Marriage forms

Vigselformer

En textanalys av människors resonerande kring val av vigselform och hur det

kopplas till normer och traditioner om bröllop

Marriage forms

A text analysis of people's reasoning about the choice of marriage form and how

it is linked to norms and traditions of weddings

Pia Söderberg

Fakulteten för Samhälle och Humaniora Religionsvetenskap

B-rapport, 9p

Sammanfattning

Många par i dagens samhälle väljer att gifta sig, men när ett par tar beslutet att de ska gifta sig får de valet att antingen välja att gifta sig borgerligt eller kyrkligt. Länge har normen i det svenska samhället varit att gifta sig kyrkligt, men i dagens samhälle blir det vanligare med borgerliga vigslar. Syftet med denna rapport är att undersöka olika sorters källor såsom bloggar, forum och artiklar och hur människor resonerar kring vigselval och vad som

påverkar deras val av vigsel. De teoretiska begrepp som behandlas är norm och tradition och vilka uppfattningar som finns kring dessa koncept i relation till vigsel. Tidigare forskning har visat att begrepp som Gud, tradition och sociala omständigheter är de som förekommer främst i resonemanget vid vigselval. Normen har bland borgerligt samt kyrkligt gifta par visat sig vara det stora kyrkbröllopet. Tradition är ofta förknippat med klädval, kyrkan och

ritualiseringen kring bröllopet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys, där texten tolkas och innebörden i vad som står i källorna tas ut och analyseras. Resultatet visade att den

överensstämmer bra med tidigare forskning, då Gud och tradition står i centrum vid

resonemanget, men även att utformningen av vigseln och möjligheterna till detta har en stor roll i beslutet. Normen att gifta sig kyrkligt finns kvar ur ett traditionsperspektiv, men mycket av detta kan kopplas till föreställningar och fördomar som finns hur en borgerlig respektive kyrklig vigsel brukar gå till. En slutsats som går att dra är att Gud är det mesta centrala

begrepp för vigselval, och att fördomar om regler och ritualer vid de olika vigslarna finns kvar i samhället samt att normen om bröllop fortfarande är kyrkbröllop. Sökord: Kyrkligt,

1

1. Inledning

I samhället har det länge varit en norm att gifta sig och förr var det även en norm att gifta sig inom sin kyrka eller församling. Idag finns alternativet till att gifta sig borgerligt och utanför kyrkan och det har blivit till ett större val för brudparet att välja att antingen gifta sig

borgerligt eller kyrkligt. Om paret är troende inom ett kyrkligt samfund kanske valet blir relativt lätt, men om endast en av personerna i paret har är troende eller ingen av dem är det kan det bli en större diskussion. Forskning har visat att borgerliga vigslar har ökat, samtidigt som kyrkliga vigslar har minskat på det stora hela (Åslund, 2018). Enligt en undersökning visar det sig att endast runt en fjärdedel vill gifta sig kyrkligt och cirka 35% vill gifta sig borgerligt. Hur kommer det sig att endast en fjärdedel vill gifta sig kyrkligt?

Äktenskap har som sagt varit norm under en längre tid och är fortfarande det, men finns det utrymme för normen att förändras? Samboförhållande blir också desto vanligare nu, då flera väljer att inte gifta sig alls. Vilken norm uppfattas idag som norm kring äktenskap bland människor? Traditionen kring bröllop är också kopplad till kyrkan och vad den representerar i vigseln, men vad finns det för tradition idag bland vigslar? Vad är kopplat till tradition

gällande vigselform och hur ser en traditionell vigsel ut?

Vad är syftet med att gifta sig borgerligt? Vad är syftet med att gifta sig kyrkligt? Antalet giftermål i Sverige har ökat med åren, men ändå har antalet kyrkliga vigslar inte ökat (SCB, 2018). Vad ligger bakom detta? Hur kommer det sig att människor fortfarande aktivt väljer att gifta sig kyrkligt? Vad ges för anledningar till att gifta sig inom kyrkan respektive utanför kyrkan?

1.1 Syfte och frågeställning

2

ämne ännu mer, då det inte finns mycket forskning som hanterar just detta ämne. Det ska även kunna vara en öppning för människor till äktenskapet och dess betydelse för människor i dagens samhälle.

• Varför väljer människor aktivt att antingen gifta sig kyrkligt respektive borgerligt och vilka skäl anges till detta?

• Vad finns det för fördomar kring de två vigselformerna? • Vad uppfattas vara traditionellt gällande bröllop och vigsel?

1.2 Metod och genomförande

Metoden som kommer att användas i arbetet är en kvalitativ metod, då jag vill fokusera på innebörden i mina källor. All kvalitativ analys blir en textanalys, vilket denna undersökning kommer att utgå från. Det som gör den kvalitativa analysen speciell är att man utifrån texten analyserar och sedan drar slutsatser och kan se kopplingar som inte står direkt formulerade i texten (David & D. Sutton, 2017, ss 260). Metoden kan kallas för en kvalitativ

innehållsanalys, där man analyserar och innehållet i texter (Bergström & Boréus, 2012, ss 50). Fördelen med den kvalitativa innehållsanalysen är att den ger en större helhetsbild av källorna och vad de uttrycker (David, & D. Sutton, 2017, ss 270). Det är en hermeneutisk metod som lägger vikt på att tolka texter och olika uttryck. Syftet blir att läsa, undersöka och tolka

3

1.2.1 Kriterier

På källmaterialet ställs olika krav för att de ska verka som giltiga i ett arbete. Inom den kvalitativa forskningen talar man om fyra olika kriterier som ska uppfyllas av källorna och dessa kriterier är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, ss 467). Inom den kvantitativa metoden brukar man tala om reliabilitet och validitet, och dessa fyra kriterier ska alltså motsvara reliabiliteten och

validiteten i innehållsanalysen. Trovärdigheten ligger i om undersökningen har gjorts på rätt sätt och att svaren har uppfattats rätt. Det är något som jag som undersökare måste säkerställa och intyga. En kvalitativ forskare ska gärna undersöka sin speciella kontext och fokusera på att producera mycket material i sitt sammanhang och inte lägga lika mycket vikt vid

överförbarheten. Pålitligheten behandlar att man har beskrivit sin process i sådan utsträckning att någon annan ska kunna göra en likadan undersökning och använda samma metod. Min metod och undersökning skulle kunna göras om flera gånger, det är dock källmaterialet som kommer att spela roll vilket resultat man får fram. Sista kriteriet handlar om att vid analysen går det inte att få en total objektivitet, vilket forskaren måste komma till insikt om för att få möjligheten att kunna styrka och konfirmera att forskaren inte har påverkats av personliga åsikter eller teorier i relation till sin undersökning (Bryman, 2018, ss 467–468). Det har tidigare nämnts och jag som forskare är objektiv samt att källmaterialet talar på egen hand och att mina tankar inte ska framhållas i undersökningen.

