Examensarbetet i skogs- och träteknik
Trädslagsval och trädslagsförändring i
Krånge mellan åren 1864 – 2010/2011
Tree species selection and tree species change in Krånge between
the years 1864 – 2010/2011
Författare: Anna Bergqvist
Handledare, LNU: Claes-Göran Alriksson
Sammanfattning
Att vår skog idag ser ut som den gör är mer eller mindre orsakat av oss människor. I och med att vi började bruka skogen i större utsträckning kom vi också att påverka vad som skulle stå och växa där. Bara för att det
naturligt stått exempelvis tall på ett område är det inte alls säkert att det idag gör likadant. Trädslagsfördelningen har förändrats och förändringen pågår fortfarande runt om i landet. Det är vanligt att tall planteras på typiska granmarker av rädsla för skadeinsekter eller liknande, eller att lövträd får lämna plats åt den mer vinstgivande granen. Exemplen kan göras många och orsakas av olika anledningar.
Syftet med den här undersökningen var att beskriva trädslagsförändringen i Krånge skog mellan 1864 och 2010/2011. Vidare att reda ut var
utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsägare vid trädslagsval och vad styr dem? För att besvara frågorna jämfördes en Laga skifteskarta från år 1864 och ett ortofoto från 2010/2011. Vidare skickades en enkät ut till 18 skogsägare i Krånge.
Trädslagsförändringen identifierades genom att jämföra och tolka Laga skifteskartan och ortofotot i ett geografiskt informationssystem (GIS). Totalt analyserades 237 bestånd om totalt ca 305 ha i Laga skifteskartan, vilka var spridda över hela Krånges skog.
Resultatet visade bland annat att många avdelningar som i mitten av 1800- talet var bevuxna med gran har ersatts med tall. Antal avdelningar med tall hade ökat från 113 till 155 (37 %) under perioden, och antal avdelningar med gran hade minskat från 63 till 12 (81 %).
Skogsägarnas val av trädslag baserades främst på ståndortens egenskaper och tidigare trädslag. Valet påverkades inte av eventuella skaderisker eller andra orsaker.
Abstract
Syftet var att beskriva trädslagsförändringen i Krånge skog under perioden 1864 – 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsägare vid trädslagsval och vad styr dem? För att besvara frågorna jämfördes en Laga skifteskarta från år 1864 med ett ortofoto från 2010/2011. Vidare skickades en enkät ut till 18 skogsägare i Krånge.
Resultatet visade att många avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800- talet har ersatts med tall. Skogsägarna valde trädslag främst utifrån
ståndortens egenskaper och tidigare trädslag på platsen. Valet påverkades inte av eventuella skaderisker eller andra orsaker.
Nyckelord;
Trädslagsval, trädslagsförändring, historiska kartor, Laga skifteskarta, GIS.
Förord
Detta examensarbete utgör sista delen av min utbildning på Skogs- och träprogrammet, 180 hp vid Linnéuniversitetet. Arbetet omfattar 15
högskolepoäng och genomfördes under vårterminen 2013. Idén grundar sig i mitt eget intresse för både nutida och historiska kartor. Det har varit både roligt och intressant att få se hur skogen och brukandet har förändrats genom åren inom ett område som jag dessutom nästan dagligen besöker.
Ett stort tack till mina handledare på Linnéuniversitetet, Claes-Göran Alriksson och Görgen Göransson, som efterhand hjälpt mig igenom hela arbetet. Även ett tack till kursansvarige Erika Olofsson som alltid funnits till hands vid frågor.
2013-08-29 Anna Bergqvist
Innehållsförteckning
Sammanfattning _______________________________________________ 2 Abstract _____________________________________________________ 3 Förord _______________________________________________________ 4 Innehållsförteckning ___________________________________________ 5 1. Introduktion ________________________________________________ 6
1.1 Bakgrund __________________________________________________ 6 1.2 Trädslagsval ________________________________________________ 6 1.3 Trädslagsfördelning och trädslagsförändring i Sverige _______________ 7 1.4 Trädslagsfördelning och trädslagsförändring i norra Sverige __________ 8 1.5 Markkrav och egenskaper hos tall, gran, contorta och björk ___________ 8 1.6 Trädslagens produktionspotential ______________________________ 10 1.6.1 Björk och gran __________________________________________ 10 1.6.2 Tall och gran ___________________________________________ 10 1.7 Betydelsen av trädslagsförändring och trädlagsval _________________ 11 1.8 Syfte och mål ______________________________________________ 11 1.9 Avgränsningar _____________________________________________ 11 2. Material och metod _________________________________________ 13
2.1 Studieområdet _____________________________________________ 13 2.2 Datainsamling _____________________________________________ 14 2.2.1 Laga skifteskarta från 1864 ________________________________ 14 2.3 Kartdataanalys _____________________________________________ 16 2.4 Enkätstudie ________________________________________________ 17 3. Resultat __________________________________________________ 18
3.1 Kartdataanalys _____________________________________________ 18 3.2 Enkätstudie ________________________________________________ 21 4. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 24
4.1 Slutsats ___________________________________________________ 26 5. Referenser ________________________________________________ 27 6. Bilagor ___________________________________________________ 29
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Att vår skog idag ser ut som den gör beror mer eller mindre på oss människor. Vi har genom århundraden brukat skogen för många olika ändamål som gynnat oss. Skogarna har fått lämna plats för jordbruksmark vid växande befolkning, och tillåtits att åter växa igen då behoven minskat.
Vår boskap har betat i skogen till nackdel för vissa trädslag. Vi har ”jagat”
vissa träd för speciella ändamål såsom björken vid framställning av pottaska eller tallen vid tjärframställning, ibland så hårt att det blivit skogsbrist. När sågverken började öka i antal och massa- och pappersindustrin tog fart i mitten av 1800-talet ökade genast behovet av virke och det i helt andra volymer. Sedan den tiden och fram till idag har skogbruket och dess brukande förändrats i rask takt. Enligt Ekelund och Hamilton (2001) så började de naturskogsliknande skogarna minska och ersättas med likformiga skötselskogar från mitten av 1800- talet och sedan stadigt fram tills idag.
