Alla har en gnista inom sig, men vad krävs för att väcka den?
En tematisk studie om hur svensklärare arbetar med ökandet av motivation i skönlitteraturundervisningen på gymnasiet
Everyone has a spark inside but what requires to awake it?
A thematic study of how Swedish teachers work with increasing motivation in fiction education at high school
Pauline Gustavsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska/Ämneslärarprogrammet
Avanceradnivå, 15 hp
Handledare: Kristian Blensenius Examinator: Nils Dverstorp Datum: 2017-06-15
Sammanfattning
Skönlitteratur är en central del i ämnesplanen för gymnasiet men läsning bland ungdomar minskar enligt undersökningar. Denna studie fokuserar på hur svensklärare på gymnasienivå använder sig av motivationsarbete vid läsning under svenskkurserna. Studien ämnar därför undersöka vilka olika motivationsfaktorer, med utgångspunkt i skönlitteratur, som svensklärare arbetar med i undervisningssammanhang samt hur dessa faktorer kan ökas.
Resultatet har framkommit genom en tematisk analys gjord utifrån den valda metoden, intervjuer. Eftersom forskarna menar att det inte finns en enhetlig teori när motivation ska undersökas gjordes valet att applicera fyra olika teorier vid diskussionen av resultatet av intervjuerna. De faktorer som framkom genom den tematiska analysen var:
1. De faktorer som ökar elevers motivation i utgångspunkt i läsning av skönlitteratur är att undervisningen är individanpassad, att det finns tydliga instruktioner och att undervisningen är verklighetsförankrad.
2. De möjligheter lärarna kan utläsa som ökar elevernas motivation till skönlitterär läsning är lärarens arbetssätt, hur de presenterar läsningen och lärarens personlighet.
3. Hur lärarna arbetar med motivation i klassrummet är att de genomför läsplaner, har högläsning, tävlingar, arbetar med lässtrategier och de lägger också en stor vikt vid gruppens delgivande av motivation till varandra.
Vad som kunde utläsas av intervjuerna var att lärarna inte alltid har en grund i tidigare forskning och beprövade erfarenheter vid motivationsarbetet. Skönlitteratur är dock något som är väsentligt att individanpassa i undervisningssammanhang när det finns behov att öka motivationen hos eleven.
Nyckelord: Skönlitteratur, motivation, svenska, svensklärare, tematisk analys, intervjuer
Abstract
Fiction is a central part of the subject plan for high school but reading among young people decreases, according to surveys. This study focuses on how Swedish teachers, at high school level, use motivational work within reading related assignments during Swedish courses. The study therefore intends to investigate the different motivational factors based on fiction, which Swedish teachers work with, in the educational context and how these factors can be increased. The result has been obtained through a thematic analysis based on the chosen method, interviews. Previous research claims that there is no comprehensive approach when analyzing motivational work. The choice was there for made to apply four different theories in the discussion within the outcome of the interviews. The factors identified by the thematic analysis were:
1. The factors that increase the motivation of students based on reading fiction are that the teaching is individualized, that there are clear instructions and that the teaching is authenticated.
2. The possibilities the teachers can read that increase the students' motivation for fictional reading is the teacher's way of working, how they present reading and the teacher's personality.
3. How teachers work with motivation in the classroom is that they implement reading plans, reading aloud, competitions, work with reading strategies and they also attach great importance to the group's motivation to each other.
The result from the interviews reviled that the teachers did not always have a foundation in previous research and proven experiences in the work of motivation. It’s essential to apply individual adaptation in the educational context affecting fiction.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Bakgrund ... 2
1.2.1 Begreppet motivation ... 2
1.2.2 Läsförståelse och dess inverkan inom skolverksamheten ... 3
1.2.3 Skönlitteratur utifrån kunskapskraven i GY11... 4
1.3 Tidigare forskning ... 5
1.3.1 Arbetet med läsning av skönlitteratur ... 5
1.3.2 Vikten av motivationsarbete ... 6
1.3.3 Påverkningsfaktorer vid läsning av skönlitteratur ... 7
1.3.4 Individanpassad undervisning som en påverkningsfaktor vid ökandet av motivation ... 7
1.3.5 Elevers förväntningar och dess påverkan på motivationen inom undervisningen ... 8
1.4 Teoretiska utgångspunkter ... 9
1.4.1 Inre och yttre motivation ... 9
1.4.2 Fords princip ... 11
1.4.3 Proximala utvecklingszonen ... 12
1.4.4 Piagets teori ... 12
1.5 Metod ... 13
1.5.1 Kvalitativ metod ... 13
1.5.2 Intervjuer ... 14
1.6 Tematisk analys ... 16
2 RESULTAT... 18
2.1 Hur lärare identifierar elevers motivation ... 18
2.2 Gynnsamma motivationsfaktorer ... 19
2.3 Lärarens påverkan på elevers motivation ... 21
2.4 Undervisningsarbete med skönlitteratur ... 25
3 DISKUSSION ... 29
3.1 Teoretisk tolkning av resultatet ... 29
3.1.1 Motivationsfaktorer ... 30
3.1.2 Lärarens påverkan på elevers motivation ... 32
3.1.3 Motivationsarbete med litteratur ... 33
3.2 Slutsats ... 34
LITTERATURFÖRTECKNING ... 37 BILAGA ...
1
1 INLEDNING
Det var en gång … Han tittade på mig och jag … Solen lyste högt på himlen men … Känslan tog över mig för att sedan …
Fyra olika inledningar men som erbjuder läsaren flera hundra olika fortsättningar, det är bara fantasin som sätter gränserna och individens undran till att veta mer. Nyfikenhet är en stor del av oss människor och kan skapa lust till att lära menar Mary Ingemansson1 Detta är också något som läroplanen påpekar att läraren ska främja hos eleven, alltså att individen ska få utveckla sin vilja till att lära.2
Aidan Chambers skriver barn- och ungdomsböcker och menar att en av de viktigaste bildande och kulturella sysselsättningar som vuxna och unga kan syssla med är läsning av skönlitteratur. Enligt Inger Norberg kan skönlitteratur utveckla en persons sätt att generellt hantera problem bättre än individer som inte läser litteratur. Genom skönlitteratur kan individen utveckla sin fantasi samt se samband mellan det lästa och aktuella livserfarenheter.
Det har visat sig att de som läser mycket även utvecklar en större empatisk förmåga än andra genom att kunna sätta sig in i andras situationer enklare.3 Trots att skönlitteratur ger en person både kunskap och stimulans minskar antalet ungdomar som läser vilket medför att läsförståelsen sjunker hos dagens elever enligt många undersökningar som har utförts.4
Skönlitteratur har en central del i svenskkurserna i GY11 och genom minskning av läsning bland ungdomar idag kan detta kunskapskrav vara svårt för lärare att motivera. För att höja den minskande läsförståelsen måste lärare kunna motivera kunskapskraven som berör skönlitteratur. Exempelvis ska lärare kunna motivera elever till att läsa skönlitteratur i Svenska 1? Eller hur kan en lärare väcka lust hos elever till att vilja läsa för att kunna förstå
”Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutvecklingen, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.”5?, i kursen Svenska 2. Utifrån min egen läslust, ungdomars
1 Ingemansson, M, Lärande genom skönlitteratur, djupläsning, förståelse & kunskap, 2016, s. 18
2 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 5
3 Norberg. I, Läslust och lättläst, 2012, s. 93
4 Ingemansson. M, 2016, s. 18
5 Skolverket, 2011, s. 169
2
minskande lästrend och vad kursplanerna säger om skönlitteratur väcktes intresset för att lyfta hur lärare idag kan arbeta med att öka elevers motivation för skönlitterär läsning. Studien ska förhoppningsvis kunna hjälpa blivande lärare men också lärare som arbetat inom verksamheten med att öka elevers motivation till läsning och kunna bidra med inspiration inom arbetsområdet i skolan.