1.2.2 Praktiken

4

om vad som gäller samt deras syn på i vissa frågor. Här blir det mer relevant att se vad skrivs i källorna om hur respektive vigselform går till och hur det uttrycks i källan.

1.2.3 Avgränsningar

Genom metoden har jag gjort ett urval och begränsat mig till Svenskkyrkliga äktenskap och borgerliga äktenskap. Anledningen till detta är på grund av att området om man skulle inkludera frikyrkor och andra religioner skulle det bli ett alltför stort område att skriva om samt. Det kan även vara svårt att hitta material kring dessa områden medan borgerliga och svenskkyrkliga äktenskap är mer förekommande än andra och därför finns det mer forskning och mer källor kring dessa två typer av vigslar. Dessa vigselformer är även förknippade med normen i det svenska samhället när det gäller bröllop, vilket gör den svenskkyrkliga vigseln mest relevant och den borgerliga vigseln här även blivit mer förekommande och däremellan kan man försöka se ett samband kring normer och hur de kan ändras.

1.3 Tidigare forskning 1.3.1 Äktenskap som rit

Äktenskapet har sedan tidigt i historien varit en del av samhällsstrukturen och blivit

uppmärksammad över många perioder i historien. Brittanicas encyklopedia har beskrivit hur giftermålet har genomförts har varit allt ifrån mycket enkelt till mycket uttänkt och detaljerat bröllop. Att gifta sig har även blivit betraktat som en ritual i livet som man ska gå igenom. Bröllop har också blivit betraktat som en statusmarkör, med kläderna, ringarna och

dekorationerna. Äktenskapet har redan från dess början utifrån kristendomens perspektiv lagt vikt på det andliga och äktenskapets oupplöslighet. I Bibeln talade Jesus om Gud och att det är Gud som har instiftat äktenskapet. Bröllop har genom tiderna bestått av symboliska riter och dessa har ofta blivit ihopkopplade med religion av olika slag (The Editors of Brittanica Encyclopaedia, u.å, Marriage).

1.3.2 ”Gifta mig på riktigt”

Karin Järnkvist har gjort en undersökning som redovisas i en rapport som heter ”När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt” där hon bland annat har intervjuat par som gift sig

svenskkyrkligt respektive borgerligt och en av frågorna behandlar just frågan om

5

bland paren är många, men att det ändå finns en koppling mellan dem. Den distinkta skillnaden visar sig också mellan de borgerligt och kyrkligt gifta paren. En stor faktor för paren att välja mellan borgerlig eller kyrklig vigsel visar sig vara relationen till Svenska kyrkan (Järnkvist, 2011, ss 118). Alla har på något sätt varit i kontakt med Svenska kyrkan framkommer det, och de som valt en kyrklig vigsel har oftast en positiv relation till kyrkan. De borgerligt gifta paren, i rapporten, visar sig antingen inte vara medlemmar i Svenska kyrkan, medan andra borgerligt gifta par berättar att de antingen knappt har en relation till kyrkan eller att de har en negativ relation till den och anger detta som skäl till att välja den borgerliga vigseln (Järnkvist, 2011, ss 118).

En av de intervjuade i de kyrkligt gifta paren berättar i sin intervju att ännu en anledning till att vigas inom Svenska kyrkan är de gemensamma värderingar som kyrkan framhåller samt att den kyrkliga vigseln för honom inte ses som en religiös handling och hans egen tro inte har med vigseln att göra (Järnkvist, 2011, ss 118–119). Järnkvist skriver senare att parens

religiösa tro inte har haft en roll i de kyrkligt giftas par vid val av vigselform. Deras egna uppfattning är det som påverkar hur vigseln ser ut och tolkas, och inte deras trosuppfattning. De ser inte heller några hinder med att den kyrkliga vigseln har en religiös prägel (Järnkvist, 2011, ss 119-120).

De borgerligt gifta paren har andra tankar kring vigseln och dess religiösa prägel. Järnkvist nämner en kvinna som är medlem i Svenska kyrkan, men som själv anser att hon inte är troende och därför blir Gud och löftet som ges sinsemellan besvärande. Kvinnan berättar att hon tidigare gift sig i kyrkan, men med sin nya man kände hon ett obehag av att stå där inför Gud i kyrkan (Järnkvist, 2011, ss 121). Kvinnan berättar även att på grund av omständigheter vid hennes första bröllop valde hon nu en borgerlig vigsel. Järnkvist har även utvecklat detta och skrivit att genom en borgerlig vigsel kan kvinnan få en egen prägel på sin vigsel, istället för den religiösa prägeln. Vid val av borgerlig vigsel uttrycker kvinnan att individen får stå i centrum istället för religionen (Järnkvist, 2011, ss 122).

Ett annat par som valt att gifta sig borgerligt hänvisar till att det verkade vara smidigare att gifta sig borgerligt, men kvinnan i paret nämner också att Gud och det som hör till den kyrkliga vigseln verkar vara mer avskräckande. Paret hade först tänkt sig en kyrklig vigsel, men ändrade sig sedan till en borgerlig vigsel. Kvinnan i paret hade visionen om

6

sociala svårigheter som gjorde att de valde ett mindre, borgerligt bröllop (Järnkvist, 2011, ss 124).

Järnkvist har sedan lagt fokus på tradition och vad den spelar för roll vid val av vigselform. För de kyrkligt vigda paren kan det ligga i att man ska gå i släktens fotspår och gifta sig på samma sätt och på samma plats som sin släkt har. Tradition ger sammanhang och betydelse av både ett socialt och historiskt perspektiv (Järnkvist, 2011, ss 126). De intervjuade anger att saker och ting ska gå till på ett visst sätt, så som det varit förr. Järnkvist tolkar det som att de kyrkliga bröllopen anses vara de ”riktiga” bröllopen. Här nämns det även att fokuset på Jesus och Gud inte blir stort, utan traditionen står i centrum. Det nämns även att traditionen av att ha en vigsel i kyrkan kan spridas i vänkretsar. Man följer ofta det som ens vänner väljer att göra samt att bland de kyrkliga paren uppfattas som att den kyrkliga vigseln är mer värd ur ett socialt och symboliskt perspektiv, och den beskrivs även som en norm (Järnkvist, 2011, ss 126-131). Ur traditionsaspekten märker Järnkvist en distinkt skillnad i hur paren benämner tradition. De borgerliga paren nämner inte tradition alls ur en historisk eller en personlig aspekt, men de talar fortfarande i en traditionalistisk anda när det gäller klädsel och ceremoniella delar, även om valen ofta blir mindre exklusiva (Järnkvist, 2011, ss 132).