I och med att vi började bruka skogen i större utsträckning kom vi också att påverka vad som skulle stå och växa där. Bara för att det naturligt stått exempelvis tall på ett område är det inte alls säkert att det idag gör likadant.
Trädslagsfördelningen har förändrats och gör det fortfarande dagligen på olika trakter runt om i landet. Vanligt kan vara att tall planteras på typiska granmarker av rädsla för skadeinsekter eller liknande, eller att lövträd får lämna plats åt mer vinstgivande gran. Exemplen kan göras många och orsakas av olika anledningar.
1.2 Trädslagsval
Hallsby (2013) formulerar ett tänkbart generellt mål för skogsföryngring på detta vis;
”Att till lägsta kostnad och med största möjliga säkerhet skapa ungskogar som uppfyller skogsbrukarnas och övriga samhällets krav”
Idag är den vanligaste föryngringsmetoden plantering, just för att den i de flesta fall fungerar bra och ger en snabb start och tillväxt. Likaså kan skogsägaren genom en plantering påverka genetiska ursprung,
trädslagsblandning, täthet och höjd direkt från början och inte bara genom urval av huvudstammar vid röjning och gallring. Men andra föryngringssätt skulle kunna fungera minst lika bra, allt beroende på skogsägarnas
önskemål, klimatet och markens förutsättningar (Hallsby, 2013).
I Skogsvårdslagstiftningen kan man i 6 § 2 Kap. föreskrifter och allmänna råd 2:5 läsa att trädslag ska användas som kan ge en tillfredställande
virkesproduktion med tanke på växtplatsens förutsättningar. Vidare i de allmäna råden står det att för bedömning av vilka trädslag som lämpar sig skall hänsyn tas till jordart, vegetationstyp, klimat, lutning och fuktighet.
Likaså bör risken för skador av viltbetning övervägas (Skogsstyrelsen, 2012).
I en rapport som jämför produktionspotentialen hos tall, gran och björk på samma ståndort (Bergqvist m.fl, 2005) beskrivs att trädslagsvalet också skall ta hänsyn till markens produktionsförmåga. Ett valt trädslag skall minst kunna producera 60 % av det bästa inhemska trädslagets produktion.
Utarbetade tabeller och råd finns för att underlätta detta val, bland annat i Tabell 1.
Tabell 1. Lämpliga trädslag på olika ståndorter (Fritt efter Bergqvist m.fl. 2005)
Torr Frisk Fuktig - blöt
Bördighet/
Markvegetationstyp Mycket god (Högört, lågört)
God (Grästyper)
Markfuktighet
Medelgod (Blåbär)
Gran, tall, björk, asp
Tall Mycket svag (Lavtyper)
Gran, tall, vårtbjörk, asp, klibbal
Gran, tall, björk, asp, klibbal
Gran, tall, björk, asp, klibbal
Gran, tall, vårtbjörk, asp
Tall, gran
Tall, gran Gran, tall, vårtbjörk, asp
Svag (Övriga ristyper)
Tall, gran Tall, gran, vårtbjörk Tall, gran, björk
Idag förekommer det att skogsägare väljer att istället för en föryngring av barr låta självföryngrad björk komma upp av rädsla för betningsskador men också på grund av låg ambitionsnivå. Sådana bestånd når sällan upp till hög produktion då sådana skogsägare också vanligen missköter även röjning och gallring. Skogsstyrelsen (2005) rekommenderar i boken Björk, Asp och Al att ett självföryngrat björkbestånd ofta behöver två röjningar och tre eller fler gallringar för att ge en hög produktion med god kvalitet.
1.3 Trädslagsfördelning och trädslagsförändring i Sverige
Riksskogstaxeringen (2012) har sedan 1920-talet samlat in uppgifter om den svenska skogen. Enligt deras statistik har virkesförrådet ökat från 1 719 milj.
m3sk i mitten av 1920-talet till ca 3100 milj. m3sk år 2010. Denna ökning spås bero på en förändring från ett hårt utnyttjade av skogarna i början av 1900-talet till dagens produktionsinriktade skötsel.
I Sverige finns naturligt mest gran och tall då större delen av landet ligger i den boreala regionen. Fram till 1970-talet var det främst granens
virkesförråd som ökade i omfattning. Därefter har tallens och lövträdens virkesförråd ökat medan granen minskat sin andel av virkesförrådet från 44
% vid 1990-talets början till 41 % under perioden 2007-2011 (Tabell 2).
Tabell 2. Virkesförråd fördelat på trädslag i hela landet (Fritt efter Riksskogstaxeringen, 2012).
Trädslag
1923-1929 1989-1993 2007-2011
Tall (%) 39,4 38,8 39,1
Gran (%) 41,0 44,2 41,0
Contorta (%) 1,0
Björk (%) 12,8 10,2 12,6
Virkesförråd fördelat på trädslag, hela landet (alla ägoslag) Tidsperiod
1.4 Trädslagsfördelning och trädslagsförändring i norra Sverige Trädslagsfördelningen ser olika ut i olika delar av landet. I Tabell 3 presenteras virkesförrådet fördelat på trädslag i Västernorrlands län, under tre olika tidsperioder. Jämfört med Sverige som helhet (Tabell 2) är andelen björk, contorta och gran något högre i Västernorrlands län och andelen tall i sin tur lägre.
Tabell 3. Virkesförråd fördelat på trädslag i Västernorrlands län (Fritt efter Riksskogstaxeringen, 2012).
