Institutionen för Statsvetenskap
Varför sprang dina partikamrater med järnrör på stan?
En undersökning av medias gestaltning av Sverigedemokraternas politiska skandal:
”Järnrörsskandalen”
Författare: Besarta Dauti Email: bdaye09@student.lnu.se Handledare: Martin Nilsson Examinator: Helen Lindberg
Besarta Dauti 890421
Abstract
The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:
How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?
What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?
Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?
The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party.
Keywords: Sverigedemokraterna, järnrörsskandalen, media, Expressen, Dagens Nyheter, dagordningsteorin, gestaltningsteorin och framing.
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
1. Inledning ... 5
1.2 Frågeställningar ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Vilka är Sverigedemokraterna? ... 7
3. Tidigare forskning ... 8
3.1 Medias roll ... 8
3.2 Medias makt över publiken ... 9
4. Teori ... 10
4.1 Dagordningsteorin ... 10
4.1.2 Dagordningens andra nivå (second-level agenda setting) ... 11
4.2 Gestaltningsteorin (framing theory) ... 12
4.2.1 Vad är gestaltningar? ... 12
4.2.2 Vad innebär gestaltning (”framing”)? ... 13
5. Metod och material ... 14
5.1 Val av metod ... 14
5.2 Avgränsning ... 14
5.3 Genomförandet av uppsatsen ... 16
5.4 Uppsatsens använda material ... 17
5.5 Validitet och Reliabilitet ... 18
5.5.1 Hur står det till med validiteten? ... 18
4.5.2 Reliabilitet ... 18
5.5.3 Uppsatsens validitet och reliabilitet ... 18
6. Resultat och Analys ... 20
6.1 Expressens definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen ... 20
6.1.2 Expressens bedömningar och lösningar till den så kallade järnrörsskandalen ... 24
6.2 Dagens Nyheters definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen ... 26
6.2.1 Dagens Nyheters bedömningar och lösningar till den så kallade järnrörsskandalen ... 30 6.3 Skiljer sig gestaltningen åt mellan Expressen och Dagens Nyheter gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-
6.3.1 Definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen ... 31
7. Slutsats ... 34
8. Källförteckning ... 36
8.1 Litteratur ... 36
8.2 Tidningsartiklar ... 37
8.2.1 Dagens Nyheter ... 37
8.2.2 Expressen ... 37
8.3 Tryckta källor ... 39
8.4 Hemsidor ... 39
1. Inledning
12 oktober 2012 skickade partiledaren Jimmie Åkesson ut ett brev till partikamraterna i Sverigedemokraterna om nolltolerans mot bland annat rasism, rättshaverister och extremism. I brevet uppmanade Jimmie Åkesson förtroendevalda Sverigedemokrater att avgå från sina uppdrag om de inte delar partiets värderingar (Expressen 2012-10- 12).
Samtidigt avslöjade kvällstidningen Expressen 13 november 2012, den politiska skandalen ”järnrörsskandalen”. Rubriker som ”Riksdagsmannen kallade oss hora och blatteälskare”, ”Se filmbevisen. SD-riksdagsmannens rasistattack” samt
”Riksdagsmännen beväpnar sig med järnrör. SD-toppen Kent Ekeroth ger sig på en kvinna” prydde Expressens framsidor under november 2012 (Expressen 2012-11-12, 13, 14 och 15).
Expressen publicerade även ett flertal kortare filmklipp från juni 2010. I filmklippen ses tre politiker från Sverigedemokraterna Erik Almqvist (f.d. ekonomisk- politisk talesperson), Kent Ekeroth (f.d. rättspolitisk talesperson) och Christian Westling (f.d. suppleant i styrelsen för partiets Stockholmssektion). I filmklippen attackera de komikern Soran Ismail och ett flertal andra individer verbalt med rasistiska och sexistiska tillmälen. Dessutom ser man hur de tre Sverigedemokraterna beväpnar sig med järnrör från en byggnadsställning (Expressens filmsekvenser 2012).
