - nen dog ut, lärde sig forskarna att klona kvinnor. På s a m m a sätt skildrar C h a r n a s ett teknologiskt samhälle som är tillräckligt av- ancerat för att förändra ett antal kvinnliga kromosmer så att det blir bärare av dubbla och inte enkla karaktärsdrag. Ett sådant ägg skulle behöva befruktas av manlig sperma m e n skulle endast frambringa kvinnliga barn som bär hennes egna x-x-anlag (det är dessa 'motherlines' som u t a n att bära vidare deras arvsanlag kan befruktas av hingstar).

Eftersom schweiziska vetenskapsmän häro- måret lyckades klona en mus, tycks sådana litterära beskrivningar av kvinnlig fortplantning genom en biologisk procedur (kloning eller befruktning av ett genetiskt komplett ägg) inte längre teknologiskt omöjliga.

För det tredje kan vi ställa oss frågan var- för dessa feministiska utopiska samhällen måste förverkligas till priset av att m ä n n e n inte överlever. Skulle inte m ä n k u n n a upp- fostras eller förändras genetiskt så att de kan leva på jämställd fot med kvinnor (eller som deras tjänare)? På den punkten l ä m n a r de här skildringarna otillfredsställande svar. De

(7)

flesta innehåller beskrivningar av m ä n som tycks nästan löjliga i sitt starka beroende av stereotypa könsrollsuppfattningar. C h a r n a s manliga 'herrar' är giriga, njutningslystna, våldsamma, g r y m m a och utnyttjar andra.

D e tre m ä n som överlever epidemin i Tiptre- es bok är karikatyrer på den sexuellt utsvult- ne våldtäktsmannen, den religiöse fanati- kern/auktoritäre patriarken, och den m e r in- tellektuelle m e n fysiskt svagare m a n n e n som i hemlighet d r ö m m e r om att bli lika macho som sina självmedvetna kamrater. De m ä n som i Gearharts bok bor i staden är militaris- tiska manliga chauvinister m e d a n de 'mjuka' (homosexuella) som vill förena sig med bergskvinnorna uppfattas som svaga och odugliga. I det krig mellan könen som J o a n - na Russ beskriver är det de fientliga, brutala, sadistiska m ä n n e n som är fienden. O c h till och med Gilmans porträtt av m ä n som är till- räckligt känsliga och m e d k ä n n a n d e för att tillåtas stanna kvar i H e r l a n d antyder att en sådan m a n måste ställa sig i ett beroendeför- hållande till m o d e r g u d i n n o r n a och till och med vara dem u n d e r d å n i g snarare än att u p p n å äkta jämställdhet med dessa Mödrar.

M å n g a läsare som i övrigt är sympatiskt in- ställda till dessa helkvinnliga utopier tycker förmodligen att dessa mansporträtt är för- enklade och frånstötande. Till och med om dessa skildringar vill göra gällande att feminister kan förverkliga sina inneboende möj-

ligheter som mänskliga varelser endast i av- skildhet, utom räckhåll för den patriarkala kulturens subtila diskriminering, är det inte d ä r m e d sagt att m ä n alltid kan indelas i det begränsade antal prototyper som beskrivs här. Sally Gearhart är den enda som m e n a r att helt kvinnliga och helt manliga ('de m j u - ka') samhällen kan existera tillsammans (utan sexuell integrering) i ömsesidig respekt och tolerans även om hon inte utvecklar den här möjligheten i The Wanderground där de m j u k a beskrivs som mycket underlägsna bergskvinnorna.

Viktigare än detta är emellertid frågan om dessa författare till helkvinnliga utopier har intresserat sig tillräckligt för sina feministiska samhällens politiska eller sociala organisation. Ytterst få av dem tar direkt u p p makt- fördelningen eller existensen av konflikter och dessas lösning. De flesta skildrar ett helkvinnligt samhälle där varor och tjänster produceras och fördelas lika och där beslut fattas genom långdragna g e m e n s a m m a dis- kussioner. N ä r fientlighet u p p k o m m e r mellan kvinnorna, bemästras situationen van- ligtvis på så sätt att gruppen i övrigt kräver tolerans för andras åsikter och ibland, i sär- skilda fall, genom att m a n skickar en person till ett annat samhälle. Någon gång h ä n d e r det att det framträder en ledare som välkom- nas och erkänns av alla i samhället: mödrar- na i Herland, till exempel, eller Conor-släkten i Motherlines. I alla dessa berättelser är den grundläggande sociala eller politiska enhe- ten tillräckligt liten för att möjliggöra en demokratisk organisation, ungefar som en gre- kisk polis eller ett statsmöte i New England där varje medlem genom sin röst påverkar det g e m e n s a m m a beslutsfattandet. O c h eftersom livsrytmen i dessa kvinnliga utopier är huvudsakligen agrikulturell kan besluten fattas långsamt och m a n har all den tid som krävs för en äkta feministisk process där alla synpunkter läggs fram i detalj, utvecklas, be- grundas och bedöms tills m a n når enighet. I de små stamsamhällen som författarna till dessa utopiska berättelser föreställer sig kan fördelningen av arbete och varor förmodli- gen ske enligt en kollektiv jämställdhet varvid uppstudsighet bestraffas med landsför- visning. M e n kan sådana organisatoriska

(8)

Serien 'Wonder Woman' (Mirakelkvinnan) av Charles Moul- ton, 1940-talet. Ur: Wonder Woman, Bonanza Books, New

York 1972.

strukturer överföras på högindustrialiserade, teknologiskt avancerade större samhällen? I de här berättelserna görs inga försök att besvara den frågan och de kan därför te sig otill- räckliga för kvinnor som inte kan acceptera att en återgång till förindustriell ekonomi baserad på j o r d b r u k är ett eftersträvansvärt ideal.