Trädslag
1923-1929 1989-1993 2007-2011
Tall (%) 26,5 31,7 30,7
Gran (%) 51,5 52,2 47,8
Contorta (%) 3,1
Björk (%) 15,2 10,1 13,6
Virkesförråd fördelat på trädslag, Västernorrlands län (alla ägoslag) Tidsperiod
1.5 Markkrav och egenskaper hos tall, gran, contorta och björk
Tallen (Pinus sylvestris) är ett pionjärträdslag som vill ha mycket ljus. Den kan komma upp i en relativt hög tillväxt även på riktigt magra marker i Norrland. Bäst tillväxt och kvalitet får man på friska moränmarker. Blir markförhållanderna för goda riskerar man att få ett tallbestånd med dålig
stamform och grova kvistar. Artens djupa pålrot når långt ned i marken varför den klarar riktigt torra marker och är betydligt stormfastare än exemeplvis granen (Skogsstyrelsen, 2010). Enligt Hallsby (2013) har den typiska tallmarken tunt humustäcke och är ofta av ris- eller lavtyp. Tallen är tåligare än granen mot torka och frost men riskerar i mycket större
utsträckning att drabbas av viltbetning speciellt som ung, men även
svampinfektioner är vanliga. Konkurrens med lövträd är också mer påtaglig som ung individ.
Gran (Picea abies) är ett sekundärträdslag som accepterar skuggiga miljöer betydligt mer än tallen och har en svagare tillväxt i plant- ungdomsstadiet.
Granen trivs bäst på näringsrika marker av ristyp eller bättre med mycket rörligt markvatten och gärna finkorniga jordar. Granen tål sommartorka mycket dåligt till skillnad mot tallen. Den är frostkänslig speciellt på våren under plantstadiet varvid föryngring kan behövas under skärm. Andra
vanliga problem för granen är hög risk för stormfällning, rotröta och angrepp av granbarkborre (Hallsby, 2013).
Contortatallen (Pinus contorta) är ett kanadensiskt trädslag som inte funnits i våra skogar speciellt länge och är ett av de trädslag som på senare tid kommit att ersätta våra ursprungsarter främst för sin högre tillväxttakt. Arten infördes storskaligt omkring år 1970 som ett resultat av en befarad
virkesbrist (Elfving m fl. 2001). Lyckosamma odlingsförsök utökades och i 1979 års skogsvårdslag var man positiv till denna odling. Miljöföreträdare visade dock redan då oro för detta främmande trädslag och för en odling i större skala, då andra länder misslyckats med olika introduktioner av arter.
Som mest skedde under mitten av 80-talet en årlig skogsodling på 37 000 hektar. Senare delen av samma årtionde drabbades stora arealer av infektioner orsakade av svampen Gremmeniella abietina, vilka i sin tur ledde till restriktioner och regler för odling i fjällnära skog i norra Sverige (Ekelund m.fl 2001). Enligt Riksskogstaxeringen (2007-2011) utgörs ca 2,1
% av skogsmarksarealen i Sverige av contortatall och i
Skogsvårdslagstiftningen (2012) finns allmänna råd om att det endast ska föryngras högst 14 000 hektar per år av trädslaget. Enligt Hallsby (2013) så trivs contortatallen bäst på friska medelgrova till grova jordar. Den betas mindre än tallen och tål frost bättre men klarar inte av snötyngder eller starka vindar lika bra speciellt om den växer på fuktigare finkorniga marker.
Björk (Betula) finns i Sverige med tre arter - vårtbjörk (Betula verrucosa), glasbjörk(Betula pubescens)och dvärgbjörk (Betula nana). Vanligast är glasbjörken som finns i hela landet och växer på de lite fuktigare markerna.
Vårtbjörken finns också i hela landet utom i fjällskogarna. Båda arterna trivs bäst på näringsrik mjäla och moränmarker. Vårtbjörken vill dock ha mer ljus och kan växa på relativt torra marker men trivs bäst på friska blåbärsmarker med medelgrov textur och rörligt markvatten. Glasbjörken har mindre ljusbehov men vill ha mer näring och fuktighet, helst på friska örttyper. Den producerar sällan så mycket som vårtbjörken gör ens på de bästa markerna,
varför den arten är att föredra vid odling. Glasbjörken klarar till skillnad från vårtbjörken att också växa på periodvis översvämmade marker. Den är mycket mer stormtålig än granen, men riskerar att drabbas av röta, insekter samt viltbetning (Skogsstyrelsen, 2005).
1.6 Trädslagens produktionspotential
1.6.1 Björk och gran
I Mellansverige på medelgod mark producerar vårtbjörken ca 80-85 % av granens volymproduktion och glasbjörken 70-80 % av vårtbjörkens volymproduktion. På svaga marker producerar gran och vårtbjörk ungefär likvärdigt (Skogsstyrelsen, 2005). Bergqvist m.fl. (2005) kom däremot fram till att björken producerar betydligt sämre än ovanstående och endast i undantagsfall kan björk och gran komma upp i samma produktionsnivåer.
Om regeln om 60 % volymtillväxt ska tillämpas skulle björken egentligen inte tillåtas som rena bestånd förutom på vissa platser i norra Sverige.
Alternativet skulle istället kunna vara blandskogsmodeller av gran och björk eller tall och björk i samma höjd. Dessa skulle kunna producera nästan lika mycket som trädslagsrena barrbestånd. Dock krävs vanligen mer skötsel i sådana bestånd än i rena barrbestånd.
1.6.2 Tall och gran
Enligt Bergqvist m.fl (2005) är det vanligt att man planterar gran på mellansvaga - svaga boniteter där tall normalt skulle passa bättre.
Orsakernas till detta är rädsla för viltbetning, skador, virkeskvalitet, sämre prisutveckling och att tallen har lägre volymproduktion på vissa marker.
Man vet dock inte hur uthålligt granen producerar på svaga boniteter jämfört med tallen. Skogsstyrelsen har därmed också svårt att underkänna
granföryngringar på uppenbart felaktig mark, såsom torra och svaga tallmarker. Detta kan leda till att många skogar i framtiden kommer att producera sämre än de skulle kunna och vidare till en ekonomisk förlust.
