School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI
Datorstött lärande i
matematikundervisningen
Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006
ABSTRAKT
Monica Svensson
Datorstött lärande i matematikundervisningen
En studie om hur elever på yrkesförberedande program använder pedagogisk programvara i matematik
Computer aided learning in mathematic teaching
A study on how students on vocationally-oriented programmes within upper secondary education uses educational software for mathematics
Antal sidor: 23
Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.
Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersöknings-gruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.
Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande.
Sökord: datorstöd, matematik, yrkesprogram, gymnasium
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
2 Syfte och frågeställningar... 4
3 Teoribakgrund... 5
3.1 Begreppet datorstödd undervisning... 5
3.2 Hur används datorstöd i undervisningen... 5
3.2.1 Begreppen inlärning och lärande ... 5
3.2.2 Datorstöd i matematik utifrån atomistiskt synsätt... 6
3.2.3 Datorstöd i matematik utifrån holistiskt synsätt ... 6
3.3 Datorstödets effekter på inlärning ... 6
3.3.1 Datorns bidrag till effektivare inlärning ... 6
3.4 Kategorisering av programvara ... 7
3.5 Beskrivning av aktuellt datorstöd ... 8
3.5.1 Kategorisering av funktionerna i datorstödet ... 12
4 Metod... 13
4.1 Metodval... 13
4.1.1 Enkäten... 14
4.1.2 Elevintervjuerna ... 14
4.2 Urval... 14
4.3 Genomförande och bearbetning ... 15
4.3.1 Enkäten... 15
4.3.2 Elevintervjuerna ... 15
4.3.3 Bortfall... 15
5 Resultat och analys ... 16
5.1 Inledning... 16
5.2 Hur har eleverna använt datorstödet? Är det någon funktion som eleverna är mer benägna att använda än andra? ... 16
5.3 Kan man utröna vad är det som påverkar en elev till att använda sig av webbaserat datorstöd i matematik? ... 18
5.3.1 Svar på specifika frågor ... 18
5.3.2 Gemensamma bakgrundsfaktorer ... 19
6 Diskussion och slutsatser... 21
Referenser... 24 Bilagor
Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Intervjumall
Bilaga 3: Introduktion till webbstödet ThEducation Bilaga 4: Informationsbrev till föräldrar
1 Inledning
Datorerna får en allt större plats i dagens skola, och de pedagogiska programvarorna blir allt fler och fler. Detta märks framför allt inom matematiken, och det finns idag en mängd olika datorstöd inom detta ämne, både webbaserade applikationer och traditionell programvara. Det har det gemensamt att de dels erbjuder animerade beskrivningar av begrepp och matematiska regler, dels interaktiva övningar som ger eleven omedelbar feedback på det han eller hon gjort varit rätt eller fel. De behöver inte ses som ett alternativ till den traditionella läroboken utan som ett komplement till densamma, där eleven får möjlighet att på egen hand till exempel repetera ett visst avsnitt tills han eller hon förstår eller jobba i en snabbare takt än övriga undervisningsgruppen.
I och med att dagens skola blir mer och mer individanpassad, där varje elev har rätt att få det extra stöd han eller hon behöver för att uppnå målen, kan denna typ av datorstöd komma att bli allt vanligare förekommande på dagens skolor. Men gör de verkligen någon nytta? Att använda datorer och datorprogram i undervisningen kan vara en oerhörd resurs, under förutsättning att det inte blir ett självändamål utan bara används när det tillför något till själva undervisningsprocessen. Med detta menar jag att man inte ska välja att använda datorn i undervisningen bara för att den finns tillgänglig utan det måste finnas en pedagogisk tanke bakom.
När tillför det något till lärprocessen att använda datorstöd av den här typen i matematik? En sak som borde vara viktigt är att eleven känner det meningsfullt att använda det, om han inte gör det har det ingen större betydelse vilka intentioner som läraren har. Eftersom det handlar om ett självständigt arbete i stor utsträckning är det eleven som i slutändan måste göra uppgifterna, och se fördelarna med att använda det.
Därför kan det vara intressant att titta på hur eleverna upplever detta arbetssätt. Hur utnyttjar eleverna denna typ av stöd i undervisningen när de själva får bestämma i vilken omfattning de ska använda det och vad de ska använda det till?
Jag blev själv intresserad av detta område efter att ha sett hur en undervisningsgrupp i Matematik A jobbar på den skola där jag arbetar. Eleverna går på El- respektive Industriprogrammet, och deras förkunskaper i matematik har stor spridning. När dessa under hösten fick tillgång till ett webbaserat datorstöd i ämnet valde ett antal att arbeta med det, medan övriga, efter att ha testat det, valde att inte arbeta med det, i alla fall inte i någon större utsträckning.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att undersöka hur elever som läser på yrkesprogram på gymnasiet använder sig av webbaserat datorstöd i matematik.
Frågeställningar som arbetet ska ge svar på är:
- Är det någon speciell funktion inom datorstödet som eleven är mer benägen att använda än övriga?
Undersökningsgruppen är avgränsad till samtliga elever i åk 1 på gymnasiet som läser på el-respektive industriprogrammen. Antalet elever det rör sig om är 16 st, 8 på el-respektive program.
3 Teoribakgrund
3.1 Begreppet datorstödd undervisning
Datorn har funnits i den svenska skolan sedan 80-talet, och man kan dela in datorundervisningen i tre kategorier (Lindh, 1997):
- om datorn - med datorn - av datorn.
Den första kategorin beskriver den rena dataläran. Här består undervisningen i att eleven får kunskaper om själva datorn och hur vi använder den i dagens samhälle. Den andra kategorin omfattar aktiviteter där datorn används som ett arbetsredskap för att utföra vissa uppgifter, som till exempel att skapa en kalkyl. Slutligen, den tredje kategorin behandlar undervisning där datorn används som ett stöd för inlärning.
Begreppet datorstödd undervisning kan anses omfatta kategori två och tre. Lindh definierar begreppet som ”en undervisning där datorn används som hjälpmedel med avsikt att skapa en
bra pedagogisk miljö” (Lindh, 1997, s 27). Detta betyder att datorn kan användas i lärandet
om det hjälper eleven att bli mer kreativ, få ett ökat intresse för skolarbetet och/eller skaffa kunskaper på ett mer effektivt sätt. Alla dessa användningsområden täcks in av kategorierna med datorn och av datorn.
3.2 Hur används datorstöd i undervisningen
När man inför datorn som ett stöd i undervisningen så handlar det om att använda programvara som ett kompletterande läromedel till läroboken, som fortfarande av tradition är starkt förknippat med kunskapsförmedling. Lärobokens största funktion är att vara ”en hjälp
för att organisera undervisningen, hålla eleverna sysselsatta och få alla att arbeta i samma takt” (Selander, 1994 i Juhlin Svensson, 1998, s 19).
Även om vi låter eleverna använda datorn i undervisningen så blir det inte per automatik ett läromedel. För det krävs att det finns en pedagogisk tanke bakom användandet (Johansson, Hildén, Nilsson, & Thorell, 2000), och här kommer synen på lärandet och inlärning in.
3.2.1 Begreppen inlärning och lärande
Lärandet kan ses som det aktiva handlandet som sker i mänsklig interaktion mellan den enskilda individen och dess omgivning (Johansson m fl, 2000). Inlärning däremot handlar om att något ska läras in utifrån. Mednick definierade inlärning i följande fyra punkter (1965 i Farkell-Bååthe, 2000, s 18):
- inlärning resulterar i beteendeförändring
- inlärning är resultat av övning
- inlärning har en viss varaktighet, mer eller mindre permanent
Hur man som lärare ser på inlärning ligger till grund för den pedagogiska idé man har för användandet av datorer i undervisningen. Litteraturen beskriver två synsätt, atomistiskt och holistiskt (Jedeskog, 1993; Farkell- Bååthe, 2000).
