!
Musik till bild utifrån ett antal
förbestämda syften
Katharina Nuttalls arbetsmodell
Författare: Andrei Tsimashkou Handledare: Tobias Ryden, Katarina Karlsson, Hans Erik Holgersson Examinator: Professor KG Johansson Termin: VT20
Abstrakt
Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.
Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?
• Vad berättar musiken? • Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?
• Vem spelar? (instrumentering)
Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på
• Förstärka stämning och känslor i scener • Följa berättelsens dramaturgiska förlopp
• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen
• Funktion som rytmen i klipptempo
Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser.
kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.
Nyckelord
Filmmusik; Musik till rörlig bild; Filmmusikens huvudfunktioner; Kompositionsteknik;
Tack
Innehållsförteckning
1. Inledning_____________________________________________________________________1 2. Bakgrund____________________________________________________________________2 2.1 Syfte________________________________________________________________________2 2.2 Tidigare forskning_____________________________________________________________3 3. Begreppsförklaring____________________________________________________________5 4. Metod_______________________________________________________________________6 4.1 Förberedelser_________________________________________________________________6 4.2 Struktur under arbetsgång_______________________________________________________65. Genomförande________________________________________________________________8 6. Resultat_____________________________________________________________________13
6.1 Mina konstnärliga val_________________________________________________________12
1. Inledning
Jag kom till musikproduktionsprogrammet som gitarrist och visste inte alls vad jag skulle göra med min musik. Jag gjorde musik som hade svårt att komma till användning vilket kändes ganska meningslöst. Under tiden på Linnéuniversitetet fick man lära sig mycket nytt och jag fick helt nya synvinklar på musiken. Det ledde till att jag har fallit för en lite annorlunda typ av musikbransch. Jag har lämnat bakom det traditionella musicerandet och gitarrspelandet och siktar på att skapa musik till rörlig bild (Reklam, TV, drama, dokumentär). Det inkluderar dessutom inte bara musik utan också ljuddesign/ljudeffekter. Tack vare att detta område hat upptäckts har allting hamnat på plats hos mig och min musik har hittat hem.
2. Bakgrund
Under det tredje året på Linnéuniversitetet har jag blivit starkt inspirerad av en gästföreläsare som heter Katharina Nuttall. Hon är en filmkompositör, konstnär och musikproducent. Katharina Nuttall är utbildad på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm inom filmmusikkomposition. Hennes debutalbum This Is How I Feel släpptes 2007 följt av Cherry Flavor Substitute 2008. Låtar från de två albumen sammansattes på den europeiska utgåvan Cherry Flavor Substitute Limited Edition, ett album son tilldelades ett German Record Critics Award i år 2009. Hon har skrivit filmmusik för flertal filmprojekt som kortfilmer, dokumentärer, TV, och reklam. Några exempel är: Fanni Metelius spelfilm ”Hjärtat”, och regissör Hampus Linders film ”The Feminist” om ledaren för partiet ”Feministiskt initiativ” Gudrun Schyman. Katharina Nuttall skrev också musiken för filmerna ”Josefin och Florin” av regissörerna Ellen Fiske och Johanna Karlberg, ”En armé av älskare” av Ingrid Rydberg och filmen ”Passion” av regissören Maja Borg . 1
På hennes föreläsning har man fått inspirationstips och förslag på lösningar kring just ett sådant problem som jag har. Katharina Nuttall presenterade en intressant arbetsmodell som hon själv använder när hon skapar musik för film. Anteckningarna från föreläsningen är guld värda för mig. De kan användas som en regelbok för komposition av musik till rörlig bild. Den s.k. regelboken består av ett antal frågeställningar och påståenden (se bilaga A). Tanken med frågorna är att man som kompositör skaffar sig en bra grund att utgå ifrån genom att besvara dem. Samtidigt som man planerar sitt arbete i förväg utifrån sina egna svar. När det gäller påståendena så beskriver de
filmmusikens huvudfunktioner som musiken måste uppfylla för att produktionen ska bli komplett
och bra. Allt detta enligt Katharina Nuttalls teori hjälper till att producera musik till bild och komma fram till en färdig produkt på ett effektivt och strukturerat sätt.