I de korta filmklippen får man höra hur Erik Almqvist kallar Soran Ismail för ”blatte lover” och påstår att han ”argumenterar som en liten fitta” samt säger att ”Sverige är mitt land, inte ditt”. Vidare hör man även hur Almqvist kallar en kvinna som är med i de kortare filmklippen för ”en liten hora” (Expressens filmsekvenser 2012).
Mot denna bakgrund lyder uppsatsens övergripande problem enligt följande att tre riksdagsmän som representerade Sverigedemokraterna, Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling, beväpnade sig med järnrör under sommaren 2010.
Järnrörsskandalen har fått väldigt stort utrymme i svensk press och det är av intresse att se om media kan ha vinklat och sett händelsen enbart ur ett perspektiv.
Debatten beträffande Sverigedemokraternas närvaro i svensk politik är högst aktuell och pågående samt ett kontroversiellt ämne för många. Det som har fångat mitt intresse är den allmänna debatten i media om Sverigedemokraterna.
Som politiskt parti har Sverigedemokraterna orsakat både politiska men även ideologiska diskussioner då de har varit i blåsväder vid olika tillfällen.
Då Sverigedemokraterna har fått stor medial uppmärksamhet är det intressant och relevant att forska om hur diskursen ser ut kring detta politiska parti samt hur denna upprätthålls och gestaltas av media.
För att uppnå ett bredare perspektiv i uppsatsen är det av vikt att förhålla sig kritisk och objektivt till den mediala bild som skildrar Sverigedemokraterna. Ett kritiskt och objektiv förhållningsätt kommer att öka möjligheten att tolka förhållandet mellan media och makt i samhället, med fokus på svensk medias skildring av framförallt Sverigedemokraterna.
1.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltas av svensk media, i detta fall av kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter.
1.2 Frågeställningar
Uppsatsens syfte skulle inte kunna uppnås utan några specifika frågeställningar. De frågor som kommer att undersökas i uppsatsen är:
Hur definierar och diagnostiserar kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter orsakerna till och problemen rörande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30?
Vilka bedömningar och lösningar ger kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter rörande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30?
Skiljer sig gestaltningen åt mellan kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter rörande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30?
2. Bakgrund
2.1 Vilka är Sverigedemokraterna?
Sverigedemokraterna identifierar sig som ”ett Sverigevänligt parti som eftersträvar en hög grad av trygghet och samhörighet i det svenska samhället” på deras hemsida på internet (www.sverigedemokraterna.se/vart-parti/).
Våren 2005 valdes Jimmie Åkesson till ny partiledare för Sverigedemokraterna. Åkesson har sedan dess strävat efter att Sverigedemokraterna ska bli ett parti som har politiskt inflytande. Många gånger har Sverigedemokraterna anklagats av sina motståndare att vara ett parti som bara ”putsat på fasaden” och inte har förändrats som parti. Sverigedemokraternas ledning menar tvärtom, de hävdar att partiet har tagit lärdom av sina misstag samt att de har låtit mindre önskade medlemmar gå och att partiet idag är ett ”vanligt” etablerat parti (Mattsson 2009: 11).
Idag är Sverigedemokraternas partiledning mer professionell än tidigare.
Partiet har utvecklat en vidare öppenhet mot allmänheten och media. Även om Sverigedemokraterna inte alltid har fått positiv uppmärksamhet har partiet insett att de endast förlorar på att ”gömma sig” och att de måste ”visa sig” om det ska finnas en möjlighet att nå ut till väljarna. Något som inte har förändrats är partiets kritik mot invandring som fortfarande är kärnan i partiet. Sverigedemokraterna hävdar nämligen att de flesta samhällsproblem beror på invandringen då den medför negativa faktorer som t.ex. kulturkrockar. Sverigedemokraterna menar att kulturkrockarna resulterar i kvinnomisshandel, gängvåldtäkter samt hedersmord. Partiet tillägger att etniska svenskar inte känner sig hemma i sitt eget land och att andra traditioner än svenska får företräde i Sverige.