Det atomistiska synsättet på inlärning handlar om ytinlärning. Lärandet handlar här om att skaffa sig utantillkunskaper genom att memorera enskilda viktiga detaljer. Denna typ av inlärning anses vara kortsiktig, och det kan till exempel handla om att läsa inför ett prov. När det gäller det holistiska synsättet på inlärning så handlar det om att eleven ska skapa sig en förståelse av innehållet, inte bara komma ihåg vad som står. Genom att förstå kan eleven generalisera sina kunskaper och tillämpa dem i andra, liknande situationer. På så sätt skapas det en mer varaktig och djupare kunskap.
3.2.2 Datorstöd i matematik utifrån atomistiskt synsätt
När det gäller det atomistiska synsättet så handlar det, som sagt, om att öva och befästa kunskaper. Till det används så kallade träningsprogram eller drillprogram (Jedeskog, 1993). Användandet går till stor del ut på att eleven svara på frågor, och ino m matematiken kan det röra sig om att träna multiplikationstabellen (Lindh, 1997).
3.2.3 Datorstöd i matematik utifrån holistiskt synsätt
Det holistiska synsättet leder till att de program som används möjliggör för eleven att påverka innehållet på något sätt. Detta sker antingen genom att eleven får skapa helt själv, och därigenom göra sitt egna material, eller använda redan inlagd information för att manipulera och analysera. Inom matematiken kan det här handla om verktygsprogram där eleven kan skapa egna kalkyler eller diagram, eller program som möjliggör simuleringar för att förtydliga abstrakta begrepp (Jedeskog, 1993).
3.3 Datorstödets effekter på inlärning
Forskningen visar att det inte finns något generellt svar att ge på frågan om datoranvändningen bidragit till att ge eleverna ökade kunskaper (Se exempelvis Jedeskog, 1993; Stigmar, 1997; Farkell- Bååthe, 2000; Johanson m fl, 2000). Vad som däremot konstaterats är att datoranvändningen bidrar till att skapa nya möjligheter till inlärning (Johansson m fl, 2000), och man tar upp tre områden där datorn bidrar till ett annorlunda stöd för lärandet jämfört med den traditionella läroboken:
- möjligheten till interaktivitet mellan människa och maskin - möjligheten att visualisera förlopp som varit svåra att studera
- möjligheten att med hjälp av multimedia simulera verkligheten och på så sätt mobilisera fler sinnen än vad text kan göra.
3.3.1 Datorns bidrag till effektivare inlärning
I och med att dessa möjligheter som datorn erbjuder så leder det till att arbetssättet i dagens skola förändras, och det in sin tur kan leda till positiva effekter på inlärning. Ett antal lärare fick frågan om varför de använde datorn i skolan och deras svar kan sammanfattas i tre punkter (Jedeskog, 1998):
På så sätt läggs det ett större ansvar för den egna inlärningen på varje enskild elev, de blir helt enkelt ”herre över sin inlärningssituation” (Jedeskog, 1993, s 22) och det kan leda till en ökad motivation för inlärning.
Datorn i sig kan också väcka nyfikenhet och på så sätt få elever att engagera sig mer. Datorn har fortfarande en viss status som arbetsredskap och det kan leda till att elever som i annars är oengagerade och passiva att bli mer aktiva i sitt lärande.
Den stora fördelen med att använda datorer i undervisningen är möjligheten till individualisering (Jedeskog, 1998). Med datorns hjälp kan varje elev arbeta på en nivå och i en takt som passar honom eller henne. En elev med svårigheter i matematik kan ägna extra tid till att repetera grundläggande kunskaper, som behövs för att gå vidare, samt idigt som en duktig elev kan få sitt behov av mer avancerade uppgifter tillgodosedda eller arbeta snabbare och därmed också gå vidare till högre kurser.
Dessa nya möjligheter ställer stora krav på läraren, när det gäller att välja arbetsform för olika elever. Det som fungerar för en elev behöver inte fungera för en annan.
3.4 Kategorisering av programvara
När ett datorprogram ska användas som stöd i undervisningen är det viktigt att ansvarig lärare är införstådd med dess innehåll och hur, när och varför det ska användas. De olika programmen har olika slags innehåll och används därmed också på olika sätt. För att tydliggöra vad det är för typ av program och hur det kan användas, och därmed också underlätta för läraren när han/hon ska ta ställning till hur det kan användas i undervisningen, kan man kategorisera programmen utifrån vissa förbestämda kriterier (Johansson, 2000). Jag kommer att presentera två modeller som på ett överskådligt sätt visar detta. Det påpekas dock att det finns program som innehåller flera typer av funktioner och därför skulle kunna placeras i flera av fälten i respektive modell (Jedeskog, 1993; Lindh, 1997).
Den första modellen kategoriserar programvaran dels utifrån själva innehållet i programmet, dels utifrån elevens möjlighet att påverka innehållet (Jedeskog, 1993):
Figur 1: Modell som kategoriserar program (efter Jedeskog, 1993)
Uppdelningen ut ifrån innehåll har ytterligheterna ”program med innehåll” och träningsprogram
databas dynamisk simu lering
interaktiv video färdighetsprogram ordbehandling ritprogram kalkylprogram datakommunikation drill ”skapa själv”
”program med innehåll”
innehåller fakta och upplysningar som eleven kan använda i sitt skolarbete, dels träningsprogram med övningar som eleven själv kan välja mellan.
Uppdelningen utifrån elevens möjlighet att påverka har drill-program och ”skapa själv”-program som ytterligheter. Bland drill-själv”-programmen hittas träningssjälv”-program och färdighetsprogram vars innehåll är styrt i olika grad, medan ”Skapa själv”-programmen låter eleven bestämma hur innehållet ska bearbetas.
Den andra kategoriseringsmodellen utgår från vilken pedagogik som skulle kunna användas och programmets användbarhet (Skolöverstyrelsen, 1980, i Lindh, 1997).
Figur 2: Modell som kategoriserar program (efter Lindh, 1997)
De kategorier som används här är - undervisande program - drill-program
- verktygsprogram - lektionsprogram.
Undervisande program är program avsedda att ersätta läraren, drill-program är program med rutinartade övningar, verktygsprogram är generella program som används för att utföra vissa uppgifter och lektionprogram, slutligen, är program som använder simuleringar för att beskriva processer.
3.5 Beskrivning av aktuellt datorstöd
Det datorstöd som eleverna haft tillgång till sedan september 2005 är skapat utifrån läroboken ”Matematik 3000 För Program Med Yrkesämnen” från förlaget Natur och kultur, tillhandahålls av ThEducation AB och det finns tillgängligt på webbadressen
www.theducation.se. I och med att det utgår från den aktuella boken så har skaparna av datorstödet använt sig av samma kapitelindelning och rubriknamn som boken har. Detta gör det enkelt för eleverna att hitta det avsnitt som de för tillfället bearbetar i boken.
I de olika delkapitlen finns det, med vissa undantag, fem typer av funktioner som eleven kan utnyttja:
Simulering Här kan eleven simulera olika exempel för att få en ökad förståelse för det aktuella begreppet. I bildexemplet väljer man i formelmaskinen om den ska omvandla från Celsius till Fahrenheit eller tvärt om och anger gradtalet man vill omvandla. Den aktuella formeln visas och när man därefter trycker på Start så kommer omvandlingen att äga rum och man får se det nya gradtalet.
