AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Obligatorisk hållbarhetsrapportering och dess påverkan på mängden hållbarhetsinformation
En kvantitativ studie på svenska företag
Michael Duberg & Fredrik Hellberg
2019
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C
Handledare: Fredrik Hartwig Examinator: Stig Sörling
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till medlemmarna i vår seminariegrupp som har hjälp oss att genomföra denna studie. Vi vill även tacka vår handledare Fredrik Hartwig som har varit till stort stöd under arbetets gång och väglett oss väl. Vi vill också tacka vår examinator Stig Sörling för bra feedback.
Tack!
Högskolan i Gävle – Januari 2019
_____________________ _____________________
Michael Duberg Fredrik Hellberg
Sammanfattning
Titel: Obligatorisk hållbarhetsrapportering och dess påverkan på mängden hållbarhetsinformation:
En kvantitativ studie på svenska företag
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Michael Duberg och Fredrik Hellberg
Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019-01-07
Syfte: Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas när hållbarhetsrapportering är obligatorisk.
Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ metod med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Vi har samlat in data med hjälp av innehållsanalys och sekundäranalys som sedan har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationskoefficient och multipel linjär regressionsanalys.
Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation, som vi förklarar med hjälp av tvingande isomorfism.
Bidrag: I denna studie bekräftar vi tidigare studier som menar att hållbarhetsinformation påverkas av reformer. Vi bekräftar även att tvingande isomorfism kan vara en anledning till varför företag rapporterar större mängd efter en reform. Vårt praktiska bidrag är att reformer kan vara ett effektivt sätt att få företag att rapportera större mängd hållbarhetsinformation.
Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att observera specifikt hur sanktioner påverkar mängden hållbarhetsinformation. Vi anser även att det skulle vara av intresse att i framtiden undersöka om ökningen i mängd hållbarhetsinformation är permanent eller om det enbart är en tillfällighet.
Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Reform, Sanktion, Obligatorisk hållbarhetsrapportering.
Abstract
Titel: The impact of mandatory sustainability reporting on the quantity of sustainability disclosures:
A quantitative study on Swedish firms
Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Michael Duberg and Fredrik Hellberg
Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019-01-07
Aim: The aim of this study is to explain how the quantity of sustainability information companies issue is affected when sustainability reporting is mandatory.
Method: This study is based on a quantitative method with a positivistic view and applies a
deductible research effort. The data in this study have been collected through a content analysis and secondary analysis. To analyze the data we have used descriptive statistics, Pearson's correlation and multiple linear regression analysis.
Conclusion: In this study we have come to the conclusion that the introduction of mandatory sustainability reporting leads to companies reporting more sustainability information, which we explain by means of coercive isomorphism.
Contribution: In this study we confirm previous studies which conclude that sustainability
disclosure is affected by sustainability reforms. We also confirm that coercive isomorphism may be a reason why companies report more after a reform. Our practical contribution is that reforms can be an effective way of getting companies to report more sustainability information.
Suggestion for further research: Suggestion for further research is to study more specific how the sanction affect the quantity of sustainability information firms report. We would also suggest to research if the increase in sustainability information is temporary or permanent.
Keywords: Sustainability reporting, Reform, Sanction, Mandatory sustainability disclosure.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 1
1.3 Syfte ... 3
2. Referensram ... 4
2.1 Hållbarhet ... 4
2.2 Reform SFS 2016:947 ... 4
2.3 Hur liknande reformer påverkat företag ... 6
2.4 Hypotes ... 8
2.5 Institutionell teori ... 8
2.6 Motivering till kontrollvariabler ... 9
3. Metod... 11
3.1 Forskningsprocess ... 11
3.2 Insamling av empiri ... 12
3.3 Insamling av tidigare forskning ... 15
3.4 Operationalisering ... 15
3.5 Analysmetoder ... 17
3.6 Kvalitetskriterier ... 18
3.7 Metodkritik... 20
3.8 Källkritik ... 21
4. Resultat ... 23
4.1 Deskriptiv statistik ... 23
4.2 Pearson korrelationstest ... 26
4.3 Regression ... 28
5. Diskussion och slutsats... 35
5.1 Teoretisk och praktiskt bidrag ... 37
5.2 Förslag till vidare forskning ... 38
6. Referenslista ... 40
6.1 Författningar... 40
6.2 Litteratur... 40
6.3 Rapporter ... 41
6.4 Vetenskapliga artiklar ... 41
6.5 Webbsidor ... 46
7. Bilagor ... 47
Figurförteckning
Figur 1: Deduktiv ansats ... 12Figur 2: Formel för avkastning på totalt kapital ... 17
Tabellförteckning
Tabell 1: Urval ... 13Tabell 2: Branschindelning ... 16
Tabell 3: Mängd hållbarhetsinformation inom varje bransch 2016 ... 24
Tabell 4: Mängd hållbarhetsinformation inom varje bransch 2017 ... 25
Tabell 5: Företag som inte rapporterar någon hållbarhetsinformation... 26
Tabell 6: Oberoende variabler 2016 ... 26
Tabell 7: Oberoende variabler 2017 ... 26
Tabell 8: Pearson korrelationer 2016 och 2017 ... 27
Tabell 9: Summering multipel linjär regression 2016... 29
Tabell 10: Multipel linjär regression 2016 ... 30
Tabell 11: Summering multipel linjär regression 2017 ... 31
Tabell 12: Multipel linjär regression 2017 ... 32
Tabell 13: Summering multipel linjär regression 2016 och 2017 ... 33
Tabell 14: Multipel linjär regression 2016 och 2017 ... 34
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Hållbarhet har blivit allt viktigare för företag enligt Hooghiemstra (2000) och Steurer (2010) eftersom stat och allmänheten har ett ökande intresse för hållbarhet. Det växande intresset för hållbarhet grundar sig enligt Liao, Luo, och Tangs (2015) i att miljöproblem tydliggörs och ökar, samt enligt Kietzmann, Hermkens, McCarthy och Silvestre (2011) får de sociala problemen mer uppmärksamhet med hjälp av den moderna tidens stora mediaflöde. Många företag lägger därför enligt Tagesson, Blank, Broberg och Collin (2009) större fokus på att agera hållbart och presentera detta genom att delge hållbarhetsinformation med hjälp av diverse informationskanaler. Detta är ett globalt fenomen vilket uppmärksammas i en rapport från KPMG (2017) där de rapporterar att de flesta large- och mid-cap företag runt om i världen har som standard att hållbarhetsrapportera.
I Europa skiljer sig andelen företag som hållbarhetsrapporterar väldigt mycket mellan väst och öst.
KPMG (2017) kom fram till att i Västeuropa hållbarhetsrapporterade 79% av företagen 2015 och 82% av företagen 2017 medan det var betydligt lägre nivåer i Östeuropa. Där
hållbarhetsrapporterade 61% av företagen 2015 och 63% av företagen 2017. KPMG (2017) förutser att fler företag kommer att rapportera större mängd i framtiden efter EU-direktivet 2014/95/EU.
EU-direktivet (2014/95/EU) gav 2014 ut direktiv om hållbarhetsrapportering. Detta direktiv har tagits fram för att göra det mer öppet och jämförbart mellan företagen, att öka konsumenters och investerares förtroende till företag, och att på lång sikt skapa global hållbarhet. Sverige har nyligen gjort lagändringar i årsredovisningslagen (SFS 2016:947) som reflekterar kring detta och gör det obligatoriskt för vissa företag att rapportera hållbarhetsinformation. Hållbarhetsrapportering har enligt Steurer (2010) tidigare varit frivillig. Det förekommer endast ett fåtal fall där
hållbarhetsrapporteringen inte varit frivillig på grund av reformer (Larrinaga, Carrasco, Correa, Llena och Moneva 2002; Chelli, Durocher, och Richard 2014). Det är därför intressant att
undersöka den svenska reformen då det finns få liknande situationer att undersöka, vilket gör detta till ett outforskat område.