Bergqvist m.fl (2005) visade att produktionspotentialen för tall var lägre än gran (60 %) vid ståndortsindex över G30. Under ståndortsindex G18 så hade däremot tallen högre produktionspotential. Skillnaden mellan trädslagen, kvoten mellan trädslagens produktionspotentialer var mindre i södra Sverige än i norra, troligen beroende på kärva klimatlägen. Skillnaden var störst i norr på medelgoda vegetationstyper.
Blandbestånd med tall och gran visade sig producera ett mellanting mellan de två trädslagens produktionspotentialer i trädslagsrena bestånd.
1.7 Betydelsen av trädslagsförändring och trädlagsval
Enligt Skogsvårdslagstiftningen skall trädslag användas som kan ge en tillfredställande virkesproduktion med tanke på växtplatsens förutsättningar.
Vidare skall hänsyn tas till jordart, vegetationstyp, klimat, lutning och fuktighet. Likaså bör risken för skador av viltbetning övervägas (Skogsstyrelsen, 2012).
Man har dock sett att trädslagsvalet, trädslagsförändringen och fördelningen regionalt följts av trender och tillfälliga skaderisker utan hänsyn till mark- och klimatförhållanden (Hallsby, 2013). Ett exempel är valet av gran på mellansvaga - svaga boniteter av rädsla för bland annt viltbetning och sämre virkeskvalitet, men utan kunskap om hur granen faktiskt producerar
långsiktigt på dessa marker.
På beståndsnivå påverkar trädslagsvalet kostnader och intäkter, överlevnad, framtida skötselbehov och omloppstid. Trädslagsvalet påverkar även
landskapet som helhet, som den biologiska mångfalden och landskapsbilden.
Då trädslagetsvalet och trädslagsförändringen har en sådan betydelse är det intressant att undersöka detta närmare inom ett specifikt geografiskt område.
Vidare är det intressant att reda ut hur dagens skogsbrukare resonerar kring valet av trädslag för att få en bild av hur omfattningen av olika trädslag kan se ut i framtiden.
1.8 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att beskriva trädslagsförändringen i Krånge skog mellan 1864 och 2010/2011. Vidare att reda ut var
utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsägare vid valet av trädslag och vad styr dem?
Frågeställningar;
- Hur har omfattningen av olika trädslag förändats mellan 1864 och 2010/2011 i Krånge skog?
- Vad styr trädslagsvalet hos skogsägare idag?
Målet är att ge en bild av de förändringar som skett mellan de två tidpunkterna och hur dagens skogsägare resonerar.
1.9 Avgränsningar
Studien avgränsades geografiskt till Krånges skogsmark, som ligger i byn Ramsele, Sollefteå kommun, Västernorrlands län.
Kartmaterialet avgränsade tidsspannet bakåt i tiden till år 1864. Tidigare kartor är otydliga och svårtolkade och har bristande information om trädslag.
För nutid användes senast tillgängliga kartmaterial och ortofoton. Halva ortofotot är taget 2010 och andra halvan är taget 2011, vilket resulterade i tidsperioden 1864 till 2010/2011.
2. Material och metod
Trädslagsförändringen i Krånge skog analyserades genom att jämföra en historisk karta och dess tillhörande beskrivningar från 1864 med ortofoton från 2010/2011 i ett geografiskt informationssystem (GIS). Information om skogsägares val av trädslag samlades in genom en enkät. Arbetet består således av två delar, en kartdataanalys och en enkätstudie.
2.1 Studieområdet
Krånge ligger i Ramsele, en by i Sollefteå kommun belägen i
Västernorrlands inland (Figur 1). Byn har en mycket lång historia flera tusen år bakåt i tiden. Man har hittat gamla lämningar från sommar- och
vinterboplatser samt hällmålningar som bevisar byns historiska betydelse.
Ramseles gamla kyrka är till exempel från 1200-talet. Under 1700- och 1800 talen var Ramsele en viktig marknadsplats där skatt betalades av folk från hela övre Ådalen. Andra halvan av 1800-talet var byn också en viktig plats för skogsnäringen och många skogsbolag hade sina kontor här.
På 1950-talet byggdes vattenkraften ut i och runt byn. Under en 25-årsperiod byggdes flera kraftverk och älvar drogs om. Då hade byn ca 7 000
innevånare, men idag bor ca 2 000 personer kvar i byn (Ramsele, 2011).
Figur 1. Ramsele. © Lantmäteriet Medgivande i2012/890
2.2 Datainsamling
Kartor som täckte området kring Krånge hämtades från Lantmäteriets digitala kartbibliotek och digitala arkiv med historiska kartor (Lantmäteriet, 2013).
Totalt hämtades två kartor och ett ortofoto:
- GSD-Terrängkarta från 2013 - Laga skifteskarta från 1864 - Ortofoto från 2010/2011.
2.2.1 Laga skifteskarta från 1864
Laga skifteskartan från 1864 hade tydligt uppdelade avdelningar med tillhörande beskrivningar (Figur 2 och 3). Dessa kunde visa
markanvändning, marktyper och trädslag inom området. I Laga skifteskartans beskrivning kunde t ex stå följande: (Figur 3):
- 358. Skogsmark, Skogsbeväxt nipa
- 359. Skogsmark, moland, bevuxen med tall - 360. Skogsmark, moland, bevuxen med tall - 361. Skogsmark, betesland
- 362. Skogsmark, betesland - 363. Skogsmark, betesland - 364. Skogsmark, svedja
- 365. Skogsmark, tjälland, bevuxen med gran - 366. Skogsmark, betesland
(Lantmäteriet, 2013).
Alla avdelningar hade inte trädslagsinformationen angiven och de som inte hade det uteslöts från studien. Även otydliga och svårtolkade avdelningar uteslöts däribland avdelningar med ”skogsbeväxt” som trädslagsangivelse.
Bland avdelningarna i exemplet ovan kunde således endast tre användas i studien, nämligen 359, 360 och 365 som alla har en trädslagsangivelse.