Figur 3: Skärmdump av exempel på Simulering
Figur 4: Skärmdump av exempel på Interaktiv presentation
Typuppgift Här kan eleven lösa ett exempel på egen hand. Här kan man välja att ta fram en ledning till att lösa problemet, ta fram själva lösningen eller enbart ta fram svaret. På mitt exempel har jag valt att visa alla tre samtidigt.
Figur 5: Skärmdump av exempel på Typuppgift
Träna på- uppgift Här kan eleven träna ytterligare på att lösa problem genom att skriva i lämpligt svar och sedan välja att rätta uppgiften. Eleven har här möjlighet att själv göra vissa inställningar beroende på vad han/hon vill träna. I exemplet nedan kan man tull exempel välja mellan att träna addition och subtraktion, multiplikation och division, eller samtliga fyra räknesätten.
}
Start
}
Steg 1
Figur 6: Skärmdump av exempel på "Träna på"-uppgift
3.5.1 Kategorisering av funktionerna i datorstödet
För att kategorisera funktionerna i datorstödet har Lindh´s modell använts. Anledningen till att jag valt den kontra Jedeskogs dito är att Lindh´s i större utsträckning visar hur programvaran kan användas inom undervisningen, till skillnad mot Jedeskogs som endast kategoriserar utifrån innehåll och möjligheten för användaren att påverka innehållet.
Simulering Denna funktion är helt beroende av aktivitet från eleven. Här handlar det inte om att få ett bestämt svar, utan att se en förändring från ett utgångsläge till ett annat. Lektionsprogram. Interaktiv presentation Elevens aktivitet är minimal. Han/hon kan bestämma hur många
steg som ska visas, men kan inte påverka vad som händer på skärmen annars. Kan jämföras med genomgång vid tavlan av lärare. Undervisande program.
Typuppgift Här krävs minimal aktivitet från eleven. Antingen är det väldigt enkla uppgifter som inte kräver någon ledning, eller också finns det möjlighet att plocka fram ledning och lösning som hjälp. Uppgifterna är bestämda uppgifter som inte ändrar sig, dvs har eleven gjort en typuppgift så blir det upprepning nästa gång.
Undervisande program.
Träna på- uppgift Här måste eleven räkna på egen hand och skriva in ett svar. Det slumpas fram nya uppgifter och eleven kan hålla på tills han/hon tröttnar. Detta gör att uppgifterna kan utnyttjas vid flera tillfällen. Kan uppfattas som rutinartade uppgifter och ligger egentligen i gränslandet mellan Verktygsprogram och Drill-program. Eftersom funktionen används för att presentera en uppgift för eleven och rätta densamma, och eleven är relativt aktiv har jag dock räknat in det i Verktygsprogram.
Figur 8: Kategorisering av funktioner i aktuellt datorstöd
4 Metod
4.1 MetodvalFör att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av olika typer av metoder i min undersökning. Det har i huvudsak handlat om en enkätundersökning, men jag har även valt att komplettera den med intervjuer av 4 slumpmässigt valda elever ur undersökningsgruppen.
Att jag valt att i huvudsak använda mig av en kvantitativ undersökning beror på att jag vill skapa mig en så bred bild som möjligt av hur elever som läser på yrkseprogram utnyttjar denna typ av stöd i sitt lärande. I och med att samtliga elever i undersökningsgruppen får en möjlighet att svara så ökar validiteten för undersökningen. Validitet vis ar ju om det som ska undersökas verkligen undersöks (Patel & Davidson, 2003) och om undersökningen enbart hade omfattat intervjuer av ett mindre antal elever (4 st) så hade det varit svårare att generalisera resultatet till att gälla elever som läser yrkesprogram (Johansson & Svedner, 2004).
Problemet med att använda enkät är dock att reliabiliteten kan påverkas negativt (Johansson m fl, 2004). Är till exempel frågorna inte tillräckligt tydliga är det risk för att eleverna fyller i felaktigt och det i sin tur leder till att bortfallet är stort. Att då komplettera med intervjuer är ett sätt att stärka reliabiliteten. Här kan frågor som varit svåra att formulera för enkäten tas med och ge en viss inblick i elevernas uppfattning. Att slumpa ut vilka elever som ska intervjuas har även det nackdelar. Är det ett fåtal personer som ska väljas ut finns det en risk att vissa åsikter inte täcks in, och att resultatet från undersökningen då blir snedfördelat (Johansson m fl, 2004). För att undvika detta kan man välja intervjuobjekt utifrån deras svar på enkäten Det kräver dock att enkäten inte är anonym. Att jag valde att låta eleverna svara på enkäten anonymt berodde det på att jag även är deras undervisande lärare på kursen
4.1.1 Enkäten
Enkäten (Bilaga 1) består av två sammansatta delar med frågor som dels behandlar bakgrundsfaktorer som är intressanta för analysen, dels behandlar själva användandet av datorstödet. Den senare delen innehåller frågor som visar om eleven använt det, i vilken omfattning det skett samt åsikter om svårighetsgrad och resultat av att använda det. Häftet med enkäten inleds med ett försättsblad där jag kortfattat beskriver vad enkäten handlar om och att det är frivilligt att delta.
Frågorna på enkäten togs fram med hjälp av en process där jag började med att skriva ner ett antal frågor som skulle kunna hjälpa mig att få fram information som skulle besvara mitt syfte. Frågorna behandlade dels bakgrundsfaktorer som kunde vara intressanta, dels frågor som rörde den praktiska användningen. Därefter tog jag fram exempel på möjliga svar som eleverna skulle kunna tänkas svara och sammanställde dessa. I det här läget fick min handledare komma med synpunk ter, och utifrån dessa synpunkter arbetade jag sedan om enkäten. Därefter fick två kollegor läsa igenom enkäten, och komma med synpunkter på ordval och meningsformuleringar, och med hjälp av dessa sammanställdes den slutliga enkäten.
4.1.2 Elevintervjuerna
Elevintervjuerna genomfördes med ett urval av gruppen. För att det inte skulle bli för få som intervjuades men ändå hanterbart slumpade jag ut fyra elever som tillfrågades om de ställde upp. Samtidigt som jag frågade förklarade jag vad intervjun skulle handla om och varför jag ville göra den.
Eftersom jag med hjälp av intervjuerna ville få fram information som kanske inte skulle komma fram med hjälp av enkäten så valde jag att låta de vara relativt standardiserade, men med en låg grad av strukturering. Jag hade en frågemall att utgå ifrån (se Bilaga 2), men frågorna var relativt öppna med utrymme för tolkningar i svaren.
4.2 Urval
Undersökningsgruppen bestod av en grupp elever i årskurs 1 på gymnasiet som jag själv undervisar i Matematik A. Gruppen består av 8 elever från elprogrammet och 8 elever från industriprogrammet och detta är samtliga elever i årskurs 1 på dessa program på denna gymnasieskola. Kursen Matematik A är schemalagd över 4 terminer för dessa elever och det är ca 60 % av de totala antalet lektionstimmar som är förlagda under det första läsåret. De har två lektioner matematik per vecka och lektionsstiden är 55 minuter respektive 45 minuter. Läromedlet som används är Matematik 3000 för yrkesprogram från Natur och kultur.