Eftersom redan etablerade partier anser det vara politiskt inkorrekt (det hävdar i alla fall Sverigedemokraterna) att kritisera invandringspolitiken upplever sig Sverigedemokraterna och deras anhängare vara diskriminerade och utanför den svenska politiken (Mattsson 2009: 11-12).
3. Tidigare forskning 3.1 Medias roll
Många gånger kan media ses ha för stor roll som inte är legitim ur ett demokratiskt perspektiv. Skriver verkligen media sanningen eller vrider de på den för att göra den mer intressant? Vilka budskap vill media få fram och vilka redskap använder sig de av? Stig-Björn Ljunggren menar att: ”Media tar bitar av verkligheten och skruvar dem till en högre intressenivå än vad de ursprunglig hade” (Ljunggren 2003: 35).
Tidigare forskning påvisar att media är en viktig maktfaktor när det kommer till att fastslå vilka frågor som är relevanta för människor och media kan påverka hur mottagaren kommer att uppfatta olika situationer, frågor eller personer som media skriver om (McCombs 2006: 11). Forskaren Cas Mudde hävdar att all publicitet är god publicitet när det kommer till högerpopulistiska partier. Därmed är Mudde mycket förvånad över att medias influens på högerpopulistiska partiers framgångar inte fått mer uppmärksamhet då media har möjligheten att påverka opinionen (Mudde 2007: 248 och 252).
Media påverkar politiken alltmer. De politiska aktörernas medvetande om betydelsen av medias bevakning i varje steg av den politiska processen har blivit mer omfattande. Denna utveckling har lett till samhällsförändringar som influerar demokratins och politikens funktioner. Politisk kommunikation omfattar ett samspel mellan medieaktörer, politiska aktörer och allmänheten. Därigenom går det inte att begripa politiken utan att ta aktning till allmänheten och medier (Strömbäck 2009:
251-252). Strömbäck menar att allmänhetens influens av medier och dess innehåll är endast en aspekt i frågan om medias makt. Medias makt är störst när de har inflytande över dels det egna innehållet men även allmänheten (Strömbäck 2009: 83).
Tidigare forskning visar på att media har stort inflytande på allmänheten (individnivå). Dock behöver inte medias effekt nödvändigtvis vara absolut utan medias inflytande skiftar från individ till individ (Strömbäck 2009: 90).
I antologin ”Mörk magi i vita medier” hävdar Birgitta Löwander, fil. doktor i sociologi vid Umeås universitet att medier kan oavsiktligt bidra till växande främlingsfientlighet när högerpopulistiska partiers rasistiska uppfattningar får utrymme i det offentliga rummet (Brune 2004: 91).
Tröskeln för vad som är tillåtet och acceptabelt att yttra sig om i det offentliga rummet rörande invandrare och andra minoritetsgrupper sänks därigenom (Brune 2004: 91).
Medias bearbetning och urval av sakfrågor kan antingen gynna eller missgynna partier. Det kan till exempel bero på hur partiet skildras, vilken uppmärksamhet de får och hur deras förhållande med andra partier framställs. Partier kan även gynnas eller missgynnas beroende på hur media knyter an partiet till en specifik sakfråga. Ett parti kan till exempel gynnas om de relateras till en sakfråga som partiet vill bli förknippade med. Medan ett parti kan till exempel missgynnas i fall de förknippas med ett flertal skilda sakfrågor mot sin vilja. Om medias framställning av sakfrågorna överensstämmer med hur partiet önskar att sakfrågorna ska framställas är detta gynnsamt för partiet (Asp 1993: 8). Dessutom gynnas partier när de ges utrymme ges att presentera sina sakfrågor i ett positivt sammanhang, parallellt kan partier missgynnas om sakfrågorna kan förnimmas som negativa (Asp 2004: 87).
Medial uppmärksamhet är vanligtvis positivt för ett parti. Fastställandet om partiet får medialt utrymme eller inte grundar sig i journalisternas värdering av partiets relevans och politiska inflytande. Därigenom är media en väsentlig faktor för partiers ställning i opinionen. Marginaliserade partier får till exempel oftast ingen eller mycket liten plats i media (Asp 1993: 8). Vidare kan medias partiskhet gynna eller missgynna partier beroende på den existerande partiskheten i kontrast till medias partiskhet. En utlösande faktor kan bli att väljarna till besegrade politiska partier förnimmer medias partiskhet starkare än vad väljare på det vinnande partier upplever den (Asp 1993: 34-41).