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att belysa hur svensklärare idag arbetar med motivation med utgångspunkt i läsning av skönlitteratur i svenskämnet på gymnasienivå. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår ifrån är:
1. Vilka faktorer kan lärare urskilja som ökar elevers motivation med utgångspunkt i läsning av skönlitteratur i undervisningssammanhang?
2. Vilka möjligheter ser lärare att de har för att öka individens motivation till läsning, med utgångspunkt i skönlitteratur?
3. Hur arbetar svensklärare med motivation i klassrummet och med den enskilde individen vid skönlitterärundervisning?
1.2 Bakgrund
I kapitlet som följer kommer en bakgrund till motivation att redogöras för. Detta efterföljs av en presentation av läsförståelse och dess inverkan inom skolverksamheten. I avsnitt 1.2.3 ges en koppling mellan skönlitteratur utifrån kunskapskraven. Efterföljande del i kapitlet kommer presentera tidigare forskning. Detta kapitel är uppdelat utefter olika synvinklar på skönlitteratur och motivation i fem avsnitt. Sista delen i kapitlet är en redogörelse för de teoretiska perspektiven som uppsatsen kommer utgå ifrån. Eftersom forskarna anser att en teori inte kan täcka hela området motivation har valet gjorts att utgå ifrån fyra olika teorier:
Inre och yttre motivation, Fords princip, Proximala utvecklingszonen och Piagets teori.
1.2.1 Begreppet motivation
Ordet motivation kommer ursprungligen från det latinska ordet movere som betyder att röra sig. Det var redan under antiken som detta uttryck började användas och hade sin grund i hedonismen. Tanken var att människan strävar efter någon form av välbefinnande eller njutning och försöker hitta en mening med handlingarna som utförs. Det var ända fram till 1700–1800-talet som motivation uppfattades som en förklaring till vårt mänskliga beteende, dock vände detta tänket när motivation utgick utifrån pedagogiska och psykologiska studier under 1900–talet. Från att motivationsteorins grund har legat i hedonismens instinktsteorier,
3
som innebar att man såg på det som att varje enskild individ är försedd med olika drifter och instinkter som ligger bakom alla våra handlingar, övergick tänkandet till drivkraftsteorier.
Individen har istället en drivkraft bakom allt den gör och som är riktad mot ett mål. Denna teori har starka kopplingar till de kognitiva teorierna. Detta genom att dessa teorier ser det som att de förväntningar och tankar som individen har om framtida företeelser är det som styr vad en människa gör och inte gör. Dock kan varken motivationsteorin eller de kognitiva teorierna fånga in alla aspekter som motivation innefattar i en enda teori. Forskarna har därför slutat med att försöka hitta en teori som kan täcka allt och därför utformat olika teorier till de olika delarna inom de problemområden som finns.6 Därav kommer olika teorier presenteras i 2.5 Teoretiska utgångspunkter som uppsatsens material kommer att jämföras mot.
Var lusten till att läsa och lära kommer ifrån är svårt att svara på, har det med elevens inre motivation eller finns det en yttre drivkraft? Birgitta Kullberg ställer sig därför frågan: Vad är det egentligen som föder lusten till att lära. Hon nämner här Lev Vygotskij som menar att lusten fungerar som en motor, den startar nämligen lärandeprocesser och håller dessa vid liv.
Det vill säga finns inte lusten hos eleven kommer inte elevens engagemang att företes men finns lusten kan glädje och engagemang uppvisas hos eleven.7
1.2.2 Läsförståelse och dess inverkan inom skolverksamheten
Sverige är ett av alla länder som sjunker kunskapsmässigt inom läsförståelse och antalet ungdomar som läser minskar, enligt undersökningar. I PISA:s (Programme for International Student Assessment) utvärdering från 2012 kan det utläsas att det är de lågpresterande eleverna som främst reducerat sin läsförståelse jämfört med år 2000. Från 2000–2012 hade dessa elever gått från 485 till 420 poäng, de hade tappat 56 poäng och de högpresterande eleverna under samma period hade tappat 10 poäng.8 Liknande resultat framkommer från de flesta undersökningar som utförts gällande läsning av litteratur i skolorna. Ingemansson menar att i dagens samhälle finns det inte samma kultur kring läsning som tidigare. Den djupläsning som tidigare förekom har ersatts med ytlig läsning genom medier och mobilens genomslag. När individen endast läser ytligt förloras mycket av läsförståelsen som kommer genom djupläsning. En individ kan inte förstå stoff som bygger på andra ämnen om inte
6 Jenner. H, Motivation och motivationsarbete i skola och behandling, 2004, s. 37-41
7 Kullberg. B, 2004, s. 29-31
8 Ingemansson. M, 2016, s. 18
4
förståelsen för läsningens olika steg finns. Dessa steg hjälper individen att skapa sammanhang för att kunna nå en djupare förståelse och samband för ny kunskap.9
Chambers är en av många som diskuterar om varför ungdomar idag läser mindre, han menar att det är för att läsning inte ses som lika användbart idag.10 Frågan om varför barn och ungdomar läser mindre är högt upp på agendan i dagens samhälle, både i sociala och politiska debatter om skolverksamheten. Ingemansson menar att det krävs större kunskaper om lässtrategier idag för att motivera elever till läsning av litteratur i undervisningen.11
1.2.3 Skönlitteratur utifrån kunskapskraven i GY11
I läroplanen för GY11 står det att lärarens undervisning ska vila på beprövade erfarenheter och vetenskaplig grund.12 Birgitta Ahlén påpekar att litteraturen har en central del i kunskapskraven samt att språk och litteratur framkommer tydligt genom exemplen nedan:13
Svenska 1
Skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.14
Svenska 2
Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutvecklingen, dvs.
hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
Skönlitterära verkningsmedel. Central litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning15 Svenska 3
Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik.