Bland de användbara avdelningarna i Laga skifteskartan plockades ytterligare några bort vid jämförelse med dagens ortofoto. Det var sådana som inte var enhetliga eller hade genomgått en större förändring såsom blivit avdelade där halva ytan utgjordes av kraftledningsgata, väg eller var
bebyggd. Även plantskogar och avverkade ytor plockas bort då de ej var tolkningsbara. Således användes inte hela Krånge skog, utan bara spridda ytor inom skogsområdet
Figur 2. Laga skifteskarta från 1864 till Krånge by. © Lantmäteriet Medgivande i2012/890 (Lantmäteriet, 2013).
Figur 3. Utdrag ur beskrivningen tillhörande Laga skifteskarta från 1864 till Krånge by. © Lantmäteriet Medgivande i2012/890 (Lantmäteriet, 2013).
2.3 Kartdataanalys
I GIS-programmet ArcGIS Desktop 10 (Esri 2013) georefererades först Laga skifteskartan mot GSD-Terrängkartan i referenssystemet SWEREF99 TM. Detta gjordes för att kunna göra överlagringsanalyser med de olika kartorna. Avdelningar med trädslagsangivelser skärmdigitaliserades, med Laga skifteskartan som bakgrund, och gränserna sparades sedan som ett eget lager i ArcGIS. Digitaliseringen gjordes med hjälp av verktyget Editor och Auto Complete Polygon. Till de digitaliserade avdelningarna sparades trädslagsattribut (tall, gran, björk, contorta eller tall/gran) och
avdelningarnas areal beräknades med verktyget Calculate Areas.
I ortofotot tolkades trädslagsfördelningen 2010/2011. Först exkluderades dock alla avverkade avdelningar, otydliga och ej enhetliga avdelningar. I kvarvarande avdelningar tolkades huvudträdslaget och ett trädslagsattribut sparades för varje enskild avdelning. Som stöd i tolkningsarbetet och som referensområden gjordes stickprovskontroller i fält i 30 avdelningar.
Utifrån sökningar i attributtabellerna framställdes sedan i ArcGIS och beräkningsprogrammet Excel kartor och diagram för jämförelser.
2.4 Enkätstudie
Enkäten (Bilaga 1) skickades ut till samtliga privata fastighetsägare och hushåll i Krånge i mars 2013. Några fastigheter hade delat ägandeskap i olika hushåll, varvid de olika ägarna då fick varsin enkät. Totalt skickades 18 enkäter ut med post inkluderade svarkuvert med porto. Av dessa svarade 17 fastighetsägare. Enkäterna behandlades anonymt. Inga medelvärden beräknades då antalet enkäter var så pass litet.
Enkäten innehöll sju frågor med fasta svarsalternativ och kryssrutor. Tre av frågorna var flervalsfrågor där respondenten hade möjlighet att välja flera alternativ. En fråga var något mer öppen och där hade respondenten möjlighet att kommentera sitt/sina svarsalternativ. Detta för att få en ökad förståelse för deras val.
3. Resultat
3.1 Kartdataanalys
Figur 4. Huvudträdslag på 237 användbara avdelningar i Krånge år 1864, där 113 avd. utgörs av tall, 63 av gran, 60 av tall/gran (T/G), 0 av contorta och 1 av björk.
© Lantmäteriet Medgivande i2012/890
Figur 5. Huvudträdslag på 237 avdelningar i Krånge år 2010/2011. Av dessa utgör 155 avd. av tall, 12 av gran, 66 av tall/gran, 0 av björk och 4 av contorta. © Lantmäteriet Medgivande i2012/890
Totalt omfattade kartdataanalysen och tolkningsarbetet 237 olika
avdelningar baserade på Laga skifteskartan. Dessa var spridda över hela Krånges skog. Till ytan omfattade alla avdelningar ca 305 hektar. År 1864 hade 113 avdelningar tall som huvudträdslag, 63 gran, 60 tall/gran (T/G), 1 björk och 0 contortatall (Figur 4).
År 2010/2011 hade 155 avdelningar tall som huvudträdslag, 12 gran, 66 tall/gran, 0 björk och 4 contortatall (Figur 5).
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Tall Gran Tall/Gran Björk Contorta
Antal avdelningar
Avdelningar och trädslag 1864 respektive 2010/2011
1864 2010/2011
Figur 6. Antal avdelningar fördelat på respektive huvudträdslag år 1864 och 2010/2011.
0 50 100 150 200 250
Tall Gran Tall/Gran Björk Contorta
Total areal (hektar)
Areal per trädslag 1864 respektive 2010/2011
1864 2010/2011
Figur 7. Total areal fördelad på trädslag år 1864 respektive 2010/2011.
Mellan 1864 och 2010/2011 var skillnaden störst avseende antal avdelningar och total areal för huvudträdslaget gran (Figur 6 och 7). År 1864 fanns 63 granavdelningar med en sammanlagd areal på 59 hektar. År 2010/2011 fanns 12 granavdelningar (81 % minskning) med en sammanlagd areal på 9 hektar (85 % minskning).
Mellan 1864 och 2010/2011 ökade antal avdelningar med tall som
huvudträdslag från 113 till 155 (37 % ökning). Arealen tall ökade från 170 till 203 hektar (19 % ökning). Blandbestånd med tall och gran ökade också något under tidsperioden från 60 till 66 avdelningar (9 % ökning) och från 76 till 88 hektar (14 % ökning).
Trädslagsförändringen från gran till tall hade en viss rumslig koncentration till den sydliga delen av studieområdet (Figur 4 och 5).
3.2 Enkätstudie
Av 18 utskickade enkäter till skogsägare inom det aktuella området svarade 17 personer (13 män och 4 kvinnor). De flesta var födda på 1940- och 50- talen, sex respektive sju stycken. En var född på 30-talet, två på 60-talet och en på 70-talet. Majoriteten respondenter ägde mellan 50 och 100 ha
produktiv skogsmark (Figur 8).