1.3.3 ”En riktig kyrka”

Elin Lockneus har skrivit en C-uppsats med titeln ”Att gifta sig ordentligt i en riktig kyrka” där hon har intervjuat par och deras tankar kring vigsel och giftermål (2011, ss 5-6). Paren berättar om hur deras syn på Guds del av äktenskapet ser ut. Vissa par uttrycker att de inte är ute efter Guds välsignelse genom att gifta sig kyrkligt, även om de fortfarande tror på Gud. Sedan skriver Lockneus tydligt och klart utifrån intervjuerna att anledningen till att gifta sig i kyrkan kan kopplas till sociala skäl, och att kyrkan ska vara med är endast på grund av tradition (2011, ss 26-27).

7

Relationen till kyrkan och prästen visar sig också ha en betydelse i flera av respondenternas svar. Sedan återkommer svaret att bröllopet känns mer på riktigt om man gifter sig i kyrkan. Frågan om paren hade kunnat valt en borgerlig vigsel ger ett splittrat resultat då några par sade att de lika gärna kunde ha gift sig borgerligt, medan majoriteten av paren inte kunde tänka sig detta. Anledningen till detta angav flera att borgerligt bröllop inte känns lika på riktigt som ett kyrkligt (Lockneus, 2011, ss 30). Kyrkan anses stå för traditionen och

borgerligt kopplas ihop med ett lite mindre, lite billigare och snabbare bröllop. Sedan nämns även att Guds närvaro inte finns vid det borgerliga bröllopet, vilket några av paren anmärker på (Lockneus, 2011, ss 30-31).

1.3.4 Tingens betydelse

Författarna har här skrivit en artikel där de redogör för en undersökning kring vad som människor uppfattar som heligt vid vigseln och vilken betydelse de olika elementen har vid bröllopet. Studien är gjord i USA och författarna har intervjuat 19 kvinnor som är gifta. De skriver att det som förekommer mest bland svaren är att det som anses vara mest heligt kring bröllopet inte är mottagningen (M. Lowrey & Otnes, 1993). De svar på de viktigaste och mest heliga elementen kring bröllopet är det klänningen som nämns flest gånger, och även flera andra delar som också nämns. Författarna skriver här att klänningen blir viktig på grund av den endast ska användas en gång och endast i ceremonin. Klänningen blir här, enligt

författarna, en symbol för allt heligt med ett bröllop och flera av de intervjuade berättar att de sedan barnsben haft en vision för hur deras bröllop ska se ut (M. Lowrey & Otnes, 1993).

Författarna kopplar även det heliga med bröllopet till tradition, och att flera av brudarna berättar att de använt föremål ärvda av sina mödrar eller andra släktingar. Familjebanden visar sig här starkt menar författarna. De skriver även att de heliga delarna i bröllopet blir heliga på grund av sammanhanget, att i vigseln får de en helig status på grund av vad de förmedlar för budskap (M. Lowrey & Otnes, 1993).

Julia Carter och Simon Duncan gjorde en undersökning där de ville se vad brudpar lägger fokus på vid bröllopet och vad som gör att det blir en perfekt dag i parets liv (2016). De intervjuade flera par i Storbritannien som antingen snart skulle gifta sig eller hade relativt nyss gift sig. Efter undersökningen kunde de urskilja fyra större faktorer till vad som gav bröllopet mening. Dessa fyra var parprojektet, relationer, re-traditionaliseringoch

8

en särskild prägel som visar att det är just detta par som gifter sig, sedan visade det sig att familj och vänners närvaro också hade en stor betydelse. Re-traditionaliseringen och den romantiserade konsumtionen handlar om att göra om traditionen och att vissa av paren ville normalisera bröllopet och andra ville göra en större och mer ”tillfällig” känsla till bröllopet. Författarna avslutar med att skriva att åsikten om att man vill ha ett ”normalt” bröllop innebär en re-traditionalisering, eftersom traditionen blir återupptäckt (Carter & Duncan, 2016).

I Nyckeln till Svenska kyrkan i kapitlet av Karin Järnkvist skriver hon att fler och fler människor väljer bort de kyrkliga traditionerna inom Svenska kyrkan där giftermål är en av dem. Flera ritualer pekar hon på har förflyttats till borgerliga institutioner eller samfund utanför den svenska kyrkan (Järnkvist, 2018, ss 7).

Det finns som hon skriver vissa ramar och normer kring bröllop och hur det ska gå till. Dessa ramar kan både inkludera och exkludera människor från kyrkbröllopet och dess förväntningar. Det nämns endast lite kort men Järnkvist skriver i sin avslutning att ett skäl till val av

borgerliga ceremonier kan ligga i dessa fria form och att man har en chans att utforma ceremonin på ett eget sätt och på så vis göra den mer personlig (2018, ss 17).

Den tidigare forskning som redovisats är till stor del överens om det mesta då Gud är det stora begreppet i centrum, medan andra koncept såsom tradition och personlig utformning kommer senare. Hur paren ser på respektive vigselform skiljer sig normen är ett stort kyrkbröllop bland både borgerligt gifta och kyrkligt gifta par. Traditionsaspekten nämns i Järnkvists forskning bland de kyrkligt vigda paren, men bland de borgerligt gifta paren nämns inte tradition alls. Det är den stora skillnaden mellan hur paren pratar om vigseln och varför de valde just sin vigselform.

1.4 Teoretiska begrepp 1.4.1 Tradition

Tradition handlar om kultur i första hand, där vi lär oss något för att sedan föra det vidare till nästa generationer för att de ska göra likadant. Tradition kan även kopplas till politik,

9

uppsats syftar tradition främst på religion och vad som anses vara heligt och värdigt gällande bröllopet och hur det ska gå till.