Båda programmen ge nomförs i tätt samarbete med två lokala företag i kommunen. Eleverna tillbringar två dagar per vecka på gymnasieskolan där de läser kärnämnen, övrig tid är förlagd på företagen, där de läser samtliga karaktärsämnen samt har APU. Detta gör att vissa dagar har eleverna schemalagd tid mellan 07.00 och 16.00.
Eftersom eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet så fick jag tillstånd av skolans rektor att genomföra undersökningen, och då berörda elever är omyndiga bestämdes det att deras föräldrar skulle informeras via ett brevutskick (se Bilaga 4).
4.3 Genomförande och bearbetning
Enkäten delades ut på ordinarie matematiklektioner, medan intervjuerna skedde på schemalagd tid eleven har på det företag där undervisning i karaktärsämnen sker. De fick då lämna lektionen under den tid intervjuen genomfördes.
4.3.1 Enkäten
Vid ordinarie tillfället var det en hög frånvaro på lektionen (25 %). Därför valde jag att ge de frånvarande eleverna tillfälle att svara i enkäten på nästföljande lektion. Eleverna informerades innan om att det var frivilligt att svara på enkäten, och att jag var tacksam för om de som svarade gjorde det så ärligt som möjligt.
Jag hade ingen tidsbegränsning annat än den ordinarie lektionstiden, som vid tillfället var 45 min första tillfället och 55 min andra tillfället.
Sammanställningen har gjorts i en databas i excel, och datan har sedan sammanställts i dels diagram, dels tabeller beroende på vilket som passat bäst för ändamålet.
4.3.2 Elevintervjuerna
Vid intervjutillfället informerade jag eleven om vad jag skulle använda resultatet till, och frågade även om jag fick lo v att använda bandspelare för att banda intervjun. Jag förklarade att jag efter intervjun få möjlighet att läsa igenom en transkribering av intervjun för att kontrollera att jag uppfattat dem rätt. Jag betonade att det var frivilligt att ställa upp och att de när som helst skulle kunna avbryta intervjun om de inte ville vara med längre.
4.3.3 Bortfall
Tabell 1 Bortfall i enkäten Angett 2 svarsalternativ på en fråga Svarat på fråga han skulle hoppat över Varit inkonsekvent Markerat mellan två alternativ Elev nr 1 1 2 1 Elev nr 2 1 Elev nr 4 1 Elev nr 9 2 1 Elev nr 12 1 Elev nr 13 2 Elev nr 14 1 Elev nr 15 1 Totalt 7 3 2 2
När jag har tolkat dessa felaktiga svar har jag gjort det på två sätt, beroende på hur eleven fyllt i. Handlar det om att ge två svarsalternativ där jag begärt ett, har jag uteslutit det aktuella svaret ur undersökningen. Detta gäller även om eleven markerat mellan två alternativ. Har eleven varit inkonsekvent och svarat på frågor han inte skulle ha svarat på, eller gett svar på två frågor som inte stämmer överens (det kan till exempel handla om att eleven först angett att han inte använt en viss funktion alls, och sedan svarat att funktionen var enkel att använda) så har jag valt att utgå från att svaret på den av frågorna som kommer först i enkäten är rätt ifyllt.
5 Resultat och analys
5.1 Inledning
Mitt syfte med detta arbete är undersöka hur elever använder sig av datorstöd i matematik och utifrån det besvara två frågeställningar:
- Är det någon speciell funktion inom datorstödet som eleven är mer benägen att använda än övriga?
- Kan man utröna vad är det som påverkar en elev till att använda sig av webbaserat datorstöd i matematik?
En fullständig sammanställning över resultatet på enkäten och en sammanfattning av intervjuerna finns att läsa i Bilaga 5 respektive 6.
5.2 Hur har eleverna använt datorstödet? Är det någon funktion som eleverna är mer benägna att använda än andra?
För att få svar på den frågan har jag tittat på enkäten utifrån i huvudsak fyra frågor: - var de har använt det
- när de använt det - hur ofta de använt det
- vad de har använt för funktioner.
När det gäller tidpunkt för användandet så har en majoritet, 70 %, angett att de enbart använt det under lektionstid, och 30 % angett att de använt det både på lektionstid och på annan tid. Dessa två resultat kombinerat med det faktum att 93 % angett att de har tillgång till internet hemma visar att en majoritet av eleverna gjort ett medvetet val att inte använda sig av stödet annat än på lektionstid.
Frågan som behandlar omfattningen av användandet visar att en majoritet, 64 %, har använt stödet vid enstaka tillfällen. Endast 27 % har använt det varje vecka och resterande 9 % använde det 1-2 ggr/mån.
När det gäller vilka funktioner de använt och i vilken omfattning de använt dem så visar resultatet att samtliga 11 st som besvarade frågan anger att de använt sig av avsnittsdiagnos i olika stor omfattning. Det är den klart mest utnyttjade funktionen. Nästan lika mycket utnyttjad är ”träna på”- uppgifterna, 8 av eleverna har använt den i någon omfattning. Lika många, 8 st, angav att de utnyttjat funktionen typuppgift, men ingen av dem angav omfattningen ”ofta”, vilket 2 gjorde på föregående funktion. De funktioner som använts minst är Interaktiv presentation och simuleringar. Här är andelen användare 6 respektive 5 elever och de flesta har angett omfattningen till enstaka gånger.
Figur 9 Diagram över utnyttjandet av de olika funktionerna
I vilken omfattning har du utnyttjat de olika funktionerna i datorstödet? 0 2 4 6 8 10 12 Interaktiv presentation Typuppgift Simulering
"Träna på" uppgift Avsnittsdiagnos
Enstaka gång Ibland
Ofta
Omfattningen av användandet vittnar också om detta. Majoriteten, 67 %, av de som använde datorstödet arbetade vid enkättillfället med kapitlet om Ekvationer och formler, och hade följdaktligen endast skrivit två prov under de ca 6 månaderna som gått mellan det att de fick tillgång till datorstödet och till de svarade på enkäten. I och med den låga användnings-frekvensen kan man anta att den största användningen låg i anslutning till proven, och att de då utnyttjade framför allt diagnoserna för att ta reda på vad de kunde.
5.3 Kan man utröna vad är det som påverkar en elev till att använda sig av webbaserat datorstöd i matematik?
5.3.1 Svar på specifika frågor
För att få svar på denna frågeställning har jag tittat på en rad olika aspekter för att försöka hitta faktorer som påverkar, direkt eller indirekt, en elev att använda sig av datorstöd i matematik. Dessa är till att börja med svaren på frågorna som behandlar om
- eleven har provat att använda det eller inte och varför han gjorde det valet? - eleven anser att det hjälpt till att förbättra hans kunskaper i matematik?
När det gäller hur många som provat visar enkäten att en majoritet (12 av 15 elever) valt att prova på att använda det. Av dessa har två av eleverna upplevt ett tvång, att de var tvungna att prova. De övr iga 10 har på något sätt gjort ett eget val att använda det, grundat på olika orsaker. Fyra av dem angav nyfikenhet som orsak. Detta kan man se som en inre motivation till att prova att studera matematik på ett nytt, annorlunda sätt. De tre som angav att de inte tyckte om att arbeta med bok har haft drivkraften att slippa göra något de inte gillar (arbeta med uppgifter i boken) och även det kan ses som en inre drivkraft.
När det gäller nyfikenhet så anses den vara en betydande faktor till varför man ska använda datorer i undervisningen. Genom att utnyttja den naturliga nyfikenheten som finns till datorer kan den leda till en högre motivation för inlärning.