Biologisk a n d r o g y n i

Den enda författare j a g känner till som på allvar har sysselsatt sig med möjligheten av biologisk androgyni, ett enda kön som har blandade manliga och kvinnliga egenskaper och som kan fortplanta sig är Ursula Le Guin, som skrivit den fascinerande boken The Lejt Hand of Darkness (1969). I d e n n a tän- ker hon sig en ras, gethenierna, som är biologiskt neutrala 22 dagar i m å n a d e n för att sedan gå in i en 6 dagar lång fruktsamhetspe- riod, kallad 'kemmer', u n d e r vilken varje individ blir man eller kvinna beroende på det inflytande som omgivningen, potentiella partner, det egna psykiska och fysiska till-

ståndet vid det specifika tillfallet etc utövar.

Därför blir varje gethenier u n d e r en normal livstid både m o r (som föder barn) och far (som avlar barn). Detta förhindrar på ett ef- fektivt sätt möjligheten av att identifiera könsanknutna karaktärsdrag eller roller. På den gethenska planeten Vinter, skriver Le Guin,

Det l ä m n a s r u m för sex, gott o m rum; m e n ett r u m som så att säga ligger avsides. Samhället G e t h e n är i sin dagliga verksamhet och i sin var- d a g u t a n sex.

Begrunda följande: vem som helst kan ä g n a sig åt vad som helst. Det låter mycket enkelt m e n de psykologiska effekterna är oöverskådliga. Själva f a k t u m att vem som helst i åldern sjutton till tret- tiofem (ungefar) löper risk att (som N i m uttryc- ker saken) 'bindas vid att föda barn' innebär att ingen är lika ' b u n d e n ' här som kvinnor annorstä- des troligtvis är — psykologiskt eller fysiologiskt.

Plikter och privilegier fördelas tämligen j ä m n t ; alla måste löpa s a m m a risk eller ta ställning till s a m m a problem. D ä r f ö r är ingen riktigt lika fri som en fri m a n på a n d r a ställen...

B e g r u n d a vidare. Det finns ingen u p p d e l n i n g av mänskligheten i starka och svaga hälfter, be- skyddande/beskyddare, d o m i n a n t a / u n d e r g i v n a , ägare/egendom, aktiva/passiva. I själva verket finner m a n att hela den tendens till dualism som genomsyrar mänskligt t ä n k a n d e är svagare eller av a n n a t slag på Vinter.2 1

Den mest framstående getheniern i romanen, premiärminister Estraven, är en person som förenar en m a n s fysiska kraft med en kvinnas fysiska uthållighet. U t r u s t a d med intellektuell skärpa, politisk takt, framsynt- het, intensiv medkänsla och ett djupt h u m a - nitärt engagemang i den gethenska artens fortlevnad och utvecklingen av fredliga och ömsesidigt berikande kontakter med andra raser, framstår Estraven i r o m a n e n som en riktig hjälte, som slutligen är beredd att bli m a r t y r för den intergalaktiska fredens skull.

M e n Estravens förmåga att övertyga som en tänkbar rollmodell för androgyni under- grävs på ett allvarligt sätt av två faktorer. Vi kan bortse från det uppenbara biologiska problemet att skapa en sådan androgyn art, en enda individ som kan vara omväxlande m a n och kvinna, genom att uppfatta gethenierna som en metafor, en symbolisk gestalt- ning av en art där alla individer utför både de

(9)

traditionellt manliga och de traditionellt kvinnliga funktionerna och delar barnuppfostran, produktivt arbete och politisk makt.

M e n strukturen och språket i Le Guins ro- m a n motarbetar en sådan metaforisk tolk- ning. Den uppfattning läsaren får av Estra- ven filtreras genom Genly Ais ögon och reak- tioner; Genly Ai är en manlig besökare från j o r d e n som genomgående stöts bort av Estra-

vens och getheniernas feminiserade lägg- ning. Genly Ai tänker,

U n d e r måltiderna h a d e Estravens u p p t r ä d a n d e varit kvinnligt, ytterst c h a r m e r a n d e och taktfullt och substanslöst, förledande och förslaget. Var det kanske i själva verket d e n n a m j u k a fogliga kvinnlighet som j a g ogillade och misstrodde i h o n o m ?