1.4.2 Normer

10

2. Resultat

2.1 Valet

Anna Asker har publicerat en artikel på Svenska Dagbladets hemsida, där hon skriver om kyrkbröllop och hur troende man bör vara för att gifta sig inom kyrkan (2004). Vid en kyrklig vigsel finns en ritual där prästen säger att Gud/Herren är med i äktenskapet och välsignar det. Asker har frågat domkyrkoministern Monika Regnfors om detta och hur synen på denna välsignelse är. Regnfors berättar att det är en ritual och vissa par vill att delen om Gud ska tas bort från utsagan, men då anser hon att man istället bör överväga att gifta sig borgerligt eftersom det inte går att ändra på ritualen. Regnfors säger även att om man gifter sig i kyrkan är Gud med och om man inte klarar av det, bör man gifta sig någon annanstans. Regnfors resonerar dock att på 80-talet, när hon blev präst, var kyrkan mer synlig utåt än vad den är nu. Idag anser Regnfors att det kristna i kyrkan har förflyttats till den mer andliga upplevelsen och att det har öppnat upp kyrkan och det kristna (Asker, 2004).

Asker frågar om Regnfors åsikt kring vigsel där endast ena parten är troende och den andra parten inte är det. Regnfors säger då att vigseln inte bör vara ett problem, men att äktenskapet i sig kan bli det. Hon vidareutvecklar och hävdar att om man gifter sig av kärlek kan det bli något fint, men om man gifter sig inom kyrkan och anser att det är lögner kyrkan förmedlar, bör paret söka råd i samband med möte med en präst. Asker skriver vidare att vigseln går att anpassa oavsett om man är aktiv kristen eller om man inte har en lika stark relation till Gud (2004). Vidare berättar Regnfors att hon skulle tycka att det vore svårt att viga två ateister, medan kyrkoherde vid Lidingö kyrka Åke Bonnier anser att frågan om man tror eller inte, inte blir relevant. Bonnier berättar att Svenska kyrkan har vigselplikt om en i paret tillhör Svenska kyrkan, och att båda parterna inte alls behöver tro på Gud. Senare får även Bonnier frågan om hans åsikt kring vigseln om en i paret är troende och vill gifta sig i kyrkan och partnern inte är troende, men ändå vill göra för sin partners skull och hur han ser på detta. Bonnier har en positiv syn och anser att det är väldigt fint av den andra parten att göra det för sin partners skull. Han vill även framhäva att församlingen där han är aktiv mäter de inte tron (Asker, 2004).

11

har full förståelse och respekt för sin partnerns tro. Hen har tidigare gått med på ett

kyrkbröllop, till stor del på grund av sin sambo, men har nu ändrat sig efter att ha talat med en präst, då deras son ska döpas. Hen nämner att det känns obekvämt med det religiösa och att en Gud som hen inte tror på ska också finnas med i deras kärlek. Hen skriver klart och tydligt att hen inte vill att detta ska finnas med vid vigseln (Anonym, 2010).

Längre ner i tråden skriver skribenten att hen har pratat med sin partner om det och partnern helt förstod och att om man är missnöjd med dagen blir den inte rolig att minnas. Det ska vara perfekt för båda (Anonym, 2010).

Sedan berättar en annan användare fröken argbigga om sin kyrkliga vigsel och sin upplevelse (2008). Fröken argbigga skriver att hon och sin partner gärna hade gift sig borgerligt, men att problem med lokal och förrättare gjorde att det blev en kyrklig vigsel. Hon erkänner dock att det kändes fånigt att sjunga psalmer och be tillsammans när de båda är ateister. Sedan

vidareutvecklar fröken argbigga detta och skriver att den distinkta skillnaden mellan

vigselformerna är att den borgerliga vigseln går att utforma mer utifrån sina egna preferenser än vad den kyrkliga går (2008).

I en annan tråd på forumet Familjeliv.se startad av användaren Trandansaren heter Borglig vs

kyrklig vigsel där skribenten undrar om skillnaden på kyrklig och borgerlig vigsel. Ett svar av

användaren Camarogirl i tråden är att hon skulle ha en borgerlig vigsel, men på grund av ombokningar blev det istället en kyrklig vigsel. Camarogirl vidareutvecklar och skriver att bröllopet, även om det var kyrkligt, blev väldigt litet då det endast var paret, vittnena och deras föräldrar som var med (2008). Hon skriver i ett inlägg i tråden längre ner att hon ändå är mycket glad för att det blev en kyrklig vigsel, då de gifte sig i kyrkan i sin by där kyrkan hade stått där under en lång tid och allt blev mer på riktigt då. Camarogirl fortsätter och skriver att det kändes mer speciellt när man tänker att flera tusen par hade vigts där innan de gjorde det (2008). Flera svar har kommit in till inlägget och en annan berättar att den borgerliga vigseln tar ungefär 30 sekunder, men att hen ångrar sig lite kring det och att hen hade velat haft en längre vigsel. Hen nämner dock också att hen inte är troende och anser att det blir fel att lova trohet till och inför Gud när hen inte har någon tro på Gud (Jiie, 2008).

12

välja tillsammans med prästen. Dock kan man göra vigseln mer personlig genom att ha solosång eller någon som läser en dikt (lia76, 2008).

Monica Brundin Danielsson publicerar en artikel ”Irina och Magnus valde borgerlig vigsel” i

Sydsvenskan i augusti 2007, där hon har intervjuat ett par som har valt att gifta sig borgerligt.

Irina Fältman och Magnus Åström berättar för Brundin Danielsson att de valt att gifta sig borgerligt och Magnus berättar att för honom är det en principsak. Han berättar att har man tvivel på Gud blir det svårt att lova något till honom och att hans löfte ges till Irina, och inte till Gud. De berättar för Brundin Danielsson att de ville ha ett traditionellt bröllop och en traditionell fest (2007).

På sidan Bröllop.se i texten ”Info om borgerlig vigsel” skrivs det att om ni inte är religiösa kan en borgerlig vigsel passa er bättre, eftersom den inte genomförs i en kyrka (2011). Vigselformerna är mycket lika, men den borgerliga vigseln innehåller oftast inte några religiösa inslag. Flera par som inte är troende eller har en annan religiös tro väljer i flera fall en borgerlig vigsel. Det kan finnas flera anledningar till att ett par föredrar en borgerlig vigsel framför en kyrklig. De anledningar som framhävs är att den borgerliga vigseln ofta kopplas samman med en enklare vigsel och paret kan vilja ha ett mindre enklare bröllop, men även att paret har varit gifta tidigare understryks (Bröllop.se, 2011).