2.1 Syfte
Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Nuttalls modell kan påverka min effektivitet om jag applicerar den modellen på min konstnärliga process. Kan det hjälpa mig att lösa problematiken kring effektivitet och struktur i mitt skapande?
http://www.katharinanuttall.com/bio-2/, sidan besökt 2020-03-08
2.2 Tidigare forskning
År 2019 gjordes en liknande studie på kandidatnivå där studenten Jonathan Grönwall Jakobsson undersökte hur hans konstnärliga val skulle påverkas när han skrev filmmusik utifrån fyra olika perspektiv hämtade från Fred Karlins bok On The Tracks (Karlin, 2004). Dessa perspektiv var:
1. Musiken beskriver hur en karaktär känner sig.
2. Musiken beskriver platsen eller miljön som filmscenen utspelar sig i.
3. Musiken beskriver det som sker i bild snarare än att den beskriver karaktärernas känslor. 4. Musiken berättar om något större än det publiken ser i bild. 2
Jonathan valde ut tre filmklipp från kända produktioner och till varje filmklipp skapade han fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Han tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda helt nya kompositionstekniker. Det konstnärliga skapandet påverkades mycket tyckte Jonathan.
De likheterna jag kan dra till mitt arbete är att Jonathan också utsätter sig själv för ett test som går ut på att följa ett antal förbestämda syften. Även om jag i min undersökning inte fokuserar så mycket på just precis ett perspektivtänk men ändå så finns det ett samband. Jag kan också hitta mig själv i den problematiken som han beskriver gällande att sakna en plan och tydlig koncept. Behovet av att lära sig nya arbetsmetoder känner jag igen. Grönwall skriver: ”Om jag ska göra en bildlig liknelse kändes det som att jag hade fått massor av verktyg men saknade en ritning”. Då syftar han på att under tredje året på Linnéuniversitetet fick man lära sig mer om just musik i olika sorters film. Man kunde lära sig många nya verktyg till att skapa musiken men huvudfrågan kvarstod - när, hur och var skulle dessa användas. Ett gemensamt mål som jag märker både jag och Jonathan har är att utvecklas inom ett område som vi blev intresserade under det spännande tredje året på Linnéuniversitetet. Det som vi båda strävar efter med våra undersökningar är att effektivisera arbetsprocessen och prova nya sätt att jobba. Hitta sin egen struktur och system för att kunna leverera en bra slutprodukt.
Vissa likheter syns även mellan Karlins bok som inspirerar Jonathan till hans undersökning och Katharina Nuttalls arbetsmodell som inspirerar mig till min undersökning. Jag märker att
filmmusikens huvudfunktioner tar också upp det här med tid och rum mm. Det är vad en
Grönwall, 2019
3. Begreppsförklaring
-
Atmosfärer är ljud som hjälper att skapa associationer av att befinna sig på en viss plats.-
Automation är en funktion som gör att alla regler i ett DAW blir programmerbara.-
Artikulation är ett musikbegrepp talar om hur en individuell not skall spelas.-
Diegetisk musik är musik som spelas på inspelningsplatsen under filminspelningen.-
Dronetones är kontinuerliga ljud bestående av en kombination av en mängd olika lågfrekventa ljud.-
DAW är en förkortning för Digital Audio Workstation.-
Efterproduktion är olika sorters bearbetning av ljud och bild i efterhand.-
Frekvens är antalet svängningar per sekund, mätt i Hertz (förkortas Hz). En tons frekvens kallas också för dess tonhöjd.-
Fade in / Fade Out funktion gör mjuka övergångar för att slippa missljud och tona in eller ut ljudet.-
High Cut Filter är ett verktyg för att ta bort höra frekvenser.-
Loop är en musikalisk slinga som, det vill säga en musikalisk sekvens som spelas upp gång på gång i en lång svit.-
MIDI står för Musik Instrument Digital Interface.-
Oktav är intervallet mellan två toner vars frekvensförhållande är 2:1.-
Percussion är Slagverk, percussion eller perkussion är ett samlingsnamn för slaginstrument som används i en ensemble eller orkester.-
Panorera innebär att man lägger olika ljud i antingen vänster eller höger kanal.-
Reverb är en effekt inom ljudtekniken som skapar en simulering av ett rums efterklang.-
Speed up funktion gör att uppspelning av ljud ökar i hastighet.-
Synth är en förkortning för synthesiser.
4. Metod
För att genomföra min undersökning tänkte jag gå tillväga genom att välja ut två olika filmsekvenser att jobba med. Genom att fullfölja Nuttalls arbetsmodell skall jag skriva musik till dem.
Jag besvarade frågeställningarna och planerade musikinsatserna i förväg utifrån mina egna svar. Den planeringen som blev till på det sättet fullföljde jag när jag skrev musiken. Sist men inte minst var jag tvungen att förhålla mig till filmmusikens huvudfunktioner. De påståendena fanns där som en checklista för mig som jag kunde vända mig till för att kolla upp om musiken uppfyller dessa funktioner.