3.2 Medias makt över publiken
Så länge som det har funnits massmedier har diskussionen om massmedias makt alltid funnits till. Dock har diskussionens intensitet varierat från tid till tid. Nya medier som till exempel bloggar, tidningars webbplatser och nyhetsklipp som kan ses närsomhelst, är en bidragande faktor till en ökad intensitet i diskussionen om massmedias makt. Nya medier bidrar även till en ökad oro hur människor kommer att influeras av det nya mediet och dess omfattning. Hur människor influeras av media och deras innehåll är endast en aspekt.
En annan relevant aspekt är makten över media och deras omfattning. Medias makt är stark i den bemärkelsen att de influerar människors uppfattningar och tankar parallellt som de kan vara utan makt i den bemärkelsen att det är mottagarna som avgör över deras omfattning. Medias makt är som vattentätast när de har makten över både det
egna innehållet men även publiken (Strömbäck: 2009: 83).
4. Teori
Det finns många teorier som omfattar medias makt över dagordningen. Dessa teorier rör vilka frågor som medborgarna pratar om, tänker på samt anser är relevanta. De mest förekommande och mest prövade teorierna gällande medias effekter är dagordningsteorin och gestaltningsteorin (framing theory). Dessa två teorier utgör det ramverk som uppsatsen grundar sig i.
4.1 Dagordningsteorin
Dagordningsteorin tar avstamp från att det existerar ett orsakssamband mellan de frågor som får störst uppståndelse i medias och de frågor som medborgarna finner relevanta endera för de själva eller för samhället (Strömbäck 2009: 105). Inom masskommunikation och medieeffekter är dagordningsteorin en av de teorier som har efterforskats mest. Dagordningsteorin utvecklades och namngavs av Maxwell McCombs och Donald Shaw 1972 (McCombs 2006: 10 och 12). Teorin om medias dagordningsfunktion grundar sig i att verkligheten är obegränsad och för skiftande för att människor ska ha möjligheten att erhålla en samlad bild av den. Då människor har ett inneboende behov att orienteras söker de sig till nyheter om politik och samhälle genom att konsumera medier (Strömbäck 2009: 102-103).
Journalisters rapportering strukturerar om verkligheten och medför att människor handskas med ”andrahandsverklighet”. När nyhetschefer och redaktörer selekterar och rapporterar nyheter dagligen styr de dessutom människors uppfattningar om vilka aktuella frågor som är mest relevanta (McCombs 2006: 23).
Trots detta är det endast en liten part av information som ges varje dag som fastnar i människors medvetande och dessutom en ännu mindre part som människor anser är relevant information att tänka vidare på. Resterande information sållas och sorteras bort på vägen (Strömbäck 2009: 102).
Inom dagordningsteorin brukar man tala om tre distinkta dagordningar. Den första är medborgarnas dagordning som omfattar de frågor som människor i stort sett anser är relevanta. Den andra är medias dagordning som omfattar vilka frågor som får mest uppståndelse i media. Den tredje är den politiska dagordningen som omfattar de frågor som är föremål för diskussion i politiska organ och därigenom utgör en del i den politiska beslutprocessen (Strömbäck 2009: 103).
Medias dagordning och medborgarnas dagordning går hand i hand. Dels med tanke på att media har en dagordningsfunktion som de kan praktisera dagordningsmakt via, men även det faktum att medborgarna tyr sig till media för att ta del av aktuella händelser (Strömbäck 2009: 103-104). Den politiska dagordningen använder sig av media för att erhålla information om vilka frågor landets medborgare tycker är relevanta och kan därigenom anpassa sin politik efter dessa frågor (Strömbäck 2009: 106 – 107).