Themis skriver i tråden Borglig vs kyrklig vigsel om sin borgerliga vigsel och hen trycker på att man gör bröllopet till vad man vill att det ska vara och att med en borgerlig vigsel blir det mesta möjligt (2008). Längre ner i tråden finns det kortare inlägg där folk skriver lite om sitt bröllop och Grismamman berättar att hon gifte sig borgerligt utomlands i hemlighet, men att de ändå gjorde det lagligt hemma i Sverige senare (2008). Tyche82 skriver att den borgerliga vigseln inte alls måste ta 30 sekunder utan hens borgerliga vigsel tog ungefär 30 minuter och att det beror på hur paret lägger upp vigseln (2008). Hen skriver sedan att de valde en

borgerlig vigsel eftersom ingen av dem är troende, men också att de utformade den med en personlig prägel då de läste egna löften och svärmor läste en dikt under vigseln (Tyche82, 2008).

Längre ner i tråden skriver lia76 och berättar lite mer i allmänhet om borgerlig och kyrklig vigsel (2008). Först skriver hen om den borgerliga vigseln och att i majoriteten av fallen har de inte några religiösa anspelningar, och den även öppnar för fler möjligheter kring kläder och den generella utformningen av vigseln. Hen skriver även att den borgerliga vigseln inte

13

alternativ om man inte vill ha en stor fest och gifta sig i hemlighet istället, då du endast behöver två vittnen och en vigselförrättare (lia76, 2008).

Par som väljer att gifta sig borgerligt kan göra det av flera olika anledningar, och en av dessa är att man inte är troende. Andra framhäver att man varit gift tidigare och andra vill ha en enklare vigsel. Johansson vill sedan understryka att ett borgerligt bröllop inte alls behöver vara enkelt, utan man kan göra det lika stort och mäktigt som ett kyrkbröllop, samt behålla den traditionella aspekten. Den borgerliga vigseln har också större möjligheter att utforma bröllopet efter parets önskningar (Johansson, 2010).

Österholm tar upp en undersökning gjord av Juhana Laine som undersöker varför människor väljer respektive vigselform. I undersökningen skriver Österholm att praktiska skäl är den främsta orsaken till att gifta sig borgerligt enligt respondenterna, då de slipper stressen samt gäster och planeringen som ett stort bröllop kräver. En annan respondent berättar att hon var höggravid och därför kändes det smidigare att ha en enklare vigsel, och därför blev den borgerlig (Österholm, 2018).

2.2. Fördomar

Rolf Nygren skriver i en artikel i tidsskriften Kyrkbröllop, redigerad av Lars Angerdal, om kyrkbröllop där han diskuterar platsen för kyrkbröllop genom tiderna. Han tar upp

samboexplosionen på 1900-talet som en anledning till att kyrkbröllop har minskat och att Svenska kyrkans bröllopsceremonier har börjat betraktas desto mer som högtidliga och att idén om hur de ska gå till har försvunnit på vägen till det moderna samhället. Han framhäver att majoriteten är medvetna om bröllopet och hur det går till, men att inte många förstår innebörden varför ett bröllop ska hållas i kyrkan. (Nygren, 1992, ss 38).

Nästa artikel i skriften Kyrkbröllop är skriven av Sven-Erik Brodd och han skriver om äktenskapets sakramentalitet. Han tar den kristna synen på äktenskap och nämner att 1968 skrivs det en äktenskapshandbok och i den står det att ett äktenskap som ingår i en kristen kyrklig vigsel, till skillnad från en borgerlig vigsel, är att den bör ha en kristen prägel och den kristna synen på äktenskapet. Enligt denna handbok påpekar Brodd att majoriteten av det skrivna skulle även en icke-kristen person gå med på, så länge delen där Gud tas upp tas bort. Äktenskapet ska vara ett allmänmänskligt fenomen, men Brodd skriver dock att om

14

äktenskapets hävdelse att vara universellt. Istället blir då äktenskap en fråga om tro, menar Brodd (1992, ss 82-83).

På Upsala Nya Tidnings hemsida har Kenneth Johansson skrivit en artikel som beskriver hur olika bröllop kan utformas (2010). Johansson skriver i inledningen att när människor tar beslutet att ingå i äktenskap kan det för många vara det viktigaste beslutet i deras liv, samt det lyckligaste. Vigseln beskrivs här som symbolisk och att den ska visa för omvärlden att man älskar varandra (Johansson, 2010).

Hanna Wallberg har skrivit ett inlägg på bröllopstidningen Allt om Bröllop om bröllop och hur man kan utforma både en kyrklig och en borgerlig vigsel (u.å). Genom sitt inlägg vill Wallberg uppmärksamma dels fördomar kring de olika vigselformerna, men också ge en insikt om hur det kan gå till och hur man kan välja att forma det. Hon börjar med att skriva om den borgerliga vigseln och fördomarna kring att den långa versionen av den borgerliga vigseln är endast två minuter lång (Wallberg, u.å). Hon vill krossa den myten och skriver att bröllop är en stor händelse i parets liv och att den beskrivningen inte gör att en borgerlig vigsel låter så lockande. Hon vidareutvecklar och framhäver att paret inte måste ha den borgerliga vigseln på just detta sätt, en borgerlig vigsel kan vara lika traditionell som en kyrklig vigsel (Wallberg, u.å).

Wallberg har sedan ställt ett antal frågor till den borgerliga vigselförrättaren Therese Granlund i Lund (u.å). Granlund berättar att en vanlig missuppfattning bland par kring borgerlig vigsel är att inga religiösa inslag får vara med och att hon ofta får frågan om det är tillåtet att ha brudklänning och bukett. Hon berättar sedan att när hon viger paren är det i kärlek och hur sedan paret vill visa sin kärlek är upp till dem själva. De får ha kristna inslag i vigseln om de vill, men normen är att de inte vill ha något religiöst inslag. Vissa kan vilja ha en psalm eller bön och Granlund vill även berätta att hon själv är emot förbud. Wallberg fortsätter att skriva att paret ofta kan ha en så stor personlig prägel på vigseln som möjligt och att Granlund som vigselförrättare aldrig har behövt neka ett brudpar något inför en vigsel (u.å).

15

prägel på den. Hon berättar vidare att kyrkans klädkod är en myt, att man måste ha den vita brudklänningen exempelvis är en stor myt som inte stämmer. Lysti vill istället understryka att det viktigaste är att paret utformar vigseln på sitt sätt och gör det som känns rätt för dem. Hon berättar sedan om en vigsel hon förrättade där paret hade medeltida kläder på sig och visar därmed att man inte måste följa de normer som finns kring det kyrkliga bröllopet. Wallberg vill genom denna text påpeka att val av vigselform inte står mellan den religiösa och den icke-traditionella vigseln (u.å).

