Äldre och den nya världen
En kvalitativ innehållsanalys av medieanvändandet
hos den äldre generationen
Magdalena Wiee
Student HT 2013
Examensarbete, Uppsats 15 hp Programmet för medie och
Abstract
Title: The old generation and the New World - A qualitative content analysis of media usage of the older generation
Keywords:Digital natives, digital immigrants, diffusion of innovation, content analysis
This study has its focus on how the older generation looks at today's media society and the use of today's media. Through a method of qualitative content analysis based on questionnaires, the aim is to examine what the older generation thinks about today's media, how they use them, and whether there are differences in groups according to age and previous work.
The study selected theories bases on Marc Prenskys idea of digital natives, digital immigrants and Everett M Rogers book on "Diffusion of Innovation". These theories take up the difference on digital natives and digital immigrants and the spread of new technological ideas takes place through communication over different channels in time among causes people in a social system.
The result of the study shows that many older people are good at making use of today's media, but also that many may feel alienation of today's media society. Development has proceeded rapidly in recent years and for the older generation it's sometimes hard to keep up.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….. 4
1.2 Syfte och frågeställning……….. 4
2. Bakgrund………... 4
2.1 Mediernas utveckling……….. 4
2.2 Sociala medier………....……… 5
2.3 Äldre och den nya världen……….. 7
3. Teori och tidigare forskning………... 9
3.1 Digital natives, digital immigrants……….. 9
3.2 Diffusion of innovations………. 10
3.3 Tidigare forskning………... 13
4. Material och metod………. 14
4.1 Material………... 14 4.2 Avgränsning………. 15 4.3 Kvalitativ metod……….. 16 4.4 Hermeneutik………. 16 4.5 Tillförlitlighet………17 4.6 Innehållsanalys………..………... 17
5. Analys och resultat………... 18
5.1 Kodning och strukturering av enkäter………. 19
5.2 Svarsredovisning……….. 19
5.3 Digitala invandrare behöver upprepning………...………... 25
5.4 “Släntrare” behöver övertygelse……….……….. 26
6. Slutdiskussion……….... 27
6.1 Reflektion och vidare forskning………... 28
Källförteckning………...………... 30
Bilagor……….... 32
Informationsbrev………... 32
1. Inledning
Under de senaste tio åren har medietekniken utvecklats och gjort enorma framsteg. Idag använder vi oss dagligen av teknik som både förenklar våra liv och som också hela tiden håller oss uppdaterade. Smartphones är idag något som var och varannan människa ständigt håller i sina händer. Dagens nya teknik både underhåller oss och hjälper oss att klara av diverse händelser när som helts och var vi än befinner oss. Men denna teknik som framförallt för 80-talister och yngre är en del av vardagen man nästan inte kan vara utan, kan för många vara en svår och ångestladdad prövning på något som är nytt, annorlunda och okänt. Vi är många som tycker det kan vara obehagligt att göra och testa saker första gången. Vi är många som kan känna rädsla för att saker ska gå sönder, försvinna eller gå fel. Denna uppsats har sitt fokus i om det som många äldre idag kan känna gentemot nya teknik och det mediesamhälle som i mångt och mycket tar över det som förr gjordes med papper och penna. Hur ställer sig den äldre generationen till lärandet av den nya tekniken som de yngre generationerna påstår ska förenkla ens liv så mycket?
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att se hur personer som idag är 65 år och äldre ser på dagens mediesamhälle och använder sig av dagens medier.
- Vad tycker äldre om dagens nya medieteknik som datorer, smartphones och surfplattor? - Hur använder sig äldre av dagens medier?
- Kan man se skillnader i medieanvändandet hos olika grupper beroende på ålder och tidigare arbete?
2. Bakgrund
I detta kapitel beskrivs de moderna mediernas bakgrund och deras framväxt till idag. Kort redogörs det även om begreppet sociala medier som idag fungerar som en kommunikationskanal för personer att kommunicera med människor världen över. Sist beskrivs artiklar om hur äldre börjat använda sig av Internet och dess utbud av bland annat sociala medier och hur lärdomen om användningen förändrat deras liv på olika sätt.
2.1. Mediernas utveckling
Inom de flesta samhällsområden spelar medier en viktig roll, genom att sprida och presentera information har de en viktig roll i de flesta människors liv (Hadenius & Weibull 2003:11)
betydelsefull historisk bakgrund genom att vara det första mediet som kunde sprida nyheter.
Därefter har utvecklingen pekat spikrakt uppåt och idag har vi en uppsjö av olika mediekanaler att välja att ta vår information ifrån. Utvecklingen efter att den traditionella kommunikationsmodellen, där man pratar om en sändare och mottagare, har allt mer bytts ut till en masskommunikationsprocess vilket gjort att vi klarar av att bevaka och ta del av större mängd information (Hadenius & Weibull 2003:13f). Efter tidningen kom radion som blev ett centralt medium och som fortfarande har den rollen då det är en av få mediekanaler man kan använda och samtidigt göra andra sysslor. Därefter utvecklades televisionen redan tio år efter radions genombrott, men slog inte igenom förrän på 1950-talet (Hadenius & Weibull 2003:161f). Utvecklingen har fortsatt och idag omges vi dagligen av medier som till skillnad från förr var en informationskanal men som nu mer är en del i vardagen. Dock står inte medieinnehållet i centrum för publikens intresse utan användningen är idag mer instrumentell och medierna i sig har blivit en del av det dagliga bakgrundsbruset (Hadenius & Weibull 2003:441). Den viktigaste förändringen i mediesystemet var framväxten av Internet i slutet på 1990-talet, medierna är idag inte bundna av tiden utan är i ett ständigt flöde, idag är det inte medierna som väljer när vi ska få nyheter, idag är det publiken som väljer när man vill läsa nyheter (Hadenius & Weibull 2003:461).
Tidigare studier av teknikförändringar visar att det tar lång tid för människor att anpassa sig. Det finns en social tröghet då publikens vanor ändras långsamt beroende på hur en normal dag ser ut, därför tar det lång tid för nya medier att bli en naturlig del av människors vardagliga liv (Hadenius & Weibull 2003:462). Förr kunde man prata om medier som en tidslinje över dagen; morgontidningen , radion, kvällstidningen och televisionen. De i åldern 65 år och äldre känner troligen igen sig i detta och har haft detta som ett rutinmässigt mönster i vardagen. Mediesystemet är strukturerat efter vår livsrytm som idag har ändrats till att vi konstant är mottaglig för information (Hadenius & Weibull 2003:461).
Materialet och syftet i denna uppsats fokuserar på personer i åldern 65 år och äldre. De har alla genomgått denna resa i mediernas utveckling vilket kan göra det intressant att undersöka deras medievanor idag. Att se om gamla mönster sitter kvar än idag eller om det faktiskt är så att vardagslivet spelar in i hur medieanvändandet ser ut för äldre människor idag.
2.2. Sociala medier
med varandra genom text, bild eller ljud (Carlsson 2010:9). Människor har i alla tider kommunicerat med varandra, skillnaden med förr till i dag är att vi kan ha ett större kontaktnät, vi begränsas inte längre till de som bor närmast eller de man träffar dagligen på jobbet eller i skolan. Idag kan en persons kontaktnät bestå av flera hundra till tusentals människor runtom i landet och världen, då vi inte längre är begränsade till det geografiska avståndet med dagens nya teknik (Carlsson 2010:8). Traditionella medier utgör mer en envägskommunikation medan sociala medier erbjuder ett sätt att kommunicera direkt med många. Förr pratades det om att sociala medier var en fluga, precis som med internet, något som skulle komma att tyna ut när den första hetsen lagt sig. Idag har privatpersoner och framförallt företag insett vikten av att finnas på sociala medier. Företagen finns framförallt som en marknadsföringskanal för att skapa sociala relationer till privatpersonerna som är de potentiella kunderna (Carlsson 2010:15-16).