O c h s e n a r e a n m ä r k e r A i f ö r a k t f u l l t ,

på G e t h e n ledde ingenting till krig. Gräl, m o r d , fejder, plundringståg, vendettor, l ö n n m o r d , tor- tyr och allsköns vederstyggligheter ingick i deras repertoar av mänskliga färdigheter, m e n de gick inte ut i krig. D e saknade, tycktes det, f ö r m å g a n att mobilisera. De u p p t r ä d d e som d j u r i det avseen- det eller som kvinnor.2 2

O c h fastän vi som läsare kan k ä n n a igen Genly Ais sexistiska perspektiv och uppskat- tar Estravens större mod och frigjorda syn- sätt, för vi likväl med oss när vi läser om den- na androgyn en kulturellt bestämd fördom mot feminina drag hos en ledare, något som förstärks av Le Guins val av en patriarkal berättare.

A n n u viktigare är att Le G u i n har valt att använda det generiska maskulina pronominet han för att hänsyfta på sin biologiska androgyn genom hela romanen. O c h fastän hon har framhållit att det skulle ha varit out- härdligt klumpigt att använda ett neutralt p r o n o m e n i stället för det generiska han,^{2 3} kan hon med detta påstående inte k o m m a från det faktum att både m ä n och kvinnor, som socialpsykologen Wendy M a r t y n a har visat, har en benägenhet att föreställa sig det generiska han som maskulint och att kvinnor har en benägenhet att inte använda det generiska maskulina pronominet när de syftar på sig själva.2 4Inte bara hennes jordiske be- rättare Genly Ai utan merparten av hennes manliga och kvinnliga läsare föreställer sig Estraven som en m a n . Ursula Le G u i n själv

medgav nyligen i en intervju där j a g tog upp saken med henne att hon hade misslyckats med att göra Estraven till en helt övertygande androgyn.^{2 5} H o n sade emellertid att om hon nu skulle skriva om r o m a n e n för att rätta till det här problemet, skulle hon hellre betona Estravens kvinnliga roller och funktioner än ändra pronomen. H o n beklagade särskilt att hon hade 'utelämnat barnen': en genuint androgyn Estraven skulle ha uppträtt lika ofta tillsammans med sina barn som m e d sin kung. Le Guin tog indirekt itu med problemet med det generiska maskulina pronomi- net i The Lejt Hand oj Darkness på ett a n n a t sätt. N ä r hon tryckte om berättelsen som låg till grund för The Lejt Hand oj Darkness, ' Win- ter's King', ändrade hon alla generiska maskulina p r o n o m i n a till feminina p r o n o m i n a och ersatte alltså det generiska han m e d det generiska hon.^{2 6} M e n det generiska hon li- der trots att det m a n a r till eftertanke av sam- m a sociolingvistiska begränsningar och kulturella klichéer som det generiska han. En- dast ett genuint neutralt p r o n o m e n kan ut- plåna könsmedvetandet hos både berättare och läsare.

T v å k ö n a d j ä m s t ä l l d h e t

De biologiskt trovärdigaste och d ä r m e d mest konkreta feministiska utopierna är kanske de som beskriver ett samhälle som har två biologiska kön m e n saknar socialt kön. De främsta exemplen är M a r g e Piercys Woman on the Edge oj Time och Ursula Le Guins The Dispossessed. Båda är intellektuellt förfina- de, omsorgsfullt utformade och välskrivna verk. Piercy placerar in sitt genusfria sam- hälle, Mattapoisett, i den ramberättelse som C o n n i e R a m o s framför. H o n är en chicansk kvinna ur underklassen som reagerar med våldsam vrede och missmod på den fattig- dom och smärta som hennes samhällsställ- ning medför. N ä r hennes älskare dör, låter hon sin sorg gå ut över sin u n g a dotter, försö- ker begå självmord, döms av domstolarna som 'olämplig' m o r och sätts slutligen av sin familj på sinnessjukhus där hon utväljs till mänsklig försökskanin i en serie hjärnforsk- ningsexperiment. N ä r hennes missmod och frustrerade vrede är som störst, får C o n n i e

(10)

kontakt med Luciente, en kvinna som lever 150 år in i framtiden, år 2137. På så sätt definierar Piercy explicit sin utopiska vision bå- de som en kritik av den förhandenvarande världen (i vilken kvinnor som Connie av de samhälleliga orättvisorna drivs till ett raseri där de är beredda att mörda) och som en kar- ta över önskningar, den alternativa värld där både kvinnor och m ä n kan leva värdigt och med självrespekt.