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0-50 50-100 100-150 150-200 200- mer
Antal ägare
Hektar produktiv skogsmark
Innehav av produktiv skogsmark
Figur 8. Respondenternas innehav av produktiv skogsmark.
De flesta hade ägt sin fastighet relativt lång tid. Nästan 50 % hade ägt sin fastighet mellan 20 – 30 år och 30 % längre än 30 år.
På flervalsfrågan om vad som påverkar valet av trädslag vid föryngring, svarade respondenterna i olika kombinationer (Figur 9). För de flesta
påverkades valet av ståndorten/växtplatsen (fuktighet, klimatförhållanden osv.) samt av vilket trädslag som tidigare vuxit i beståndet.
Endast en respondent valde svarsalternativet ”olika skaderisker” såsom insektsangrepp och snöbrott, och en respondent valde alternativet ”annat”.
Den respondent som valde ”annat” skulle börja med skogsbruksmetoden naturkultur, vilket innebär mindre föryngringsåtgärder som plantering.
Inte någon respondent valde trädslag utifrån tänkbar efterfrågan.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Antal svar
Trädslagsval
Figur 9. Vad som styr respondenternas trädslagsval vid föryngring.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Tall Gran Contorta Björk
Antal svar
Trädslagsinnehav
Figur 10. Idag förekommande trädslag på respondenternas fastigheter.
Idag förekommande trädslag hos respondenterna presenteras i Figur 10. Av respondenterna hade alla (17 stycken) tall på sin fastighet. Alla utom en hade gran och två hade contortatall.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Tall Gran Contorta Björk Inget alt.
Antal svar
Trädslag de undviker
Figur 11. Trädslag som skogsägarna i Krånge undviker att föryngra med.
På flervalsfrågan om det är någon av de idag vanligaste trädslagen tall, gran, contorta och björk som de så långt som det är möjligt undviker att föryngra med svarade respondenterna enligt Figur 11. Ingen av respondenterna angav tall eller gran och två angav björk, och menade att björken kommer av sig själv.
Vidare angav 14 contortan och skrev följande kommentarer;
- ”Dåligt på denna ort. Har provat några få, ca 2 hektar”.
- ”Dålig kvalitet, plus att skogsfloran försvinner”.
- ”Hör inte hemma här”.
- ”Contortan är inget ”ursprungsträdslag” på mina marker”.
- ”Ett träd som jag inte anser hör hemma i vår natur”.
- ”Ett främmande trädslag”.
- ”Har visat sig inte växa bra i detta område”.
- ”Dåligt rotsystem, bryts lätt av snötyngd och blåst”.
- ”Snön trycker ned stora flak av contorta inne i föryngringen. Den kan vara områden som är 50 * 50 meter. Jag jagar i stora
contortaplanteringar och det är väldigt många sådana skador.
Förmodligen är det dåligt rotsystem. Kanske var det fel på plantan?
Rotsnurr?”.
4. Diskussion och slutsatser
Resultatet av kartdataanalysen visade trädslagsförändringar i ett urval avdelningar under perioden 1864-2010/2011. Då avdelningarna var jämt utspridda inom studieområdet antas förändringsmönstret överensstämma med de delar av Krånge skog, som inte kunde analyseras.
Den mest markanta skillnaden i trädslagsförändringarna mellan 1864 och 2010/2011 var den för gran och tall. Antal avdelningar med tall hade ökat från 113 till 155 (37 %) och arealen hade ökat från 170 till 203 hektar (19
%). Antal avdelningar med gran hade däremot minskat från 63 till 12 (81 %) och arealen från 59 till 9 hektar (85 %) (Figur 6 och 7). Eftersom antalet blandbestånd av tall och gran dessutom i stort sett var oförändrat har alltså gran ersatts med tall genom åren. Frågan är varför? Kanske består Krånge mestadels av torrare och mindre bördiga marker, s.k. tallmarker och att trädslaget således bytts ut p.g.a. ståndortskrav och hopp om bättre tillväxt?
Men med tanke på att flera av de granavdelningar som ersatts med tall ligger i sluttningar eller kring fuktigare områden, som borde vara mer lämpade för gran, borde det finnas flera förklaringar. En skulle kunna vara rädslan för insekts- eller rötangrepp som ofta kan drabba gran. Å andra sidan drabbas ofta tall av betesskador. Möjligen kan också förändringen bero på att skiftena i Krånges skog är väldigt långsmala och att det funnits få
skogsbilsvägar. Detta kan ha medfört att skogsägarna har haft svårigheter med att utföra åtgärder i avdelningarna och då valt att gallra bort granen som klarar sig sämre än tall vid hög ålder. Ytterligare en tänkbar orsak till detta resultat kan vara att i mitten av 1800-talet var skogarna relativt ostörda. I sådana kommer granen som skuggtåligt sekundärträdslag att efterhand ta över efter ljuskrävande pionjärträd som tall. För att tall ska kunna föryngra sig där gran kommer underifrån krävs en typ av störning, exempelvis eld eller avverkning.
Enkätens svarsfrekvens var mycket hög. Av 18 utskickade enkäter
besvarades 17. Resultatet av enkäten torde därför vara mycket tillförlitligt avseende hur dagens skogsägare i studieområdet tänker och resonerar. De flesta hade relativt stor produktiv skogsmarksareal, mellan 50 – 100 hektar, och av respondenterna hade 50 % varit skogsägare i 20 – 30 år, och några längre än så. Skogsägarna borde under ägartiden ha kommit i kontakt med frågor om föryngring och trädslagsval flera gånger och vara bekanta med olika tillvägagångssätt.
Skogsägarna har idag de vanligaste trädslagen på sina marker: tall, gran och björk. Endast två av dem hade contortatall och hela 14 svarade att de inte skulle föryngra med det trädslaget. Inte heller de två skogsägarna som idag hade contortatallen på sina marker skulle föryngra med den igen.