Kyrkpressen har publicerat en artikel av Nina Österholm där hon skriver om den borgerliga respektive kyrkliga vigseln (2018). Österholm har intervjuat Johan Terho som är

församlingspastor och frågor honom om en kyrklig vigsel är besvärligare än en borgerlig att planera. Terho svarar nej och framhäver att ibland kan även kyrkan och prästerna vara mer flexibla än vid en borgerlig vigsel. Han vidareutvecklar och berättar att hans misstanke är att ordet kyrka förknippas med ett stort bröllop och en stor fest, och därför blir det en

missuppfattning att man inte kan ha ett litet bröllop i kyrkan. Visst, kan man ha en mindre vigsel i kyrkan och att vigsel måste ske i en kyrka är absolut inget måste, enligt Terho skriver Österholm (2018). Terho understryker sedan att kyrkans vigsel liksom borgerlig vigsel, kan vara minst lika smidig att genomföra och kan bli desto mer personlig då du träffar prästen innan vigseln och kan utforma den tillsammans (Österholm, 2018).

Johansson skriver i sin artikel att den kyrkliga vigseln oftast genomförs i en kyrka, men att den inte måste göra detta. Möjligheter finns att flytta och genomföra den på annan plats. Ett kyrkligt bröllop har en viss ritual att följa, men det finns stora möjligheter att få en personlig prägel på vigselakten ändå genom musik och sånger som ska spelas (Johansson, 2010). Jeanette Henriksson har skrivit en artikel på Bröllopsmagasinets hemsida där hon redogör för den borgerliga vigseln och hur den kan utformas (u.å). Hon vill i artikeln framhäva att det borgerliga bröllopet kan vara precis lika stort och magnifikt som ett kyrkbröllop. Vilken vigselform ni väljer är helt upp till er, men väljer ni en borgerlig vigsel behöver man inte hålla tillbaka utan det kan bli minst lika stort som ett kyrkbröllop (Henriksson, u.å).

Platsen är valfri och ni kan välja musik, dikter och ni kan även skriva egna löften som ni läser upp och alla era gäster kan närvara. Ni kan utforma vigseln på det sätt ni vill ha den

(Henriksson, u.å). Den borgerliga vigseln kan verka tråkig, men det behöver inte alls bli så utan med en borgerlig vigsel har du större möjligheter att utforma vigsel enligt dina

16

3.3 Tradition

Svenska kyrkans forskningsråd har skrivit tidskrifter och en av dessa behandlar och diskuterar ämnet kyrkbröllop, vilket även tidskriften här har döpts till. Nils-Arvid Bringéus skriver en översikt i början av tidskriften där han bland annat nämner att majoriteten av äktenskap år 1988 gjordes inom svenska kyrkan (1992, ss 22). Här vill han peka på att den kyrkliga vigseln fortfarande har en mycket hög status i det svenska samhället. Han nämner lite kort olika anledningar till varför par aktivt väljer att gifta sig inom det svenskkyrkliga samfundet. De anledningar som förekommer är att tradition inom familjer är väldigt stor, samtidigt som man kanske vill gifta sig i samma kyrka som ens föräldrar eller mor- och farföräldrar gjorde. Bringéus vill också framhäva om man är engagerad i kyrkan blir det naturligt att välja en kyrkvigsel. Sedan nämner han att valet av vigsel bör grundas på praktikalitet och inte på ideologi. (Bringéus, 1992, ss 22).

På bloggen Bröllopsfeber skrivs det mycket om bröllop och det finns mycket tips kring vad man kan tänka på inför bröllopet, och i ett inlägg skriver Alexandra om kyrkobröllop och berättar lite allmänhet om hur det går till (2018). Hon skriver att det borgerliga bröllopet och det kyrkliga bröllopet står lika inför lagen, men att traditionen, stämningen och kyrkorummet är svårt att slå när det gäller kyrkbröllop. Den stora skillnaden är att en kyrklig vigsel

innehåller flera religiösa symboler, och att ni bekänner er kärlek inför både familj och vänner men också Gud (Alexandra, 2018).

Hon skriver vidare att enklast är att gifta sig i sin lokala kyrka, men att det finns stora

möjligheter att genomföra vigseln på en annan plats, man kan även ha vigseln utomlands. De kan utforma vigseln till sin egen och exempelvis välja egen musik som spelas och texter som ska läsas. Alexandra framhäver sedan att ett kyrkbröllop är svårslaget och det kopplas till en stark och värdig tradition. Svenska kyrkans representant Annica Timmerman vill hävda att kunna bekänna sin kärlek till varandra inför släkt och vänner är ett tillfälle svårt att toppa (Alexandra, 2018).

17

3. Diskussion

I diskussionen kommer jag först att ge svar på de frågeställningar jag har ställt gentemot mina källor, och sedan följer en diskussion kring mitt val av metod och vad som finns för för- och nackdelar kring den. Avslutningen på detta kapitel blir tankar om hur man skulle kunna fortsätta forskning kring detta område och vad för metoder man skulle kunna använda.

Frågorna som ställts till källmaterialet är:

• Varför väljer människor aktivt att antingen gifta sig kyrkligt respektive borgerligt och vilka skäl anges till detta?

• Vad finns det för fördomar kring de två vigselformerna? • Vad uppfattas vara traditionellt gällande bröllop och vigsel?

3.1 Valet

De anledningar som främst har framkommit i resultatet från min undersökning är parets eller en av parternas relation till Svenska kyrkan och Gud. Det som framkommer tydligt i flera källor är att de som inte är troende på Gud, anser att det är fel att gifta sig i kyrkan där du lovar din trohet inför Gud och får hans kärlek om du inte tror på Gud. Det känns fel att göra det, trycker de på. Den andra stora anledningen till att välja en borgerlig vigsel blir genom källorna möjligheten till att utforma den till din egen personliga vigsel. Du kan ha en liten och enkel vigsel eller ha det stora bröllopet med många gäster och stor fest efteråt, det är helt upp till du som gifter dig. Den borgerliga vigseln uppges att den anses vara smidigare och att den kan lättare göras i hemlighet av praktikalitet. För den kyrkliga vigseln finns det inte lika distinkta anledningar som nämns till valet av kyrkbröllop. Det som kan framhävas är traditionsaspekten och känslan och stämningen som kyrkan för med sig, och att för flera verkar det som i deras svar att ett kyrkbröllop är större och mer på riktigt. I källorna är det dock inte många som aktivt har valt ett kyrkbröllop, utan ett par stycken anger istället att på grund av omständigheter blev ett kyrkbröllop.