För att u p p n å ett sådant ömsesidigt för- verkligande förutsätter Piercy att det ägt r u m en radikal förändring (och flera mindre förändringar) i det samtida samhällets organisation. Den viktigaste är att hon skiljer fortplantningsfunktionen från barnomsorg och uppfostran. I Mattapoisett föds barn av särskilt utsedda barnafödare: kvinnliga ägg befruktas av spermier som utvalts för att m a n skall k u n n a bevara en stor variation i fråga om raser och personlighetstyper och föds sedan i en omsorgsfullt kontrollerad teknologisk omgivning. Tre biträdande mödrar (av båda könen) erbjuder sig sedan frivilligt att uppfostra barnet, som tas om hand både på b a r n h e m och i varje enskild förälders eget hem. Eftersom både m ä n och kvinnor vårdar barnen ( m ä n n e n har till och med bröstmjölk och ammar), är den sociala arbetsfördel- ningen tillräckigt flexibel för att det skall vara möjligt för föräldrarna att förena arbete och barnuppfostran. Piercy tänker sig också ett samhälle som är mer inriktat på j o r d b r u k än vårt även om hon bibehåller en hög teknologisk utvecklingsnivå. Nästan helmekanisera- de fabriker producerar de maskiner och kon- sumtionsvaror som är nödvändiga för att upprätthålla det militära försvaret, jord- bruksproduktionen, ett begränsat transport- system och en bekväm livsstil för alla sam- hällsmedlemmar. Datateknologin används bara för produkter som tjänar ett äkta mänskligt syfte, som till exempel 'kennern', ett datoriserat a r m b a n d s u r som medger omedelbar kontakt mellan människor över- allt i världen samtidigt som det fungerar som en personlig minnesbank. Det arbete som både m ä n och kvinnor utför leder alltså till stor omedelbar nytta och tillfredsställelse:

j o r d b r u k (som skänker en känsla av direkt medverkan i växtlighetsprocesserna), konst

och konsthantverk, och vetenskaplig forskning som syftar till att förbättra livsbetingel- serna. Det är symptomatiskt att den ledande konstnären i samhället är en m a n , den ledande forskaren en kvinna. Arbetsfördel- ningen g r u n d a r sig uteslutande på böjelse och lämplighet, varvid obehagligt arbete (som militärtjänst, fabriksarbete, renhåll- ningsarbete etc) föreläggs alla på ett jämlikt sätt. De sexuella relationerna är helt fria, eftersom äktenskapet inte längre finns som social institution. M a n väljer 'sängkamrater' av båda könen, antingen den ene efter den andre eller flera samtidigt. Såväl långvariga parförhållanden som kortvariga sexuella för- bindelser förekommer. Piercy är noga med att framhålla den spänning och svartsjuka som kan uppstå i sådana situationer (precis som i vårt samhälle idag där den höga ande- len skilsmässor faktiskt har framkallat ett samhälle präglat av seriell polygami) men betraktar sådana känslor som normala och mänskliga. H e n n e s utopi bevarar alltså den sexuella energin i ett tvåkönat samhälle m e n eliminerar de könsroller som förknippas med en arbetsfördelning eller politisk makt baserad på könstillhörighet. Piercy definierar detta genusfria samhälle såväl lingvistiskt som sociologiskt. H o n ersätter de maskulina och feminina könsskiljande p r o n o m i n a med det neutrala generiska pronominet 'per' (no- minativ, dativ, ackusativ) och 'pers' (genitiv) som syftar på alla personer. Icke desto mindre bevarar Piercy etniska, rasmässiga och kulturella särdrag: varje individ känner sitt genetiska arv och kan välja att bo i ett sam- hälle vigt åt att bevara en viss etnisk sår- grupp. Piercy avskaffar staden i dess nu kän- da form. H e n n e s samhälle är små; de samar- betar med ett nätverk av andra samhällen för att u p p n å självförsörjning; och de styrs ge- n o m demokratiska processer. Eftersom nå- gonting liknande i ett tredje världskrig har inträffat mellan Connies tid och 2137 har världens befolkning blivit avsevärt mindre och kontrolleras omsorgsfullt av barnafödar- na för att varje individ skall tillförsäkras till- räckligt med mat och h u s r u m .

På grund av d e n n a allvarliga nedgång i befolkningsantalet är Piercys utopiska sam- hälle anmärkningsvärt realistiskt mätt med

(11)

de mått som gäller för utopiska berättelser.

Fullständigt automatiserade fabriker, dato- riserade minnesbanker och sändare samt mekaniserad barnalstring genom befruktade ägg ligger inom räckhåll för den m o d e r n a ve- tenskapen. E n återgång till en enklare, mer genuint demokratisk politisk organisation är också möjlig u n d e r förutsättning att samhäl- lena inte har mer än sexhundra medlemmar.

O c h hennes skildring av ett samhälle med personligt tillfredsställda individer som kän- ner respekt för sig själva och som delar alla typer av mänsklig erfarenhet — föräldra- skap, fysiskt och intellektuellt arbete, sexuell promiskuitet och trohet, och omfattande verksamheter och möjligheter till rekreation (inklusive en ytterst förfinad typ av film där alla sinnena tas i anspråk) är tillräckligt loc- kande för att själv k u n n a t j ä n a som ett praktiskt pedagogiskt material. Shelley förkun- nade att 'poeterna är världens inofficiella lagstiftare' och Piercys utopiska vision kan mycket väl innehålla den metaforiska rike- d o m och politiska lockelse som är nödvändig för att förmå folk att arbeta aktivt på att för- verkliga hennes tänkta värld i historiens tid och r u m .