En hade inte alls svarat på den frågan och två angav föryngring med björk.
Möjligen anses inte björk vara ett trädslag som man föryngrar med i dessa
trakter, utan snarare som något som kommer av sig självt och senare måste röjas bort. Genomgående är att contortatall inte kommer vara ett trädslag som ökar i stor omfattning i Krånge. Kanske är det, som några har nämnt som kommentar att contortatall växer dåligt just i detta område. Eller är det så att just den/de föryngringar som de refererar till planterades på för trädslaget olämplig mark och därmed blev tillväxten dålig.
Skogsägarnas trädslagsval verkar huvudsakligen baseras på ståndortens egenskaper såsom fuktighet och markförhållanden. Då borde risken för plantering på uppenbart fel marker vara liten, något som Bergqvist
m.fl.(2005) menar vara vanligt gällande gran på tallmarker. En förutsättning för att kunna välja trädslag utifrån ståndortens egenskaper är dock att
skogsägarna har kunskaper om de olika trädslagens ståndortskrav.
Ytterligare något som styrde trädslagsvalet var vilket trädslag som tidigare fanns i beståndet. Detta är säkert lämpligt i många fall, men kan också vara mindre lämpligt om ståndortsförhållandena förändrats eller nya skaderisker tillkommit. Eller finns ett annat trädslag som egentligen är mer anpassad för platsen och skulle kunna hålla en högre tillväxt. Men med tanke på att frågan var en flervalsfråga och flera respondenter valt både alternativet
”SI/Växtplatsen” och ”Tidigare trädslag” kan man anta att dessa skogsägare låter båda dessa parametrar väga in i beslutet, vilket torde minimera risken för att trädslag planteras på fel marker. Endast en skogsägare angav att risken för skador som insektsangrepp eller snöbrott påverkade
trädslagsvalet. Kanske man tänker på skaderisker först när beståndet blir äldre? Men skogsägaren hade även angett att ståndorten och tidigare trädslag vägdes in i beslutet. Att skogsägare väljer ett annat trädslag på grund av risken för betes- eller insektsskador verkar inte vara fallet i Krånges skogar.
Intressant är att flera skogsägare, som angett att de inte skulle föryngra med contortatall angav att det bl.a. berodde på att den lätt skadas av snö eller storm. Man hade dock inte valt svarsalternativet ”olika skaderisker” som vad som påverkade trädslagsvalet. Om anledningen var att man inte väljer att föryngra med contortatall p.g.a. skaderisker, borde även svarsalternativet
”olika svarsalternativ” valts.
Något motsägelsefullt är att antalet avdelningar med gran minskar från 1864 till 2010/2011 även om skogsägarna i studieområdet inte aktivt undviker detta trädslag. Eventuellt var vissa frågor i enkäten svårtolkade eller så tolkades avdelningars huvudträdslag i ortofotot fel. Om möjligheten funnits att använda ett IR-flygfoto istället för ett ortofoto kan osäkerheten i
bildtolkningen kunnat minimeras. Å andra sidan kontrollerades 30 avdelningar i fält som referenser, så tolkningarna i ortofotot borde vara relativt säker.
Det hade varit intressant att också undersöka närmare en förklaring till den rumsliga fördelningen av trädslagsförändringen (Figur 4 och 5) samt mer exakt i tid trädslagsförändringen skett mellan 1864 och 2010/2011. Detta
skulle öka förståelsen ytterligare för trädslagsförändringen och för skillnader i trädslagsval. Tyvärr fanns dock inte ett tidsmässigt utrymme för det i detta arbete, men skulle kunna undersökas närmare i ytterligare studier.
Det finns möjliga felkällor kopplad till enkäten i undersökningen som i viss mån kan ha påverkat resultatet. Respondenterna var i frågorna ”Vad har du för trädslag? Samt Vilket trädslag skulle du undvika?” låst till fyra fasta svarsalternativ: tall, gran, björk och contorta. Detta kan ha medfört att svaren blivit missvisande om någon exempelvis hade ett albestånd på sina marker eller undviker att föryngra med detsamma.
4.1 Slutsats
Det visade sig att granen har ersatts med tall i stor utsträckning även fast ingen skogsägare idag aktivt undviker detta trädslag. En förklaring till förändringarna kan vara att trädslagsvalen baserats på ny förståelse för ståndortskrav, rädsla för insekts- eller rötangrepp eller att tallen som pionjärträd fått fördel av att vi började bruka skogen i större utsträckning i mitten av 1800-talet.
Idag har skogsägarna i Krånge de vanligaste trädslagen på sina marker som är tall, gran och björk. Endast två har contortatall men de har inga planer på att åter föryngra med detta trädslag. Genomgående verkar contortatall vara ett trädslag som skogsägarna inte kommer att föryngra med i framtiden.
Det som styr trädslagsvalet för skogsägarna är ståndortens förutsättningar och vad som tidigare växte på platsen. Däremot är skaderisker som insektsskador, vind eller betesskador inget som påverkar valet av trädslag vid en föryngring idag.
Slutligen kan man konstatera att det torde vara liten risk att man i Krånge föryngrar med ett för trakten/platsen uppenbart felaktigt trädslag med tanke på vad skogsägarna i enkäten säger styr trädslagsvalet.
5. Referenser
Bergqvist, J. Ekö, P-M. Elving, B. Johansson, U. Thuresson, T. (2005).
Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort. Jönköping, Skogsstyrelsen, Rapport 19. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.16. [http://shop.textalk.se/shop/9098/art7/4646107-d49e4f- 1753-1.pdf]
Ekelund, H & Hamilton, G. (2001) Skogspolitisk historia. Jönköping, Skogsstyrelsen, Rapport 8A. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.03.
[http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art45/4646045-67b381-1695.pdf]
Elfving, B., Ericsson, T. Rosvall, O. 2001. The introduction of lodgpole pine for wood production in Sweden – a review. Forest Ecology and
Management 141: 15-29.