Exempel på sociala medier kan vara bloggar, microbloggar, internetforum, sociala nätverkstjänster och platsbaserade sociala nätverk. Tydligare exempel på vad dessa är:
1- Blogg 2- Twitter 3- YouTube 4- Facebook 5-Flickr 6- MySpace 7- LinkedIn
1Blogg - En dagbok eller loggbok på nätet, där skrivna inlägg dagligen publiceras. Läsarna tar del av inläggen i tidsordning och kan ofta kommentera det författaren skrivit
2Twitter - En mindre variant av B-logg, kallad microblogg, där meddelandet är begränsad till 140 tecken.
3 YouTube - En sida där användare kan ladda upp sina egna videosekvenser, kommentera filmklipp samt sprida dem vidare. 4 Facebook - Webbplats för nätverksbyggande. Man skapar sig en personlig profil som kan innehålla kontaktuppgifter, foton och livshändelser. Genom detta kan man hitta och lägga till andra användare runt om i världen som vänner och kommunicera genom meddelanden.
5 Flickr - En sida för uppladdning av digitala bilder och videofilmer men även ett community som gör det möjligt för användare att diskutera och kommentera bilder och videoklipp.
6 MySpace - Populär sida för musikintresserade där möjligheten finns att presentera egen producerad musik, blogga och ha en presentation om sig själv.
För många anses det inte speciellt socialt att sitta vid en dator och kommunicera med människor, framförallt äldre anser att det sociala är det fysiska mötet. Idag lever vi i ett samhälle som kan innebär en hel del ensamhet, vare sig det är i arbetet eller privat. Man kanske reser mycket i sitt arbetsliv och är ifrån familj och vänner långa perioder, många har heller inte alltid tid till att få in det sociala umgänget varje dag/vecka när man lever ett familjeliv. Att använda sig av sociala medier kan då ge den sociala kontakt man behöver men inte lyckas skapa genom fysisk kontakt utan vid stunder där tid finns men man har ett för långt geografiskt avstånd för att skapa den fysiska kontakten. Sociala medier kan därför kallas för mötesplatser och mötestillfällen, som handlar om kommunikation, konversation och relationsskapande människor emellan (Carlsson 2010:10).
2.3. Äldre och den nya världen
Tidningen Land är en svensk veckotidning som kommer ut med 48 nummer varje år över hela Sverige. Tidningen ingår i LRF Media som är dotterbolag till Lantbrukarnas Ekonomi AB och ger ut en rad tidningar bland andra, Lantliv, Traktor, Jaktmarker & Fiskevatten och Skogsägaren för att nämna några. Land har en bred målgrupp och beskriver sig själva som “den stora glada familjetidningen”. På deras hemsida kan man hitta följande beskrivning:
skapades när hustrun gick bort har idag ersatts av olika datoraktiviteter då han dagligen kopplar upp sig på Internet (Gänger, Hasse, 2013, Tidningen Land).
I Land nr 50, utgiven 6 december 2013, har en dam på 70 år skrivit in en insändare till “Fråga Dag Notini” på avdelningen “Kropp & Själ”. Hon berättar att hon trots ett bra yrkesliv bakom sig med användande av elektronik och datorer och god ekonomi hänger hon idag inte med i utvecklingen som sker med webben och känner sig främmande för allt som händer. Hon beskriver hur hon inte förstår saker och på så sätt blir ställd utanför många gånger. Hon tycker folk har för bråttom för att kunna förklara saker “De säger något som inte gör mig klokare. Och sedan känner jag mig dum
och vill inte tjata mera.” Hon skriver sedan att detta handlar om åldern och att det kanske är något
som äldre får börja “hacka i sig”, alltså att helt enkelt leva med att de alla inte kan lära sig om dagens utveckling. Hon poängterar dock hur svårt det är för äldre att både försöka hänga med, men också att helt strunta i utvecklingen då det ibland ställs krav på att man ska hänga med för att klara av vardagliga saker. Bankärenden är ett exempel hon ger, samt att köpa färdtjänstbiljetter på nya komplicerade sätt, “Om vi inte hänger med kan vi snart inte sätta på tv:n, åka med bussen eller få
kontakt med hemtjänsten”. Hon avslutar med att skriva att hon känner ett krav at hänga med i
utvecklingen, som hon tycker har övergivit de äldre och undrar om det kanske bara är hon som är gnällig i denna fråga från “Vill hänga med”. Till denna insändare finns det även ett svar från denne Dag Notini som är legitimerad läkare, psykoanalytiker och psykoterapeut. Han skriver i sitt svar att hon inte är ensam om att känna detta och att det hos många äldre väcker en förtvivlan, kränkhet och plågsam osäkerhet. Han beskriver hur många trots detta känner glädje av den nya tekniken bara man vet hur man ska göra. Hans främsta råd är att försöka vara aktiv själv, att inte ge sig med frågorna utan kämpa för att få ett svar man förstår.
3.Teori och tidigare forskning
I detta kapitel kommer de teorier som är grunden för denna studie att presenteras. Tidigare forskning som funnits och varit till hjälp kommer också kort redovisas. Uppsatsen bygger på nedanstående teorier med en kvalitativ metod, vilket kommer att förklaras närmare i nästa kapitel.
3.1 Digital natives, digital immigrants
Marc Prensky är en amerikansk lärare och författare som är känd för att tala om “Digital Natives, Digital Immigrants” vilket handlar om hur den yngre genrationen till skillnad från den äldre idag föds in i en digitaliserad värld. Marc menar att den yngre genrationen är de “Digital Natives“, alltså de digitalt infödda och att den äldre generationen tillhör “Digital Immigrants“, de digitala invandrarna (Prensky 2001:1).
De digitala invandrarna lär sig, precis som andra invandrare att anpassa sig till sin omgivning. Marc poängterar dock att precis som alla invandrare, har man fortfarande en del av det förflutna med sig till den nya anpassningen, och menar att detta i “Digital Immigrants” anpassning handlar om att man inte använder den digitala världen som förstahandsval i många lägen, till exempel som att söka information (Prensky 2001:2).
gällande ”Digital natives”. Marco Centorrino menar som Prensky att barnen med föräldrar från 60- och 70-talet var början på de som föddes in i den teknologiska världen och att vi idag har olika generationer som står inför olika utmaningar och situationer. I boken ”Born digital: Understanding the first generation of digital natives” skriver författarna John G Palfrey och Urs Gasser om den första generationen av de digitala infödingarna. De beskriver som Marc Prensky, hur de förändringar i mänskliga relationer som nu uppkommit, för vissa inte är det helt naturliga medan för de digitala infödingarna är det inlärda beteendet. För de många digitala infödingarna är utskrivna brev som därefter skickas, än mindre handskrivna, något man inte vet om eller kommer ihåg. Att möta upp personer utanför den digitala världen i första hand istället för att först kommunicera via Facebook är inte heller en självklarhet för denna generation (Palfrey, Gasser 2008:4).
Denna teori är relevant att tillämpa i detta arbete då den äldre generationens kunskaper och användningsområde vad gäller den nya medietekniken är uppsatsens syfte att ta reda på. Då det framgår att de som utgör de digitala invandrarna är den äldre generationen, finns det flera intressanta saker att titta på i analysen om hur de äldre lär sig använda medier, hur de känner inför införandet av något de måste lära sig från grunden och hur de påverkar dem att försöka anpassa sig till dagens omgivning där mycket sker genom dagens medier.