18

I de olika källorna framkommer flera fördomar kring respektive vigselformer, och man ser ett klart mönster för hur människor lägger fram tankar om vigselformerna. Kyrkbröllopet

förknippas med ett stort bröllop i en kyrka med mycket gäster, stor fest och många dekorationer. Klänningen ska vara vit och det att det finns en klädkod som ska följas. Det finns en viss ritual och helighet över kyrkbröllop. Detta blir det traditionella och normativa bröllopet. Den borgerliga vigseln benämns ofta som borgerlig vigsel och inte bröllop på samma sätt som kyrkbröllop gör och föreställningen om borgerlig vigsel är mycket olik kyrkbröllopets föreställning. Det borgerliga bröllopet förknippas ofta till en liten ceremoni i rådhuset med två vittnen och en vigselförrättare. Paret kan utforma vigseln mer enligt deras önskningar och klädseln och ceremonin är mindre styrd. I källorna berättar flera om hur de format sina kyrkliga respektive borgerliga vigslar och det skiljer sig ofta från vad fördomar och föreställningar man har om respektive vigsel.

3.3 Tradition

I min forskning har det inte förekommit många källor som nämner bröllop ur en

traditionsaspekt. Vissa källor nämner tradition endast lite kort, vilket har gjort att jag inte har mycket att bygga det resonemanget på. I tidigare forskning nämns inte tradition mycket heller, men det gör att källmaterialet inte blir för lite i förhållande till den tidigare forskningen. Ur denna aspekt överensstämmer källorna bra, men det finns mindre skillnader, vilket man förvänta sig men källorna är överens om att kyrkan förknippas med tradition, samt att familj och vänner ska delta är också med. Tidigare forskning nämner att traditionen ska stå i centrum och inte Gud, och att saker och ting ska gå till på ett visst sätt gällande kyrkbröllop, men i källmaterialet kommer det fram att ett borgerligt bröllop kan bli lika traditionellt som ett kyrkligt bröllop. Källmaterialet är mer objektiva och försöker jämställa kyrkbröllopet med det borgerliga bröllopet. Det finns smärre skillnader mellan tidigare forskning och källmaterialet, men det som båda tar upp är ofta av liknande ståndpunkter. Symboliken av kyrkan och vad den står för tas upp i tidigare forskning, men inte lika konkret i källmaterialet även om både tidigare forskning och källmaterialet tar upp kyrkbröllopet som det mer ”riktiga” bröllopet.

19

Mitt källmaterial förhåller sig relativt likt med tidigare forskning i de frågor jag har ställt. Människorna i både min undersökning och tidigare forskning lägger mycket fokus på Gud, tradition och sociala omständigheter när det gäller att välja val av vigselform. För båda sidor är relationen till Gud och Svenska kyrkan central, medan i tidigare forskning ställs frågan om tradition och därför blir den mer stärkt och central där. I källmaterialet är det inte många som nämner tradition, men i hur de formulerar sina tankar om bröllop kan man tolka det till det traditionella hållet när flera talar om kyrkbröllop. Utformningen av bröllop och hur man kan göra det mer personligt nämns även av båda, men desto mer i källmaterialet än i tidigare forskning.

Parens svar i tidigare forskning stämmer till majoriteten överens med min undersökning kring fördomar och normer som uppfattas inom bröllop och hur de ska gå till och vad som gäller. Sedan har min undersökning fått in perspektiv och tankar från människor arbetandes inom olika kyrkor, vilket har gjort att man fått in nya tankar och deras perspektiv på vigslar. Den klara skillnaden är att i Järnkvists rapport är det relationen till Svenska kyrkan som

framkommer främst, medan mina källor pekar mer åt Gud och vad kyrkan står för (Järnkvist, 2011, ss 118, 124). På det stora hela överensstämmer tidigare forskning och min

undersökning mycket bra i de frågor jag har ställt gentemot dem. Det finns mindre skillnader, men människorna resonerar ofta väldigt lika och använder samma argument för sin

ståndpunkt. Brodd skriver att äktenskap inte ska bli en fråga om tro, vilket det, om man tolkar flera svar i källorna, blir (1992, ss 82-83).

Normer har blivit undersökta på samma sätt i tidigare forskning, men det har som tidigare skrivits varit en norm att gifta sig allmänt samt att gifta sig inom sin kyrka. Idag har den normen flyttats och normen idag är inte lika tydlig då det finns oändligt många möjligheter gällande bröllop och hur de ska gå till. Camarogirl skrev även i sitt inlägg på Familjeliv.se att genom att ha ett kyrkbröllop blev det mer på riktigt, vilket vi även ser i både Järnkvist samt Lockneus verk (2008, ss 129, ss 30).

Tradition samt norm är inte något som nämns mycket alls i mina källor utan det är något man får tolka sig till i båda fallen. Det finns inget konkret som nämns kring normer, vilket gör att jag har fått tolka mig till vad människor tänker kring normer om bröllop, vilket inte heller alltid går. Fördelen hade varit att hittat källor som nämner norm och tradition mer konkret då mitt resultat blir lite luddigt, med tanke på att det är min subjektiva tolkning av deras

20

menar. På grund av detta har det blivit svårt att kunna dra slutsatser kring dessa begrepp i relation till min forskning, men som ändå kan nämnas är att normen fortfarande verkar vara ett stort kyrkbröllop, men å andra sidan kan det vara en re-traditionalisering som kan bli aktuell, eftersom borgerligt bröllop har blivit fler än Svenska kyrkans vigslar.

Genom denna undersökning har min kunskap om vigslar ökats markant, samt att för flera som gifter sig kyrkligt är det inte tron och kristendomen som spelar en stor roll. Fokuset på

religion och Gud är inte lika stor idag som förr gällande bröllop om man ska gifta sig i

kyrkan. Jag har också kommit fram till att par som ska gifta borde läsa in sig på bröllop innan man väljer vigselform, då det finns många fördomar kring respektive vigselform. Forum är inte den bästa källan om man vill få en objektiv vinkel på bröllop, medan en bröllopstidning är mer relevant för detta.