1.2 Problemdiskussion
Företag ger enligt Amran och Haniffa (2011) ut allt fler rapporter som innehåller
hållbarhetsinformation. Hållbarhetsrapporter menar forskarna allmänt har använts för att ge interna och externa intressenter en uppfattning om hur företag arbetar för att skapa ett hållbart samhälle ur
2 ett ekonomiskt, miljömässigt, och socialt perspektiv. Detta blir enligt Tagesson, Blank, Broberg och Collin (2009) allt viktigare för företag då allmänheten och media börjat lägga stort fokus på sociala, etiska och miljömässiga problem.
Det finns en mängd olika anledningar till varför företag ger ut hållbarhetsinformation. Enligt United Nations Environment Programme (UNEP) (1998) är några av anledningarna att det ger företag en ökad möjlighet att följa sin utveckling för att uppnå mål, det ger företag möjlighet att förmedla sin vision internt och externt, det ökar trovärdigheten då transparensen förbättras, det kan förbättra företagets rykte och det ger företag möjlighet att kommunicera sina prestationer. En studie gjord av Buslovich och Searcy (2014) hade resultat som visade att många företag använder
hållbarhetsinformation internt för att öka anställdas medvetenhet och engagemang. De menar att hållbarhetsrapporter synliggör anställdas arbete och används för att fira framsteg.
Det förekommer även en mängd anledningar till att företag inte ger ut hållbarhetsinformation.
UNEP (1998) menar att detta kan exempelvis vara att företag tvivlar på att det genererar några fördelar, konkurrenterna hållbarhetsrapporterar inte, företaget har redan ett bra rykte gällande deras miljöprestationer, det är kostsamt, och det kan skada företagets rykte.
Företagsinformation kan enligt Healy och Palepu (2001) kommuniceras ut till intressenter genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter, pressmeddelanden, internetsidor och andra företags rapporter. Det finns en mängd olika variabler som påverkar hur mycket hållbarhetsinformation företag ger ut. I forskning om frivillig hållbarhetsinformation är de mest förekommande variabler som påverkar mängden hållbarhetsinformation företagets storlek och bransch (Gray, Kouhy och Lavers 1995; Hackston och Milne 1996; Tagesson et al. 2009; Chan, Watson och Woodift 2014;
Giannarakis 2014; Schreck och Raithel 2015). Styrelsestorlek har enligt Siregar och Bachtiar
(2010), och Jizi, Salama, Dixon och Stratling (2014) också visats kunna ha en påverkan på mängden frivillig hållbarhetsinformation företag ger ut.
Enligt Steurer (2009) så har hållbarhetsrapportering alltid haft en frivillig karaktär, men under 2000- talet har olika länder börjat ta fram lagar och policys gällande hållbarhetsrapportering. Chen, Hung och Wang (2018) tar upp en lagreglering från 2008, som gör det obligatoriskt för vissa kinesiska företag att hållbarhetsrapportera. Detta menade Chen et al. påverkade företagens beteende genom att det minskade deras lönsamhet och ökade det politiska och sociala trycket att agera hållbart.
Wang, Cao och Ye (2018) menar att denna lagreglering påverkade kvaliteten på informationen som företagen gav ut. Frankrike genomförde 2001 enligt Chelli, Jacques och Durocher (2014) en lag
3 som gjorde det obligatoriskt för företag att ge ut en viss del hållbarhetsinformation. Detta menar forskarna hade en positiv påverkan på mängden och kvaliteten av företagens
hållbarhetsinformation.
Vi har tidigare nämnt studier från Kina och Frankrike som hävdar att lagregleringar har effekt på företagens agerande samt påverkar mängden hållbarhetsrapportering. Då det nu har skett en reform i Sverige som gör det obligatoriskt att hållbarhetsrapportera (ÅRL, SFS 2016:947) ger det oss en ytterligare möjlighet att studera hur hållbarhetsrapportering påverkas när den är obligatorisk, i en annan kontext. Det finns inte många fler fall där hållbarhetsrapporteringen inte är av frivillig karaktär, så detta ger oss en möjlighet att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas av att den blir obligatorisk.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas av att hållbarhetsrapportering är obligatorisk.
4
2. Referensram
2.1 Hållbarhet
Hållbar utveckling definieras enligt WCED (1987) som “...development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (s.41) Hållbarhetsrapporter behandlar enligt Amran och Haniffa (2011) hur företag arbetar för att skapa ett hållbart samhälle ur ett ekonomiskt, miljömässigt, och socialt perspektiv. Dessa rapporter syftar till att ge interna och externa intressenter en uppfattning om hur hållbart företag arbetar. Det
ekonomiska perspektivet på hållbarhet syftar enligt Basiago (1998) på att allokeringen av resurser, tillväxt och konsumtion, och användningen av naturliga resurser, ska ske på ett hållbart sätt. Det sociala perspektivet på hållbarhet menar forskaren avser att främja rättvisa, tillgänglighet, deltagande, kulturell identitet, och institutionell stabilitet i samhället. Forskaren menar att det miljömässiga perspektivet på hållbarhet syftar till att skapa en hållbar miljö genom integritet till ekosystemet, bärförmåga, och biologisk mångfald.
2.1.1 Hållbarhet i Sverige
KPMG (2017) skriver att Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det kommer till att rapportera hållbarhetsinformation. Av de 100 största företagen i Sverige så rapporterade 89% av företagen 2017. Detta är betydligt högre än världsgenomsnittet, där nivån för 2017 var 72%. Även Arvidsson (2017) tar upp att Sverige är ett land med gott rykte gällande att leverera
hållbarhetsinformation av hög kvalitet jämfört med omvärlden. Detta trots att
hållbarhetsrapportering varit frivillig. Arvidsson belyser att trenden för de största svenska företagen när hållbarhetsrapportering varit frivillig, är att den blivit bättre för varje år som gått. Trots att informationen förbättras menar författaren att informationen ofta är vag och övergripande.
2.2 Reform SFS 2016:947
2.2.1 Reformens innebörd
2017 skedde det en reform i årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 2016:947) som grundar sig i EU- direktivet 2014/95/EU. Syftet med detta EU-direktiv är att underlätta för företagen att arbeta med hållbarhetsfrågor, öka konsumenters och investerares förtroende, göra det mer öppet och jämförbart, och på lång sikt skapa global hållbarhet. Reformen SFS 2016:947 har samma syfte då svenska staten vill främja företags arbete med hållbarhetsfrågor (prop.2015/16:193).
5 Reformen SFS 2016:947 innebär att större svenska företag måste upprätta hållbarhetsrapporter. För att definieras som ett större företag i årsredovisningslagen måste företaget uppfylla mer än ett av följande kriterier:
1. Medeltalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250
2. Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. (6 kap. 10§, ÅRL, SFS 2016:947)
Företag som är dotterföretag och uppfyller dessa krav kan hänvisa till koncernens hållbarhetsrapport om koncernrapporten behandlar dotterföretaget och alla dess dotterföretag (ÅRL, SFS 2016:947).
Hållbarhetsrapporteringen kan ske antingen i årsredovisningens förvaltningsberättelse eller i en separat handling företaget hänvisar till i sin förvaltningsberättelse. (ÅRL, SFS 2016:947).
Hållbarhetsrapporten skall innehålla följande:
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange
1. företagets affärsmodell,
2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa
konsekvenser,
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. (6 kap. 12§, ÅRL, SFS 2016:947)
Denna reform gäller de årsredovisningar företag upprättat med räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2016 (SFS 2016:947).