Litteraturvetenskapligt inriktad analys och stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.16
Läsning av skönlitteratur är viktig för att den utvecklar individen på flera plan och bara vår läskunskap. Denna sorts litteratur medför att människan hanterar problemsituationer bättre och fantasin stimuleras. Detta för att exempelvis tv, filmer och sociala medier ofta ger hela
9 Ingemansson. M, 2016, s. 18
10 Chambers. A, Om böcker, 1987, s. 18-23
11 Ingemansson. M, 2016, s. 13
12 Skolverket, 2011, s. 5
13 Ahlén. B, 2012, s. 92
14 Skolverket, 2011, s. 162
15 Skolverket, 2011, s. 169
16 Skolverket, 2011, s. 176
5
bilden av problemet medan i litteraturen får personen dra sammanhang och skapa mycket själv. Även vår förmåga att sätta oss in i hur andra tänker har visat sig vara lättare för de som läser mer och längre stycken än de som endast tittar på sociala medier, tv och endast läser korta stycken av text. Skönlitteratur stimulerar och utvecklar nya tankar och idéer. Därför är det av vikt att arbeta med motivation till läsning av litteratur.17
1.3 Tidigare forskning
1.3.1 Arbetet med läsning av skönlitteratur
Djupläsning av litteratur är essentiellt för att kunna integrera och till fullo kunna förstå ny information i litteraturen. Mary Ingemansson, lektor i litteraturvetenskap, nämner att Beers och Probst beskriver att det är viktigt för elever att träna på djupläsning vilket de baserar på sina egna erfarenheter och forskning. Det handlar om att eleven inte ska applicera en ytlig läsning utan få en djupare förståelse av verket, vilket är av vikt för att ha en möjlighet till att finna meningsfulla samband. Eleverna reflekterar och analyserar inte självmant över innehållet i skönlitteratur utan det är lärarens uppgift att handleda eleven i rätt riktning. För att bästa resultat ska infinnas bör även diskussioner ske utifrån olika skönlitterära texter.18
Litteraturprofessorn Judith Langer beskriver att det finns fem läsarhållningar som är väsentligt vid arbete med skönlitteratur eller läsning överlag. Den första är orienteringsfasen: läsaren går in i texten och får en överblick, initiala tankar framkommer tillsammans med att idéer växer fram. Därefter följer förståelsefasen, denna del kännetecknas av att personlig kunskap kopplas samman med texten. Känslor, orsaker, motiv och påståenden i texten påverkar mer och individen funderar, ställer frågor och kopplar det till sitt eget liv. Återkopplingsfasen är det tredje steget som sammanför och skapar en värld av texten samt de egna tankarna. Denna fas ligger till grund till varför många läser och finner lust inför läsning. Överblicksfasen, som är den fjärde fasen, fokuserar på reflektion av föreställningsvärlden och de egna erfarenheterna men med en viss distans. Läsaren kopplar in andra texter och drar slutsatser utifrån detta. Sista fasen är kreativitetsfasen som innebär att föreställningsvärlden är lämnad och kunskapen individen intagit kommer till användning på andra plan, exempelvis händelser i verkliga livet.19
17 Ahlén. B, 2012, s. 93
18 Ingemansson. M, 2016, s. 27-34
19 Langer. J, Litterära föreställningsvärldar, litteraturundervisning och litterär förståelse, 2005, s. 32
6 1.3.2 Vikten av motivationsarbete
Alla har inte lust eller glädje till att läsa och att det är väsentligt för skolor att arbeta med motivation vid läsning av skönlitteratur.20 Det ligger som en central del i kurs- och ämnesplanen att ge elever förståelse och ny kunskap men hur ska eleven kunna få detta om viljan och motivationen inte finns? Arbetet med ökandet av motivation vid skönlitterär läsning är essentiell eftersom läsmetoder kan leda till förenklad studiegång. Det är därför nödvändigt att lägga vikt vid motivationsarbete.21
Elevers motivation och utveckling är sammanlänkat med bemötande av eleven samt hur undervisningen sker i skolan. Beroende på om elevens erfarenheter är positiva eller negativa kan detta antingen främja eleven eller till och med hämma individen. Omgivningen påverkar motivationen hos alla individer, i synnerhet hos elever. Tidigare erfarenheter av skola och lärare kan ha en stor betydelse för individens fortsatta skolgång. Har en lärare inte engagerat sig i eleven tidigare kommer troligtvis denna individ förutsätta att framtida lärare är likasinnade.22 Joanna Giota hänvisar i sin forskning till att alla människor bär med sig olika erfarenheter, inställningar och behov. Det blir lärarens uppdrag att bemöta eleverna och tillgodose dessa tre delar för att skapa en så bra lärmiljö som möjligt.23 Motivation hos en individ bör inte ses som en egenskap utan något som kommer av olika erfarenheter som individen fått genom olika bemötande. I detta möte, mellan elev och lärare, är det viktigt att utgå ifrån elevens livssituation och hur individen ser på världen. Hos pedagogen måste det finnas en vilja till att förstå människor för att nå den högsta motivationen på bästa möjliga sätt.24
Många lärare påstår sig se att det finns många elever som är omotiverade i skolan. Maj-Lis Hörnqvist, universitetslektor i pedagogik och filosofie doktor, hävdar dock motsatsen. Hon anser att problematiken inte ligger vid den bristande motivationen hos eleverna utan genom det bristfälliga motivationsarbetet. Exempelvis kan det vara att elevens mål inte framkommer till läraren. Hörnqvist menar att människan inte kan vara omotiverad eftersom motivation är ett grundläggande behov. Vad som kan ha lett till en låg motivation hos en elev kan ha grund i lärandestrukturen. Skolan har ett stort ansvar för elevens utveckling av skolprestationer,
20 Ingemansson. M, 2016, s. 13
21 Ingemansson. M, 2016, s. 176, 13
22 Kullberg, B, 2004, s. 55
23 Giota, J, I pedagogisk forskning i Sverige nr.11 Självbedöma, bedöma eller döma? Om elever motivation, kompetens och prestationer i skolan, 2006, s. 279-281
24 Jenner, H, 2004, s. 22-24
7
sociala beteende och kognitiva förmågor. Detta påverkas av hur skolan arbetar med motivation.25
1.3.3 Påverkningsfaktorer vid läsning av skönlitteratur
Studier om läsning faller under två forskningsfält: den pedagogiska och psykologiska, det vill säga vad individen gör när den läser och på vilket sätt individen lär sig bäst.26 Det finns olika faktorer som påverkar läsning: familj, miljö, uppväxt, familjemedlemmar, pengar eller föremål. Kopplingen mellan dessa faktorer minskar allt efter att individen åldras.
Skolrelaterade faktorer såsom skola, klass, lärare, undervisning och läsvanor påverkar individen mer under de senare åren.27 Utifrån hur elever lyckas i skolan har forskningen uppvisat att hembakgrund spelar en avgörande roll över individens lust till att läsa och inställning till skönlitteratur. Föräldrars utbildning och värderingar gentemot litteratur har visats är av betydelse för hur elever ser på läsning i skolan. PIRLS test, från 2006, visade en markant skillnad på elever som kom från en familj med en positiv inställning till skönlitteratur. I detta test delades eleverna in i tre grupper utifrån hur mycket föräldrarna läste och deras inställning till litteratur. Eleverna med de föräldrarna som var positivt inställda till litteratur och som diskuterade detta med sina barn, hade ett medelvärde på 560 poäng i testet.