Den enda tungt vägande kritik som kan resas mot Woman on the Edge of Time som konkret utopi är kanske att den utgår ifrån att det ägt r u m en radikal nedgång av befolkningsantalet. Percy talar inte om för oss h u r eller varför d e n n a nedgång ägde r u m även om hon antyder existensen av ett annat, mer industrialiserat och militaristiskt samhälle som Mattapoisett länge har fört krig med.

Piercy målar heller inte u p p en alternativ bild av ett utopiskt samhälle med en stor befolkning som kräver en m e r komplicerad politisk organisation och fördelning av arbete och varor. De få scener i vilka invånarna i Mattapoisett bekämpar ' D e m ' beskriver inte en tillräckligt effektiv och komplicerad mili- tär organisation i Mattapoisett för att t j ä n a som ett tillfredsställande substitut för den hi- erarkiska beslutskedja som dominerar de väpnade styrkorna i västerlandet. Piercys återgång till en enklare, mer demokratisk, politisk och social organisation lämplig för en liten befolkning är 'osentimental' eller pragmatisk endast u n d e r förutsättning att

hon kan berätta för oss h u r m a n kan eliminera mer än hälften av den nuvarande världsbe- folkningen utan en kärnvapenkatastrof, hungersnöd i stor skala eller statligt reglerad födelsekontroll.

Den mest komplicerade och politiskt sofis- tikerade av de samtida feministiska utopiska berättelserna är Ursula Le Guins The Dispos- sessed, en viktig text både i den utopiska litte- raturen som genre (där den med fördel kan jämföras med Mores Utopia, Swifts Gullivers resor, Morris Nyheterfrån ingenstans och Butlers Erewhon) och i science-fiction (där den tillde- lats både Hugo- och Nebulapriserna). Le Guins framtida utopiska värld baserar sig på Kropotkins, Shelleys, E m m a G o l d m a n s och Paul G o o d m a n s anarkistiska teorier,2 8 vilka här har slagits s a m m a n i den kvinnliga paci- fisten Odos lära och går u n d e r beteckningen odonianism. O d o har tänkt sig och skapat ett samhälle där det råder fullständig sexuell jämlikhet, gemensamt arbete och delat an-

svar och det i en ytterst bister miljö, månpla- neten Anarres. Eftersom det är svårt att över- leva på den här m å n e n måste varje individ bidra på alla sätt han eller hon kan: intellek- tuella måste turas om att arbeta i jordbruket och i gruvorna; m ä n och kvinnor måste dela barnomsorgen lika, liksom fysiskt arbete, forskning och utvecklingsarbete, o<"h utför- andet av nödvändiga tjänster. Anairas är ett anarkistiskt/pacifistiskt samhälle som saknar militärindustri och som håller sig med rymdskepp och tillhörande h a m n enkom för att forsla nödvändiga varor från och till sin moderplanet Urras.

Ursula Le G u i n är mycket noga med att klargöra vad detta gemensamhetssamhälle kostar. Eftersom det i stort sett saknas natur- tillgångar (förutom mineraler) är tillvaron på Anarres mycket bister och krävande; med samtida (Urras) mått är invånarna på Anar- res utsatta för mycket allvarliga försakelser.

Det finns föga material eller tid för konstnär- ligt skapande, fritidsaktiviteter, gourmet- mat, raffinerade kläder eller luxuösa hem.

N ä r alla tillgångar måste fördelas j ä m n t i en bristekonomi har ingen särskilt mycket — fastän alla har tillräckligt mycket för att över- leva. Likväl skildrar Le G u i n odonianernas övertygande moraliska energi och äkta hu-

(12)

Serien 'Saga de Xam' 1967 av Jean Rollin, Nicolas Devil m fl. Ur: Horst Schröder, Framtiden i serierutor; 1981.

manitära engagemang som en källa till personligt självförverkligande och tillfredsstäl- lelse.

Le G u i n är också medveten om vad den sexuella jämlikheten kostar. Fastän långvari- ga förhållanden (äktenskap) är vanliga på Anarres, upprätthålls de ofta med långa perioder av separation; både den manlige och den kvinnliga partnern kan, när samhället har behov av det, sändas iväg långt bort på ett u p p d r a g för vilket hans eller hennes spe- ciella färdigheter är nödvändiga. Detta kan också medföra att endera av föräldrarna skiljs från barnen u n d e r långa perioder. M o - dern till Le Guins hjälte Shevek är en ingen- j ö r vars yrkeskunskaper och utbildning kräv- de att hon bodde på en nordlig bas dit hennes unge son inte kunde följa henne. Ett resultat av detta är att Shevek känslomässigt står mycket n ä r m a r e sin far som besökte h o n o m mycket på b a r n h e m m e t och tillbragte sin fri- tid med sonen.