2.2.2 Sanktioner av att ej följa reformen
Utifrån bokföringslagen (BFL, SFS 1999:1078) måste företag avsluta sin bokföring genom att upprätta en årsredovisning eller ett bokslut. När man upprättar en årsredovisning skall man följa bestämmelserna i årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 1995:155). Undviker man uppsåtligen och oaktsamt att följa bokföringslagen ses det som ett bokföringsbrott, vilket kan leda till böter eller upp
6 till 6 års fängelse (BrB, 1962:700). Reformen (SFS 2016:947) som genomförts i Sverige är en del av årsredovisningslagen vilket betyder att om företag inte följer reformen ses det som ett
bokföringsbrott.
2.3 Hur liknande reformer påverkat företag
2.3.1 Kina
Chen et al. (2018) undersöker hur obligatorisk hållbarhetsrapportering påverkar kinesiska företags lönsamhet och hur det påverkar företags sociala externa effekter. De kommer fram till att socialt och politiskt tryck är det som motiverar företag att arbeta med hållbarhet istället för ekonomiska faktorer. De ser även att efter det blivit obligatoriskt för företag att hållbarhetsrapportera så minskar även företagens miljöpåverkan. Denna förbättring i hållbarhet leder dock till försämrad lönsamhet.
Wang et al. (2018) säger att företags lönsamheten blir sämre när det är obligatoriskt att
hållbarhetsrapportera. Detta beror på att när hållbarhetsrapportering är obligatorisk blir det svårare för företag att manipulera sina årsredovisningar så de visar väldigt god lönsamhet (Earnings Management), och chansen att bli påkommen ökar. De finner även att lagen som gör det obligatoriskt för kinesiska företag att hållbarhetsrapportera och kvaliteten på
hållbarhetsinformationen har en signifikant effekt på årsredovisningens kvalitet. Detta visar på att lagförändringen påverkar hur företag arbetar med rapportering och i detta fall har det blivit högre kvalité på årsredovisningarna för företag som måste hållbarhetsrapportera.
2.3.2 Frankrike
Chelli, Durocher, och Richard (2014) tar upp att Frankrike genomförde en lagförändring 2001 som behandlar hur företag skall hållbarhetsrapportera. Det finns dock inga sanktioner för företag som väljer att inte följa denna lag. Trots detta så finner forskarna att denna lagförändring ökade mängden hållbarhetsinformation och kvaliteten på den information som företag rapporterade förbättrades signifikant. Denna förändring är något som inte bara var en tillfällig förändring som svar på den nya lagen, utan den kan man se än idag. Forskarna argumenterar för att reformer är ett bra sätt att
förbättra företags hållbarhetsrapporter.
2.3.3 Spanien
Larrinaga, Carrasco, Correa, Llena och Moneva (2002) berättar att Spanien införde regleringar för hållbarhetsrapportering för första gången 1998. Denna reform hade inga sanktioner. Larrinaga et al.
undersökte 70 företag som påverkades av denna reform, ungefär 80% av dessa företag rapporterade
7 inte någon hållbarhetsinformation. Företagen som rapporterade hållbarhetsinformation hade vinklat innehållet, då de enbart valde att ta upp några få områden och inte följde reformen fullt ut.
Författarna förklarar att detta beror på att företagen enbart ville ta upp det som de är bra på för att ge en bra bild i samhällets ögon. För att en reform skall vara effektiv argumenterar författarna för att det bör finnas sanktioner för företag som inte följer reformen. För att få fler företag att
hållbarhetsrapportera skriver Llena, Moneva och Hernandez (2007) att Spanien genomförde en ny reform 2002 som var mer omfattande än den tidigare och krävde att företag skulle ha med
hållbarhetsinformation i sin årsredovisning. De menar att efter denna reform så rapporterade fler spanska företag hållbarhetsinformation. Det var framförallt företag inom miljötunga branscher som gav ut en större mängd hållbarhetsinformation med fokus på vad de gjorde bra. Llena et al. (2007) menar att företagen i studien rapporterade minsta möjliga för att uppfylla den nya reformens krav och informationen företagen rapporterade var den information som skulle få dem att se bra ut i samhällets ögon.
Criado-Jiménez, Fernández-Chulián, Larrinaga-González, och Husillos-Carqués (2008) undersökte hur företag påverkades av reformen som infördes 2002. De kom de fram till att mängden och kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade efter reformen. Även denna studie argumenterar för att företagen framförallt rapporterar vad som får dem att se bra ut. De förklarar att företagen försökte ta fram strategier för att dölja sina svagheter. Detta menar forskarna är ett argument som visar att reformer är ett bra tillvägagångssätt för att få företag att rapportera en större mängd, företag kan inte längre ignorera samhällets normer, utan de måste aktivt arbeta med hållbarhetsrapportering.
2.3.4 USA
Alciatore och Dee (2006) tar upp att under 90-talet i USA fick ett flertal bensin- och oljeföretag press på sig genom reformer från staten att rapportera hållbarhetsinformation. Forskarna menar i sin studie att mängden hållbarhetsinformation som företag rapporterade ökade markant under åren dessa krav infördes. De menar dock att företag inte alltid vill ge en helhetsbild av hur deras företag påverkar sin omgivning, då många av företagen i studien valde att inte rapportera all information som krävdes.
2.3.5 Sanktioners betydelse
Archel, Husillos, Larrinaga och Spence (2009) argumenterar att de flesta företag använder hållbarhetsinformation som en strategi för att manipulera samhället till vad som anses vara en godtagbar nivå för hur de arbetar med hållbarhet. De menar att trots att det finns reformer som säger vad företag ska göra kommer inte företag följa dessa om de inte blir drabbade av någon form av
8 bestraffning om de i sin tur väljer att ignorera reformen. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen som tyder på att företag vill visa vad de är bra på, ignorera sina svagheter och enbart följa delar av reformer om det inte finns något straff för att ej följa dem (Alciatore och Dee, 2006;
Criado-Jiménez et al., 2008; Llena et al., 2007; Larrinaga et al., 2002).
2.4 Hypotes
Företags beteende påverkas enligt studier från Kina (Chen et al. 2018; Wang et al. 2018) av reformer som gör det obligatorisk att hållbarhetsrapportera. I Spanien ändrades företags beteende efter att det blev obligatoriskt att hållbarhetsrapportera genom att mängden hållbarhetsinformation företag rapporterade ökade (Fernández-Chulián, et al. 2008; Larrinaga et al. 2002). Obligatorisk hållbarhetsrapportering hade även samma effekt på företag i Frankrike (Chelli et al. 2014) och USA (Alciatore och Dee 2006).
Många forskare argumenterar för att om det saknas sanktioner för företag som inte följer en reform så kommer inte företag att rapportera all hållbarhetsinformation som reformen kräver. (Archel et al., 2009; Criado-Jiménez et al., 2008; Larrinaga et al., 2002; Llena et al., 2007). Archel et al. (2009) och Larrinaga (2002) menar att reformer med sanktioner leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation än när det saknas.
Innan 2017 när det var frivilligt att hållbarhetsrapportera i Sverige var de ändå ett av de ledande länderna i världen när det kommer till att hållbarhetsrapportera. Trots att svenska företag har varit duktiga på att frivilligt hållbarhetsrapportera jämfört med andra länder menar Arvidsson (2017) att informationen endast är övergripande. Detta tyder på att svenska företag kan öka mängden
hållbarhetsinformation. Från 2017 har det skett en reform (ÅRL, SFS 2016:947) som gör det obligatoriskt för alla stora företag i Sverige att hållbarhetsrapportera. De företag som ej följer den nya reformen får sanktioner som kan leda till böter eller upp till sex års fängelse (BrB, 1962:700).