3.2 Diffusion of innovations
I boken “Diffusion of Innovations” beskriver författaren Everett M. Rogers hur spridningen av nyskapelser av teknik sker genom kommunikation via olika kanaler i tiden bland människor i olika sociala system (Rogers 2003:5). Diffusion är en sorts social förändring och kan definieras som en process där förändringar sker i strukturen av ett socialt system. När nya idéer är uppfunna eller påhittade och är antagna eller ratade, leder det till vissa konsekvenser som skapar en social förändring (Rogers 2003:6). Sådana förändringar kan även ske genom politik eller naturkatastrofer. Vissa författare vill begränsa termen diffusion till ett spontant och oplanerat sätt att sprida nya idéer och använder sig av ordet spridning.
citronjuice varje dag visade sig vara lösningen på hur man skulle undvika skörbjugg vid sjöss. Detta var resultat som helt klart visade en lösning på den engelska flottans problem, dock antogs inte idén förrän 1795 vilket var 48 år senare (Rogers 2003:7). Det andra exemplet Rogers tar upp i sin bok handlar om idén om tangentborden till dagens datorer. Dagens tangentbord är ett såkallat “Qwerty” som framtogs för att sakta ner dåtidens skrivmaskiner för att dess tangenter inte skulle fastna i varandra. Detta tangentbord är avsiktligt ineffektivt och besvärligt för att det ska ta längre tid att skriva. I och med teknikens utveckling behövdes tillslut inte “Qwerty” för att förhindra tangenter att fastna i varandra, men var numer en standard för alla skrivmaskiner. 1932 uppfanns ett tangentbord av August Dvorak som var mer effektivt efter att han studerat vad som gjorde att det tog lång tid för personer att skriva vid ett “Qwerty” tangentbord. Dvorak tangentbordet gjorde det enklare för fingrarna att nå de tangenter han studerat ut användes mest. Trots beviset att Dvorak tangentbordet var betydligt enklare och mer effektivt sitter vi fortfarande idag med ett “Qwerty” tangentbord till vår dator. Detta visar på att teknologiska innovationer inte alltid sprids och accepteras trots att det finns stora fördelar (Rogers 2003:8f). I boken ”Knowledge transfer and technology diffusion” talar författarna Paul L Robertsson och David Jacobson om hur en spridning av nya idéer och kunskap är svår att åstadkomma, och menar även de precis som Rogers att kunskap som visat sig vara användbar tenderar att vara begränsad till smala områden i onödigt lång tid.
snabb eller långsam med att godkänna en innovation jämfört med andra individer i den sociala strukturen. (Rogers 2003:20). Fjärde elementet är sociala system som handlar om hur sammanhörande individer genom gemensam problemlösning försöker uppnå ett gemensamt mål. Det handlar om hur innovationer sprids inom det sociala systemet och hur strukturen i ett socialt systemet kan underlätta eller försvåra spridningen av en innovation (Rogers 2003:23f).
Rogers menar att många nya idéer kräver en lång tidsperiod från att idén kommer ut till att den faktiskt börjar att användas (Rogers 2003:1). Men en idé accepteras också olika av individerna i det sociala systemet. Det finns olika kategorier av de som antar en ny idé, tidiga antagare är de som blir en förebild för många andra medlemmar i det sociala systemet och är de som är mer anpassade i det sociala systemet än just innovatörer som mer är internationalister (Rogers 2003:283). Den andra kategorin är den tidiga majoriteten av användare som antar den nya idén strax efter de tidiga, och är de som sammankopplar idén i det interna nätverket. Denna grupp utgör en tredje del av ett helt socialt system och antar innovationer med avsiktligt vilja men är inga som själva leder andra till samma insikt (Rogers 2003:284). Den tredje kategorin är sen majoritet som kan beskrivas som de lite mer skeptiska inför nya innovationer. Denna grupp utgör precis som den tidiga majoriteten, en tredjedel av det sociala systemet. För denna grupp kan det vara en ekonomisk nödvändighet att anta den nya idén men också ett resultat av ökat grupptryck från kamrater. Deras skeptiska och osäkra syn på en innovation måste avlägsnas innan de känner en säkerhet att anta och det sociala systemets normer måste gynnas innan denna majoritet är övertygad (Rogers 2003:284). Den sista kategorin av användare är släntrarna som kan beskrivas som de traditionella och är sist med att anta en innovation och deras beslut baseras ofta på vad som gjorts tidigare och förenar sig med de som har liknande traditionella värderingar. Denna grupp vill försäkra sig om att något nytt verkligen fungerar innan de själva antar sig det och är ofta misstänksamma mot innovationer och sådan typ av förändring (Rogers 2003:284).
3.3 Tidigare forskning
Studier i samma ämne har inte hittats, däremot finns liknande tillvägagångssätt i studier med annat syfte. En studie som tittar på hur PRO-medlemmars informationsbehov uppfylls av biblioteket i Västra Götaland är det som i allra största grad liknar denna studie (Björklund, Ottosson 2010). Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av PRO-medlemmar om hur deras liv som pensionär ser ut, vilken typ av medier de använder dagligen, hur deras informationssökande ser ut samt vilken relation de har till bibliotek som informationskälla. Denna bland andra studier kan fungera som ett bra bollplank för idéer och tillvägagångssätt.
Ett pågående projekt inom samma ämne är AGNES som fokuserar på att förbättra det fysiska och psykiska välbefinnandet av äldre personer som bor ensamma, som ofta drabbas av social och fysisk isolering. Projektet AGNES är en del av The Ambient Assisted Living (AAL) gemensamma programmet som är ett gemensamt forsknings-och utvecklingsfinansiering som genomfördes av 20 EU-medlemsstater och 3 associerade stater. AGNES är ursprungligen en grundläggande IT -plattform för att skapa och upprätthålla ett lättanvänt webbaserat socialt nätverk för äldre personer. Projektet samordnas av Umeå universitet med FoU bidrag från Institutionen för informatik och Institutionen för medicinsk teknik vid Norrlands Universitetssjukhus.
Även Uppsala Universitet bedriver ett projekt som handlar om ”Äldre människor, nya medier”, och fokuserar på äldre människors användande av digital media och på innebörden som denna användande (eller icke-användande) kan ha för deras föreställningar av åldrande. Materialet för detta projekt består av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två grupper av äldre: digital media användare och icke-användare. Projektets syfte är att fylla de kunskapsluckor som finns i media och kommunikations studier när det gäller äldre användare samt bidra till den sociologiska debatten om föreställningar om, och erfarenheter av, åldrande. En debatt som ännu inte tagits på allvar digitaliseringens innebörder för hur hög ålder och åldrande upplevs. Dessa projekt ligger i samma syfte som min studie, men skiljer sig då dessa är pågående projekt som har bredare omfång och finansieras av universitetet de bedrivs vid och dess partners. Intressant vore att se projektet ”Äldre människor, nya medier” slutresultat för att kunna göra en jämförelse av resultatet för denna studie då projektet och min studie har liknande frågor.
Internetanvändningen ökat med cirka hundratusen personer jämfört med år 2012. De som inte använder sig av Internet är främst äldre och yngre, där de yngsta inte kan av naturliga skäl samt att de inte bestämmer över sin situation och de äldre för att de till stor del är ointresserade (Svenskarna och internet 2013, Hur många använder inte internet?).