O c h slutligen är Le Guin politiskt känslig för den roll som individuell maktlystnad spelar för invånarna i Anarres: den första uppla- gan av The Dispossessed bar underrubriken 'En tvetydig utopi'. Efter 200 år har en by- råkrati utbildats på Anarres vilken delar ut vissa privilegier åt dem som stöder det etab- lerade systemet: bekvämare arbeten, en an- ing större lägenheter, mer privatliv, bättre mat, större tillgång till utbudet på Urras. Det är mot d e n n a byråkrati, som kontrollerar

den vetenskapliga miljön på Anarres, som Shevek gör uppror. För att vidareutveckla och publicera sin nya teori om tidsföljd och samtidighet måste Shevek l ä m n a Anarres och arbeta utanför dess byråkratiska kon- trollsystem. H a n beger sig till Urras där han möter ett bekvämare men betydligt m e r kon- kurrensinriktat, hierarkiskt, exploaterande och moraliskt korrumperat samhälle. Le Guins skildring av det högindustrialiserade, urbaniserade samhället på Urras där kvin- n o r n a bara är h e m m a f r u a r , sexobjekt och tjänarinnor är en dystopisk extrapolering av den nutida amerikanska levnadsstilen sådan den utvecklas u n d e r trycket av det kalla kri- get om den militära makten som utkämpas mellan ryssarna, kineserna och amerikaner- na.

Sheveks triumf, upptäckten av tidens samtidighet, som gör det möjligt för h o n o m att utveckla en apparat som kan kommunicera med alla delar av galaxen samtidigt, är möj- lig, antyder Le Guin, endast därför att han kan förena en rigorös teoretisk metod med tolerans för motsägelser och odoniansk anar- ki. M a n skulle till och med k u n n a säga att Sheveks prestation beror på hans androgyna förmåga att förena 'maskulin objektivitet' med 'feminin subjektivitet', med en inkän- nande förmåga att förstå och överblicka mot- satser, att överbrygga avståndet mellan jaget och den andre, mellan nuet och det förflutna och framtiden. Efter sin framgång återvän-

(13)

der Shevek till Anarres likadan som han läm- nade det, med t o m m a händer, redo att på nytt börja k a m p e n för individuell frihet och jämlikhet för alla mänskliga varelser. Le Gu-

ins sexuellt jämställda, anarko-kommunistiska samhälle, som grundar sig på en process av ständig k a m p och självkritik, är i detta avseende slående likt det ideala samhälle som George Sherban har utvecklat i Doris Lessings Shikasta. I båda fallen kräver ett kraftfullt moraliskt engagemang i mänsklig- hetens överlevnad och värdighet u n d e r k n a p p a förhållanden ständiga ansträng- ningar och uppoffringar av alla m ä n och kvinnor i lika utsträckning.

K a r a k t e r i s t i s k a d r a g

V å r överblick av den samtida feministiska utopiska litteraturen visar tydligt på de ka- rakteristiska dragen i aktuell feministisk politisk teori. M å n g a feminister längtar efter ett separatistiskt helkvinnligt samhälle vars m e d l e m m a r lever i d j u p h a r m o n i med var- andra och naturen, ett samhälle där en tradi- tionell 'kvinnlig kultur' (jordbruk, samlan- de, omsorg om djur, matlagning, vävning, konst och hantverk, samt läkekonst) får ett kraftfullt erkännande. Dessa feminister betraktar industriell och i synnerhet teknologisk utveckling i en hierarkisk politisk organisation som något moraliskt förkastligt och i grunden självförstörande. Sådana feminina utopier har mycket gemensamt med en tradi- tionell litterär genre: den pastorala idyllen.

Deras utgångspunkt är en guldålder präglad av självförsörjning genom j o r d b r u k och samhällelig harmoni, vilken de placerar i framtiden snarare än i nutiden (fastän åtskil- liga författare använder sig av metaforer som en 'återgång' till matriarkatet, som till exem- pel M o n i q u e Wittig i Les Guérrilléres och Sally Miller Gearhart i The Wanderground). Dessa abstrakta utopiska berättelser fungerar mer som kritik av patriarkala samhällen och som bekräftelse på kvinnornas egenvärde än som pragmatiska modeller för ett historiskt reali- serbart samhälle.

En mindre m e n kanske politiskt mer bety- delsefull grupp feministiska utopiska förfat- tare försöker tänka sig ett pragmatiskt sam-

hälle i vilket arbets- och maktfördelningen inte längre är b u n d e n till könet. Oavsett om detta innebär att kvinnorna helt skiljs från fortplantningsprocessen (som i Woman on the Edge of Time) eller bara att m a n gemensamt delar allt ansvar för barnens uppfostran och o m h ä n d e r t a g a n d e liksom allt intellektuellt och kroppsligt arbete (som i The Dispossessed) föreställer m a n sig i dessa konkreta utopiska berättelser ett riktigt androgynt samhälle som är möjlig både rent biologiskt och politiskt. Det tycks krävas en kärnkraftskatastrof eller en ekologisk katastrof (som Piercy antyder) — resultatet är i båda fallen en radikal n e d g å n g i befolkningsantalet — för att m ä n - nen skall tvingas att värdera kvinnornas ar- betsförmåga lika högt som sin egen, m e n bå- da förutsättningarna är realistiska profetior för jordens framtid. Till och m e d utan de för- farliga internationella katastrofer som de flesta feministiska utopister och science- fictionförfattare utgår från tillhandahåller dessa berättelser en uppfinningsrik och ut- m a n a n d e vision av ett historiskt möjligt genusfritt samhälle som feministerna kan sträva mot och arbeta för. Dessa feministiska utopier fungerar som ett mäktigt index över samtida feministiska önskningar, som stimulans för feministisk politisk teori och kanske till och med som giltiga modeller för framtiden.