Utifrån detta har vi skapat hypotesen:
Hypotes: Reform SFS 2016:947 förväntas ha en positiv påverkan på mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar.
2.5 Institutionell teori
Institutionell teori menar Oliver (1991) ser på organisationer som att de bedriver en rörelse inom en ram av sociala normer, värderingar och vad som anses vara ett godtagbart ekonomiskt beteende.
Fernando och Lawrence (2014) skriver att den institutionella teorin förklarar anledningarna till att
9 organisationer har homogena egenskaper eller former när de verkar inom samma organisationsfält.
Organisationsfält är enligt DiMaggio och Powell (2000) en grupp av organisationer som har en liknande uppsättning av leverantörer, kunder, tjänster eller produkter, och tillsynsmyndigheter.
Fernando och Lawrence (2014) påstår att det finns en dimension inom institutionell teori som heter isomorfism (isomorphism). DiMaggio och Powell (2000) förklarar att isomorfism är när en del av en population blir tvingad att likna resten av populationen som har samma miljöförhållanden.
Isomorfismen kan enligt Fernando och Lawrence (2014) brytas ner till två delar där den ena kallas institutionell isomorfism. Denna kan i sin tur brytas ner till tre processer som kallas tvingande isomorfism (coercive isomorphism), mimetisk isomorfism (mimetic isomorphism), och normativ isomorfism (normative isomorphism). Den delen i processen vi anser är relevant för vår studie är tvingande isomorfism. Tvingande isomorfism handlar enligt Deegan (2009) om att organisationer pressas av kraftfulla eller viktiga externa intressenter till att ändra sitt utövande, exempelvis deras hållbarhetsredovisning. Dessa intressenter kan till exempel bestå av staten som kan tvinga
organisationer att agera på ett visst sätt genom att skapa lagar. Detta menar Deegan (2009) skapar en homogenitet mellan organisationer då de kraftfulla intressenterna tvingar dem alla att agera på ett speciellt sätt.
2.6 Motivering till kontrollvariabler
2.6.1 Företagsstorlek
Företagsstorlek har blivit väl dokumenterad i studier (Adams, Hill & Roberts, 1998; Cullen &
Christopher, 2002; Hamid, 2004; Haniffa & Cooke, 2005; Hossain, Perera & Rahman, 1995; Neu Warsame & Pedwell, 1998) som en faktor som har en positiv påverkan på mängden frivillig
hållbarhetsinformation företag ger ut. Detta menar Watts och Zimmerman (1986) beror på att större företag är mycket mer utsatta för offentlig granskning eftersom de är mycket mer synliga för
allmänheten, har mer marknadskraft, och är mer intressanta för nyhetsvärlden. De menar därför att sannolikheten ökar att större företag får fientliga konsumenter, allmänheten emot sig,
uppmärksamhet från myndigheter, och militanta anställda. Watts och Zimmerman (1986) tar även upp att större företag har mer påverkan på samhället och fler intressenter som i sin tur påverkar dem. Därför påstår de att större företag ger ut större mängd frivillig information då detta kan leda till mindre regleringar och minska de politiska kostnaderna. Då denna variabel har en sådan väl bevisad påverkan på frivillig hållbarhetsinformation, blir den därför användbar att använda som kontrollvariabel i vår studie.
10 2.6.2 Bransch
Enligt Wallace, Naser och Mora (1994) kan branschen företag befinner sig inom spela roll för vilken typ av information de ger ut, eftersom att alla branscher har sina unika egenskaper. Företag i branscher där tillverkningsprocessen har en negativ miljöpåverkan ger ut en större mängd
miljöinformation än företag i andra branscher (Reverte, 2009; Adams et al., 1998; Wallace, Naser &
Mora, 1994; Grey et al., 1995). Clarke och Gibson-Sweet (1999) menar att företag i gruv-, olje-, och kemiska branscher generellt ger ut en stor mängd information om miljö, hälsa och säkerhet, medan företag inom tjänste- och finansbranschen ger ut en större mängd information om sociala problem och filantropiska gärningar. Då det finns mycket tidigare forskning som tyder på att bransch har en påverkan på vilken typ av information företag ger ut så blir även denna information användbar som kontrollvariabel.
2.6.3 Lönsamhet
Tidigare forskning har blandade resultat angående hur lönsamheten påverkar mängden
hållbarhetsinformation. Siregar och Bachtiar (2010) da Silva Monteiro och Aibar‐Guzmán (2010), Reverte (2009) och Ginnarkis (2014) visar i sina studier att det inte finns någon relation till att lönsamhet kan förklara mängden hållbarhetsinformation. Jizi, Salama, Dixon och Stratling (2014), Haniffa och Cooke (2005) Lim, Matolcsy och Chow (2007) menar att företag med högre lönsamhet har bättre möjligheter att lägga resurser på att investera i hållbarhetsaktiviteter och rapporterar därför en större mängd. Detta visar att det är vanligt att forskning inom hållbarhetsrapportering väljer att använda någon form av lönsamhetsmått, därför kommer även vi att ha ett lönsamhetsmått som en kontrollvariabel.
2.6.4 Styrelsestorlek
I en studie av Jizi, Salama, Dixon och Stratling (2014) skriver forskarna att styrelsens egenskaper är viktiga för att förklara företags hållbarhetsrapportering. De fortsätter att berätta att styrelsestorlek är en egenskap som är starkt kopplat till hållbarhetsrapportering. Detta stödjer även forskarna Liao et al. (2015), Siregar och Bachtiar (2010), Kathy Rao, Tilt och Lester (2012) och Jizi (2017). Jizi (2017) argumenterar för att en större styrelse innebär att det finns mer erfarenhet och att styrelsens medlemmar inte blir överarbetade. Därför kan de effektivare ta fram strategier för hur företaget ska jobba med hållbarhetsstrategier och hållbarhetsrapportering. Utifrån den tidigare forskningen visar det att styrelsestorlek har en påverkan på hur företag förhåller sig till hållbarhetsrapportering, vilket gör att vi även kommer använda denna variabel som en kontrollvariabel.
11
3. Metod
3.1 Forskningsprocess
3.1.1 Forskningsstrategi
I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod. Vi anser att detta är en passande metod då vi i syftet vill förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Studien använder nyckelbegreppen hållbarhetsinformation och obligatorisk hållbarhetsrapportering, som båda går att kvantifiera, vilket enligt Bryman och Bell (2011) är kärnan inom den kvantitativa metoden. Bryman och Bell (2011) tar även upp att forskare i
kvantitativa studier inte är intresserade av fylliga svar utan strävar snarare efter hård mätbara data.
Vi anser att även detta stämmer överens med vår studie då vi inte behöver fylliga och djupa svar för att besvara syftet, utan vi behöver enbart veta mängden hållbarhetsinformation företag ger ut före, samt efter reformen. Vi har utgått från en positivistisk forskningsfilosofi och använt oss av en deduktiv ansats vilket också enligt Bryman och Bell (2011) är vanligt förekommande inom den kvantitativa metoden.
3.1.2 Forskningsfilosofi
Vi har en positivistisk forskningsfilosofi i denna studie. Positivismen utmärks enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) av att kunskap skapas genom erfarenheter och ska undvika spekulationer. För att undvika spekulationer menar forskarna att kunskapen ska vara mätbar, vilket leder till objektiv kunskap. Detta anser vi präglar vår studie då vi undersöker variabeln mängd hållbarhetsinformation företag ger ut med hjälp av ett flertal kontrollvariabler, dessa variabler studerar vi med våra
erfarenheter genom att granska företags årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Vi gör även dessa variabler mätbara vilket leder till att data som vi samlat in inte består av våra egna spekulationer. På sådant vis har vi strävat efter att skapa en så objektiv studie som möjligt.