Det är viktigt att poängtera att det finns andra faktorer som influerar medias makt över dagordningen. Ett exempel på en sådan faktor är vilken typ av media som används. Radio, TV och internet anses till exempel ha mindre influens än tryckt press då man har mer tid att bearbeta informationen man tar del av genom att läsa nyheten själv. En annan relevant faktor är mediers trovärdighet (Strömbäck 2009: 109). Vidare har högutbildade människor oftast större intresse för media vilket gör att de blir mer
mottagliga än andra för nyheter (McCombs 2006: 67).
4.1.2 Dagordningens andra nivå (second-level agenda setting)
Det finns två nivåer inom dagordningsteorin. Första nivån omfattar vad media uppmärksammar och vad medborgarna tycker är relevanta frågor. Den andra nivån grundar sig i hur media gestaltar diverse objekt och hur medborgarna tolkar dessa objekt. Människors begränsade kognitiva kapacitet utgör ett starkt behov av orientering vilket leder till att vi letar efter ledtrådar från medier. Orienteringsbehovet medför konsekvensen att media inte enbart har makt över vad vi människor har åsikter om utan även över hur vi tänker kring och tolkar händelser i vår omvärld (Strömbäck 2009: 112-113)
4.2 Gestaltningsteorin (framing theory)
Gestaltningsteorin (framing theory) handlar dels om medias makt och om hur medias skildring av verkligheten influerar människors tolkningar av densamma. Inom politisk kommunikation och medias makt är gestaltningsteorin den mest essentiella teorin.
Gestaltningsteorin har kommit till att bli en av de mest frekvent använda teorierna och påstås företräda ett nytt paradigm inom mediaforskningen (Strömbäck 2009: 118- 119).
4.2.1 Vad är gestaltningar?
”En gestaltning är en organiserande idé för en nyhets innehåll, vilken tillhandhåller ett sammanhang och föreslår vad en fråga handlar om genom urval, betoning, exkludering och vad som utvecklas” – Vincent Price med arbetskamrater (Strömbäck 2009:
121).
Gestaltningsteorin omfattar tre aspekter. För det första behandlar gestaltningsteorin hur medias gestaltningar av verkligheten influerar människors föreställningar av verkligheten. För det andra berör den hur media, i deras avgränsningar i rapporteringen, återger och sprider olika ideologiers och maktcentras sätt att tolka verkligheten. För det tredje omfattar gestaltningsteorin vad media innehåller och vad innehållet faktiskt står för (Strömbäck 2009: 119).
Människor har en inneboende strävan efter en meningsfull tillvaro, av den anledningen är gestaltningsprocesser oundvikliga. Människor skildrar verkligheten på olika sätt varje gång de kommunicerar. Det som ger legitimitet till medias makt är att de speglar en avbild av verkligheten. Tanken är att allmänheten kan erhålla en objektiv bild av verkligheten genom att ta del av nyheter i radio, tv, tidningar och internet. Dock finns det finns inget stöd i forskningen för att media är verklighetens spegelbild. Grunden till det obefintliga stödet i forskningen är att verkligheten inte är begränsad samtidigt som medias format är begränsat.
Närmare bestämt så influeras all nyhetsförmedling av de val som dagligen görs av olika redaktioner och enskilda reportrar. Därmed sätts det begränsningar för medias rapportering (Strömbäck 2009: 119-120).
Gestaltningsteorin bygger på på två observationer. Den första observationen grundar sig i det faktum att en nyhets bild av någon aspekt av verkligheten inte någon gång är densamma som den aspekt av verkligheten som nyheten har som avsikt att handlar om. Media skildrar inte verkligheten som den egentligen är utan de ombildar och gestaltar verkligheten. Den andra observationen grundar sig i att det som har betydelse för allmänhetens bilder av verkligheten inte är den faktiska verkligheten utan medias vision av den. Desto mer beroende människor blir av media som informationskälla desto mer receptiva blir de för influens från media. Då medias gestaltningar aktiverar särskilda idéer, värderingar och förnimmelser är det ingen som är resistent mot dessa gestaltningar. Media uppmuntrar nyheterna på specifika sätt som får allmänheten att fundera på politiska fenomen. Därigenom leder media allmänheten till mer eller mindre förväntade konklusioner (Strömbäck 2009: 120- 122).