4.1 Förberedelser
Det som jag först och främst behövde göra för att kunna påbörja själva kompositionen var att faktiskt hitta filmsekvenser som kunde passa till detta arbete. De skulle uppfylla vissa krav:
- de skulle vara utan musik men med dialoger (vilket är ganska svårt att hitta)
- det skulle vara en drama eller actionfilm och en tecknad film, gärna barnfilm (för att utmana mig själv och pröva teorins applicerbarhet på två verkligen helt olika filmgenre)
- jag ska inte ha sett filmerna (för att inte påverkas av originalmusiken)
Lyckligtvis fanns det sådant material till mitt förfogande tack vare de filmrelaterade kurserna som vi läste under det tredje årets gång. Mina val blev till slut filmsekvenser från:
1. The Avengers: Age Of Ultron (Joss Whedon, 2015) 3
2. Brave (Brenda Champan, Mark Andrews, 2012) 4
4.2 Struktur under arbetsgång
Jag jobbade med en film i taget. Jag bestämde mig för ett fast arbetsstruktur tidigt i processen som skulle gälla för båda filmerna. Strukturen bestod av 4 steg:
1. Skapa en ny session och importera in bildmaterial 2. Titta igenom filmen och besvara frågeställningar 3. Börja skriva i enlighet med mina svar
The Avengers: Age Of Ultron - kommer i fortsättningen att benämnas som Film 1
3
Brave - kommer i fortsättningen att benämnas som Film 2
4. Stämma av med filmmusikens huvudfunktioner
5 Genomförande
Film 1
När jag importerade första filmen i min DAW och tittade igenom den då bestämde jag mig att dela in filmsekvensen i fyra olika segment (se bilaga B). Det var olika moment i sekvensen som jag lag märke till i tidigt stadie och tyckte att det behövdes musik där. Därför valde jag att ändra ordningen på frågorna en aning för att anpassa arbetsmodellen till situationen. Så här besvarade jag frågeställningarna:
-
Var ska musiken vara?Jag lägger märke till ett antal moment där jag vill fylla på med musik och ljudeffekter i samband med musik. Jag delar in denna filmsekvens i fyra olika segment där jag vill lägga musik. Första segment är allra första scenen där Stark talar med Halk. Jag tycker dock att jag inte ska sno för mycket fokus från dialogen utan jag väntar ända fram till ordet World. Där skall första tonerna komma in. Det är dessutom väldigt nära till ett scenbyte vilket är positivt eftersom det blir då en mjuk övergång mellan scenerna med samma musikstycke. Nästa scen som scenbytet leder oss fram till är där karaktärerna går ifrån hissen och upp för trappan samtidigt som de har en dialog. Efter det fortsätts diskussionen med ännu fler deltagare. Allt detta ser jag som en enda segment och musiken skall vara ett och samma stycke hela den perioden för att limma ihop scenbytet och få in en känsla av sammanhang.
Nästa segment kallar jag Badrumsscenen vilket är ett arbetsnamn då den börjar utspela sig i ett badrum. Scenen är lång och har ganska passiv händelseförlopp. Men ändå väldigt allvarlig dialog och mycket dramatik i skådespeleriet och replikerna. Det är både psykologi och relationsproblem som är inblandade. Det är hemligheter och chockerande avslöjanden. Alltså jättemycket dramatik med andra ord och det måste musiken spegla. Jag tänker vänta ett bra tag in i scenen innan musiken kommer in och på så sätt spara krafterna och öka musikens effekt. Om jag avslöjar alla mina kort på en gång så blir inte musikinsatsen spännande och intressant. 01:04:39:12.62 blir 5
startpunkten för musiken i detta segment.
Det tredje segmentet är en scen som utspelar sig ute på ett torg. Just nu har jag svårt att formulera
01:04:39:12.62 - Timmar:Minuter:Sekunder:Millisekunder:Frames - Tidskod i film
mina tankegångar kring denna scen i ett så tidigt stadie. Jag känner att jag vill göra någonting här och jag vet att det behövs för att annars kommer det att kännas alldeles för tomt. Men jag vill samtidigt inte skriva något stort som kommer att vara i vägen. Något som kommer att sno för mycket av rampljuset. Om jag leker med fantasin då tänker jag att det kan vara en gatumusiker som spelar i bakgrunden eftersom allting händer ute på ett torg. Jag skulle kunna använda mig av samma princip som diegetisk musik, fast som används som ett ljudeffekt och är pålagt i efterproduktion. Det är en idé att fundera mer över och jag får se vart det leder. I så fall skall det vara musiklagt från början till slutet av scenen.