3.1.3 Forskningsansats
Vi har använt en deduktiv ansats i denna studie. Det innebär att vi har utgått från tidigare forskning för att konstruera en hypotes som vi sedan har prövat genom att samla in data som vi sedan
analyserat. Detta stämmer överens med Bryman och Bells (2011) syn på en deduktiv ansats. Vi anser att en deduktiv ansats är passande till vår studie eftersom vi ska undersöka hur den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar. Då vi redan fastställt den beroende variabeln i syftet, som är mängd
12 hållbarhetsinformation, behöver vi pröva den med hjälp av en hypotes vilket bör tas fram med hjälp av tidigare forskning.
Figur 1: Deduktiv ansats
3.1.4 Forskningsdesign
I denna studie har vi använt oss av en longitudinell design då vi är intresserade av att se hur mängden hållbarhetsinformation har förändrats efter en reform. För att kunna förklara detta så behöver vi veta mängden före, samt efter reformen, vilket gör att observationerna behöver ske i olika tidstadium. Reformen trädde i kraft 2017 vilket gör att vi kommer använda oss av data från 2016 och 2017. Bryman och Bell (2011) och Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att om forskare vill undersöka en förändring där tiden kan ha en påverkan så är longitudinell design passande.
3.2 Insamling av empiri
Den data som blivit insamlad i denna studie är hämtad från olika företags årsredovisningar och databasen Retriever. Deegan och Unerman (2011) skriver att årsredovisningar är framtagna av företag för att visa sina prestationer för sina intressenter. Vi anser att årsredovisningar är en bra källa att hämta information om företag från, då det finns lagar och regler om vad och hur man skall rapportera företagsinformation (ÅRL, SFS 1995:155) och sanktionerna kan bli stora om man ej följer de lagar och regler som behandlar årsredovisningen (BrB, 1962:700). Vi anser även att data från Retriever är pålitlig då den baserar sig på årsredovisningar.
3.2.1 Urval
Populationen består av de företag som uppfyller kraven i reformen SFS 2016:947. Då denna reform enbart behöver följas av svenska företag kommer studien ta plats i Sverige. För att se vilka företag som uppfyller kraven har vi med hjälp av två andra uppsatsgrupper tagit fram data från databasen Retriever om alla svenska aktiebolags omsättning, genomsnittantal anställda och totala tillgångar för 2015, 2016 och 2017. Samtliga grupper svarade för cirka en tredjedel av alla svenska aktiebolag.
Därefter har vi tagit bort de företag som inte uppfyller kraven i SFS 2016:947 med hjälp av Excels funktioner, vilket gav oss en population på 1883 företag.
13 För att få fram urvalet ur populationen vi undersöker har vi använt oss av ett obundet slumpmässigt urval som till en början bestod av 250 företag. Vi valde att använda oss av cirka 13% av
populationen på grund av att vi förväntade oss ett stort bortfall. När vi genomförde det obundna slumpmässiga urvalet gav vi först varje företag ett slumpmässigt nummer mellan 0–1 med hjälp av Excel. Därefter sorterade vi företagen i numerisk ordning från lägsta talet till det högsta talet, och valde ut de 250 första företagen i listan. Vi valde att använda oss av ett obundet slumpmässigt urval för att undvika subjektiva bedömningar vid valet av undersökningsobjekt.
Vi har sedan exkluderat företags årsredovisningar som har ett senaste räkenskapsår som börjar före 31 december 2016. Denna exkludering beror på att dessa företag ej berörs av reformen under de åren vi undersöker. Vi har även tagit bort de företag som valt att rapportera separat men ej haft hållbarhetsrapporten tillgänglig för oss online. Vi har gjort denna begränsning för att vi inte har tid och resurser att beställa hem hållbarhetsrapporter i pappersformat för att sedan räkna varje enskilt ord. De hållbarhetsrapporter och årsredovisningar som varit i ett format som vi inte kunnat lägga in i Word har vi även exkluderat. Detta utförs då vi har använt Words ord räknefunktion. Bortfallet blir då 47 företag, vilket ger oss 203 årsredovisningar/hållbarhetsrapporter att undersöka. Efter att undersökt dessa blev vi även tvungna att exkludera de dotterföretag som hänvisar till en
koncernrapport, vilket uppgick till 116 företag. Vi har valt att göra detta eftersom informationen som dessa dotterföretag ger ut blir frivillig då all den obligatoriska informationen finns i koncernens rapport. Det slutliga urvalet består då av 87 företag.
Tabell 1: Urval
Antal företag efter första bortfall
Moderföretag Dotterföretag Dotterföretag som hänvisar till koncernens
hållbarhetsredovisning
Slutligt urval
203 16 187 116 87
3.2.1 Innehållsanalys
Vi har samlat in mängden hållbarhetsinformation genom en innehållsanalys av företags årsredovisningar. Krippendorff (2004) definierar innehållsanalys enligt följande “a research
technique for making replicable and valid inferences from texts (or other meaningful matter) to the contexts of their use” (s. 18). Utifrån denna definition anser vi att innehållsanalys är passande till vårt syfte då vi behöver tolka innehållet av årsredovisningar för att kunna mäta mängden
14 hållbarhetsinformation. Detta är enligt Bryman och Bell (2011) en vanlig metod inom kvantitativ forskning. Unerman (2000) samt Milne och Adler (1999) menar att inom företagsforskning där man mäter mängden hållbarhetsinformation är det vanligt förekommande att man analyserar
årsredovisningar och andra rapporter med hjälp av en innehållsanalys.
Unerman (2000) tar upp att i många tidigare studier har forskare valt att räkna antalet ord som en proxy för mängd hållbarhetsinformation. En styrka med detta menar Deegan och Gordon (1996) samt Zeghal och Ahmed (1990) är att undersökningen får bättre precision och mindre mätfel jämfört med andra mätmetoder. På grund av detta har vi valt att räkna antalet ord i företags
hållbarhetsrapporter som en proxy för mängd hållbarhetsinformation. Unerman (2000) berättar att en svaghet med att räkna ord är att man kan missa viktig information i form av grafer och bilder, vilket kan leda till att studien blir mindre relevant. Detta är en svaghet vi är medvetna om, men eftersom större delen av hållbarhetsinformationen ges ut i textform anser vi att det räcker att bara analysera med denna mätmetod då det skulle bli för tidskrävande att även ta hänsyn till samtliga grafer och bilder.
För att undvika subjektiva bedömningar har vi tydligt definierat vad vi anser vara
hållbarhetsinformation i denna studie. Vi har strikt följt dessa ramar som är framtagna med hjälp av tidigare forskning och det som reformen säger ska ingå i hållbarhetsrapporten.
3.2.2 Sekundärdata
För att få fram data om våra kontrollvariabler har vi använt oss av sekundärdata från databasen Retriever som baseras på årsredovisningar. Bryman och Bell (2011) menar att en styrka med
sekundärdata är att det underlättar vid användning av longitudinell design då det ofta är kostsamt att samla in data till en sådan design. Vi har en longitudinell forskningsdesign med begränsade
resurser, därav anser vi att det är passande att använda oss av sekundärdata för att hämta information om företag från databasen Retriever.