4.2.2 Vad innebär gestaltning (”framing”)?
Gestaltning (framing på engelska) betyder att särskilda aspekter väljs ut från en händelse och dessa görs mer iögonfallande i en kommunicerande text. Genom upprepning och placering kan delar av information framhävas i en text. Ett annat verktyg för att framhäva delar av information är att associera texten med kulturella symboler som är bekanta för mottagaren. Samtidigt kan gestaltning (framing) skymma andra delar av information vilket kan leda till att mottagarna har varierande reaktioner på informationen (Entman 1993).
Det finns fyra kriterier över hur en text kan ”gestaltas”:
Definiera problemet
Diagnostisera orsaker (vad är det som skapar problemet?)
Göra moraliska bedömningar (utvärdera kausala agenter och deras effekter)
Föreslå möjliga lösningar på problemet (Entman 1993).
Dessa fyra kriterier kommer att användas som riktlinjer i framställandet av ett resultat.
Det vill säga hur definieras problemet av det utvalda mediet, hur diagnostiseras orsakerna av det utvalda mediet, vilka moraliska bedömningar ger det utvalda mediet och vilka möjliga lösningar ges på problemet av det utvalda mediet.
5. Metod och material 5.1 Val av metod
För att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades under järnrörsskandalen 2012- 11-13 till 2012-11-30 i kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter har jag valt den kvalitativa textanalysen. Den kvalitativa textanalysen är den metod som lämpar sig bäst för att ge uppsatsen en klarare bild över Expressens och Dagens Nyheters gestaltningar av järnrörsskandalen, dessutom är det en metod som är att föredra inom statsvetenskapen (Esaiasson 2012: 210).
Till skillnad från den kvantitativa textanalysen lägger man inte fokus på insamling av data inom den kvalitativa textanalysen (Bryman 2008: 341). Med kvalitativ textanalys menas att undersökningen är baserad på att ta fram det mest relevanta innehållet genom omsorgsfull läsning. Det eftersökta materialet i en text kan flera gånger ligga i skymundan och kan endast upptäckas genom aktiv läsning av den utvalda texten (Esaiasson 2012: 210).
Syftet med den valda metoden är att få svar på uppsatsens frågor om dels hur kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter definierar och diagnostiserar orsakerna och problem gällande järnrörsskandalen under perioden och vilka bedömningar och lösningar ger kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens nyheter gällande järnrörsskandalen under perioden 2012- 11-13 till 2012-11-30? Men även att besvara frågan: Skiljer sig gestaltningen åt om mellan Expressen och Dagens Nyheter gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30?
5.2 Avgränsning
Uppsatsen grundar sig utifrån Mediaarkivet (sökord: Sverigedemokraterna, Erik Almqvist, Kent Ekeroth, Christian Westling). Artiklarna som har använts i uppsatsen är hämtade från datumet 2012-11-13 till datumet 2012-11-30. Anledningen till den valda tidsperioden är för att det är den perioden som den så kallade skandalen fick störst utrymme i media.
Vidare avgränsas uppsatsen till ett totalurval ur kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter. Valet av medier begränsades till dels kvällstidningen Expressen då det var det mediet som avslöjade järnrörsskandalen och satt på alla huvudkällor rörande skandalen. Morgontidningen Dagens Nyheter valdes för att få ett bredare perspektiv på skandalen. I och med att båda valda medierna identifierar sig som obundna liberaler skulle man kunnat välja medier med olika politiska tillhörigheter för att uppnå bredare perspektiv.
De utvalda artiklarna är de som är av nyhetskaraktär under perioden 2012-11- 13 till 2012-11-30 och framkom genom sökning på ovanstående termer. Uppsatsen är baserad på artiklar av nyhetskaraktär för att det skall vara möjligt för att tillämpa den så kallade gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin kan med andra ord endast appliceras på nyhetstexter. Artiklarna av annan karaktär så som kultur, insändare och debattartiklar har sållats bort.