Det fjärde segmentet är den avslutande scenen där Thor badar i grottan. Jag tänker börja spela i samma sekund som han hoppar in i vattnet 01:10:15:00.59.
-
Varför musik?Över lag klarar sig vissa scener bra utan några musikinsatser alls, men inte alla. De flesta i denna sekvens behöver någon form av hjälp eller stöd, förstärkning och i vissa fall förtydligande. Det kan också vara bara lite hjälp med framåtdrift som musiken skall utgöra. Som jag nämnde tidigare lägger jag ett märke till fyra olika tidsperioder i sekvensen där dialogerna och skådespeleriet inte räcker till för att förmedla allt. Inte för att det är på något sätt dåligt gjort utan bara eftersom musik och ljudeffekter som verktyg är mycket bättre på att fylla ut tomheten. Därför skall det vara musik där.
-
Vad berättar musiken?Beroende på scen och karaktär i den kommer musiken berätta olika saker. Generellt sätt är det en modern actionfilm och det är mycket spänning och allvar. Det är mycket som står på spel - nämligen hela världens öde och framtid. Och då måste musiken också rent genre-mässigt matcha de riskfyllda momenten och skapa rätt känsla.
någonting i världen som inte allmänheten kanske riktigt begriper och tar det lite riskfritt. Det sista segmentet tycker jag är rätt stark i sig men ändå som en avslutande del i sekvensen vill jag addera en jämn och fin ökning i dynamik och spänning med hjälp av ljudeffekter och musik. Musiken bör förmedla något hjältedåd-aktigt och episkt.
-
Vilken sorts musik?De genrerna som passar här är cinematic och trailer. Jag tänker använda mig av ljuddesign för att utforma de olika ljuden som kommer att användas som ljudeffekter men också ingå i de musikaliska delarna. Tonal ljuddesign är något jag skulle kunna använda mig av även till att skapa själva musiken i sig.
-
Vem spelar? (Instrumentering)Min plan är att utgå från det jag har tillgång till på min dator för att inte göra arbetet allt för omfattande och tidskrävande. Jag kommer att använda Spit Fire Labs väldigt mycket. Deras Soft
Piano, Frozen Strings, Scary Strings är guldvärda vid musikkomposition till rörlig bild. Jag
kommer också att använda mig av egna inspelade ljud i form av lågbaseffekter, atmosfäriska ljud, amiencer, texturer, drones, hits. I min DAW finns det också en hel del percussion som jag kan ha nytta av.
Film 2
Väl framme vid andra filmen bestämde jag mig för att behålla den anpassade ordningen på frågorna. Trots att denna filmsekvens var mycket kortare delade jag in även den i just fyra olika segment (se bilaga C ). Jag besvarade frågeställningarna på följande sätt:
-
Var ska musiken vara?Jag delar in denna filmsekvens i fyra olika segment. Det första segmentet är den allra första bilden vi ser när kungen presenterar deltagarna. Jag tycker att musiken kan börja precis direkt där och spela så länge kungen pratar. Under tiden deltagarna visar upp sig tycker inte jag att det ska vara någon musik utan bara när just kungen presenterar dem.
musikstycke. Starttiden blir 01:00:59:13.75.
Nästa segment kallar jag The Lesson då pappan ska hålla i en lektion för sin dotter. Här sker ett riktigt scenbyte däremot. Scenen är mycket lekfull och jag vill invänta fram tills mamman lämnar rummet för att då påbörja musikaliskt hänga med händelseförloppet.
Nästa segment är Teaterscenen. Barnen spelar en teaterföreställning och jag tänker att skriva något väldigt enkelt till det. Jag tänker också föreställa mig och utgå ifrån att musikerna som skall spela det jag har skrivit finns fysiskt i rummet som scenen utspelar sig i. Liknande tänk som i den förra filmen i scenen som utspelade sig på ett torg.
-
Varför musik?Efter att ha tittat igenom sekvensen märker jag att det är alldeles för tomt på några ställen. Nämligen fyra. Utan musik får man inte riktigt de känslorna på den nivån som det skulle kunna vara. Det är både slagsmål, lek, allvar, skämt, väldigt olika känslor och karaktärer. Allting måste komma fram då bilden inte kan berätta precis allt. Det är just ljudet som har den förmågan och musik är en del av ljud.