Bryman och Bell (2011) samt Johnston (2017) menar att svagheter med sekundärdata är att forskaren inte har någon kontroll över kvaliteten på den insamlade datan och inte är bekant med dataunderlaget. Vi anser att vi inte stöter på dessa problem i vår studie då det finns många lagar kring hur årsredovisningen ska utformas. Därför antar vi att data från Retriever som är baserad på företags årsredovisningar håller god kvalité. För att säkerställa att Retriever har rätt siffror har vi kontrollerat dem mot ett flertal olika årsredovisningar. Detta för att säkerställa att datan inte skiljer sig från primärdatan vilket Bryman och Bell (2011) menar är ett problem som kan förekomma när
15 studier använder sekundärdata. När vi kontrollerat detta så gjorde vi bedömningen att detta är en databas vi kan använda utan att ifrågasätta innehållet.
Vi anser att användning av sekundärdata är passande för vår studie då vi behöver få tillgång till en stor mängd företagsdata vilket skulle bli för tidskrävande om vi behövt gå igenom alla svenska aktiebolags årsredovisningar manuellt.
3.3 Insamling av tidigare forskning
För att ta fram det teoretiska underlaget i vår studie har vi utgått från relevant litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har vi samlat in från databaserna Google Scholar och Discovery, samt även genom referenslistor från artiklar vi hittat via dessa databaser.
När vi sökt efter artiklar genom dessa databaser har vi främst använt sökorden “Sustainability reporting”, “CSR” och “mandatory disclosure”. Vi har enbart använt vetenskapliga artiklar som är
“peer reviewed” för att försäkra oss om att de håller god kvalité. Den litteratur vi utgått ifrån är tryckta publikationer vilket Eriksson och Hultman (2014) skriver kan tyda på att källan är tillförlitlig då tryckta publikationer ofta blivit granskade för att säkerställa kvalitet.
3.4 Operationalisering
3.4.1 Beroende variabel
Mängd hållbarhetsinformation
För att sätta ett mått på mängden hållbarhetsinformation kommer vi att räkna antalet ord i meningar som behandlar hållbarhet. Vi klassificerar att en mening behandlar hållbarhet när den berör det miljömässiga, sociala eller det ekonomiska perspektivet på hållbarhet. Vi kommer även att räkna de meningar som behandlar det lagen specifikt kräver att företag ska rapportera. Vilket är följande:
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange
1. företagets affärsmodell,
2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa
konsekvenser,
16
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. (6 kap. 12§, ÅRL, SFS 2016:947)
3.4.2 Oberoende variabler Reformen SFS 2016:947
Reformen SFS 2016:947 har vi mätt genom att använda en dikotom variabel som visar om reformen trätt i kraft. Om variabeln antar värdet 1 har lagen trätt i kraft, och om den antar värdet 0 har lagen inte trätt i kraft.
Företagsstorlek
Företagsstorlek har vi i denna studie mätt med totala tillgångar i tusentals kronor. Användning av totala tillgångar som en proxy för företagsstorlek har genomförts i tidigare forskning inom
hållbarhet (Hamid, 2004; Hossain et al. 1995; Liao, Luo, & Tang, 2015), därför har vi valt att göra detsamma i vår studie.
Bransch
För att göra vår branschindelning använde vi oss av Global Industry Classification Standards (GICS) sektorindelning, vilket enligt MSCI (2018) består av 11 stycken sektorer. Företagen i vårt urval kan enbart klassas in i åtta av dessa sektorer, därför använde vi oss enbart av de åtta
sektorerna. Dessa presenteras i Tabell 2. Innan vi genomförde GICS sektorindelning laddade vi ner branschindelning från databasen Retriever. Utifrån denna hade företagen i urvalet 16 olika
branscher. Detta anser vi är för många då urvalet enbart består av 87 företag. Därför konverterade vi manuellt Retrievers branschindelning till GICS utifrån det vi anser passar in efter att ha bekantat oss med GICS indelningen. Denna konvertering presenteras i bilaga 1. För att regressionen ska fungera blir varje bransch en egen oberoende variabel som vi har operationaliserat genom att göra dessa till dikotoma variabler. Om ett företag är verksam inom en bransch får den värdet 1, om företaget inte är verksamt inom den nämnda branschen får den värdet 0.
Tabell 2: Branschindelning
Bransch
Industrivaror och -tjänster
Sällanköpsvaror och -tjänster
17 Dagligvaror
Finans
Informationsteknik
Teleoperatörer
Kraftförsörjning
Fastigheter
Lönsamhet
För att mäta lönsamhet använder vi oss av avkastning på totalt kapital. Vi väljer att använda oss av avkastning på totalt kapital för det har använts i studier av Salam et al. (2014) och Lim et al. (2007) där de kunnat förklara mängden hållbarhetsinformation med hjälp av detta lönsamhetsmått.
Figur 2: Formel för avkastning på totalt kapital
(Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Totalt kapital = Avkastning på totalt kapital (%)
Styrelsestorlek
Vi använder oss av antal styrelseledamöter som en proxy för styrelsestorlek. Jizi (2017), Jizi et al.
(2014), Liao et al. (2015) samt Kathy Rao et al. (2012) har använt sig av antal styrelseledamöter som proxy för styrelsestorlek. Vi anser därför att det är passande att i vår studie fortsätta med att använda oss av samma mått.
3.5 Analysmetoder
3.5.1 Pearson korrelationsanalys
För att säkerställa att våra variabler inte korrelerar för mycket med varandra har vi valt att göra Pearsons korrelationsanalys. Enligt Barmark och Djurfeldt (2015) och Bryman och Bell (2011) kan Pearsons koefficienten anta ett värde mellan -1 till 1. Bryman och Bell (2011) säger att det uppstår ett perfekt positivt samband om koefficienten antar värdet 1, inget samband vid värdet 0 och ett perfekt negativt samband vid värdet -1. Det är viktigt för oss att säkerställa att Pearsons värdena inte är för nära 1 eller -1 för två oberoende variabler. Detta är viktigt för att vi då inte med säkerhet kan se att dessa variabler är oberoende vilket i sin tur kan leda till missvisande resultat gällande
18 dessa variablers påverkan på den beroende variabeln. Författaren Dahmström (2011) säger att Pearsons korrelationskoefficient inte bör ha ett värde som är lägre än -0.7 eller högre än 0.7.
Barmark och Djurfeldt (2015) skriver att det inom den samhällsvetenskapliga forskningen sällan är enbart en variabel som kan förklara ett samhällsvetenskapligt fenomen. Utifrån detta kan vi göra ett antagande att andra variabler kommer ha en påverkan, och om vi då använder variabler med
korrelation som är över 0.7 eller lägre än -0.7 kan resultaten bli missvisande. För att ta fram Pearsons korrelationskoefficient har vi använt oss av datorprogrammet SPSS.
3.5.2 Multipel linjär regressionsanalys
I vår studie har vi undersökt samband mellan den beroende variabeln, mängd
hållbarhetsinformation, och 11 stycken oberoende variabler. För att kunna hitta samband mellan dessa variabler har vi använt oss av en multipel linjär regressionsanalys. Bryman och Bell (2011) menar att vid undersökningar av samband mellan tre eller fler variabler passar det att använda multipel regressionsanalys. För att få använda sig av multipel linjär regressionsanalys menar Dahmström (2011) att den beroende variabeln måste vara kvantitativ, med antingen en diskret eller kontinuerlig form, och de oberoende variablerna ska vara kvalitativa eller kvantitativa. Dahmström (2011) skriver att en kvantitativ variabel är en variabel som ursprungligen är numerisk, och en kvalitativ variabel är en icke numerisk som man behöver koda för att kunna använda i någon form av datorprogram, som exempelvis SPSS. Dahmström (2011) definierar en diskret variabel som en variabel som enbart kan anta ändliga värden eller ett oändligt antal värden som är uppräkneliga. Vår beroende variabel är en kvantitativ variabel som är diskret då den enbart kan räkna hela ord, det vill säga att variabeln endast kan anta ändliga värden och variabeln är ursprungligen numerisk. De oberoende variablerna är både av kvantitativa och kvalitativa slag. Vi vill se ett samband mellan vår beroende och samtliga oberoende variabler samtidigt, därför valde vi att använda oss av en multipel linjär regressionsanalys som genomfördes med hjälp av SPSS.