Mellangruppen hade 521 poäng och de elever som hade minst läsintresserade föräldrar hade 509 poäng.28 Det är en viktig faktor att ha föräldrarna med i processen oavsett ålder i läsning av litteratur för att det är väsentligt för elevernas utveckling och motivation. Föräldrarnas motivation till barnens skönlitterära läsning kan också behövas styrkas, detta grundar Ingemansson på PIRLS och PISA:s tester som utförts.29
1.3.4 Individanpassad undervisning som en påverkningsfaktor vid ökandet av motivation
Individens intressen speglas av valen som personen gör genom livet. Människor är varelser som tillsynes anpassar sig i mängden men samtidigt är intresset av vikt för den enskilde individen eftersom detta är en drivfaktor. Genom detta gynnas motivationen av en individanpassad undervisning därför att det blir en tillfredställelse inom jaget.30 För att som lärare kunna individanpassa sin undervisning menar Ingemansson att det borde finnas avsatt tid för lärare att läsa skönlitterära verk. Detta för att kunna utveckla en litteraturbank för att
25 Hörnqvist, M-J, upplevd kompetens: en fenomenologisk studie av ungdomars upplevelser av sin egen kompetens i skolarbetet, 1999, s. 37-38
26 Fredriksson. U & Taube, K, 2012, s. 30
27 Fredriksson. U & Taube, K, 2012, s. 58-59
28 Fredriksson. U & Taube, K, 2012, s. 92
29 Ingemansson. M, 2016, s. 177
30 Kullberg. B, 2004, s. 97
8
kunna erbjuda eleverna en mer individanpassad undervisning. Detta anser hon skulle kunna vara ett sätt att vända den nedåtgående lästrenden hos ungdomar.31
Elevers motivation kan öka genom att eleven får svara på frågor. Det behöver inte vara ja eller nej-frågor utan frågor av en mer analyserande karaktär just för att vissa elevers motivation väcks genom sina egna tankar. Det är även av stor vikt att se alla elever som enskilda individer, för lyssnar läraren bara på vissa elever kan en elev känna sig osynlig. Kullberg nämner att ”den som inte någon lyssnar på försvinner”32 vilket kan medföra att motivationen går förlorad för att det är ingen som lyssnar på eleven.33 I skolsammanhang kan läraren vara en motivationsfaktor för eleven och det är lärarens uppgift att återkoppla till elevens prestationer, arbeta med uppmärksamhet och gynnande beståndsdelar som kan driva eleven framåt. Läraren fungerar som en faktor till elevers motivation genom att det är läraren som påverkar uppgifternas utformning och lektionerna för elevens möjlighet till att utvecklas.34 1.3.5 Elevers förväntningar och dess påverkan på motivationen inom undervisningen
När begreppet motivation diskuteras kan mötet mellan lärare och elev inte bortses, det vill säga det pedagogiska mötet. Vad som sker mellan lärare och elev har en stor inverkan på eleven. Kullberg nämner i sin forskning att skratt, leende och engagemang från läraren har en stor inverkan på elevers inställning till undervisningen. Hon beskriver att skratt är kroppens inre joggingtur, rörligheten som skapas bidrar till att blodet cirkulerar snabbare och detta medför att syresättningen ökar i kroppen. Detta leder till att hjärnan får arbeta mer och eleverna blir mer mottagliga för lärande. Elever kan också ha förväntningar på att läraren ska vara på ett visst sätt, oavsett om denna bild är positiv eller negativ har lärarens möte med eleven en stor inverkan.35 Dr. William Glassers åsikt stämmer överens med detta i och med att lärare kan uppfylla stora delar av motivationen hos eleven genom att ha en bra personlighet.
Värme och omsorg söker många elever efter och visar en lärare detta kan det öka motivationen.36
Lusten till att lära kan visa sig genom engagemang och genuint intresse, att eleven undervisar andra och att individen visar energi och effektivitet. Eleven söker också ofta efter möjligheter och inte efter svårigheter i det som ska genomföras. Det kan även finnas en stolthet i att få
31 Ingemansson. M, 2016, s. 178
32 Kullberg. B, 2004, s. 55
33 Kullberg. B, 2004, s. 55
34 Stensmo, Christer, Ledarskap i klassrummet, 2008, s. 103-106
35 Kullberg. B, 2004, s. 23
36 Glasser. Dr. W, 1996, s. 33
9
lära sig och att få möjligheten till att koppla detta till erfarenheter, behov och intressen och även tidigare kunskaper kan skapa förväntningar hos eleven.37
Ett negativt förhållningssätt kan istället leda till en oförmåga och visa sig genom osäkerhet i klassrummet. Eleven kan stanna upp och känna förtvivlan inför t.ex. läsning av litteratur. Det är därför av vikt att prägla undervisningen med glädje.38 En elevs motivation kan öka genom lärares förväntningar enligt Jenner som grundar detta på Robert Rosenthal och Lenore Jakobsons forskning under 1960-talet. I deras studie presenterar de att positiva förväntningar kan förbättra prestationer hos eleven samt leda till bättre insatser under lektionerna medan negativa förväntningar kan leda till motsatsen. Hur dessa förväntningar sedan förmedlas har en stor påverkan vid motivationen inför kommande uppgifter från eleven.39
1.4 Teoretiska utgångspunkter
Som tidigare nämns i bakgrundsavsnittet har olika teorier legat till grund för forskning om motivation. Forskarna har insett att det kan vara problematiskt att hitta en teori som kan täcka allt inom motivationsområdet, vilket medför att olika teorier används för att göra jämförelser och dra slutsatser inom motivationsforskningen. Utifrån detta har fyra olika teorier valts ut att fokusera på. Dessa har valts utefter att de behandlar motivation samt på något sätt kan kopplas till denna studies material.
1.4.1 Inre och yttre motivation
När det talas om motivation brukar termerna inre och yttre motivation diskuteras samt varför människan utför olika handlingar utifrån detta. Den inre motivationen styrs av individens behov av att nå ett mål som ska tillfredställas, resurser som ska utvecklas och känslor som ska följas.40 Yttre motivation drivs istället av belöningar exempelvis av betyg.41
Det som individen vill, är att påverka det runt omkring oss för vår egen skull. Den yttre stimulansen påverkar inte individen lika mycket utan det är alltid den inre motivationen som kommer komma först. Exempelvis om en elev är hungrig söker den mat, en ensam elev söker efter vänner och de elever som saknar makt kommer söka efter uppmärksamhet hellre än att
37 Kullberg. B, 2004, s. 10
38 Kullberg. B, 2004, s. 26
39 Jenner. H, 2004, s. 65, 75-85
40 Bergsten. B, Vilja lära i skolan: om förutsättningarna för meningsfullt skolarbete, 1979, s. 42
41 Jenner. H, 2004, s. 41
10
söka efter kunskap. Det han vill beskriva med detta är att vår inre motivation driver oss till att vilja lära.42
Enligt Jerome S. Bruner finns det fyra olika motiv till den inre motivationen: kompetens-, nyfikenhets-, ömsidighets- och identifikationsmotiv. Varje människa drivs av att känna sig kapabel och kompetent och inuti finns det en vilja till att nå längre och det är väsentligt att läraren går in och tar vara på motivationen hos eleven och anpassar undervisningen därefter.