Avgränsningen av urvalet av Expressen är 31 artiklar. I majoriteten av artiklarna fanns alla sökord i en och samma artikel. I tabellen nedan visas resultaten av sökorden. Sökordet Sverigedemokraterna gav 57 träffar på artiklar, 38 av nyhetskaraktär och av dessa användes 30 artiklar. Sökordet Erik Almqvist gav 69 träffar på artiklar, 51 av nyhetskaraktär och av dessa användes 31 artiklar. Sökordet Kent Ekeroth gav 53 träffar på artiklar, 42 av nyhetskaraktär och av dessa användes 27 artiklar. Sökordet Christian Westling gav 32 träffar på artiklar, 27 av nyhetskaraktär och av dessa användes 27 artiklar (tabell 1)
Tabell 1
Sökord Antal träffar Nyhetskaraktär Använda
Sverigedemokraterna 57 38 30
Erik Almqvist 69 51 31
Kent Ekeroth 53 42 27
Christian Westling 32 27 27
Tabelltext: Sökningen genomfördes på www.mediearkivet.se med inloggning via Linnéuniversitetet.
Sökord enligt tabellen. Sökningen filtrerades på datum 2012-11-13 t.o.m. 2012-11-30. Olika sökord kan förekomma i samma artikel.
Avgränsningen av urvalet av Dagens Nyheter är 13 artiklar. Sökordet Sverigedemokraterna gav 52 träffar på artiklar, 21 av nyhetskaraktär och av dessa användes 13 artiklar. Sökordet Erik Almqvist gav 40 träffar på artiklar, 17 av nyhetskaraktär och av dessa användes 13 artiklar. Sökordet Kent Ekeroth gav 26 träffar på artiklar, 12 av nyhetskaraktär och av dessa användes 10 artiklar. Sökordet Christian Westling gav 11 träffar på artiklar, 5 av nyhetskaraktär och av dessa användes 5 artiklar (tabell 2)
Tabell 2
Sökord Antal träffar Nyhetskaraktär Använda
Sverigedemokraterna 52 21 13
Erik Almqvist 40 17 13
Kent Ekeroth 26 12 10
Christian Westling 11 5 5
Tabelltext: Sökningen genomfördes på www.mediearkivet.se med inloggning via Linneuniversitet.
Sökord enligt tabellen. Sökningen filtrerades på datum 2012-11-13 t.o.m. 2012-11-30. Olika sökord kan förekomma i samma artikel.
5.3 Genomförandet av uppsatsen
Uppsatsens resultat kommer att redovisas i tre kapitel och varje kapitel är i sin tur i två sektioner för att göra de diskuterade frågeställningarna mer överskådliga. I kapitel ett kommer resultaten av Expressens gestaltningar redovisas, i kapitel två kommer resultaten av Dagens Nyheter gestaltningar presenteras och i det tredje kapitlet presenteras resultatet rörande likheter och skillnader mellan Expressen och Dagens Nyheters gestaltningar.
De ovannämnda sektionerna är uppdelade på så sätt som:
Hur definierar och diagnostiserar (valda mediet) orsakerna och problemen gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30.
Vilka bedömningar och lösningar ger (valda mediet) gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30.
Frågan ”Skiljer sig gestaltningen åt mellan Expressen och Dagens Nyheter gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30?” behandlas i det tredje kapitlet. Det tredje kapitlet kommer att vara uppdelat i de två ovannämnda sektionerna för att likheterna och skillnaderna mellan Expressen och Dagens Nyheter ska vara tydliga. De valda medierna har behandlats var för sig i uppsatsens två första kapitel dock kommer de behandlas parallellt i uppsatsens tredje kapitel.
Uppsatsen grundar sig utifrån Mediaarkivet och sökorden:
Sverigedemokraterna, Erik Almqvist, Kent Ekeroth, Christian Westling. Expressens och Dagens nyheters gestaltning gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11- 13 till 2012-11-30 kommer att presenteras i en återberättande form tillsammans med en fortlöpande analytisk diskussion med klar återkoppling till uppsatsens frågeställningar. Samtliga artiklar kommer inte att vara refererade i den fortlöpande texten men kommer däremot att tillgå i källförteckningen.