3.6 Kvalitetskriterier
3.6.1 Reliabilitet
Reliabilitet handlar enligt Bryman och Bell (2011) om huruvida en studies resultat är konsekventa.
De anser att stabilitet är en viktig faktor att ta hänsyn till när det kommer till reliabilitet. Stabilitet handlar enligt Bryman och Bell om hur mätningen påverkas av tiden. Ett stabilt mått ska visa liknande resultat om man gör samma test flera gånger efter varandra. Vi anser att måttet mängd hållbarhetsinformation i årsredovisningar/hållbarhetsrapporter är stabilt över tid eftersom information i årsredovisningar/hållbarhetsrapporter inte förändras över tid.
19 En annan faktor Bryman och Bell (2011) anser är viktig att ta hänsyn till vid bedömning av
reliabilitet är interbedömarreliabilitet, vilket handlar om huruvida mätningen är fri från subjektiva bedömningar. Då vi har använt sekundärdata från lagstadgade årsredovisningar stärker det studiens interbedömarreliabilitet då vi inte själva varit med och framställt denna data och därför inte kunnat påverka den. Det som minskar den sekundära datans reliabilitet är att det skulle kunna tillkomma data för företag som saknades under tiden då vår studie genomfördes. Detta ser vi inte som ett problem med tanke på att de främst saknas data för mindre företag vilket vår studie inte behandlar.
Då vi har genomfört en innehållsanalys av årsredovisningar förekommer det subjektiva
bedömningar gällande vilka delar av innehållet som ska tas med i studien. Detta har en negativ påverkan på reliabiliteten. För att minska denna påverkan har vi som tidigare nämnt klargjort vilka delar av årsredovisningens/hållbarhetsrapportens innehåll vi har samlat in data om.
3.6.2 Replikerbarhet
Replikerbarhet är enligt Bryman och Bell (2011) ett kvalitetsmått som liknar reliabilitet, då det behandlar huruvida studien kan replikeras av andra forskare. Bryman och Bell menar att studier med hög replikerbarhet måste först och främst vara möjliga att replikera, sedan är det viktigt att gå in på detalj gällande studiens tillvägagångssätt. Vi anser att det finns stor möjlighet till att replikera vår studie med tanke på att all data vi har samlat in kommer från internet och kommer troligtvis att finnas tillgänglig där även i framtiden. Sedan anser vi att vår studies replikerbarhet stärks av att vi tydliggör hur vi går tillväga vid innehållsanalysen, eftersom denna del kan vara svår att replikera.
3.6.3 Validitet
I denna studie har vi strävat efter att uppnå en god validitet. Enligt Bryman och Bell (2011) så är det viktigt att hålla en god validitet inom företagsekonomisk forskning. Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att validitet handlar om att mäta det som skall mätas. För att stärka vår validitet i studien har vi gått igenom hur varje begrepp har mätts i avsnitt 3.4 som är baserat på tidigare studier. Vi har även motiverat utifrån tidigare forskning i avsnitt 2.5 och 2.6 varför vi väljer just dessa mått.
Bryman och Bell (2011) skriver att det är till fördel att ta hjälp av experter för att avgöra om ytvaliditeten är god, det vill säga om måttet vid en första anblick anses mäta vad som skall mätas.
För att säkerställa detta har vi pratat med vår handledare efter att vi skapat måtten utifrån tidigare forskning för att få feedback på om han anser att måtten kan avspegla det vi avser att mäta.
För att försäkra oss om att det inte finns några underliggande variabler som kan förklara sambandet mellan undersökningsvariabeln, mängd hållbarhetsinformation, och reformen SFS 2016:947 har vi
20 använt oss av fyra stycken kontrollvariabler. Detta för att vi ska ge läsaren en möjlighet att bedöma den interna validiteten.
Bryman och Bell (2011) menar att extern validitet handlar om hur studien kan generalisera sitt resultat till populationen. Vi har valt att göra vårt urval slumpmässigt för att kunna göra urvalet representativ för populationen. Vi anser att vårt urval på 87 företag är generaliserbart för
populationen då detta ger oss en mängd olika typer av företag. Men vi anser att man ej skulle kunna generalisera vårt resultat till andra länder. Detta på grund av att kulturen och lagstiftningen kan skilja sig signifikant.
Ekologisk validitet skriver Bryman och Bell (2011) behandlar ifall resultaten återspeglar den naturliga miljön. För att inte påverka undersökningsobjekten har vi i denna studie valt att använda oss av data som finns tillgängligt i företags årsredovisningar. Detta är lagstadgade rapporter som vi inte har någon inverkan på och som är tillgängliga för allmänheten. Därav anser vi att resultatet representerar företagen naturligt under rådande lagstiftning och inte har skapats i en artificiell miljö.
3.7 Metodkritik
Som vi tidigare nämnt har vi en positivistisk forskningsfilosofi i denna studie, därför vill vi skapa objektiv kunskap. Detta blir problematiskt i och med att vi genomför en innehållsanalys, då det är svårt att genomföra en sådan utan att stöta på subjektiva bedömningar. För att öka objektiviteten i vår innehållsanalys har vi systematiserat processen så mycket som möjligt genom att skapa tydliga ramar för de delar av innehållet som vi ska räkna orden på. På det sättet strävar vi efter objektivitet, men vi är medvetna om att det inte är fullt möjligt att uppnå fullkomlig objektivitet i vår studie.
Vid skapandet av urvalet använde vi oss av ett obundet slumpmässigt urval, detta genererade en ojämn fördelning av antal företag i varje bransch. Detta skapade problem när vi skulle analysera vår data eftersom resultaten från branscherna med enbart några enstaka företag i inte blir speciellt trovärdiga och därför blir det svårt att dra säkra slutsatser om dessa. Vi hade inte förväntat oss att det skulle bli sådan ojämn spridning mellan branscherna med en obunden slumpmässig
urvalsmetod. För att motverka detta problem skulle vi istället för ett obundet slumpmässigt urval kunna genomfört ett stratifierat slumpmässigt urval. Med en sådan urvalsmetod skulle det bli bättre representation för varje bransch.
Vårt dataunderlag har en väldigt stor spridning på variablerna företagsstorlek och mängden
hållbarhetsinformation företag rapporterar. Vi har valt att inte ta bort några outliers för vi vill ha en
21 representativ bild av verkligen. Vi anser att det skulle bli mer missvisande om vi exkluderar
antingen väldigt små eller väldigt stora företag som behöver följa den nya reformen. Då
verkligheten ser ut så att av de företag som uppfyller kraven i reformen så skiljer det sig avsevärt mellan företagens storlek. Vi anser även att om vi skulle ta bort de företag som inte har
hållbarhetsrapporterat något år eller rapporterat väldigt mycket skulle det ge en förvrängd bild av verkligheten. Detta skulle kunna få det att se ut som att företag rapporterar större eller mindre mängd än vad som är det verkliga värdet. Det vi skulle kunna göra annorlunda är att genomföra en analys utan outliers och en analys med outliers för att se hur stor påverkan de har på resultatet. Vi har inte gjort detta då vi har haft begränsat med tid.