Nyfikenhet är en stor del av människan och det är av vikt att finna det som väcker nyfikenheten hos eleven. Ömsesidighetsmotivet handlar om ett sökande efter en social gemenskap där individen känner sig betydelsefull och respekterad. Identifikationsmotivet innefattar vår drivkraft av att identifiera oss själva i det vi gör. Dessa fyra motivationsmotiv är naturliga källor hos varje individ som skolan behöver ta vara på för att behålla drivkraften som redan finns där hos individen.43
Den yttre motivationen kan vara andra personers uppskattning, höga betyg eller att det medför en viss status.44 Väldigt länge har behaviorismens budskap om att det är de yttre motivationsmomenten som driver eleverna men de två senare decennierna har forskningen gått över och fokuserat mer på de kognitiva tankesätten, alltså den inre motivationen. Elevers tänkande, uppmärksamhet och hur eleven lär utifrån motivation har fått ta större plats.45 Ges det enkla övningar eller uppgifter verkar det som att yttre motivation räcker långt, dock ju mer krävande en uppgift blir desto mer inre motivation krävs.46
Glasser påpekar att människor är varelser som inte gör saker för att någon säger till oss att vi ska göra det utan valet görs efter vad som är mest tillfredställande för individen i fråga, vilket han menar är en bidragande faktor till att skolan tappar många elevers motivation. Den teori han lägger fram i sin bok Motivation i klassrummet är att människor behöver tillfredställelse och i skolan handlar detta om belöning. Vad får jag ut av mitt arbete? De som arbetar hårt och når dit de vill uppnår en inre motivation medan andra elever som inte når dit de vill kan mista
42 Glasser. Dr. W, 1996, s. 23-25
43 Bruner Jerome. S, På väg mot en undervisningsteori, 1971, s. 133-147
44 Jenner. H, 2004, s. 41-42
45 Arfwedson. G, Hur och när lär sig elever? En kritiskt kommenterad sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning, 1998, s. 12-13
46 Glasser. Dr. W, 1996, s. 19
11
motivationen mer och mer. De ser inte vart deras arbete är på väg vilket inte leder till en belöning av tillfredställelse.47
Det är viktigt som lärare att vara medveten om hur inre och yttre motivation påverkar eleven utifrån ett undervisnings- och utvecklingsperspektiv. Lärare bör sträva efter att utveckla elevens inre motivation och inte arbeta mot t.ex. lärarförväntningar eller betyg.48 Detta för att forskningen visar att den yttre motivationen är enklare att tappa och att den inre egentligen är mer uppfyllande, vilket kan leda till att eleven är oengagerad och viljan till att lära tappas.
Detta visas tydligt i elever som lärarna vet kan men som saknar viljan till att utföra uppgiften.49
1.4.2 Fords princip
En teori som fungerat bra i skolor är Fords princip. Lärandemålen måste uppfyllas tillsammans med en balans av elevernas egna syften vilket kan medföra mer motivation. 50 Fords princip innefattar tre olika personliga mål hos eleven som ska motsvara deras förväntningar: mål, personliga föreställningar och känslor. Dessa tre faktorer leder till elevens motivation. Målen är dit eleven är på väg och de personliga föreställningarna handlar om elevens egna förväntningar och känslorna kan antingen stödja eller sänka elevens riktning mot målet. Dessa tre påverkar alla varandra och det behövs en balans för att eleven ska känna att motivationen finns där.51
Detta konkretiserar Kullberg när hon nämner att i de flesta fall i undervisningssammanhang arbetar lärare med olika steg introduktion, presentation, eget arbete och värdering. Mellan stegen sker en reflektion och läraren behöver vägleda eleverna in i nästa steg för att inte motivationen ska minska. Introduktionen ska helst vara kortfattad men stimulerande där läraren ska skapa nyfikenhet och lust till att lära samt mål skapas. De personliga föreställningarna ska sammankopplas mellan individens egna tankar under presentations momentet, samt vid det egna arbetet. Sedan ska elevernas lärosätt stimuleras genom olika motivationshöjare för att deras känslor stödjer elevens mål vid värderingen av undervisningen.52
47 Glasser. Dr. W, 1996, s. 15-16
48 Imsen. G, Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi, 2006, s. 466
49 Bergsten. B, 1979, s. 55
50 Giota. J, 2002, s. 78-79
51 Giota. J, 2002, s. 78-79
52 Kullberg. B, 2004, s. 75-77
12 1.4.3 Proximala utvecklingszonen
När en individ utvecklas går denna utveckling alltid genom två stadier, från det sociala till det individuella. En person utför i första hand en handling i interaktion med andra innan individen kan utföra handlingen på egenhand. Genom att personen får stöd från en individ med mer kompetens kan personens utveckling nå länge. Den individen som är mer kompetent vägleder den andre och ger förklaring och utvecklande hjälp till hur kunskapen eller handlingen ska genomföras. Alla människor har olika nivåer vid utveckling. Den första är det som individen klarar av på egen hand och sedan det som klaras av med hjälp eller tillsammans med någon annan. Mellansteget som infinner sig mellan dessa två kallas den proximala utvecklingszonen.53
Det är inom individens proximala utvecklingszon som det är optimalt att lägga aktiviteter och uppgifter i skolan för att nå så långt som möjligt. Det är detta som Vygotskij menar är utmaningen i skolan för att det finns en risk ifall studierna inte hamnar i denna zon att motivationen minskar hos eleven genom, något som han kallar, en mättnadsprocess. Denna process uppstår hos individen när den finner det som ska göras ledsamt eller tröttnar på det som de kanske tidigare varit engagerade i. Detta kan orsakas genom en obalans mellan det som krävs av individen och dennes egna resurser. Om individen måste arbeta med något som inte kapacitet finns till eller om utmaning saknas kan detta leda till en känsla av misslyckande, vilket kan påverka individens motivation negativt.54
Prestationen och motivationen hos elever kan påverkas mycket av val av uppgifter och moment i undervisningen. Motivationsprocessen präglas, enligt Jenner, av tre faktorer:
uppnåendets värde som innebär att eleven vet syftet med uppgiften och om det är eftersträvansvärt. Misslyckandets sannolikhet är elevens individuella bedömning om vilka chanser denne anser att den har för att lyckas med uppgiften. Målet för att eleven ska lyckas bör ligga inom den proximala utvecklingszonen.55
1.4.4 Piagets teori
Jean Piaget har en motivationsteori som behandlar begreppen assimilation och ackommodation. Det först nämnda begreppet ställs en individ inför när en ny situation framträder och en tolkning av denna försöker utläsas, utifrån egna kunskaper och erfarenheter.
De nya intrycken och situationerna anpassas till det schema som individen tidigare skapat
53 Imsen. G, 2006, s. 316
54 Bergsten. B, 1979, s. 54-55
55 Jenner. H, 2004, s. 43-44
13
utifrån erfarenheter och kunskaper som har tillgodosetts vid tidigare studier enligt Piagets terminologi. Det andra begreppet, ackommodation, framträder när individen behöver göra förändringar eller omformning i den befintliga strukturen. Schemat som individen har skapat är inte tillräcklig för den nya kunskapen och måste genom detta ändras och omarbetas.56 Dessa två begrepp ses som processer och samtidigt som dessa kompletterar varandra befinner de sig i obalans. Det är detta som Piagets teori om motivation grundar sig på. Det vill säga att det är mellan assimilation och ackommodation som det finns en obalans. Det är vid bristen vid den kognitiva balansen som motivation skapas. Nya kunskaper och erfarenheter skapar en inre drivkraft inom individen och detta kan kopplas till assimilation. Det är genom en växling mellan förstärkande och utmanande uppgifter som motivation hos individen skapas.