Det fanns länge stora skillnader i svenskarnas Internetanvändande, under 90-talet var det till största del kontorsarbetande som började använda sig av Internet, och det fanns även stora skillnader mellan kvinnor och män. I slutet av 90-talet handlade skillnaderna om inkomst- och utbildningsgrupper. Än idag finns det digitala klyftor där det främst handlar om äldre där det finns stora grupper som inte använder sig av Internet. Pensionärernas yrkesbakgrund spelar stor roll och framförallt är det lågutbildade kvinnor som inte använder sig av Internet (Svenskarna och internet 2013, 8 digitala klyftor).
4. Material och metod
I detta kapitel redogörs och diskuteras undersökningsmetoden och det tillvägagångssätt för insamling av material, urval samt avgränsning som valts för studien.
4.1 Material
För att ta reda på studiens syfte, att se hur personer som idag är i pensionsåldern 65 år och äldre ser på dagens mediesamhälle och använder sig av dagens medier, kommer materialet till denna studie grunda sig på en enkätundersökning.
vad början innehöll (Trost 2007:81f).
Förhoppningen är att få utförliga svar på enkäten som innehåller öppna frågor, vilket betyder att personen i fråga formulerar sitt eget svar istället för att välja bland flera redan utformade svarsalternativ. Nackdelar med öppna frågor är att svaren kan bli fåordiga och därav inte speciellt utförliga samt att personens intresse och kunskap i ämnet kan spela in för hur utförligt svaret blir (Trost 2012:72-73). Enkäten innehåller tolv frågor, där den sista frågan finns till för personen som svarar för att se ifall denne har något att tillägga, något alla enkäter bör innehålla (Trost 2012:74).
4.2 Avgränsning
Enkäten dela ut till två pensionärsföreningar inom pensionärsorganisationen PRO.
PRO står för Pensionärernas riksorganisation och är Sveriges största pensionärsorganisation med start 1942 och nu med närmare 400 000 medlemmar. I vanliga fall skulle en webbenkät vara det ultimata, då det når en större grupp snabbare, men eftersom många äldre inte har en dator, är detta tillvägagångssätt inte lämpligt så därför valdes en pappersenkät som delas ut personligen. Spridningen blir svår och mindre material är att föredra då det ska analyseras genom öppna frågor, därför begränsas antalet enkäter. Begränsningen är att dela ut 20 enkäter, 10 till vardera organisation vilket ger ett brett material att analysera oavsett om det blir ett antal bortfall på vissa frågor. Enkäterna delas ut till personer i åldrarna 65 år och äldre. Jag får då en bred grupp av människor som varit med och fortfarande arbetat när den nya medieanvändningen började användas samt personer som redan nått pensionsåldern vilket förhoppningsvis kan ge en bredare syn medieanvändningen.
Eftersom PRO är utbredd över hela landet finns det olika distrikt med organisationer uppdelade efter det geografiska avståndet och därför kommer enkäterna delas ut till det distrikt som ligger närmast, i detta fall Sollefteå kommun. Det geografiska avståndet var avgörande vid val av distrikt för att praktiskt kunna dela ut enkäterna personligen samt att effektivt även kunna samla in dem. Genom att dela ut enkäterna personligen hoppas jag kunna skapa ett mer personligt intresse hos hela gruppen för att de ska ge så utförliga svar som möjligt. Enkäterna delades ut på en avtalad tid och plats för att på ett enkelt sätt nå en stor grupp vid ett tillfälle och för att effektivisera arbete med att samla in materialet.
svårt att nå flertalet medlemmar vid ett och samma tillfälle. På grund av detta har även slumpvis utvalda pensionärer som inte ingår i en pensionärsförening fått tillfrågan att svara på samma enkät. Där av blir antalet enkäter fler samtidigt som förhoppningen är att nå en ännu bredare målgrupp då det idag inte är lika vanligt som förr att gå med i en pensionärsförening vid sin pension. De utvalda personerna är alla bosatta i Sollefteå kommun och har kontaktats via gemensamma bekanta, vilket gör det till ett bekvämlighetsurval. Antalet enkäter som slutligen delats ut är 24 stycken.
Då enkäten behövde delas ut tidigt i arbetets början blev det en brådskande del att formulera och göra klart enkäten för att få ut denna i tid. Innan utdelning testades enkäten på utvalda personer nära den tänkta målgruppens ålder för råd till förbättring och förenkling, något som kanske kunde ha skett via fler personer för ännu bättre formulering av frågor. Genom den feedback som gavs och det intryck att många äldre inte gärna formulerar längre svar blev beslutet att försöka ha frågor som ej kan besvaras med enstaka ord men som också utifrån frågeställningen ger svar på det undersökningens syfte är. Enkäten finnes i bilaga 1.
4.3 Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning innebär att man väljer att titta på en karaktär eller egenskaper hos något och söker en innebörd och mening. Motsatsen till detta är en kvantitativ analys, där forskning istället handlar om mängd och frekvens (Widerberg 2002:15). Enkäter förknippas ofta med kvantitativ forskning men kan även användas i kvalitativ för att djupare kunna analysera enkätens svar för en djupare förståelse. Den kvalitativa forskningen passar bra på denna studie då syftet är att undersöka hur den äldre åldersgruppen ser på dagens mediesamhälle och använder sig av dagens medier. Studien grundar sig på deras föreställningar om en viss verklighet och man kan med fördel göra tolkningar istället för att få fokusera på exakta siffror. Vill man försöka förstå människors handlingsmönster, resonemang och reaktioner är en kvalitativ studie att föredra (Trost 2012:23). Analysen påverkas av författaren då denna har förutfattade meningar och värderingar, genom en hermeneutiks teorigrund behövs denna förförståelse för att kunna tolka materialet då tolkning anses omöjlig utan viss förförståelse (Bergström & Boréus 2012:31).
4.4 Hermeneutik
man forskar om med hjälp av sina egna värderingar och igenkännande (Thuren 2007:94). Då materialet till studien består av en enkätundersökning med öppna frågor kommer en tolkning göras på svaren från enkäterna genom en innehållsanalys med hermeneutiskt tolkande förhållningssätt , där
kommer personliga värderingar och förförståelse för saker in i bilden. För att få en så trovärdigt undersökning bör man vara medveten om att de personliga värderingarna kan påverka resultatet men genom att följa de teorier som valts och att undersöka det som är syftet försöka eftersträva en så hög trovärdighet för studien som möjligt. Denna utgångspunkt är viktig då en tolkningsmetod behövs för att kunna analysera materialet genom en innehållsanalys på ett kvalitativt sätt.
4.5 Tillförlitlighet
Något som är viktigt att ta upp vid forskningsarbete är reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär tillförlitlighet genom att studien är korrekt gjord och validitet innebär att man undersökt det man ville och inget annat (Thuren 2007:26). Dessa två begrepp är viktiga för att undersökningen ska blir trovärdig. Begreppen används till största del på kvantitativ forskning för att resultaten ska vara pålitliga och kunna utföras igen utan ett annat resultat. Men begreppen har mer och mer tillämpats i kvalitativa forskningsstudier men på ett annat sätt med mer utförlig dokumentation och reflektion i hur arbetet utförts samt hur materialet samlats in (Widerberg 2002:18).
Validitetsdiskussionen handlar i min studie främst om att vara tydlig med vilka svar jag använt samt att det finns en redogörelse om varför just dessa svar har en betydelse till studiens syfte. Då kan den som vill kontrollera att jag har undersökt (mätt) det jag haft för avsikt att undersöka, och validiteten ökar då enligt min mening. Reliabiliteten blir hög genom att hela tiden redovisa materialet och redogöra för hur det har arbetats fram genom utförliga beskrivningar.