Vanan att använda bok vid matematikstudier kan även bidra till att en elev inte arbetar med ett datorstöd i speciellt stor utsträckning. Detta framkom i de elevintervjuer jag gjorde. Flera av de intervjuade menade att när man ska lära sig något ska man använda sig av böcker. Man förstår bättre då och, framför allt, så har man gjort det sedan man började skolan. Här kommer traditionen in, eftersom boken som läromedel är så starkt förknippat med skolan och undervisning.
När det gäller lärobokens roll i sammanhanget så kan en negativ inställning till att använda bok få motsatt effekt. 3 elever uppgav att deras negativa inställning till att använda bok bidrog till att de valde att använda datorstödet. Detta är ett exempel på vikten av att kunna variera undervisningen. Tycker man inte om att använda sig av lärobok av någon anledning så kan vetskapen att få slippa det, och göra motsvarande moment med hjälp av andra läromedel oerhört inspirerande och motiverande och få eleven att ta ökat ansvar för sitt lärande.
I detta sammanhang är det också viktigt att titta på svårighetsgraderna på uppgifterna som eleverna ska arbeta med. I en av intervjuerna framkom det att eleven var generellt sett positiv till att använda datorstödet, men han upplevde att uppgifterna var för enkla och det ledde till att han inte tyckte att det gav något att använda sig av det.
När det gäller om användandet har påverkat deras kunskaper i matematik så är det en klar majoritet av eleverna som anser att det inte har gjort det, sju av 12 har svarat Nej på frågan som behandlade detta. Tre svarade att de var osäkra, och endast en angav att han ansåg att han kunde/förstod matematik bättre efter att han har använt det. Även detta påverkar naturligtvis motivationen. Känner inte eleven att det leder till något direkt resultat så kommer han naturligtvis inte att använda sig av det i någon större utsträckning.
5.3.2 Gemensamma bakgrundsfaktorer
Förutom svaren på dessa raka frågor har jag även försökt att titta på om de som har provat respektive inte provat har gemensamma faktorer när det gäller bland annat förkunskaper i och inställning till matematik samt erfarenheter av datorstöd i dels matematik, dels övriga ämnen. För att kunna göra detta så har jag tittat på
- om de använt datorstödet utifrån deras betyg från åk 9 (fråga 1 och fråga 7)
- om de testat datorstödet utifrån deras inställning till matematik (fråga 5 och fråga 7) - om de testat datorstödet utifrån deras erfarenhet av datorstöd i undervisningen (fråga 2
respektive 3 och fråga 7).
Den första punkten presenteras i nedanstående tabell. Här var det inga större skillnader när det gäller om de testat eller inte. Bland de som hade betyg Godkänd var det ca 78 % som använt, medan motsvarande siffra bland de med Väl Godkänd var ca 83 %.
Den andra punkten presenteras i följande tabell:
Tabell 3 fördelningen provat/inte provat utifrån inställning till matematik Har du provat? Ja Nej Ej svarat Roligt 5 0 0 5 Mindre roligt 1 1 0 1 Tråkigt 1 0 0 1 Inställning till matematik Varken roligt eller tråkigt 2 1 1 4 9 2 1 n = 11
Här kan man se att samtliga elever som tycker det är roligt med matte valde att prova det, och att även den elev som markerat ”Tråkigt” valde att testa. Detta skulle kunna kopplas till nyfikenhet. Är man intresserad av ett visst ämne så kan man vara mer benägen att ta till sig nya sätt för att studera det.
När det gäller om tidigare erfarenhet av datorstöd i matematik påverkat konstaterar jag att endast två av eleverna hade sådan erfarenhet. Tabellen nedan visar dock att de som ej använt eller inte svarat tillhör gruppen som ej har använt datorstöd i matematik tidigare.
Tabell 4 Fördelningen provat/inte provat utifrån tidigare erfarenheter av datorstöd i matematik Har du provat? Ja Nej Ej svarat Använt tidigare 2 0 0 2 Tidigare erfarenhet av datorstöd i matematik Ej använt tidigare 10 2 1 13 12 2 1 n = 15
När det gäller erfarenhet av datorstöd i andra ämnen är fördelningen lite annorlunda. Här finns de som ej provat detta datorstöd med i båda grupperna:
Vad kan man dra för slutsatser av det här resultatet? Ja, det går egentligen inte att få någon direkt bild av hur olika bakgrundsfaktorer bidrar till att eleven väljer att använda sig av ett datorstöd i matematik. Detta är något som forskningen också tar upp på sätt och vis. Det poängteras starkt att datorn inte är ett universalmedel som fungerar på samma sätt för alla. Det som fungerar för en elev behöver inte fungera för en annan, även om de har en likartad bakgrund vad gäller förkunskaper i och inställning till matematik samt erfarenhet av datorstöd i skolan.
6 Diskussion och slutsatser
När jag ser resultatet från undersökningen så blir jag egentligen inte speciellt förvånad över den låga nyttjandegraden. Matematik ses av många som ett plugg-ämne, och elever som väljer yrkesprogram gör det oftast, enligt min erfarenhet, för att de vill utföra praktiskt arbete till skillnad från att läsa teoretiska ämnen. Många av dessa elever ser matematiken som ett nödvändigt ont och har bara ett enda mål: att få godkänt på kursen. Åtminstone kan man få det intrycket.
Som lärare kan jag se många fördelar med att använda ett sådant här datorstöd som komplement. Det aktuella stödet som eleverna använde var skapat utifrån den lärobok som de arbetar med, vilket gör det lättanvänt. De olika kapitelrubrikerna fanns även i datorstödet och de kan lätt hitta var de ska öva utifrån var de befinner sig i boken. Om en elev missat en lektiongenomgång kan han på egen hand ta igen det han/hon missat genom att titta på simuleringar av begrepp, svaga elever kan repetera ytterligare vid behov och duktiga elever kan arbeta i ett snabbare tempo, och hinner därmed fördjupa sig. Men detta har ingen större betydelse när eleven får ta ett så stort eget ansvar och inte klarar av att hantera det.
Ett stort problem med datorstöd är att eleven får tillgång till så mycket annat via datorn att det är lätt att bli distraherad. Som lärare är det svårt att ständigt ha koll på vad de arbetar med och många elever utnyttjar detta för att kunna göra andra saker, som till exempel att spela spel och surfa på internet, istället för att räkna matte. Det gör att även om det är möjligt att individualisera så ställer det också höga krav på eleven att klara av självständigt arbete. Klarar eleven inte det så har det ingen betydelse hur bra datorstödet är.
Ett annat problem som märks i denna undersökning är skillnaden mellan elevens och lärarens syn på inlärning och lärande. Som lärare har man i regel en holistisk syn, att eleven ska förstå vad han/hon gör och varför det blir på ett visst sätt. Detta för att kunskaperna ska bli till nytta i för eleven i till exempel arbetslivet. Eleven, däremot, visar sig ha en atomistisk syn på lärandet: att lära sig för prov, så att de åtminstone får godkänt för då behöver de aldrig mer räkna matematik. Vad händer då när dessa båda synsätt möts i ett klassrum?