-
Vad berättar musiken?Här bör musiken innehålla och bära med sig information om både tid och rum samt känslor. Vad som egentligen pågår. Filmen utspelar sig i en tidsperiod som är långt bak i tiden och då måste jag anpassa instrumenteringen efter det. Här tänker jag jobba mycket med att matcha massvis med små moment som ögonblickar och liknande för att få musiken att hänga med skådespeleriet och berätta vad karaktärerna känner. Att framkalla rätt känsla kommer att vara en överlägset stor del av arbetet här.
-
Vilken sorts musik?I den första musikinsatsen vill jag ha en militärisk blåsfigur som låter väldigt bestämt och
man tycka är lite farligt. Samtidigt som om man tittar på de andra karaktärerna lite närmare så märker man att de flesta tycker att det är bara helt oseriöst vad de håller på med. Man hör till och med tydlig skratt från princessan. Så det tänker jag fokusera på och spegla det med musiken. När det kommer till THE LESSON då tänker jag mig en mindre stråkgrupp bestående av Violin L och Violin R (kan också ses som 1 och 2). Det blir definitivt ett cello och för att göra det lite mer utvecklande och varierande så planerar jag in lite träblås också! Segment fyra där barnen spelar en teaterföreställning tänker jag mig ett litet och enkelt stycke som en väldigt enkel liten ensemble med stränginstrument som dulcimer, charango, tamburin osv skulle kunna spela live.
-
Vem spelar? (Instrumentering)Logic instruments:
- Trumpet - Piano
- Golvtrumma - Tamburin
Spitfire Audio Labs:
6. Resultat
Min undersökning har resulterat till att jag har på ett effektivt sätt kunnat arbeta med mitt material och slutföra uppdraget som jag utsatt mig för. Det klingande resultatet ska man kunna ta del av via Diva . 6
6.1 Mina konstnärliga val
Film 1.
Segment 1.
Så gott som alla ljud i denna segment är elektroniska. Tanken bakom det är att försöka återge bilden av Ultron som är ett dataprogram. Hen är skapad digitalt och består av varken mänskliga eller organiska saker. Därför valde jag att skapa helt elektronisk musik till de momenten i filmen där karaktärerna diskuterar Ultron i början av sekvensen. Jag skapade en loop bestående av ett beat och en basgång till att börja med. Denna loop gav mig en bra grund som jag kunde bygga vidare på. Jag ville ha varierande musik där nya element kom in hela tiden. Men min loop som jag utgick ifrån var ändå någonting konstant som fortsatte spela om och om igen vilket jag gillade. Det skapade ett bra tempo i scenen och allting kändes sammanhängande. Variation kom istället från de olika instrumenten som jag använde mig av. När karaktärerna lämnar hissen då kommer en stråk-synth in och spelar korta staccato toner som jag lag mycket echo på för att förlänga dem. Jag kunde såklart välja en annan artikulation som sustain till exempel men då fick inte jag lika bra effekt av det. Bäst passade korta toner med efterföljande echo inställt på åttondelar som skapade samtidigt en lite mystisk känsla. Jag använder också högfrekventa dronetones då och då inför nya rundor som kommer in för att skapa intresse i musiken. Det finns både sträng instrument i form av gitarr och fiol som tar plats i ljudbilden längre fram i detta segment. De finns där också till för att skapa variation. Stränginstrumenten som spelar enkla melodier ihop med mycket hemlighetsfull och mystisk reverb framkallar just en sådan mysteriös känsla som jag tänkte mig från början när jag besvarade frågeställningarna. För att mjukt och fint komma in med musiken under karaktärernas diskussion och för att musiken skall smälta in i dialogerna på ett så naturligt sätt som möjligt valde jag att lägga till lite drones i början av musikstycket. Jag använder mig av fade in funktionen och även speed up funktionen på några av drones. Det gjorde dock att starttiden flyttades till något tidigare tidpunkt men det är värt det. Annars hade musiken bara dykt upp från ingenstans helt
DiVA - Digitala Vetenskapliga Arkivet
plötsligt på bekostnad av tittarens fokus. För att avsluta musikstycket på ett så smärtfritt sätt för filmen som möjligt har jag bestämt att automatisera en High Cut Filter på beatet så att det försvinner först och bara det tonala blir kvar. Sedan övergår det till en enkel fallande melodi spelad av en synth som i sin tur övergår till endast reverb som klingar i några sekunder. Avslutningsvis en
Fade Out för att lugnt och fint lämna platsen åt nästa segment och scen.
Segment 2.
avslutning tyckte jag passade bra. Jag avslutade stycket med en ljudeffekt som förstärker dörrsmällen när hon går iväg.
Segment 3.