4.6 Innehållsanalys
insamling, analysering och tolkningar. Man följer en återkommande och reflexiv förflyttning mellan idé utveckling och insamling av data, kodning av data och analysering av tolkningen som görs, där syftet är att vara systematiskt och analytisk men inte strikt i sin tolkning (Bryman 2012:559).
För att söka efter teman i det insamlade materialet, ligger grunden i kvalitativ innehållsanalys som strategi i kodningsmetoden av enkäterna. Några steg som krävs av forskaren:
- Generera en forskningsfråga
- Bekanta sig med det sammanhang som arbetet ska generera - Bekanta sig med en liten del av materialet
- Framställa några kategorier som kommer vägleda insamlingen av material och utarbeta ett schema för insamling av data genom de framtagna kategorierna
- Testa schemat genom att samla in data från ett antal dokument - Se över schemat och se om det behöver förbättras
När dessa punkter prövats kan schemat användas på det insamlade materialet. Kategorierna och variablerna ska leda studien, men en tolkning och jämförelse av relevanta situationer, betydelser och inställning är tillåtet och förväntas dyka upp under studien (Bryman 2012:559).
En innehållsanalys är relevant för denna studie då svaren i enkäten måste kategoriseras och därefter kommer tolkas genom ett hermeneutiskt tolkande förhållningssätt för att kunna användas till att svara
på arbetets syfte och frågeställning. Då frågeställningen bland annat innehåller en fråga om gruppering är kategorisering av enkäterna viktigt för att kunna se tydliga skillnader hos de svarande i deras användning av dagens medier, exempelvis genom ålder eller tidigare arbete. Att koda och att kategorisera in svaren på enkäterna genererar i ett enklare sätt att se samband i de äldres användning av medier, för att därefter kunna analysera och dra slutsatser för att komma fram till ett resultat.
5. Analys och resultat
samman till arbetets syfte.
5.1 Kodning och strukturering av enkäter
Enkäterna har delats in i grupper via ålder, 65-70 år, 71-75 år, 76-80 år och slutligen 80 år och uppåt. Men inom åldrarna finns även en kategorisering utifrån personernas tidigare arbetet då det visat sig ha en betydelse för deras användning av medier idag, även om personen är kvinna eller man. Störst antal svar är från gruppen 65-70 år med tio enkäter där sex stycken är svar från kvinnor och fyra stycken svar från män. Gruppen 71-75 år har sju besvarade enkäter där fem är besvarade från kvinnor och två stycken från män. Gruppen 76-80 år har fem besvarade enkäter varav tre från kvinnor och två från män. Sista gruppen 80 år och äldre har två besvarade enkäter som enbart kommer från män. Inom grupperna är de olika arbeten personerna tidigare haft varierande. I grupperna med personer i åldern 65-70 år och 71-75 år kan man se att datorer varit ett tydligt inslag i arbetet då många fått lära sig grunderna på arbetet.
5.2 Svarsredovisning
Enkätens första fråga handlar om hur man ser på dagens samhälle där medier är en stor del av vardagen. Svaren från alla grupper har gemensamt att utveckling är bra då medierna är ett bra hjälpmedel, men att utvecklingen kanske går lite för snabbt vilket då främst de tre äldre grupperna 71-75, 76-80 och 81 år och äldre tycker. En kvinna skriver “Det känns ibland som att teknologin
håller på att ta makten över människan, många känner krav på att ständigt vara uppkopplade”.
För den generation som har vuxit upp med den nya teknologin kan det vara svårt att se risker och nackdelar, men för de som fortfarande är “late adopters” blir dessa betydligt mer iögonfallande och man blir mer skeptiskt och avvaktande i sin använding.
Därefter kommer frågor om fördelar respektive nackdelar med dagens medier, fråga nummer två och tre. Vad gäller fördelar har en kvinna enkelt uttryckt sig “Tidsbesparande och praktiskt”, vilket summerar vad de flesta tycker i alla åldersgrupper. Den största fördelen är klart och tydligt att det går fort och enkelt att nå människor, alltså att kommunicera. Lätt att nå folk världen över är det många som svarat samt att det ger en trygghet att alltid kunna nå folk genom framförallt mobiltelefonen. En kvinna i gruppen 71-75 år svarar “Fördelen med mobiltelefon är att man alltid
kan komma i kontakt med anhöriga och SOS, det känns tryggt”. Ett bra bevis på att äldre
och svar på frågor är även det något de ser som en bra fördel. Nackdelarna skiljer sig lite mellan de olika åldersgrupperna då gruppen 65-70 år framför allt lyfter fram risken för dagens ungdomar att hamna i ett missbruk och beskriver även medierna som en stor stressfaktor. Gruppen 71-75 år betonar istället nackdelarna i hur äldre blir åsidosatta genom att de ofta inte hänger med eller har svårt för att lära sig hantera de nya medierna. De poängterar också hur det personliga mötet minskar. En kvinna skriver “Jag tycker det många gånger är svårt när det pratas om smartphones
och surfplattor att förstå hur de används” detta kan ses som att medier som exempelvis tv och
radio tar för givet att alla vet hur dessa ska användas vilket direkt åsidosätter den äldre generationen som för att ta citatet ovan som källa, själva erkänner att de inte förstår hur man gör. Men att alltid ha en guide i hur användning av appar och hemsidor fungerar är i längden ohållbart. En annan kvinna skriver “Besväligt för de äldre-äldre som inte kan och inte orkar lära sig”. Med “äldre-äldre” kan man anta att hon menar den grupp som är i den ålderna att de aldrig hann få chansen att prova på digitaliseringen i deras tidigare arbete utan redan var i eller nära pensionsålder när digitaliseringen började. I hennes svar kan man också konstatera att det behövs ett intresse för att kunna lära sig att använda nya medier. Med orden “inte orkar” visar hon på att en stor del faktiskt inte har något intresse oavsett om man tycker det är svårt eller inte att lära sig hantera de nya medierna.
De två resterande grupperna 76-80 år och 81 år och äldre är överens om hur dagens nya medier inte passar alla åldrar dels på grund av det egna intresset som inte finns men också genom att det är svårt att hänga med i utvecklingen. En stor rädsla för kapade konton finns även i de äldre grupperna. En kvinna skriver “Det finns för många smarta användare som alltid är steget före, till
exempel kapa mina konton - hittills ok, men tanken eller rädslan för detta finns”. Hon är alltså rädd
för att få sina konton kapade, något hon aldrig råkat ut för men att rädslan för det hela tiden finns där. En man i samma åldersgrupp skriver ett liknande svar “Att smarta människor hittar vägar att
komma in och kapa konton osv.”. En stor rädsla för detta finns bland de äldre då det är ett
återkommande svar även på andra frågor.
denna grupp svarar att de äger en dator. I gruppen 76-80 år äger tre stycken av fem svarande en dator. 81 år och äldre äger båda två varsin mobil och dator. En av männen i gruppen 81 år och äldre svarar “Mobil, pensionärsmodell” och en kvinna i gruppen 71-75 år svarar “Mobiltelefon med
knappar som är perfekt för oss äldre”. Dessa svar tyder på att de själva inte tycker att de nyare
mobilmodellerna är något som lämpar sig för äldre. Kanske har det återigen med tryggheten att göra. Mobilen är som tidigare nämnt en trygghet som man lärt sig använda och som de allra flesta idag äger. Utifrån enkätundersökningen som visar att alla som svarat äger en mobiltelefon, anser jag visar på att detta är en innovation som blivit antagen av de så kallade “släntrarna”, i detta fall den äldre generationen. I teori kapitlet redogjordes för hur nya idéer ofta kan ta lång tid att få ett helt samhället att acceptera och anta men också att många vill vara säkra på dess funktion. Mobiltelefonen har funnits lång tid och har under tiden som äldre generationer accepterat och antagit den till sin vardag, även hunnit utvecklats. Detta gör det till en ny innovation inom den gamla innovationen för den äldre generationen. Den gamla modellen kan vara en trygghet som man därmed inte vill riskera att förlora genom att skaffa en modernare modell. Intressant är dock att en kvinna svarat att hon äger både en dator och en mobiltelefon men tillägger “Smartphone snart ett
måste”. Jag tolkar det som att hon äger en vanlig mobiltelefon men menar att hon snart kommer
behöva byta ut sin gamla mobiltelefon till en smartphone för att kunna hänga med i utvecklingen och inte lämnas utanför i samhället.