Esri (2013) ArcGis Desktop 10. [http://www.esri.se]
Hallsby, G. (2013) Skogsskötselserien – Plantering av barrträd.
Skogsstyrelsen. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.03.
[http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-
bruka/Skogsbruk/Skogsskotselserien/Plantering-av-barrtrad/]
Lantmäteriet (2013) Historisk kartläggning. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.13. [http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-
information/Historiska-kartor/Historisk-kartlaggning/]
Lantmäteriet (2013) Historiska kartor. 22-RAM-177, Laga skifte 1864 Krånge by.
Länsstyrelsen (2013) Skiftesreformer och jordbrukets rationalisering.
Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.07.
[http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia- utveckling/jordbrukets-landskap/skiftesref-
jordbr/Pages/index.aspx?keyword=laga+skifte]
Ramsele.com (2011) Kort om bygden. Ramsele. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.17.
[http://www.ramsele.com/default.asp?path=31249,31535&pageid=46322]
Riksskogstaxeringen (2011) Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper inom ägargrupper 2007 – 2011. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.04.03.
[http://www.slu.se/Documents/externwebben/webbtjanster/statistik-om- skog/Tabeller/Svenska/07_11/T14_0711.pdf]
Riksskogstaxeringen (2012) Virkesförrådet fördelat på trädslag och diameterklasser - Alla ägoslag, 1923-1929, 1989-1993, 2007-2011.
Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.07.08.
[http://www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/statistik-om- skog/virkesforrad/virkesforrad-tabeller/]
Riksskogstaxeringen (2012) Virkesförråd. Tillgänglig elektronisk, Hämtad 2013.07.08. [http://www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/statistik-om- skog/virkesforrad/]
Skogsstyrelsen (2005) Björk, Asp och Al. Föryngring, skötsel och naturvård.
Jönköping, Skogsstyrelsen. ISBN 91-88462-67-6.
Skogsstyrelsen (2010) Grundbok för skogsägare. Jönköping, Skogsstyrelsen.
ISBN 978-91-88462-84-8.
Skogsstyrelsen (2012) Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012. Jönköping, Skogsstyrelsen. ISBN 987-88462-92-3.
6. Bilagor
Bilaga 1: Enkät om trädslagsval vid föryngring.
Bilaga 2: Sammanställning av trädslagsfördelningen år 1864 och 2010/2011.
BILAGA 1
Hej!
Jag heter Anna Bergqvist och läser tredje och sista året på min skogsutbildning på Linnéuniversitetet. Nu är jag i full färd med mitt examensarbete och skulle behöva din hjälp med att besvara några enkla frågor.
Jag har i mitt examensarbete valt att titta på hur stor del av
skogsmarksarealen i Krånge som utgörs av respektive trädslag år 1864 och 2013. En jämförelse kommer att göras för att se eventuella förändringar i fördelningen. Likaså är tanken att jag ska fundera kring vad utvecklingen pekar mot. Detta då genom att höra med skogsägarna hur de tänker vid en föryngringsåtgärd, vad styr trädslagsvalet?
Enkäten skickas till alla er som äger en eller flera fastigheter i Krånge och svaren kommer vara och behandlas helt anonymt.
Så jag vore väldigt tacksam om du/ni kunde ta er tid att svara på dessa 7 frågor och sedan skicka tillbaka svaren till mig. Eftersom det är relativt få fastighetsägare det handlar om är svarsfrekvensen ännu viktigare för mig än om fler skulle fått enkäten.
Bifogat är ett svarskuvert med adress och porto. Vore tacksam med ett svar så fort som möjligt.
Tack på förhand Mvh
Anna Bergqvist
Enkät om trädslagsval vid skogsföryngring.
1. Kön Man
Kvinna
2. Födelseår __________
3. Hur många hektar produktiv skogsmark äger du i Krånge?
0 - 50
50 - 100
100 – 150
150 – 200
200 eller mer ..
4. Hur länge har du varit skogsägare?
0 - 5 år
5 – 10 år
10 – 20 år
20 – 30 år
30 år eller mer ..
5. Vid en föryngringsåtgärd (plantering), vad är det som styr/bestämmer ditt val av trädslag för platsen/trakten? (Flera val är möjliga)
Ståndorten/växtplatsen (ex. fukt, mark, klimat osv)
Tidigare trädslag på trakten
Tänkbar efterfrågan
Olika skaderisker (ex. rädsla för insektsangrepp, snöbrott)
Annat. Vad? ____________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
6. Vad har du för trädslag idag på fastigheten/-erna (Flera val är möjliga)
Tall (Pinus sylvestris)
Gran (Picea abies)
Contorta (Pinus contorta)
Björk (Betula sp.)
7. Finns det något av våra idag vanligaste trädslag som du så långt som det går undviker att föryngra med? (Flera val är möjliga)
Tall (Pinus sylvestris)
Gran (Picea abies)
Contorta (Pinus contorta)
Björk (Betula sp.)
Varför?___________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
__________________________________________________
Tack för ditt medverkande!
BILAGA 2
Trädslag Antal avd. Areal tot. (ha) Minsta areal (ha) Största areal (ha) Medelareal (ha)
Tall 113 170,28 0,21 4,69 1,5
Gran 63 58,83 0,15 4,1 0,93
Tall/Gran 60 75,52 0,22 3,76 1,25
Björk 1 0,8 0,8 0,8 0,8
Contorta 0 0 0 0 0
Sammanställning av trädslagsfördelning från 1864
Trädslag Antal avd. Areal tot. (ha) Minsta areal (ha) Största areal (ha) Medelareal (ha)
Tall 155 203,36 0,15 4,69 1,31
Gran 12 8,51 0,26 1,68 0,7
Tall/Gran 66 87,6 0,24 4,1 1,32
Björk 0 0 0 0 0
Contorta 4 5,69 0,87 2,66 1,49
Sammanställning av trädslagsfördelning från 2010/2011
Institutionen för teknik 351 95 Växjö
tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40