Utmaningen ställer krav på ackommodationen och ger en möjlighet till förstärkning av assimileringen.57
1.5 Metod
I detta avsnitt kommer det redogöras för vilken metod som har använts för att samla in materialet och hur detta sedan har analyserats. Första avsnittet, 1.5.1 Kvalitativ metod, kommer presentera valet av metod för att i avsnittet 1.5.2 Intervjuer beskriva hur intervjuerna har skett samt en presentation över informanterna. Avsnitt 1.6 Tematisk analys behandlar hur materialet av intervjuerna kommer att analyseras.
1.5.1 Kvalitativ metod
I undersökningen har valet gjorts att använda kvalitativa intervjuer som metod för insamling av relevant data för att kunna besvara forskningsfrågorna. Detta för att ”den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informanternas egna erfarenheter, tankar och känslor”58 skriver Monica Dalen. Kvalitativ forskning har som övergripande mål att nå någon form av insikt gällande olika fenomen som har med individer att göra och deras sociala verklighet vilket passade väl in i vad denna studies undersökningssyfte.59 Sharan B Merriam skriver även, i boken Fallstudien som forskningsmetod, att denna metod är bra att använda sig av när en specifik företeelse ska undersökas och av denna få ut ett resultat för att får insikt om något, belysa ett problem, eller undersöka något som kan vara av vikt för vidare forskning.
Likaledes utmärks ofta kvalitativa intervjuer av raka och enkla frågor som kan generera
56 Imsen. G, 2006, s. 283
57 Lillemyr. O. F, Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola, 2002, s. 133
58 Dalen. M, Intervju som metod, 2015, s. 14
59 Dalen. M, 2015, s. 15-17
14
innehållsrika och komplexa svar, där förhoppningen är att kunna urskilja intresseväckande skeenden, mönster och åsikter.60
1.5.2 Intervjuer
Intervjuer har skett med sex olika svensklärare på en gymnasieskola i Västra Götaland. Nedan följer en presentation av de sex lärarinformanterna. Det som kommer presenteras är deras pseudonym, hur länge de har varit verksamma inom yrke och vilka ämnen de har.
Informant 1 – Pia, har arbetat som lärare i 17 år och hon undervisar i just nu i bara svenska.
Hon är även utbildad engelsklärare.
Informant 2 – Anna, har arbetat som lärare i 11 år och hon undervisar i svenska och engelska.
Informant 3 – Linn, har arbetat som lärare i 16 år och hon undervisar i svenska och historia.
Informant 4 – Emil, har arbetat som lärare i 6 år och han undervisar i svenska och svenska som andraspråk.
Informant 5 – Niklas, har arbetat som lärare i 10 år och han undervisar i svenska och idrott.
Informant 6 – Per, har arbetat som lärare i 11 år och han undervisar i svenska och psykologi.
Inför intervjuerna har ett etisk övervägande skett utifrån Vetenskapsrådets etiska riktlinjer.61 Alla informanter har fått ge sitt samtycke om att delta i undersökningen, de fick ta del av intervjufrågorna, som återfinns i bilaga 162, innan själva intervjutillfället för att de skulle kunna förbereda sig. Detta gjordes också för att de skulle veta vad de deltog i för studie och kunna ta ställning till innan om de skulle vilja vara med i denna eller inte. Detta kallas friviligt samtycke, där informanten inte har fått några yttre påtryckningar av att vara med i studien utan själva fått välja sitt deltagande. De sex lärarnas svar har hanterats konfidentiellt och i uppsatsen används pseudonym för att de ska få vara anonyma. Detta medför oftast öppnare svar om själva ämnet, för att informanterna känner sig tryggare med att svara när de som sen läser uppsatsen inte kan identifiera dem.63
En av samtalsintervjun starkare sidor är att den ger möjlighet och ett större utrymme för interaktion mellan intervjupersonen och forskaren. Denna sort av intervjuer förknippas oftast med att synliggöra problemformuleringar och hur dessa gestaltar sig i verkligheten.64
60 Merriam. S.B., Fallstudien som forsknings metod, 1994, s. 20-30
61 Vetenskapsrådets etiska riktlinjer,
https://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/forutsattningarforansokningarochbidrag/etikriktli njer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html (Läst: 2017-05-28)
62Bilaga 1: Intervjumall - Inre och yttre motivation vid läsning av litteratur, s. 38
63 Dalen. M, 2015, s. 20-27
64 Esaiasson. P, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 284
15
Valet gjordes att använda semistrukturerade intervjuer, där de första frågorna är enklare i sin karaktär för att sedan övergå till mer öppna. Till intervjun utarbetades en intervjumall som också fungerade som intervjuguide. Valet att använda öppna frågor gjorde för att ge informanterna möjlighet till att kunna utveckla sina svar och verkligen få uttrycka sig i sina egna ord. Detta anses som positivt vid kvalitativa studier för att dessa studier oftast har ett målinriktat urval utifrån att dessa ska kunna ge tydliga svar på själva forskningsfrågan.65 Det är av vikt vid dessa intervjuer att inte försöka styra informanterna i någon riktning i samtalet.
Dock ska självklart frågor ställas till dem om svaret är i behov av att utvecklas. Detta är också en av fördelarna med att välja intervjuer som metod då den som intervjuar har möjlighet till att fråga om oklarheter och få ta del av informanternas åsikter vid direktkontakt. Det ska dock vara informanternas egna uppfattningar som tyngdpunkten ska fokuseras på.66
Intervjuguiden innehåller de frågor som studien ska kunna besvara. Under intervjuerna användes inspelningsutrustning. Alla informanter fick information om detta innan så att de skulle känna sig förberedda inför själva mötet. Innan första intervjun skedde gjordes en testintervju för att testa mig själv som intervjuare och för att kunna urskilja att frågorna fungerade i sitt sammanhang. Därefter kom frågorna att omarbetas för att ta med nya frågor och även utveckla några av de som redan fanns. Av ljudinspelningarna som gjordes under intervjuerna har en transkribering av materialet skett. Detta gjordes direkt efter intervjuerna, vilket Dalen menar ger bäst resultat samt att det stärker analysprocessen.67 Valet har gjorts att transkribera det som direkt citeras och det som är av stor vikt för analysen.
Resultatvaliditet och begreppsvaliditet är två begrepp som brukar tas upp i forskningsstudier.