Fråga nummer fem i enkäten handlar om deras vardagliga användande av medier, där man inte kan se några större skillnader i gruppernas användande. Överlag använder sig alla grupper av datorn för vardagliga saker som bankärenden, enklare sökningar efter intresse, mail, se affärers utbud samt få information om väder och andra nyheter. “Datorn använder jag till bankaffärer, e-mail,
tv-program, vädret, kollar vem som ringt om jag inte känner igen nummret, spelar spel (viktigt med hjärngympa när man är pensionär), Facebook och så vidare.” svarar en kvinna i gruppen 65-70 år.
En man i gruppen 76-80 år skriver “Datorn avnänds varje dag till tidningsläsande, släktforskning
flera kvällar i månaden, bankärenden några dagar i månaden. Det finns alltid frågor som måste få svar”. Dessa två svar visar på att en del nöje bedrivs via datorn även från äldre samt att man idag
har möjlighet att ta reda på saker när man vill, och att de ser internet som en bra källa till att hitta dessa svar.
För att få veta mer om hur den äldre generationen lär sig använda dessa redskap, eftersom det inte för dem är något de är födda och uppvuxna med, ställdes frågan hur de lärt sig att använda de medier de äger. Överlag kan man se att de flesta genomgående i alla grupper har själva lärt sig att använda sig av en mobiltelefon, lite hjälp från vänner och familj förekommer. Datoranvändningen ser däremot annorlunda ut, och för gruppen 65-70 år gäller detsamma här som för mobiltelefonen, man har till största del lärt sig själv. I gruppen 71-75 år har de flesta lärt sig använda datorn genom det tidigare arbetet där de bland annat fått gå datakurser. En kvinna svarar “Datorn via kurser och
jobbet. Ids inte lära mig de nya telefonerna!”, en tolkning av detta kan vara att hon tycker det var
tillräckligt svårt att lära sig använda en dator och känner att det skulle bli för svårt att försöka lära sig använda en smartphone. Kurser för att lära sig använda en dator har funnits länge, men idag kanske behovet av en kurs som berättar hur man lär sig hantera och använda en smartphone är nästa steg för många i den äldre generationen.
Gruppen 76-80 år har av de tre som innehar dator, har kunskaper från tidigare arbete där man fått grunder ifrån ”datorns barndom” som en person uttryckte det, samt att de har gått en datorkurs via SeniorNet. I denna grupp har man även tagit hjälp av datorns handbok samt tidsskrifter om datorer. De två i gruppen 81 år och äldre har till största del lärt sig mycket själva.
Frågan nummer sju som handlar om deras internetanvändande kan tyckas vara lite upprepning men poängen här var att se hur ofta de äldre använder sig av internet för att få en uppfattning om hur mycket tid de spenderar vid datorn. Både gruppen 65-70 år och 71-75 år använder sig nästan alla av internet dagligen. Hos gruppen 76-80 är det två som använder sig av internet dagligen och tre som inte använder det alls. De två i gruppen 81 år och äldre använder sig båda av internet varje dag. En kvinna i gruppen 76-80 år svarar “Varje dag, läser tidningar - skvaller är kul” vilket visar att det återigen inte bara är den yngre generationen som använder internet till nöjen.
Fråga åtta handlar om hur det idag begärs av företag och verksamheter att mycket av vardagliga saker ska ske via internet, exempelvis bankärenden och att söka mer information om diverse saker som kan ges som förslag via tv och tidningar. Syftet var att få en uppfattning om hur den äldre generationen ser på detta i och med att det blir allt mer vanligt förekommande och i vissa fall tvingar folk till andra vanor och tillvägagångssätt i vardagen
Överlag för alla som svarat, handlar svaren mycket om att det är tråkigt för många äldre som ”stängs ute” då många inte äger en dator eller smartphone samt inte heller har den kunskapen att göra det som nu mer krävs för att tillgå viss information. En kvinna i gruppen 65-70 år svarar “För
svårt att göra det när man blir äldre”. Här kan koppling återigen göras till datoranvändning i det
tidigare arbetet. Trots att både datorer och programvaror ständigt utvecklas så finns en viss förståelse och förkunskap även om det är de gamla datorernas grunder man tidigare fått lära sig. Många menar också att den personliga kontakten snart helt försvinner då snart allt idag ska göras via en skärm vilket gör det väldigt opersonligt. En kvinna skriver “Idag kan man inte ens skicka in
en tävling i en dagstidning utan att bli hänvisade till ett sms. Det är sorgligt. Många äldre människor som inte hänger med i utvecklingen lämnas allt mer utanför” och en annan kvinna i
gruppen 71-75 år skriver “Det tycker jag inte om. Det stänger många ute från information”. Återigen en synpunkt på hur äldre utelämnas.
Gruppen 65-70 år har reagerat på att tv ofta hänvisar vidare till deras app eller hemsida för mer information, vilket de tycker är dåligt eftersom alla inte har den tillgången eller kunskapen att nå den informationen. Gruppen 71-75 år anser främst att det stänger ute många, men att det är bra för de som ändå är intresserade och att det är bra att möjligheten finns för utveckling. De två resterande grupperna 76-80 år och 81 år och äldre anser främst att de saknar den personliga kontakten men att det är priset man får betala för teknikens framsteg. En kvinna i gruppen 65-70 år svarar “Både plus och minus, ibland vill man prata med en person”. Återigen ett behov av personlig kontakt, där man kan se hur den äldre generationen ser en större enkelhet i att kunna fråga en person om hjälp i stället för att själva söka reda på saker via hemsidor. Kanske handlar det om tillit till en expertis inom området som en anställd, eller om den egna osäkerheten att själv kunna leta reda på rätt information.
För att ta reda på hur sociala den äldre generationen är via internet ställdes frågan om de använder någon form av social media. Syftet med frågan var också att se om de använder denna typ av nätverk för att hålla kontakt med familj och vänner vilket är ett enkelt sätt att följa personer runt om i världen. Svaren på denna fråga blev väldigt blandade, de i åldern 65-70 år är det sju stycken av tio som har ett Facebook-konto, några mer aktiva än andra, och detta är till stor del för att kunna hålla kontakt med vänner och familj. Denna grupp använder också Youtube till stor del.