På det viset kan feministiska utopiska berät- telser tjäna som autentiska sätt att förvärva kunskap. De härrör ur ett universellt 'eman- cipatoriskt mänskligt intresse', kunskapen om själva friheten , och kan lära oss h u r och varför m a n bör leva i ett genusfritt samhälle.

Översättning: Lars-Håkan Svensson

Artikeln har tidigare varit publicerad i Women's Studies 1982, vol 9.

N O T E R

1. William Blake, 'Annotations to Lavater', The Poetry and Prose of William Blake, utg David V E r d m a n , G a r d e n City, N.J., Doubleday

1965, s 607.

2. Ernst Bloch, Das Prinzip Hoffnung 3 vol, Frankfurt a.M., 1967.

3. J o s e p h Gabel, ' U t o p i a n Consciousness and False Consciousness' övers L y n n Layton och Russell B e r m a n , Telos 29 (hösten 1976), s

182. J f r J o s e p h Gabel, La Fausse Conscience,

(14)

Paris, Editions de Minuit 1962, för en m e r detaljerad diskussion av detta begrepp.

4. M a r x s distinktion mellan utopisk socialism och vetenskaplig socialism, vilken h a n när- m a r e utreder i Kommunistiska manifestet och på andra ställen, utvecklades vidare av Eng- els i Utopisk och vetenskaplig socialism.

5. Barbara Goodwin, Social Science and Utopia, New Jersey, H u m a n i t i e s Press 1978, s 2.

6. Elizabeth Gould Davis, The First Sex, New York, G P P u t n a m ' s Sons 1971, omtr. Pengu- in Books 1972, ss 33-96. Sv övers I begynnelsen var kvinnan, Almqvist & Wiksell 1981.

7. Michelle Zimbalist Rosaldo och Louise L a m p h e r e , utg, Women, Culture & Society, Stanford University Press 1974, ss 2-4.

8. Engelskans gender-free h a r i artikeln översatts m e d 'genusfri'. Distinktionen mellan gender och sex h a r sedan några år använts även i svenska kvinnoforskningsmiljöer. Gender (genus) motsvarar på svenska 'socialt kön' m e d a n sex motsvarar 'biologiskt kön'. I 'so- cialt kön' ligger de egenskaper som socialt och historiskt tillskrivs de olika könen.

(Red.anm.)

9. furgen Habermas, Knowledge and Human Inte- rests, övers J e r e m y J Shapiro, Boston, Beacon Press 1971, omtr. 1972, Appendix, ss 301- 317.

10. P a m e l a J Annas, 'New Worlds, New Word:

Androgyny in Feminist Science Fiction', Science-Fiction Studies V (juli 1978), s 144.

1 1. För insiktsfulla analyser av d e n n a r o m a n , se J a m e s Rieger, utg, Mary Shelley's Frankenstein (Indianapolis och New York, T h e Boobs- Merrill Co. 1974) och George Levine och U C Knoepflmacher, utg, The Endurance of Frankenstein: Essays on Mary Shelley 's Novel (Be- rkeley, Calif., University of California Press 1979). O m Shelleys Frankenstein som det förs- ta exemplet på science-fiction, se Robert Scholes och Eric S R a b k i n , Science Fiction:

History, Science, Vision (New York, O x f o r d University Press 1977), s 6.

12. James Tiptree, Jr., ' H o u s t o n , Houston, D o You Read?', Aurora: Beyond Equality, utg Su- san Andersen och Vonda M c l n t y r e , New York, Fawcett 1976, omtr. i Tiptree, Jr., Star Songsofan Old Primate, New York, Ballantine

1978, s 225.

13. Suzy M c K e e C h a r n a s , Walk to the End of the World, New York, Ballantine 1974; Molherli- nes, New York, Berkley Publishing Corpora- tion 1978. D e n sista volymen i trilogin, The vampire Tapestry, New York, Berkley Publis- hing Corporation, utkom 1982.

14. J o a n n a Russ, The Female Man, New York, B a n t a m 1975; omtr. 1978.

15. Sally Miller G e a r h a r t , The Wanderground — Stories of the Hill Women Watertown, Mass., Persephone Press 1978.

16. Charlotte Perkins Gilman, Herland, utg A n n J Lane, New York, P a n t h e o n Books 1979, s 82. Sv övers Jungfrulandet, R a b é n & Sjögren 1980.

17. Se Susan Griffin, Woman and Nature — The Roaring Inside Her, New York, H a r p e r 1978.

18. Evelyn Fox Keller, ' G e n d e r and Science', Psychoanalysis and Contemporary Thought, I, 1978, ss 409-433.

19. Nancy Chodorow, 'Family Structure and Feminine Personality', Woman, Culture and Society, u t g Rosaldo and L a m p h e r e , ss 44-46.