Med dessa menas det att det på något sätt måste finnas en överensstämmelse mellan den valda empiriska undersökningen och de teoretiska begreppen samt att det som ska undersökas i studien verkligen undersöks. Eftersom syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare kan se motivation hos eleverna, hur de arbetar med det och vad de har för attityd gentemot motivation gällande litteraturläsning kändes det som att denna metod gav en god validitet av den orsaken att både studiens syfte och teoretiska perspektiv undersöks. Genom intervju ges det en större förståelse för företeelser än vad enkäter skulle gjort och ger en bredare syn om människors individuella syn på världen.68
65 Kvale, S. & Brinkmann, S., 2014, s. 174
66 Bryman, A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2002 s. 350, 413
67 Dalen. M, 2015, s. 73
68 Esaiasson. P, 2007, s. 63-64
16
1.6 Tematisk analys
Intervjuerna analyseras och presenteras genom en tematisk analys. Detta innebär att de viktigaste teman/ämnen som återfinns i intervjuerna tas ut. Dessa är de som informanterna har talat mest om, för att vikten av hur många gånger ett tema tas upp medför en större vikt vid resultatet.69 Victoria Clarke och Virginia Braun beskriver att dessa analyser används för att identifiera, analysera och studera mönster som upprepande gånger återkommer i ett visst material. Som forskare, vid användandet av tematiska analyser, är det viktigt att vara aktiv vid analysen samt att vid övervägningarna som görs vid urvalet av informanternas svar är noggrant utfört. Delar av materialet kan vid tematiska analyser vara mer detaljerat avkodat genom att forskaren väljer ut det som är essentiellt vid uppfyllandet av studiens syfte.70
Kodningsprocessen vid en tematisk analys sker i olika faser. Den första fasen, Familiarising yourself with your data, sätter sig forskaren in materialet och utifrån det som ska undersökas skapas en djupgående förståelse. Det är väsentligt vid denna fas, enligt Clarke och Brown, att tankar och idéer om vilka motiv som skulle kunna utläsas ur kommande studie klargörs. Detta för att en förförståelse vid avkodningen gör det enklare att sortera ut det som berör forskningsfrågorna i senare skede. Generating initial codes är andra fasen i kodningsprocessen och det är här som kodningen av materialet påbörjas.71
Clarke och Braun beskriver inte vidare hur kodningen ska utföras och därför gjordes valet att utgå från Kathy Charmaz beskrivning av den fortsatta kodningsprocessen.72 Initial coding och focused coding är de två processer som Charmaz beskriver. Materialet kodas två gånger för att materialet ska reduceras och inte bli för stort. Under första fasen samlas allt material ihop som behandlar samma sak och avkodningen sker av både enstaka ord och hela meningar.73 Exempelvis kunde avkodningen sett ut på detta sätt:
Informant 2 - Pia Avkodning
”tanken att koppla samman undervisning och elevernas intressen är av vikt för att få med sig eleverna på tåget, detta och tydlighet är viktigt.
Motivationsfaktorer
69 Dalen. M, 2015, s. 87-88
70 Braun. V & Clarke. V, Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3, PP. 77-101. ISSN 1478-0887, 2010, s. 12-16
71 Braun & Clarke, 2010, s. 12-16
72 Charmaz, K, Constructing Grounded Theory, a Practical Guide through Qualitative Analyses, California, 2006, ISBN-10 0-7619-7352-4, s. 27
73 Charmaz, K, 2006, s. 46-53
17 Och också att tänka på att alla elever är olika.”
De primära koder som framkom genom den tematiska analysen var Motivationsfaktorer, Lärarens påverkan på elevers motivation och Motivationsarbete med litteratur. När den första avkodningsfasen är klar övergår det till focused coding. Under den andra fasen används endast de koder som hamnat under avkodningstabellen. Dessa koder väljs ut utefter vilka som är analytiskt intressant utifrån teori och tidigare forskning.74 Exempelvis kunde denna avkodning se ut på detta sätt:
Primära koder: Motivationsfaktorer Sekundära koder:
”tanken att koppla samman undervisning och elevernas intressen är av vikt för att få med sig eleverna på tåget, detta och tydlighet är viktigt.
Och också att tänka på att alla elever är olika.”
Individanpassad undervisning
Tydlighet
Utifrån de primära koderna kan sedan de sekundära koderna delas in som undergrupper till de primära. Genom den tematiska analysen framkom därav dessa sekundära koder:
Motivationsfaktorer: Individanpassad undervisning, tydliga instruktioner och verklighetsförankrad undervisning
Lärarens påverkan på elevers motivation: Lärarens arbetssätt, presentation av skönlitteratur och läsning och lärarens personlighet
Motivationsarbete med litteratur: Individuell planering, läsplan, högläsning, tävlingar, vikten av gruppens delgivande och lässtrategier
74 Charmaz, K, 2006, s. 57-60
18
2 RESULTAT
Följande del kommer redovisa intervjuerna tillsammans med den tematiska analysens avkodning. Avsnitt 2.1 gör en redogörelse för hur lärarna utläser motivation för eleverna.
Efterföljande avsnitt i undersökningen redovisas utefter de tre primär koderna som framkom genom den tematiska analysen.
2.1 Hur lärare identifierar elevers motivation
Lärarinformanterna anser att motivation visas hos eleverna genom att de åskådliggör en vilja till att uppnå ett resultat och att det finns en vilja som driver individen framåt. Eleven strävar efter mål och utvecklingsmöjligheter av det som görs vilket utifrån lärarnas perspektiv kan uppfattas som en form av motivation. Emil påpekar att motivation inte alltid är synligt hos individen utan det är fundamentalt att ha kännedom om sina elevers motivationsfaktorer.
Personer kan uppvisa motivation på olika sätt och därav kommer motivationsfaktorerna att variera beroende på personen. Därför är det av stor vikt att ha en helhetssyn över sina elever.
Hur motivationsfaktorer synliggörs vid arbete med skönlitteratur är att eleven kommer igång med sitt arbete och ställer frågor som är relevanta för uppgiften. En elev som har motivation tenderar till att bibehålla fokus. Anna och Linn berättar om ett tydligt exempel om hur en omotiverad elev kan synliggöras under lektionen eller att motivationen har börjat brista när eleven sätter sig och ägnar sig åt andra aktiviteter, exempelvis sin mobil. Linn menar att:
Motivation kan synas i elevernas ögon, genom att de följer med i vad läraren säger och att de inte försvinner bort i sina egna tankar. Eleven lägger sig inte platt och ger inte upp när det kommer en motgång utan tar det istället bakslaget som en lärdom inför kommande uppgifter.75
En stor del av motivation, menar samtliga lärarinformanter, kan åskådliggöras genom att eleven visar nyfikenhet på olika sätt. Exempelvis kan nyfikenhet skildras genom att eleven vill veta mer om uppgiften eller boken/texten som ska läsas. En motiverad elev strävar efter att nå ett visst mål oavsett om det är inre eller yttre motivationsfaktorer som driver eleven.
Målet kan antingen vara av självutvecklande karaktär, exempelvis att nå betyget A eller att utveckla sig mer inom analyseringen, läsning eller någon annan form av att kunna nå en progressions möjlighet inom en företeelse. Elever kan också uppvisa motivation genom att visa engagemang vid uppgifter, vilket tydligt kan påvisas genom att eleven exempelvis har ett lappsystem i böckerna för att kunna gå tillbaka och komma ihåg viktiga delar ur boken. Ett annat sätt en motiverad elev kan urskiljas är genom aktivt deltagande vid gruppdiskussioner och/eller att eleven kan koppla samman olika detaljer från litteraturen, både med det som
75 Informant 2, Linn, Datum: 2017-03-29
19
eleven själv läst och som de andra eleverna har läst. Motivation kan också visas genom att hen vill dela med sig av sin motivation och sitt engagemang till andra elever. Den motiverade eleven strävar efter mer kunskap, eleven vill ta till sig det som sägs i undervisningen och eleven är målorienterad.