3.5 Diskussion i ljuset av resultatet

Metoden jag har använt var lite komplicerad gällande att se kopplingar och dra slutsatser kring det som inte konkret i källorna (David & D. Sutton, ss 260). Det blir alltid en fråga om jag har tolkat deras svar rätt, vilket kanske i flera fall jag har, men det är alltid skrivarens ord som blir använda utifrån mitt perspektiv och mina frågor. Jag väljer det som passar mina frågor och dra de slutsatser som verkar mest rimliga för min rapport, vilket kan bli kopplingar från flera olika källor och under olika förutsättningar, vilket kan bli dels en fördel och dels en nackdel beroende på frågan och slutsatsen. Nackdelen med att granska texten och försöka första det underförstådda är att tolkningen kan bli annorlunda än vad källan och personen i första hand har menat i sin text (Nygård, 2018). Å andra sidan ger mina källor en större helhetsbild, eftersom undersökningen ger olika perspektiv och uttrycker olika nivåer av subjektivitet. Metoden har också genererat ett större antal människor som uttrycker blandade åsikter, vilket ger en större bredd i antal svar och kan generera flera varierande svar.

3.6 Framtida forskning

21

Det är relativt outforskat ämne om man skulle fråga präster och pastorer just dessa frågor. Det hade även varit intressant att istället undersöka varför man gifter sig alls, då det finns många par som lever som sambos hela livet och aldrig gifter sig. Deras perspektiv på att giftermål hade kanske varit helt annorlunda om de har tagit ett aktivt val att aldrig gifta sig. Om man sedan kunde fråga sambopar och gifta par om normer kring bröllop och samliv hade blivit en intressant undersökning för att se om de delar uppfattningar kring bröllopsnormer eller om det skiljer sig. Det finns flera olika riktningar att fokusera på i detta område, men just det som min undersökning samt Järnkvist och Lockneus undersökningar fokuserar på kanske man borde ändra undersökningsmetod, eftersom man inte lär få ut mycket annorlunda svar utan att det blir nästan en likadan undersökning (2011, 2011). Istället skulle man kunna ändra lite frågor eller ändra perspektiv på bröllop och konceptet i sig och hur par respektive sambos ställer sig generellt till det. Det finns mycket att utforska kring bröllop och vigsel, dels från ett kristet perspektiv och från ett ateistiskt samt agnostiskt perspektiv, men också bröllop inom andra religioner och kulturer där bröllop kanske har en högre status än i Sverige.

I en av artiklarna framkommer dock begreppet re-traditionalisering, vilket kan vara intressant för forskare om det skulle kunna gå att etablera detta koncept (Carter & Duncan, 2016). De skulle kunna fortsätta att spinna vidare på och fråga par om normen de upplever om bröllop och om det finns en re-traditionalisering då borgerlig vigsel har blivit den mest

22

Käll- och litteraturförteckning

Källmaterial

Alexandra. (2018). Kyrkobröllop på schemat? Bröllopsfeber. [Blogg]. 13 oktober.

http://blog.brollopsfeber.se/brollopsinspiration/kyrkobrollop-pa-schemat/ [2019-05-20].

Angerdal, Lars (red.). Brodd, S-E (förf.), Nygren, R (förf.). (1992). Kyrkbröllop. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd.

Asker, A. (2004). Gud ett måste vid kyrkobröllop. Svenska Dagbladet, 30 maj. [Besökt: 2019-05-17].

Brundin Danielsson, M. (2007). Irina och Magnus valde borgerlig vigsel. Sydsvenskan. 10 augusti. [Besökt: 2019-05-17].

Bröllop.se. (2011). Info om borgerlig vigsel. Bröllop.se. https://xn--brllop-xxa.se/info-om-borgerlig-vigsel [Besökt: 2019-05-20].

Familjeliv. (2008). Borglig vs kyrklig vigsel. Familjeliv.se [Forum]. 17 juli.

http://www.familjeliv.se/forum/thread/34540642-borglig-vs-kyrklig-vigsel [Besökt: 2019-05-20].

Familjeliv. (2010). Kyrkligt bröllop eller borgerlig vigsel? Familjeliv.se [Forum]. 3 december.

http://www.familjeliv.se/forum/thread/55951454-kyrkligt-brollop-eller-borgerlig-vigsel

[Besökt: 2019-05-20]

Henriksson, J. (u.å). Go all in med borgerlig vigsel. Bröllopsmagasinet. [Besökt: 2019-05-20]. Johansson, K. (2010). Bröllop på olika sätt. Upsala Nya Tidning. 20 januari. [Besökt: 2019-05-20]

Wallberg, H. (u.å). Borgerlig eller kyrklig vigsel. Allt om Bröllop.

http://www.alltombrollop.com/planering/boerja-planera/b/borgerlig-eller-kyrklig-vigsel.aspx

[Besökt: 2019-05-15].

Österholm, N. (2018). Enkel vigsel lockar allt fler. Kyrkpressen. 12 april. [Besökt: 2019-05-17].

Sekundärlitteratur

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i

23

The Editors of Brittanica Encycklopaedia. (u.å). Marriage. Brittanica.com [Besökt: 2019-05-07].

The Editors of Brittanica Cncycklopaedia. (u.å). Norm. Brittanica.com. [Besökt: 2019-05-21].

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB

Carter, Julia & Duncan, Simon (2016). Wedding paradoxes: individualized conformity and

the ’perfect day’. The Sociological review: Volume 65, ss 3-20.

David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Järnkvist, Karin (2011). När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt: Berättelser om barn,

brudar och bröllop. Umeå: Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå Universitet.

Lockneus, Elin (2011). Att gifta sig ordentligt i en riktig kyrka: en studie av vigselpars tankar

om kyrkorummet, kyrkan, vigseln och Gud. Umeå: Institutionen för Teologi och

religionsvetenskap, Umeå Universitet.

Otnes, Cele & M. Lowrey, Tina (1993). ’Til Debt Do Us Part: the Selection and Meaning of

Artifacts in the American Wedding. Advances in Consumer Research Volume 20, ss 325-329..

Sandberg, Anders (red) (2018). Nyckeln till Svenska kyrkan: en skrift om organisation,

verksamhet och ekonomi 2018.

Statistiska centralbyrån. (2019). Gifta i Sverige. Scb.se. [Besökt: 2019-05-03].

Valliere, P. (2005). Tradition. Encyclopedia of Religion. Volume: 13, 2nd edition, Detroit, MI: Macmillan Reference USA, 2005. p9267-9281.

[Besökt: 2019-06-10].

Åslund, A. (2018). Undersökning: Så många av svenskarna vill gifta sig i kyrkan. Metro. 27 februari.

Elektroniskt material

Nygård, M. (2018). Innehållsanalys och diskursanalys. Fördjupad forskningspedagogik.