Som jag beskrev det tidigare så var det svårt att hitta på någonting till denna scen. Jag höll fast vid min första idé om gatumusiker och spelade in en kompis som är en riktig gatumusiker. Han fick spela sina egna låtar och jag gjorde samplingar under tiden han spelade. Resultatet blev väldigt intressant. Något liknande har jag aldrig gjort innan. Det var en helt ny tillvägagångssätt för mig. Jag ville inte göra en vanlig musikinsats med icke diegetisk musik som man brukar göra i efterproduktion. Eftersom jag tyckte att det inte skulle passa till scenen. Snarare skulle det bara vara i vägen i så fall. Därför bestämde jag mig för att efterlikna diegetisk musik istället och jag föreställde mig att det fans en gatumusiker där ute på torget. När jag lag in samplingarna i min session och försökte mixa ihop dem med originalljudet från filmen märkte jag att de inte gifte sig med varandra så bra. Därför var jag tvungen att lägga till egna gatuljud, billjud, atmosfärer ovan på originalljudet för att ha mer kontroll över bakgrundsljud och kunna mixa dessa ihop med min gatumusiker. Då fungerade det bra. Jag använde mig av mycket reverb effekter som efterliknar gatuljud och de effekterna hjälpte mig att gifta ljudet och musiken som om det vore ett och samma ljudspår. Jag lag in lite extra drones och egna ljud längre fram i scenen för att matcha vissa händelser i bild. För att avsluta detta använde jag mig av mycket automation och spelade in sändarna till reverb för att öka mängden av reverb på slutet och minska den torra signalen. Jag lät reverbet klinga ut tills det tystnar av sig självt och där börjar nästa scen.
Segment 4.
Eftersom sista scenen handlar överlägset mycket om Thors agerande då kallar jag musikstycket för
Thor theme. När jag skrev musiken till Thor theme i enlighet med min planering kände jag att
adderar nya ljud hela tiden och slagverket gör ett stort jobb här i detta stycke. Till slut kommer det in en kraftfull French Horn som spelar långa toner och tanken bakom den är att skapa en känsla av hjältar och hjältedåd som alla Avengers inklusive Thor är beredda att genomföra för att rädda planeten. Jag avslutar detta på ett ganska typiskt sätt genom att automatisera en High Cut som rullar av allting på ett snyggt sätt. Det blir bara dialogen som är kvar i fokuset och Thor får säga sekvensens sista ord. Sedan är det slut.
Film 2.
Segment 1.
Jag valde en trumpet till de allra första bilderna i scenen. Det passade bäst av de instrumenten som jag hade i alla fall tillgång till. Tanken med den melodiska figuren var att den skulle associeras med en militärisk upprop eller liknande. Jag bestämde mig också för att lägga till en virveltrumma som spelar samma rytmisk figur som trumpeten gör vilket förstärker stämningen i scenen. Jag bestämde mig också tidigt i processen att nusiken skulle endast spela när kungen presenterar någon. Detta gör att musiken följer berättelsens dramaturgiska förlopp och binder ihop storyn.
Segment 2.
Här utgick jag ifrån mina svar och riktlinjerna var kaos, skoj, galenskap, lekfull och färgglad musik. Jag skrev en snabb och mycket rörlig melodi till fiolen först. Det var min utgångspunkt. Sedan lag jag till en basgång som cello skulle spela. Den byggde på kvinter och snabb tempo vilket också bidrog med rörlighet. Efter det lag jag till en andra fiol som spelade exakt likadan melodi som den första. Tanken var att kunna panorera dem till vänster/höger för att skapa bredd i ljudbilden. Resten var percussion och olika träiga slagverksljud som jag försökte skapa intresse med. Och jag lag till en cymbal på fyran i sista takten för att tydligt visa att här avslutas en scen. Det är både ett scenbyte som kommer och ett nytt segment för min del.
Segment 3.
ett cymballjud som matchar blicken på pappan. Då förstärktes stämningen och känslorna i scenen. Cymbalen var som en dörröppnare in i deras egna lilla värld som pappan och dottern befann sig i. När stråkgruppen kommer in tar de fram var sin svärd och börjar slåss på skoj. Samtidigt som Pappan försöker pröva dotterns historiakunskaper. Jag använder mycket staccato artikulation på stråkar och jag spelar ett arpeggio av varje ackord som kommer. För att skapa mer utveckling lägger jag till Castanets, Woodblock, Bell Tree, och inte minst en Xylophone. Alla de använder jag till att fånga och matcha alla små moment i karaktärernas rörelser och dialoger, blickar mm. Allt för att följa berättelsens dramaturgiska förlopp och förstärka stämningen. Jag använder också ett träblås samplingsbibliotek som kommer in med enkla melodiska figurer ungefär halvvägs in i stycket. Detta gör att musiken utvecklas ihop med storyn. Musikstycket avslutar jag så fort mamman kommer in igen och märker att de har busat. Basgången faller naturligt på tonikan mot slutet och det blir den sista tonen inför scenbytet. Bell Tree skapar också en tydlig markering av ett slut.