Men behöver sättet som eleverna arbetat på i den här undersökningen vara ett dåligt sätt? I litteraturen så stod det bland annat att allt som eleven själv tog initiativ till och fick ut något var bra, och det är jag nog böjd att hålla med om. Får man bestämma själv så är det lättare att motivera sig till att arbeta.
visst sätt och då hade jag inte kunnat undersöka det jag ville. För det intressanta är ju om eleverna själva kan se fördelarna och välja att använda det. Om jag som lärare påverkar dem, och på så vis nästan tvingar dem, så är det ju egentligen vara en bok som ligger på nätet. En annan faktor som påverkat är att vi endast har tillgång till 4 datorer i vårt klassrum. Detta gör att det finns risk för att elever utnyttjat att de måste lämna klassrummet för att använda datorn, och på så sätt kunnat arbeta med annat istället för matematik. Detta eftersom jag omöjligen kan ha uppsikt på vad alla gör när de är utspridda över hela skolan. Å andra sidan har de alltid möjlighet att gå och sätta sig och arbeta med läroboken i till exempel biblioteket för att få lugn och ro, eller i studiehallen för att kunna samarbeta med en kompis och då har jag lika lite kolla på vad de gör i alla fall.
Min slutsats är att datorstöd av den här typen är ett kärnfullt läromedel att använda om eleven själv känner det meningsfullt. Även om jag som lärare kan se fördelen med att till exempel kunna använda simuleringar av olika slag så hjälper det föga om eleven själv inte ser någon mening med det. Detta gör det svårt att på förhand avgöra om en elev har nytta av att använda det eftersom han eller hon först måste få möjlighet att testa och avgöra om det är något att fortsätta arbeta med.
6.1 Metoddiskussion
I enkätundersökningen uppstod det ett visst bortfall. Vad beror detta bortfall på? Först och främst har det med frågeformuleringen att göra. Är frågan skriven på ett sätt så att det inte klart framgår att det till exempel förväntas att det bara markeras ett svar så kan det naturligtvis leda till att besvararen markerar flera alternativ. ”Träna på” uppgifter kan till exempel vara både för enkla och för svåra, beroende på vilket kapitel som behandlas. Om en fråga är felformulerad bör dock andelen elever som besvarat fel vara betydligt större än vad den är på dessa frågor. På de frågor som detta skett är det endast en elev per fråga som besvarat frågan på detta felaktiga sätt. Detta gör att man kan anta att de inte förstått frågan ordenligt.
När det gäller att svara på en fråga som eleven skulle ha hoppat över, så står det klart och tydligt innan aktuell fråga vem som ska besvara den. Har de ändå valt att svara på frågan kan man anta att de inte förstått att de inte skulle besvara den.
Detta då undersökningsgruppen var förhållandevis liten, och ett bortfall på 25 % skulle göra det svårt att dra några slutsatser ur resultatet. Detta kan givetvis påverka resultatet på enkäten, men även om de visste att de skulle få svara på en enkät så visste de inte när, varför jag inte tror att någon höll sig borta för att de inte ville visa att de inte ville svara på enkäten.
Skulle jag kunnat använda en annan metod för att få fram ett bättre resultat? I och med att det handlar om att generalisera resultatet så är jag benägen att svara nej på denna fråga. Däremot kan det diskusteras om undersökningsgruppen är för liten för den här typen av undersökning. I och med att de bara var 16 till antalet i elevgruppen och en elev var borta båda lektionerna som enkäten lämnades ut så var ju bortfallet redan där drygt 6 %. När det sedan var flera frågor som ifylldes fel så blev ju bortfallet i vissa fall relativt stort.
6.2 Utvecklingen i framtiden
Referenser
Farkell-Bååthe, Sonja (2000) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel: effekter och erfarenheter
av datorstöd i matematik; Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande,
Lärarhögskolan,
Jedeskog, Gunilla (1993) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel; Lund: Studentlitteratur, Jedeskog, Gunilla (1998) Datorer, IT och en förändrad skola; Lund: Studentlitteratur, Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2004) Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning; Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Johansson, Magnus. Hildén, Anita. Nilsson, Christer. & Thorell, Mia. (2000) Att bedömma
pedagogisk programvara. Rapport från projektet ”Utprovning och relevansbedömning av IT-baserade läromedel inom lärarutbildningen”, Stockholm, Rådet för högskoleutbildning.
Tillgänglig på Internet: http://www.rhu.se/activities/projects/financed_projects/i-j/johansson_magnus_97_report.pdf [Hämtad 2006-03-05]
Juhlin Svensson, Ann-Christine (1998) Lärandets medel och miljö: en studie av
informationsteknik och läromedel i gymnasieskolan; Stockholm: HLS,
Lindh, Jörgen (1997) Datorstödd undervisning i skolan: möjligheter och problem Lund: Studentlitteratur,
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning; Lund: Studentlitteratur
Stigmar, Martin (1997) Lär man bättre med datorer? Datorn i utbildningen 3 [Elektronisk version] Tillgänglig på Internet: http://www.diu.se/nr3-97/nr3-97.asp?artikel=larman
[Hämtad 2006-03-06]
ThEducation AB (2006). Pedagogik för nätet [www dokument]. URL http://www.theducation.se
Bilaga 1
Enkät angående användandet av webbstöd i Matematik A
Du har sedan september 2005 haft tillgång till ett webbaserat datorstöd i kursen
Matematik A. Jag skulle nu vilja veta om du har använt dig av datorstödet och, om så är fallet, vad du tyckte om att använda det. Det är frivilligt att delta i undersökningen, men om du väljer att delta så vill jag att du fyller i den så noggrant som möjligt.
Du svarar på frågorna genom att sätta kryss i parentesen, se exempel: Vilken årskurs går du? ( ) åk 1 ( X ) åk 2 ( ) åk 3 Tack på förhand!
Bilaga 1
Bakgrund
1) Ditt betyg från åk 9: ( ) G ( ) VG ( ) MVG
2) Har Du använt datorstöd i matematik i grundskolan? ( ) Ja ( ) Nej
3) Datorstöd i andra ämnen:
a) Har du använt datorstöd i annat ämne än matematik? ( ) Ja ( ) Nej b) Om svaret var ja på fråga 3a, vilket/vilka ämnen? _________________________
4) Har du tillgång till dator med Internet hemma? ( ) Ja ( ) Nej
5) Vad tycker du om matematik? ( ) roligt
( ) mindre roligt ( ) tråkigt
( ) varken roligt eller tråkigt
6) I Matematik A håller jag just nu på med kapitel ( ) Procent
( ) Statistik
( ) Ekvationer och formler ( ) Geometri
Bilaga 1
Användande av datorstöd i matematik
7) Har du provat datorstödet, dvs varit inloggad minsten gång? ( ) Nej ( ) Ja
Fråga 8 besvaras av de som svarade Nej på fråga 7
8) Vilken var den största orsaken till att du valde att inte prova datorstödet? ( ) Fick inte tillräckligt mycket hjälp för att komma igång
( ) Föredrar att arbeta med bok
( ) Har ej tillräckliga kunskaper i att hantera en dator ( ) Har ej fått tillgång till dator i skolan
( ) Annan orsak ______________________________________________________ Fråga 9– 18 besvaras av de som svarade Ja på fråga 7
9) Vad gjorde att du valde att prova datorstödet? ( ) Jag var nyfiken
( ) Jag tycker inte om att arbeta med bok ( ) Jag uppfattade att jag var tvungen att prova
( ) Annan orsak ______________________________________________________ 10) Hur uppfattar du användandet av datorstödet som arbetssätt för att lära dig
matematik?