Gruppen 71-75 år är det tre stycken som är aktiva på Facebook, resterande svarar att inget intresse finns för sociala medier. En kvinna svarar “Nej! Jag har inget behov.” och direkt får man en känsla av att hon är negativt inställd, främst genom det utropstecken som används efter svaret “nej”.
inte använder sig av sociala medier svarar “Nej, är och har inte varit intresserad. Tycker det är
trevligt att slå en signal och höra en röst”. Här kan frågan ställas om hon är tillräckligt informerad
om hur sociala medier fungerar. Videosamtal via Skype som faktiskt innehåller både röst och bild är något som även kompletterar telefonen, och troligen skulle fungera som ett bra hjälpmedel för många äldre som har svårt att själva transportera sig till familj och vänner. Å andra sidan kanske man har kunskap om vad sociala medier är och vilka som finns, men att det är den dåliga kunskapen om hur det fungerar som egentligen är grund till det dåliga intresset. En man i gruppen 71-75 år skriver “Kanske Facebook så småningom, men då mest som läsare” vilket kan tolkas som att han är en av de som anser att det skrivs för mycket personligt på Facebook och att man tror sig behöva lämna ut sig mer än vad man själv vill, vilket är fel då det är upp till varje användare att avgöra vad som skrivs.
På fråga nummer tio, om något blivit lättare i vardagen svarar gruppen 65-70 år att mycket har blivit lättare, framförallt att man hela tiden kan vara anträffbar, samt att det är lättare att följa människor runt om i världen. Vardagliga saker som bankärenden är också något många anser har blivit lättare och att få information. En man skriver “Bor man på landsbygden kanske man inte
behöver transport lika mycket” vilket inte bara underlättar för den äldre generationen, men som är
till en stor fördel för dem som inte har ett arbete att åka till varje dag och i samband med det kan utföra ärenden och handel.
Gruppen 71-75 år anser att det blivit lättare att få kontakt med anhöriga samt inhämta aktuell information och få svar på medicinska frågor. Även denna grupp tycker att bankärenden har förenklats. Gruppen 76-80 år och 81 år och äldre anser precis som de tidigare att det har blivit enklare att nå information och att göra bankärenden. En person skriver även att “Datorn skulle
lämna ett stort tomrum” vilket kan tolkas som att den är en viktig del i vardagen, kanske både
informativt och socialt.
hur utbredd arbetslösheten är idag på grund av att teknik övertar många arbeten.
5.3 Digitala invandrare behöver upprepning
Mark Prensky beskriver den äldre generationen som digitala invandrare då dessa varken föddes eller växte upp under digitaliseringen. Den äldre generationen har snarare fått kliva in i en ny främmande värld med en mängd nya inlärningsmoment, där de genom sitt förflutna tar små kliv för att lära sig det de digitala infödingarna vuxit upp med. Genom svaren på enkäterna kan man se blandande resultat bland de äldre. Överlag är det en överraskande stor andel som faktiskt är väldigt aktiva, framförallt när det kommer till dator och internetanvändande. De olika åldersgrupperna skiljer sig något och det man kan se är att ju yngre ju mer aktiva och desto mer kunskap har de, samt att de har ett mer övergripande synsätt för att se på de för- och nackdelar som medierna för med sig. Gruppen 65-70 år har under digitaliseringen haft barn som till stor del spenderat en stor del av barndomen i denna digitalisering, alltså digitala infödingar, vilket jag tror såklart även påverkar föräldrarna till ett större engagemang och aktivitet. Denna grupp är även vana användare genom deras tidigare arbeten då de fått chansen att hinna arbeta i digitala system under en längre tid. Detta tror jag har stor del i att denna grupp är så pass informerade och innehar så pass bra kunskap om nya medier att det inte blir ett större problem för dem att utöva dem i vardagen. Gruppen 71-75 år är inte helt främmande för digitala medier, då även detta är en grupp som även de hunnit med digitalisering i det tidigare arbetet. Inom dessa två grupper kan man se tydliga tecken på att det tidigare arbetet spelar stor roll för den kunskap de idag besitter. Det finns ett litet större intresse för privatanvändning hos de som blivit presenterade för datorer och annan media i arbetet än de som försökt lära sig själva. De har blivit introducerade för digitaliseringen vare sig de vill eller inte, vilket hos en del fångande ett intresse och kanske en inblick i vad som skulle komma längre fram. Två kvinnor i gruppen 76-80 år, relativt lågutbildade utan tidigare datorbakgrund i arbetet är de enda två som visar starkt motstånd till dagens medieanvändning av alla som svarande på enkäten. De svarar kortfattat med ord som ”inget intresse” och att det inte finns något positivt alls med dagens utvecklade medier, vilket jag tror tyder på dålig kunskap och därav dåligt intresse. De två äldre grupperna 76-80 år och 81 år och äldre visar att det egna intresset spelar stor roll för hur man tar till sig de nya medierna. Många inom dessa två grupper har lärt sig det mesta själva och till viss del genom familj och vänner, men har fortfarande svårt att ta till sig kunskapen om hur man använder dagens medier fullt ut.
att man ska förstå och komma ihåg den information man får. Precis som för kvinnan i tidigare nämnda artiklar i (kapitel två, tidningen Land) svarade en kvinna i åldern 75-80 att det är svårt att lära sig då man under lång tid behöver be om hjälp men tillslut inte ”vågar” be om mer hjälp för att man anser sig vara besvärlig. Precis som Marc Prensky skriver så lär sig de digitala infödingarna ofta saker direkt då de är van att få mycket information på en gång och har sättet att arbeta med medier i ryggmärgen. Man är en van användare av ”multitasking” och klarar av att hantera flera saker samtidigt. Den äldre generationen behöver inlärning på ett annat sätt med upprepning och tar gärna en sak i taget. De behöver även en kontinuerlig upprepning för att lära sig att komma ihåg hur saker fungerar. Använder man sin dator en gång i veckan blir det såklart svårt att införskaffa nya kunskaper och ta steget till ett större användningsområde då man hela tiden måste försöka komma ihåg hur man gjorde förra veckan.
5.4 “Släntrare” behöver övertygelse
sig då man även i svaren tycker att säkerheten för bedrägeri via internet borde kunna förbättras. Denna grupp visar även att de ännu inte tar del av det stora utbud av sociala medier som finns, och känner heller inget intresse eller behov av det då de hellre träffar människor personligen. Många svarar att de anser att det är för privat och att folk utelämnar för stora delar av sina liv via sociala medier, vilket många inte kan se vara tanken med dessa forum från första början.
Här kan man fundera på om de äldre förstår hur vissa sociala medier fungerar, då man skulle kunna säga att videosamtal genom bland annat Skype är en typ av personlig kontakt trots att man inte möts fysiskt. Frågan skulle kunna ställas om de inte skulle ändra inställning om de fick möjlighet att prova. En annan sak gällande detta att analysera kring är återigen kommunikationskanalen, element nummer två i Rogers teori. Eftersom det redan är fastställt att de vetenskapliga bevisen eller orden från den så kallade ”expertisen” inte spelar någon större roll hos denna grupp ”släntrare”, är det istället av större vikt att de som finns närmast informerar och berättar. Det är då de i den närmaste sociala krets som blir en kommunikationskanal. I svaren framkommer att många tar hjälp av familj och vänner för att lära sig saker vilket visar på ett förtroende för dessa att lära ut något som fångat personens intresse och som anses vara värt att göra ett antagande till och även lära sig.
6. Slutdiskussion
Syftet med undersökningen anser jag är uppfyllt och studiens resultat skulle kunna ses som ett rop på mer stöd och information till äldre för lärdom om mediernas utveckling och funktion.