Segment 4.
Här följde jag min planering och skrev ett enkelt musikstycke som en väldigt liten ensemble skulle kunna klara av att framföra live. Jag använder mycket stampar i golvet och tamburin för att skapa en rytmfigur. Jag tänkte att alla stränginstrumentalister kan väl stampa i golvet under tiden de spelar. Själva melodin och ackordgången komponerade jag på piano i MIDI men sedan bytte instrumenteringen till det som passade bättre till bilden. Jag skulle förmedla både tid och rum känsla. Därför vände jag mig till lite äldre och ovanliga instrumenten som jag i alla fall hade tillgång till. Det är två Charango och två Dulcimer som spelar detta stycke. De spelar olika och bygger ihop en helhet tillsammans. Melodin valde jag att dubba en ters upp lite längre fram för att skapa utveckling i musiken. Händelseförloppet i bilden utvecklas och då måste musiken hänga med på det. Jag avslutar musikstycket med ett tremolo på Dulcimer.
7. Diskussion
Gällande filmmusikens huvudfunktioner så finns de med inbakade i alla segment som jag har jobbat med. Det är ett bra verktyg att förhålla sig till den listan för att veta att man är på rätt väg. Jag tvingades anpassa min musik till de påståendena och hela tiden jobba mot att uppfylla funktionerna. Om jag tittar tillbaka och tänker till kring vilken funktion musikstyckena som jag skrivit har i filmsekvenserna som jag jobbat med så tänker jag att:
-
Att berätta vad för film vi tittar på.Musiken i första filmen består av mycket moderna ljud, elektroniska ljud, djupa och tunga slagljud som jag bearbetade mycket och utnyttjade de olika effekterna. Jag höll mig inom ramarna för sådana genrer som Trailer och Cinematic vilket är populära och moderna genrer inom filmmusik. Hade jag skrivit till exempel enbart pianomusik eller klassiska gitarrstycken då hade inte jag kunnat uppfylla denna funktion med min musik. Det är en modern action film med mycket dynamic och stark händelseförlopp. Jag tvingades att tänka efter kring mina konstnärliga val inom både mitt spelande och instrumentering för att kunna berätta vad för typ av film det är.
Likadant med den andra filmen som är helt annorlunda i sin genre men ändå krävde precis samma funktioner från min musik. Jag tvingades att ta fram lite äldre varianter av instrument som jag aldrig använt tidigare för att uppfylla denna funktion. Lyckligtvis hade jag tillgång till både ett Dulcimer samplingsbibliotek och Harpa och några andra ovanliga instrument för mig. Utan dem hade inte jag kunnat med min musik berätta vad det är för typ av film.
-
Förstärka stämning och känslor i scener.mycket med stämningsljud när karaktärerna gick in i grottan. Man får inte alls samma känslor utan de ljuden och grottan upplevs då inte riktigt.
Andra filmen handlade enormt mycket om stämning och känslor för mig som kompositör. Jag var tvungen att hela tiden läsa av karaktärernas blickar och rörelser för att kunna komma på några musikaliska idéer. Så har jag aldrig jobbat innan eftersom det inte fanns någon sådan regelbok som kunde trigga igång rätt tankar.
-
Följa berättelsens dramaturgiska förlopp.Det är också en sak som jag kände att jag måste göra hela tiden. Genomgående under hela projektet var jag tvungen att tänka till vad är det som egentligen händer och vadfinns mellan raderna som kan hjälpa mig att skapa rätt musik. Till exempel segment två i första filmen där jag jobbade mycket med frågor och svar genom att spela vissa figurer med höger handen på pianot. Medan vänsterhanden var konstant med sina fjärdedelar. Det gav mig en mycket intressant effekt och jag hade aldrig kommit fram till det sättet att skriva musik utan Nuttalls arbetsmodell.
Det dramaturgiska förloppet i andra filmen följs också av musiken hela tiden. De besluten jag tog kring när musiken skulle och inte skulle spela i första segmentet till exempel gjorde att jag kunde följa det som hände i bild rent musikaliskt. Så fort de började slåss bytte jag till ett nytt musikstycke trots att det inte var någon riktig scenbyte där utan jag var bara tvungen att följa berättelsens dramaturgiska förlopp helt enkelt.