Se också Nancy Chodorow, The Reproduction of Mothering: Psychoanalysis and the Sociology of Gender, Berkeley, University of California Press 1978.

20. R a y m o n d Williams, ' U t o p i a and Science Fiction', Science Fiction Studies V, November 1978, ss 208-209.

21. Ursula Le G u i n , The Left Hand of Darkness, New York. Ace Books 1969, omtr. 1977, ss 93-94. (sv övers Mörkrets vänstra hand, Askild

& Kärnekull 1974.) 22. A a, ss 12 och 49.

23. U r s u l a Le G u i n , brev i S-F Commentary 26, april 1972, ss 90-93, omtr. i Women of Wonder, u t g Pamela Sargent, New York, V i n t a g e

1975, ss xxxii-xxxvi. H ä r förklarar Le G u i n att hon ville 'inte vanställa engelska språket (genom att använda ett påhittat neutralt p r o n o m e n ) ens o m det gällde att ge slagkraft åt ett etiskt resonemang... Mediets omed- görlighet är, n ä r allt k o m m e r omkring, det som bereder sådan glädje'. Le G u i n svarade på påståendet att gethenierna framställdes som huvudsakligen maskulina, vilken h a d e framförts av Stanislaw Lem, 'Lost O p p o r t u - nities', S-F Commentary 24, november 1971, ss 22-24 och J o a n n a Russ, ' T h e I m a g e of Wo- m e n in Science-Fiction', Image of Women in Fiction, utg S K Cornillon, Bowling G r e e n , Ohio, Bowling G r e e n University Populär Press 1973, ss 79-94.

24. W e n d y M a r t y n a , 'Using and U n d e r s t a n - ding the Generic Masculine: A Social- Psychological Approach to L a n g u a g e and the Sexes,' Stanford University, m a j 1978 (avhandling), se särskilt ss 73-82. W e n d y M a r t y n a har s a m m a n f a t t a t en del av sina forskningsresultat i ' W h a t Does " H e " M e - an? Use of the Generic Masculine,' Journal of

(15)

Communication 28 (vintern 1978) och i 'Bey- ond the " H e / M a n " Approach: T h e Case for Non-Sexist Language', Signs 5 (våren 1980), ss 482-93.

25. Dialogues with West Coast Women Writers. U r - sula Le G u i n intervjuad av A n n e K. Mellor, C e n t e r for Research on W o m e n , Stanford University, November 6, 1980; publiceras av C a p r a Press 1983.

26. 'Winter's K i n g ' publicerades för första gån- gen i Orbit 5, utg D a m o n Knight, New York, P u t n a m ' s 1969. Le G u i n reviderade och publicerade den på nytt i The Wind's Twelve Quarters, New York, H a r p e r and Row 1975.

27. M a r g e Piercy, Woman on the Edge oj Time, New York, Fawcett Crest Books 1976. Sv övers Kvinna vid tidens rand, Forum 1982; U r - sula Le G u i n , The Dispossessed: An Ambiguous Utopia, New York, H a r p e r and Row 1974, omtr. Avon Books 1975. Sv övers Shevek, H e m m e t s J o u r n a l 1976.

28. U r s u l a Le G u i n skrev i sin introduktion till ' T h e Day Before the Revolution', den berät- telse o m O d o u r vilken The Dispossessed växte fram: O d o n i a n i s m e n är en anarkism. Inte b o m b k a s t a r v a r i a n t e n som är terrorism, vad den ä n försöker hitta på för någon värdigare titel, inte den socialdarwinistiska ekonomi- ska 'libertarianismen' på den extrema hö- gerkanten; utan anarkism, så som den före- bådades i det tidiga taoistiska tänkandet och utlades av Shelley och Kropotkin, G o l d m a n och G o o d m a n . A n a r k i s m e n s främsta mål- tavla är d e n auktoritära Staten (i kapitalis-

tisk eller socialistisk utformning). Dess viktigaste moraliskt-praktiska t e m a är samar- bete, (solidaritet, ömsesidig hjälp). Den är den mest idealistiska och för mig intressan- taste av , alla politiska teorier.'

(i Le G u i n , The Wind's Twelve Quarters, New York H a r p e r and Row 1975, s 285. Sv övers Röster i vinden, Lindfors 1982.).

S U M M A R Y On feminist utopias

Since a gender-free society has never existed his- torically, feminist thinking that posits the equality of the sexes is inherently utopian. Feminist utopian writers, working within the traditional genre of science-fiction, a genre particularly well- suited to revolutionary theoretical discussions, have explored three types of feminist utopias: all- female societies, biological androgyny, and ge- nuinely egalitarian two-sex societies. T h i s essay examines examples of feminist utopias in each of these three paradigms to d e t e r m i n e to what extent they are 'abstract' (in Ernst Bloch's termino- logy), ie, merely wish-fulfillment fantasies, and to what extent 'concrete' a n d thus viable blue- prints for f u t u r e political and social organization.

T h i s article was originally published in Women's Studies 1982, vol 9.

A n n e K Mellor Stanford University California

USA