Överlag tror jag många äldre inte inser allt som faktiskt går att göra via medier idag. Problemet är att de behöver någon som visar dem vad som går att göra och hur man gör det. Som jag tidigare tagit upp behövs en upprepning av inlärningen för att slutligen få de äldre integrerade i den utveckling vi idag har. Vissa behöver mer upprepning än andra och jag anser att det är samhällets plikt genom antingen kommun eller landsting att dels informera samt undersöka hur deras invånare står i denna typ av fråga. Behövs mer hjälp för att inte låta de äldre hamna i ett utanförskap i samhället? Ensamheten som togs upp i inledningen är bevisad dels genom de tidigare artiklar (kapitel två, tidningen Land) men också genom de svar jag fått via enkäterna om att datorn idag skulle skapa ett tomrum om den inte fanns. Den äldre generationens medieanvändande tror jag handlar mycket om det egna intresset i att lära sig. Vill man lära sig, samt vågar prova och försöka då lär man sig. Men rädslan att göra fel och förstöra finns där hos många. Återigen betonar jag vikten av att informera äldre om vad det går att göra med hjälp av dagens utveckling. För många skulle vardagen kunna bli enklare, roligare och kanske inte lika ensam.
Alla gruppers största fördel med de nya medierna var att det var enkelt och gick snabbt att kommunicera med folk. Överlag kan man se att kommunikation och kontakt är viktigt för äldre, och något av deras största nackdel är att den personliga kommunikationen försvinner. Som jag tidigare tog upp i analysen tror jag många skulle ha glädje av att kanske lära sig mer om den sortens kontakt och kommunikation via sociala medier. Återigen från exemplet från de tidigare nämna artiklarna där en dam menar att hon aldrig kunde tänka sig att det skulle vara så kul att använda sig av Facebook. Precis som i svaren ser jag ett mönster att man är lite rädd för att prova, man behöver inte utelämna sig och vara för personligt inom sociala medier om man inte själv vill.
6. 1 Reflektion och vidare forskning
Då denna enkät besvarats av människor på relativt små orter skulle en vidare forskningsfråga kunna vara att se hur det skiljer sig mellan äldre på landsbygden och i större städer. Intressant vore att se om det finns ett större användande i städer jämfört med mindre orter på landsbyggden. Frågor som då uppkommer är bland annat om det har att göra med kollektivtrafiken som ä betydligt mer utbredd i städer, som skapar tid att kunna vara sociala och interagera via medier på ett annat sätt?
Källförteckning:
Bryman, Alan, (2012) Social research methods, 4th edition. Oxford University Press Inc., New York Carlsson, Lena, (2010) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, Givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning. Göteborg: Kreafon
Palfrey, John & Gasser, Urs (2008). Born digital: understanding the first generation of digital
natives. New York: Basic Books
Robertson, Paul L. & Jacobson, David (red.) (2011). Knowledge transfer and technology diffusion. Cheltenham: Edward Elgar
Rogers, Everett M, (2003) Diffusion of innovations, 5. uppl. Free press
Trost, Jan, (2012) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Widerberg, Karin, (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniskakällor:
Projekt AGNES, Umeå Universitet
http://www.agnes-aal.eu/site/index.php?option=com_content&view=article&id=2&Itemid=2
(Hämtad 2014-01-16)
Björklund, Malin, Ottoson, Amanda, (2010), ”Ja, då Googlar man, som man säger” En kvalitativ studie av PRO-pensionärers informationsvardag, Högskolan Borås
http://bada.hb.se/bitstream/2320/6493/1/k10-36.pdf (Hämtad 2013-11-16)
Gänger, Hasse, (2013), Utan umgänget på nätet vore det tomt, Tidningen Land.
www.tidningenland.se/2013/03/05/utan-umganget-pa-natet-vore-det-tomt (Hämtad 2013-12-03)
Internetstatistik, Svenskarna och internet 2013
http://www.soi2013.se/
http://www.soi2013.se/8-digitala-klyftor/ (Hämtad 2013-12-03) LRF Media 2013
www.lrfmedia.se/?land (Hämtad 2013-12-03)
Prensky, Marc, (2001), ”Digital natives, digital immigrants”
From On the Horizon MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001
http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital
%20Immigrants%20-%20Part1.pdf (Hämtad 2013-12-08)
Forskning Uppsala Universitet, ”Äldre människor, nya medier”
http://www.soc.uu.se/forskning/forskningsprojekt/aldre-manniskor-nya-medier/ (Hämtad 2013-01-16)
Tidskriftsartiklar:
Bilagor
Informationsbrev
Mitt namn är Magdalena Wiee och studerar medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet. Just nu skriver jag mitt examensarbete som handlar om hur äldre påverkas av dagens mediesamhälle och hur de använder sig av dagens medier. Jag har valt att göra en enkätundersökning för att samla material till min studie, som innehåller några frågor om det valda ämnet.
Jag hoppas att frågorna är tydliga och lätta att förstå samt att du som svarar vänligen kan försöka att ge så utförliga svar som möjligt så att undersökningen får en djupare förståelse för hur användandet av media och dess teknik ser ut för just er.
Svaren skrivs på raden under frågan och räcker inte utrymmet kan svaret fortsätta att skrivas på baksidan, glöm då inte att skriva upp frågans nummer vid svaret.
I enkäten kommer olika begrepp att användas, här är en kort beskrivning av dessa begrepp för att frågorna inte ska tolkas på fel sätt.
Smartphones
Idag finns det mobiltelefoner som kallas för smartphones (smartelefon) som kan användas som både avancerad mobiltelefon och handdator. En smarttelefon har ett tangentbord med antingen fysiska knappar eller ett som finns på skärmen och styrs genom fingrarna. En smarttelefon kan idag användas som digitalkamera, GPS-navigator och media spelare för musik och film. Denna typ av mobiltelefon är idag en form av en miniatyr dator med möjlighet att ladda ner olika appar, som fungerar som olika program för att kunna utföra diverse saker som ägaren vill.
Surfplattor
En handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna och är avsedd att kunna hållas i en hand. Även kallad pekplatta, datorplatta eller läsplatta.
Sociala medier
Enkät
Ringa in ditt svar:
Kön: Kvinna Man
Ålder: 65 – 70 71 - 75 76 - 80 81-uppåt Tidigare arbete: ______________________________________________ Var vänlig och texta TYDLIGT vid nedanstående frågor.
1. Vad tycker du om dagens samhälle där datorer, mobiltelefoner, smartphones och surfplattor är en del av vardagen och används flitigt av många?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
3. Vilka nackdelar ser du med dagens medieteknik så som datorer, mobiltelefoner, smartphones och surfplattor? ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 4. Vilken typ av alla tekniska medier (dator, mobiltelefon, surfplatta, med mera) äger du?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
5. Vilken/Vilka medier som datorer, mobiltelefoner, smartphones eller surfplattor använder du i vardagen, och i så fall till vad?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 6. Hur har du lärt dig att använda dessa medier?
7. Hur ser ditt Internetanvändande ut, hur ofta och vad använder du Internet till?/Varför använder du inte internet? ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
8. Vad tycker du om att det idag begärs av företag eller verksamheter att mycket av vardagliga saker kan ske och ibland ska ske via internet?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
9. Använder du dig av någon form av social media, som Facebook, blogg, youtube eller annat? Och i så fall varför/varför inte?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
10. Har något i vardagen blivit lättare/svårare med den nya media tekniken?
11. Har du ändrat ditt sätt att leva tack vare dagens medier? Exempelvis handlar du via Internet, söker du efter sjuksymptom innan du vänder dig till sjukhuset, kollar du upp kommunaltrafik/väder på annat sätt idag, eller finns det annat sätt som ändrat din vardag?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
12. Har du något du vill tillägga?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