-
Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid.Som jag sa tidigare jobbade jag mycket med atmosfärljud fram mot slutet i den första filmen. Jag var tvungen att få fram känslan av en grotta för att uppfylla denna funktion. I segmentet nummer två var det en känsla av ett hem jag tänkte på. Även om det var ett tillfälligt hem för Avengers. Det var en av anledningarna till att jag valde just piano som huvudinstrument till detta. Piano är ett instrument som finns i många hem och det känns väldigt mycket hemma när ett piano spelar. Första segmentet där emot var till scenerna som utspelade sig i Avengers högkvarteret. Det är samtidigt ett laboratorium som är fullproppad med teknik och elektronik. Därför använde jag mig av mycket elektroniska ljud. Inga organiska element alls.
var jag tvungen att använda lite udda instrument och tänka till kring mitt spelsätt för att kunna förmedla rätt tid och plats. Jag skrev teatermusik till teaterscenen och jag föreställde mig att musikerna fanns fysiskt i rummet. De idéerna hade jag aldrig kunnat komma på i mitt tidigare arbetssätt.
-
Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen.Jag binder ihop handlingen på många sätt faktiskt. Genom att antingen vänta in ett tag in i scenen eller tvärtom börja tidigare än scenstart. Jag tänkte aldrig på det sättet förr men det fungerade väldigt bra. Både som lim mellan vassa scener och som temposkapare i de andra. Starttiden för första musikstycket i första filmen till exempel ligger några sekunder innan första scenbyte. Det var ett medvetet val från min sida och som jag gjorde väldigt tidigt i processen. Nämligen när jag besvarade frågeställningarna och planerade musiken rent teoretiskt. Det gjorde att två scener limmas ihop och övergången blir väldigt mjuk. Då det finns sammanhang i dialogerna mellan de två scenerna var det viktigt att musiken hängde med på det. Min loop som jag skapade och hade igång konstant och som jag byggde vidare på med instrumenten var också en temposkapare förutom att bara vara en loop. Eftersom den spelade så konstant och instrumenten byggde upp utvecklingen hela tiden så blev det en viss tempo i scenen. Andra segmentet innehåller också en figur som är konstant. Nämligen bastonen som spelar fjärdedelar. Med inslag av arpeggio på vissa ställen men det är också en sådan temposkapare. Gällande att binda ihop story använder jag också mycket automation fram mor slutet på de flesta musikstyckena som gör en drastisk åkning i mängden av reverb. Tillsammans med en fade out när reverbet har hunnit klinga ut lite ger det ett förbindelse med kommande scen. På så sätt fungerar även resterande segment.
-
Funktion som rytmen i klipptempo.Denna funktion är lite speciell. Det är lätt att råka tilldela för mycket fokus åt det. Det är lätt att börja jaga var och en liten klippning. Det blir lätt alldeles för hoppigt i musiken vilket gör att den sticker ut på ett negativt sätt. Som min stora favorit Christian Henson sa: 7
Its not about hitting cuts - it’s about telling the story. If you are not helping to tell the story - you are failed . 8
https://www.youtube.com/channel/UCXCXxhRVYvBOX45_gxr0iHA, sidan besökt 2020-03-10
7
https://www.youtube.com/watch?v=FiVv6ekhQ8c, sidan besökt 2020-03-10
Under tiden jag jobbade med min undersökning märkte jag gång på gång att denna funktion skulle man helst inte vilja uppfylla precis jämt hela tiden. Det kan vara en väldigt effektfull resultat av att fånga vissa klippningar i bild men inte alla. Musiken måste kunna få ha sitt egna tempo också eftersom det är fortfarande musik även om den är gjord till bild.
Därför valde jag till slut att förhålla mig till denna sista funktionen i Nuttalls lista bara när det verkligen tillför något bra till produktionen. Som till exempel matchar jag klippningarna i bild med några slagljud i första filmen under segment fyra. Där tyckte jag att det blev en bra effekt av det.
8. Avslutning
9. Referenslista
Avengers: Age Of Ultron (2015) [Film]. Regissör: Joss Whedon. USA: Marvel Studios
Brave (2012) [Film]. Regissör: Brenda Champan, Mark Andrews. USA: Pixar
Grönwall, Jonathan (2019). It’s All About Perspective. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/ diva2:1318901/FULLTEXT01.pdf [2020-03-08]
Henson, Christian (2020). Christian Henson Music. https://www.youtube.com/channel/ UCXCXxhRVYvBOX45_gxr0iHA [2020-03-10]
Bilagor
Bilaga B
Bilaga C