3.8 Källkritik
För att säkerställa att vi har använt oss av källor som är tillförlitliga har vi utgått från vad Eriksson och Hultman (2014) menar att forskare bör vara uppmärksam på. Först så bör forskare undersöka vad som är primärkällan för att säkerställa att inget kan ha uteslutits från vad primärkällan säger, samt att forskare kan försäkra sig om att primärkällan är peer reviewed, vilket brukar tyda på att källan gått igenom någon form av kvalitetskontroll. Vi har enbart använt oss av primärkällor i denna studie. Alla vetenskapliga artiklar vi har använt oss av är peer reviewed. Man skulle kunna kritisera att vi har en del källor som är från 90-talet, men vi anser att detta inte är något problem då vi funnit dessa på grund av att nyare forskning refererat till dem. Som vi nämnt tidigare har vi enbart använt oss av primärkällor i denna studie vilket är anledningen till att vi har kommit att använda dessa äldre källor.
Vi har även använt oss av fyra stycken rapporter som skulle kunna ligga till grund för kritik då rapporter inte behöver vara peer reviewed. Vi anser att The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2017 och Report of the World Commission on Environment and Development är tillförlitliga. Detta på grund av att dessa rapporter har getts ut av välkända organisationer som UN och KPMG, medan The Non-reporting Report är framtagen av John
Elkington som är världsledande inom hållbarhetsforskning. Eriksson och Hultman (2014) skriver att man bör se om författaren till källan är kunnig inom området och/eller om det är en seriös
organisation som publicerat källan. Man kan även säkerställa att källan är mer tillförlitlig om den refererats av andra organisationer eller personer. Dessa tre rapporter har vi sett varit refererade till i olika vetenskapliga artiklar och vidare anser vi att en organisation som UN och KPMG och en forskare som är världsledande inom hållbarhetsutveckling är pålitlig. Därav har vi valt att använda oss av dessa rapporter. Rapporten Hållbarhetsrapportering i de största bolagen har refererats till i tidningen Balans och är skriven av en docent från ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Vi
22 anser även att denna person är tillförlitlig då hen har en titel som visar på väldigt god kompetens inom denna typen av forskning.
23
4. Resultat
4.1 Deskriptiv statistik
Tabell 3 och 4 tar upp samma typ av information för två olika år, 2016 respektive 2017. Dessa tabeller visar hur många företag från vårt urval det finns inom varje bransch. Där kan vi se att spridningen av företagen mellan de olika branscherna inte är jämn då mer än hälften av företagen antingen är i industrivaror och -tjänster branschen eller i sällanköpsvaror och -tjänster branschen.
Det är framförallt i branscherna finans, informationsteknik och teleoperatörer som det finns få företag representerade. Tabell 3 och 4 visar även hur den beroende variabeln, mängd
hållbarhetsinformation, är fördelad inom varje bransch samt hur den sammanlagda mängden hållbarhetsinformation för alla företag ser ut för respektive år. Utifrån tabell 3 och 4 kan vi se att den genomsnittliga mängden hållbarhetsinformation har ökat från 2016 till 2017. Denna ökning är noterbar med tanke på att den uppgår till cirka 84% vilket tyder på att denna förändring inte skett slumpmässigt utan det bör finnas ett orsakssamband. Tabell 3 och 4 visar även att den
genomsnittliga mängden hållbarhetsinformation har ökat i alla branscher förutom finansbranschen.
Detta talar för att den förändring som skedde mellan åren inte bara påverkade vissa typer av företag.
Vi kan även utifrån tabell 3 och 4 se att det maximala värdet har ökat från år 2016 till 2017 med cirka 5000, detta tyder på att även företag som rapporterar en stor mängd hållbarhetsinformation har ändrat sitt beteende efter reformen.
24
Tabell 3: Mängd hållbarhetsinformation inom varje bransch 2016
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Totalt 87 0 24528 2500,80 4990,870
(1) Industrivaror och -tjänster 30 0 23030 2341,4333 5115,88398
(2) Sällanköpsvaror och -tjänster 25 0 7189 636,2000 1550,51704
(3) Dagligvaror 7 0 14637 3706,0000 6172,10769
(4) Finans 2 242 11089 5665,5000 7669,98726
(5) Informationsteknik 2 157 14079 7118,0000 9844,34061
(6) Teleoperatörer 3 60 4006 1448,6667 2217,44568
(7) Kraftförsörjning 9 0 24528 4330,6667 8027,51521
(8) Fastigheter 9 68 13413 4065,6667 4997,22928
Valid N (listwise) 0
N = Antal företag
25
Tabell 4: Mängd hållbarhetsinformation inom varje bransch 2017
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Totalt 87 0 29534 4618,06 6369,174
(1) Industrivaror och tjänster 30 0 28418 5266,5667 7693,55656
(2) Sällanköpsvaror och tjänster 25 0 9817 2194,6000 2594,11679
(3) Dagligvaror 7 411 16823 6512,4286 5507,20189
(4) Finans 2 180 9701 4940,5000 6732,36366
(5) Informationsteknik 2 231 15323 7777,0000 10671,65554
(6) Teleoperatörer 3 832 8119 3330,0000 4148,68690
(7) Kraftförsörjning 9 417 29534 6287,8889 9407,23317
(8) Fastigheter 9 68 16291 5700,6667 5934,43079
Valid N (listwise) 0
N = Antal företag
Tabell 5 visar antalet företag som inte ger ut någon hållbarhetsinformation under åren 2016 och 2017. I tabellen kan vi observera att år 2016 när hållbarhetsinformation var frivillig var det sju företag som valde att inte rapportera någon hållbarhetsinformation vilket motsvarar cirka 8% av företagen i vårt urval. Detta minskade 2017 till enbart två företag, båda dessa företag var bland de sju som inte rapporterade någon hållbarhetsinformation 2016. De två företag som inte
hållbarhetsrapporterade 2017 representerade cirka 2,3% av urvalet.
26
Tabell 5: Företag som inte rapporterar någon hållbarhetsinformation
År 2016 2017
Antal företag 7 2
% andel av totala antalet företag
8,046 2,299
Tabell 6 och 7 visar minimumvärde, maximivärde, medelvärdet och standardavvikelsen för de oberoende variablerna utöver bransch. De är indelade efter vilket år de representerar. Det finns en väldigt stor spridning på företagsstorlek för båda åren. Tabell 6 och 7 visar att företagsstorlek är generellt större 2017 fastän det minsta och det största företagen har blivit mindre. Denna förändring är dock minimal. Vi kan även se att medelvärdet för lönsamhet har minskat mellan åren men även här är förändringen minimal. Styrelsestorlek är den samma mellan åren. Detta kan tyda på att det är någon annan faktor utöver dessa oberoende variabler som kan förklara att mängden
hållbarhetsinformation har ökat mellan åren 2016 och 2017 som kan ses i tabell 4 och 5.
Tabell 6: Oberoende variabler 2016
N
Minimu
m Maximum Mean Std. Deviation
Företagsstorlek 87 131734 261902000 6290786,74 30076477,216
Lönsamhet 87 -17,6 74,6 11,643 16,0709
Styrelsestorlek 87 1 13 5,59 2,692
Valid N (listwise) 87
Tabell 7: Oberoende variabler 2017
N
Minimu
m Maximum Mean Std. Deviation
Företagsstorlek 87 79521 245640000 6304580,67 28878728,607
Lönsamhet 87 -39,6 136,6 11,192 20,3816
Styrelsestorlek 87 1 13 5,59 2,692
Valid N (listwise) 87
4.2 Pearson korrelationstest
För att kontrollera att ingen av de oberoende variablerna samvarierar har vi genomfört ett Pearson korrelationstest för 2016 och ett för 2017, samt för båda åren tillsammans. I tabell 8 presenteras