( ) ett annorlunda sätt att lära sig matte på ( ) ett roligt sätt att lära sig matte på ( ) ett tråkigt sätt att lära sig matte på
( ) annan uppfattning __________________________________________________ ( ) ingen uppfattning
11) Var har du använt datorstödet? ( ) enbart i skolan
( ) enbart annan plats än skolan ( ex hemma) ( ) båda i skolan och på annan plats
12) När har du använt datorstödet? ( ) enbart på lektionstid
( ) enbart annan tid än lektionstid ( ) både på lektionstid och annan tid
13) Hur ofta har du använt dig av datorstödet, i genomsnitt? ( ) mer än 5 tillfällen per veckan
( ) mellan 2-5 tillfällen per veckan ( ) 1-2 tillfällen per vecka
( ) inte varje vecka, dock 1-2 gånger per månad ( ) enstaka tillfällen
Bilaga 1
15) Markera i vilken omfattning du har utnyttjat de olika funktionerna i datorstödet: Ofta Ibland Enstaka gång Aldrig Interaktiv presentation ( ) ( ) ( ) ( )
Typuppgift ( ) ( ) ( ) ( )
Simulering ( ) ( ) ( ) ( )
”Träna på” uppgift ( ) ( ) ( ) ( )
Avsnittsdiagnos ( ) ( ) ( ) ( )
16) När du använt de olika funktionerna, upplevde du dem som enkla eller
svåra/krångliga att arbeta med (se exempel på de olika funktionerna på sid 4-5)? Enkel Svår/krånglig Har ej använt
Interaktiv presentation ( ) ( ) ( )
Typuppgift ( ) ( ) ( )
Simulering ( ) ( ) ( )
”Träna på” uppgift ( ) ( ) ( )
Avsnittsdiagnos ( ) ( ) ( )
17) När du använt de olika funktionerna, hur upplevde du i allmänhet svårighetsgraden på uppgifterna?
För enkel Lagom För svår Ingen uppfattning Interaktiv presentation ( ) ( ) ( ) ( )
Typuppgift ( ) ( ) ( ) ( )
Simulering ( ) ( ) ( ) ( )
”Träna på” uppgift ( ) ( ) ( ) ( )
Avsnittsdiagnos ( ) ( ) ( ) ( )
18) Har arbetet med datorstödet gjort att Du förstår/kan matematik bättre nu än innan? ( ) Ja
( ) Nej
( ) Vet ej, osäker
Fråga 19 - 20 besvaras endast av de som svarade Ja på fråga 18
19) Vilken funktion i datorstödet tror Du har bidragit mest till att Du förstår/kan bättre? ( ) Interaktiv presentation
( ) Typuppgift ( ) Simulering
( ) ”Träna på” uppgift ( ) Avsnittsdiagnos
20) a) Förklara vad det är du förstår bättre efter att ha använt datorstöd.
Bilaga 1
Exempel på Interaktiv presentation
Exempel på typuppgift
Bilaga 1
Exempel på ”Träna på” uppgift
Bilaga 2
Elev:
Bra
Använt tidigare?
Provat?
Ja
Nej
Ja?
Nej?
Varför?
Hur tyckte du om att
arbeta på det sättet?
Dåligt
Vad är bra/dåligt?
Har du fortsatt?
Varför?
Ja
Nej
Hur arbetar du?
(Bok+stöd alt enbart stöd)
Bilaga 3
Introduktion till webbstödet thEducation.
Du har tilldelats följande inloggningsuppgifter: Kurs:Namn:
Användarnamn: Lösenord: Inloggning
Gå in på hemsidan www.theducation.se. Där hittar du en länk för inloggning till webbstödet. Lösenordet du fått är ett engångslösenord, så när du loggar in första gången anger du det och får sedan byta till ett som du själv hittat på OBS! Tänk på att användarnamn och lösenord är personliga och FÅR EJ LÄMNAS UT TILL ANNAN PERSON.
I övrigt gäller samma regler som för den övriga datoranvändningen på Kunskapskällan.
Startsidan
När du är inloggad ser du din startsida. Där hittar du länkar till de olika delar som behandlas på kursen. Du hittar även studiestatistik där resultatet från de olika diagnoserna du kan göra sparas. De resultat som du gör på diagnoserna kan även vi lärare se när vi loggar in på kursen.
De olika avsnitten
Varje avsnitt är upplagt på liknande sätt. När du valt ett avsnitt kommer du till en inledande sida. Där hittar du länkar till de olika delmomenten som behandlas. När du sedan klickar dig in på ett delmoment hittar du sex olika typer av aktiviteter:
Simulering Här kan du simulera olika exempel för att få en ökad förståelse för det aktuella begreppet
Interaktiv presentation Här kan du följa hur ett problem löses genom att gå igenom ett antal steg
Typuppgift Här kan du lösa ett exempel på egen hand. Här kan du välja att ta fram en ledning till att lösa problemet, ta fram själva lösningen eller enbart ta fram svaret Träna på-uppgift Här kan du träna ytterligare på att lösa problem
genom att skriva i lämpligt svar och sedan välja att rätta uppgiften.
Bilaga 4
Herrljunga den 19 april 2006
För kännedom
Detta brev skickas ut till föräldrarna till eleverna i åk 1 på El- respektive Industriprogrammet på Kunskapskällan i Herrljunga. Anledningen är att informera om en undersökning som eleverna kommer att erbjudas deltaga i.
Undersökningen behandlar datorstöd i matematik och består av dels en enkät, som samtliga berörda elever kommer att ombedas besvara, dels intervjuer av ett urval av elevgruppen. Deltagandet är frivilligt och kommer att vara anonymt.
Resultatet av undersökningen kommer att presenteras och bearbetas av undertecknad i ett examensarbete vid lärarutbildningen, och kommer förhoppningsvis bland annat att beskriva hur elever på yrkesprogram i gymnasiet använder datorstöd på kursen Matematik A.
Vid frågor är Ni välkommen att kontakta mig.
Med vänlig hälsning
Monica Svensson
Lärare i data/matematik vid Kunskapskällan Telefon arbetet: (borttaget pga publicering)
Bilaga 5
Redovisning av enkätresultatet
1) Ditt betyg från åk 9: ( 9 ) G ( 6 ) VG ( 0 ) MVG
2) Har Du använt datorstöd i matematik i grundskolan? ( 2 ) Ja ( 13 ) Nej
3) Datorstöd i andra ämnen:
a) Har du använt datorstöd i annat ämne än matematik? ( 10 ) Ja ( 5 ) Nej
b) Om svaret var ja på fråga 3a, vilket/vilka ämnen? Data; Engelska; Leta fakta, skriva uppsatser; Engelska; Svenska; Datorkunskap; I de flesta, fakta, word osv; No, So Matte
4) Har du tillgång till dator med Internet hemma? ( 14 ) Ja ( 1 ) Nej
5) Vad tycker du om matematik? ( 5 ) roligt
( 2 ) mindre roligt ( 1 ) tråkigt
( 4 ) varken roligt eller tråkigt
6) I Matematik A håller jag just nu på med kapitel ( 0 ) Procent
( 0 ) Statistik
( 10 ) Ekvationer och formler ( 4 ) Geometri
( 1 ) Grafer och funktioner ( 1 ) Är färdig med kursen
7) Har du provat datorstödet, dvs varit inloggad minst
en gång? ( 2 ) Nej ( 12 ) Ja
Fråga 8 besvaras av de som svarade Nej på fråga 7
8) Vilken var den största orsaken till att du valde att inte prova datorstödet? ( 1 ) Fick inte tillräckligt mycket hjälp för att komma igång
( 0 ) Föredrar att arbeta med bok
( 0 ) Har ej tillräckliga kunskaper i att hantera en dator
( 0 ) Har ej fått tillgång till dator i skolan
Bilaga 5
Fråga 9– 18 besvaras av de som svarade Ja på fråga 7 9) Vad gjorde att du valde att prova datorstödet?