Linn uttrycker att hon inte har någon tanke angående motivation innan hon gör en uppgift utan hon ”bara kör”. Anna och Per ger också uttryck av motivation är inte huvudtanken när de utvecklar uppgifter utan de vill nå ett mål, det vill säga ett kunskapskrav. De finner att motivation är något som kommer i och med lärarens arbetssätt till eleverna. Dock finns ingen klar tanke angående hur motivationen arbetas upp. Pia uttrycker att hon funderar kring hur hon ska få elever motiverade till att utföra en skönlitteräruppgift vilket även Niklas tydligt påpekar. De två menar att vid skönlitterärläsning behövs detta eftersom många elever har svårt att hitta viljan till att läsa. Emils svar utifrån motivationsbegreppet är att han arbetar tydligt med motivation i början av sina uppgifter men det är svårt att utläsa motivationsarbete under arbetsgången. Emil trycker på att det finns stor vikt vid att fundera över motivationen efter en uppgift har utförts, för att kunna öka den till nästa gång när samma uppgift används.
Omotiverade elever karaktäriseras genom bristen av dessa förmågor och faktorer som beskrivits ovan, exempelvis de ställer inga frågor, visar inte engagemang eller har inte någon strävan att nå ett mål enligt samtiga lärarinformanter.
2.2 Gynnsamma motivationsfaktorer
Motivationsfaktorer som kan gynna elevers motivation är att de kan knyta an till det som ska läsas eller att uppgiften vinklas gentemot litteraturen till ett intresse som eleven kan sammankoppla till sig själv.76 Genom den tematiska analysen hamnar detta under den primära koden motivationsfaktorer och dess sekundära kod individanpassad undervisning men också till viss del verklighetsförankrad undervisning.
Anna som undervisar både i Svenska och Svenska som andraspråk har sett en skillnad i motivation i läsning av skönlitteratur mellan dessa kurser. Det är lätt att motivera de elever som läser svenska som andra språk. De ser ett direkt samband till att litteratur kan hjälpa dem till att bli bättre i svenska språket. Många elever som har svenska som sitt modersmål ser inte det direkta sambandet vilket medför att de inte ser meningen med att läsa mer skönlitteratur för att utveckla sitt språk.
76 Informant 3, Anna, Datum: 2017-03-30
20
Tittar man på en elev vad den läser och hur den läser i Svenska 1 och sedan jämför det med vad den två år senare läser och kan dra för slutsatser utifrån läsningen i Svenska 3 syns i 99 % av fallen en väldigt stor utveckling hos eleven, dock ser inte eleven detta själv och har inte den insikten till att se det själv. Det är nog detta som är en stor bidragande faktor till varför motivationen kan saknas hos elever som ska läsa skönlitteratur, de ser ingen tydlig utveckling i det de gör. Medan de i Svenska som andraspråk ser en tydlig koppling redan i första kursen.77
Detta uttrycker Anna angående kopplingen eleven finner i svenskämnet gentemot skönlitteratur, vilket medför att den individanpassade undervisningen blir en sekundär kod vid avkodningen av hennes uttalande.
När en uppgift utformas, menar Linn och Niklas med utgångspunkt i att elever oftast finner läsning betungande, är det väsentligt att hitta en ingång till elevernas motivation. De behöver känna att läsningen fyller en funktion. Knyter litteraturen an till eleven blir motivationen oftast något som kommer naturligt. Detta bidrar till att individanpassad och verklighetsförankrad undervisning kan utläsas som sekundära koder till den primära koden motivationsfaktorer.
En faktor som är grundläggande för elevers motivation enligt lärarinformanterna Linn, Anna och Emil är att eleverna har en förståelse för det som förväntas av dem. Det är av stor vikt att man som lärare introducerar det som förväntas av eleven samt hur eleven ska kunna nå sina personliga mål. Den primära avkodningen kan utläsas är motivationsfaktorer och den sekundära är tydliga instruktioner.
Informanterna anser att variation av litteratur i en klass kan vara en bättre metod än att samtliga elever ska läsa samma skönlitterära verk. Det är också väsentligt att ge eleverna de verktyg de behöver för att kunna utföra uppgiften. Känner en individ att den kommer klara av läsningen den står inför kan detta vara en gynnsam faktor till ökad motivation. Johan påpekar vikten av tydlighet i undervisningen vilket bidrar till att eleverna får verktyg för att kunna slutföra en uppgift på bästa möjliga sätt. Den sekundära koden som kan utläsas av detta är vikten av tydliga instruktioner för att öka motivationen hos eleverna.
Linn, Pia och Niklas kan se att elever har svårt att plocka fram sin motivation inför läsning om ämnet känns irrelevant för dem i deras samtid. En helhetsfaktor blir därför att hitta kopplingar till dagens aktuella nyheter och ämnen. Huvudmotivet som kan utläsas genom
77 Informant 3, Anna, Datum: 2017-03-30
21
avkodningen av dessa informanters svar är att verklighetsförankrad undervisning gynnar motivationen.
Enligt fyra av lärarinformanterna kan motivation vid läsning av litteratur väckas genom att skifta mellan hur dåtida samhället var och jämföra med det nutida samhället. Eleverna finner ofta en viss glädje i uppgifter när de kan sammankoppla händelser i böcker och hur det är idag. Samma effekt har återkommande teman och karaktärer som de kan relatera till med aktuella delar ur deras livserfarenhet. Kan läraren få eleverna att inse varför just det verket är värt att läsa brukar oftast motivationen komma av sig självt. Själva läsningen behöver därför inte alltid vara ”bra” läsning, eller som andra anser är bra, utan om läraren finner ett syfte som eleverna kan greppa menar informanterna kan leda till motivation hos eleverna. Den primära koden som kan utläsas av detta är att verklighetsförankrad undervisning är en gynnsam motivationsfaktor.
2.3 Lärarens påverkan på elevers motivation
Alla lärarinformanter anser att de själva i sin profession har en stor påverkan över elevers motivation och kan ha stort inflytande över denna genom olika arbetssätt och hur eleven bemöts. Genom den tematiska analysen av detta framkommer Lärarens påverkan på elevers motivation som ett primärt huvudmotiv medan lärarens arbetssätt hamnar som en sekundär kod.
Individanpassning bidrar till ökandet av elevers drivkraft och informanterna anser att det är en essentiell del, både för att elever ska få möjlighet till att utvecklas och genom detta upptäcka sin motivation. Pia ger ett exempel på hur lärarens arbetssätt har arbetats med genom att referera till hur litteratur tidigare har förekommit i svenskundervisningen. Förr menar hon att det var vanligt att alla i klassen fick läsa samma verk men hon, och som även nämndes av både Niklas och Anna, anser att det gynnar eleverna positivt att få välja mellan olika boktitlar.
Genom att ha fyra olika böcker i en klass gynnar det eleven i och med att det medför en känsla av att det är elevens val och att undervisningen blir mer individanpassad. Lärarna har ändå möjlighet i detta moment att vara med och styra men elevens motivation kan höjas genom det fria valet. Av den tematiska analysen kan här utläsas att individanpassad undervisning är en gynnsam motivationsfaktor som läraren kan påverka genom vilket arbetssätt läraren väljer.
Det är viktigt att också se till de elever som har läsmotivation och hur man som lärare kan ge dem mer inspiration till fortsatt skönlitterärläsning. Positiv respons till eleven när denne visar