( 4 ) Jag var nyfiken
( 3 ) Jag tycker inte om att arbeta med bok ( 2 ) Jag uppfattade att jag var tvungen att prova
( 2 ) Annan orsak _____________________________________________________
10) Hur uppfattar du användandet av datorstödet som arbetssätt för att lära dig matematik? ( 5 ) ett annorlunda sätt att lära sig matte på
( 1 ) ett roligt sätt att lära sig matte på ( 3 ) ett tråkigt sätt att lära sig matte på
( 2 ) annan uppfattning:Roligare att plugga vid datorn; Lättare ( 2 ) ingen uppfattning
11) Var har du använt datorstödet? ( 8 ) enbart i skolan
( 1 ) enbart annan plats än skolan ( ex hemma) ( 3 ) båda i skolan och på annan plats
12) När har du använt datorstödet? ( 8 ) enbart på lektionstid
( 0 ) enbart annan tid än lektionstid ( 4 ) både på lektionstid och annan tid
13) Hur ofta har du använt dig av datorstödet, i genomsnitt? ( 0 ) mer än 5 tillfällen per veckan
( 1 ) mellan 2-5 tillfällen per veckan ( 2 ) 1-2 tillfällen per vecka
( 1 ) inte varje vecka, dock 1-2 gånger per månad ( 7 ) enstaka tillfällen
14) Vilket/vilka kapitel har du använt datorstödet på? ( 8 ) Procent
( 7 ) Statistik
( 4 ) Ekvationer och formler ( 2 ) Geometri
( 2 ) Grafer och funktioner
15) Markera i vilken omfattning du har utnyttjat de olika funktionerna i datorstödet: Ofta Ibland Enstaka gång Aldrig Interaktiv presentation ( 1 ) ( 0 ) ( 5 ) ( 5 )
Typuppgift ( 0 ) ( 2 ) ( 6 ) ( 3 )
Simulering ( 0 ) ( 2 ) ( 3 ) ( 6 )
”Träna på” uppgift ( 2 ) ( 2 ) ( 4 ) ( 3 )
Bilaga 5
16) När du använt de olika funktionerna, upplevde du dem som enkla eller svåra/krångliga att arbeta med (se exempel på de olika funktio nerna på sid 4-5)?
Enkel Svår/krånglig Har ej använt
Interaktiv presentation ( 6 ) ( 1 ) ( 5 )
Typuppgift ( 7 ) ( 2 ) ( 3 )
Simulering ( 5 ) ( 1 ) ( 6 )
”Träna på” uppgift ( 7 ) ( 2 ) ( 3 )
Avsnittsdiagnos ( 8 ) ( 2 ) ( 1 )
17) När du använt de olika funktio nerna, hur upplevde du i allmänhet svårighetsgraden på uppgifterna?
För enkel Lagom För svår Ingen uppfattning Interaktiv presentation ( 2 ) ( 4 ) ( 2 ) ( 2 )
Typuppgift ( 2 ) ( 5 ) ( 2 ) ( 2 )
Simulering ( 2 ) ( 3 ) ( 2 ) ( 2 )
”Träna på” uppgift ( 2 ) ( 5 ) ( 2 ) ( 2 )
Avsnittsdiagnos ( 3 ) ( 5 ) ( 2 ) ( 2 )
18) Har arbetet med datorstödet gjort att Du förstår/kan matematik bättre nu än innan? ( 1 ) Ja
( 7) Nej
( 4 ) Vet ej, osäker
Fråga 19 - 20 besvaras endast av de som svarade Ja på fråga 18
19) Vilken funktion i datorstödet tror Du har bidragit mest till att Du förstår/kan bättre? ( 0 ) Interaktiv presentation
( 0 ) Typuppgift ( 0 ) Simulering
( 0 ) ”Träna på” uppgift ( 0 ) Avsnittsdiagnos
20) a) Förklara vad det är du förstår bättre efter att ha använt datorstöd.
(Inget svar)
b) Hur tror du att funktionen du valde i fråga 19 har bidragit till att du förstår bättre.
Bilaga 6
Redovisning av intervjuer Elev A
Eleven hade ingen erfarenhet av att använda datorstöd i matematikstudier sedan högstadiet, men hade använt dator som stöd i andra ämnen under studierna på gymnasiet. Det hade då handlat om ordbehandling och informationssökning. Han tyckte att själva arbetssättet var ”ganska gôtt” (citat från intervjun) eftersom han tillbringade en hel del tid framför datorn på sin fritid. Det var, menade han, mycket lättare att logga in på denna sidan en stund än att plocka undan tangentbordet och ta fram matteboken. Han tyckte dock att uppgifterna var i enklaste laget. De funktioner han hade provat hade frågor med svarsalternativ där man skulle markera rätt svar, och det var ingen utmaning för honom. Han hade föredragit att man programmerat hemsidan på ett annorlunda så att man inte hade kunnat gissa sig till svaren på uppgifterna.
Han hade inte använt det i någon större omfattning, och den största orsaken var, enligt han, att han helt enkelt glömde bort det. Hans ambition var att bli färdig med boken så fort som möjligt och då föll det i glömska.
På frågan om han upplevde att det var någon skillnad på att arbeta på det här sättet gentemot det traditionella sättet1 så tyckte han att det för hans del inte var någon direkt skillnad.
Elev B
Eleven hade ingen erfarenhet av att använda datorstöd i matematik sedan högstadiet, men använde regelbundet ett datorstöd på den kurs i engelska han för närvarande läste på gymnasiet. Det var ett program för glosträning, där de fick läsa ett ord på svenska och sedan skriva i den engelska översättningen. Han hade provat det aktuella datorstödet i matematik men tyckte inte att det var något som passade honom. Han upplevde det lättare att läsa i en bok än att läsa på en bildskärm och använda pekdon, men sa även att han var van vid att använda bok vid studier och att han ville fortsätta med det.
Elev C
Eleven hade inte använt sig av datorstöd av den här typen i matematik i grundskolan, men hade använt datorn som stöd i andra ämnen. Det gällde då ordbehandling och informationssökning. Han hade provat datorstödet men tyckte att det var sämre än att arbeta i boken så han hade inte använt sig av det i någon större omfattning, och då främst i början när han fick tillgång till det. På frågan varför det är sämre än i boken svarade han att det var bättre upplagt i boken och ”Jag har lärt mig så, och då tycker jag att det ska vara så” (citat från intervjun). Han tyckte också att ” det fastnade bättre i huvudet när jag läste i en bok än på en
skärm” (citat från intervjun). Det fanns dock en del som han hade uppskattat i datorstödet och
det var Avsnittsdiagnoserna, boken hade inte diagnoser på detta sätt. Den förklarande delen tyckte han dock inte om.
En annan orsak till att han inte fortsatt använda det var att det var krångligt att komma åt det. Det krävs ett inloggningsnamn för att komma in på sidan och det var inte alltid han kom ihåg det.
Bilaga 6
en uppgift som eleverna gjort tidigare med Ahlgrens bilar2 som ett bra exempel där man kan använda datorn i matematiken, då som ett verktyg för att skapa ett diagram. Han föredrog att använda datorn som just ett verktyg för att utföra uppgifter snarare än att ha det som ett hjälpmedel för att lära sig matematik.
Elev D
Matematiska och systemtekniska institutionen SE-351 95 Växjö