5.4 Uppsatsens använda material
Uppsatsen grundar sig på ett flertal olika källor så som litteratur, webbsidor, tidningsartiklar, en antologi och andra tryckta källor. Uppsatsens inledning har utgått från kvällstidningen Expressen och Sverigedemokraternas partihemsida och boken Pontus Mattson - Sverigedemokraterna in på bara skinnet(2009).
I tidigare forskning och teori har uppsatsen baserat sig på källorna Maxwell McCombs - makten över dagordningen (2006), Jesper Strömbäck - makt medier och samhälle(2009), Kent Asp - jordskredssegern, politisk journalistik – studier i mediernas partiskhet(2004), Stig-Björn Ljunggren - makt, när medierna tar makten:
ett demokratiskt omställningsprogram i upplevelseindustrins skugga(2003), Ylva Red Brune - mörk magi i vita medier(2004) och Robert M Entman - toward clarification of a fractured paradigm(1993). Uppsatsens metod har baserat sig på källorna Alan Bryman - samhällsvetenskapliga metoder(2002), Peter Esaiasson - metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad och statsvetenskapens förutsättningar(2012). De nämnda källorna har används för att uppnå en validitet och reliabilitet röd tråd genom uppsatsen. Dessa källor är valida och reliabla med tanke på att författarna och forskarna är dels välkända och pålitliga men har även framställt flera olika betydande verk.
I uppsatsens resultat och analys har flertal av de ovannämnda källorna använts men även tidningsartiklar ur medierna Expressen och Dagens Nyheter under perioden 2012-11-13 till 2012-11-30. Urvalsprocessen av tidningsartiklarna är redogjord för under punkt 4.2 avgränsningar.
5.5 Validitet och Reliabilitet 5.5.1 Hur står det till med validiteten?
I den empiriska samhällsvetenskapen är validitet både det eventuellt brydsammaste men även det mest centrala problemet. Det förekommande problemet är ofrånkomligt med tanke på att forskningen omfattar dels ett teoretiskt språk men även ett operationellt sådant. I den teoretiska nivån formuleras frågorna och problemen medan själva undersökningen verkställs på den operationella nivån.
Det så kallade ”översättningsproblemet” omfattar med andra ord ”om vi empiriskt undersöker det som vi på den teoretiska nivån påstår att vi undersöker”
(Esaiasson 2012: 57). Validitet definieras som överensstämmelse mellan operationell indikator och teoretisk definition, avsaknad av systematiska inkorrektheter och att vi mäter de vi hävdar att vi mäter (Esaiasson 2012: 57)
4.5.2 Reliabilitet
För att uppnå en god validitet måste reliabiliteten vara hög. För att uppnå hög reliabilitet måste slumpmässiga eller osystematiska fel inte finnas. Brister i reliabiliteten kan till exempel uppstå genom slarvfel i datainsamlingen och bearbetningen utav den. Det kan även uppstå brister i reliabiliteten till exempel om forskaren har slarviga anteckningar, stress, trötthet m.m. (Esaiasson 2012: 63-64).
5.5.3 Uppsatsens validitet och reliabilitet
I denna uppsats har det yttersta gjorts för att öka graden av begreppen validitet och reliabilitet. Uppsatsens frågeställningar har inspirerats av studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning vilket innebär att frågornas validitet och reliabilitet blir högre likaså i sin tur uppsatsens validitet och reliabilitet.
Uppsatsen har utgått utifrån metoden kvalitativ textanalys som är baserad på att ta fram det mest väsentliga innehållet genom omsorgsfull läsning.
Det eftersökta materialet kan oftast ligga i skymundan och kan endast upptäckas genom aktiv läsning av det utvalda materialet. Det eftersökta materialet antecknas ned av forskaren. Forskningen kan anses därigenom ha hög validiteten och reliabilitet.
Men som tidigare nämnt kan det uppstå brister i reliabiliteten om forskaren har fört slarviga anteckningar, har varit stressad eller trött (Esaiasson 2012: 63-64).
Anteckningarna har inte alltid varit tydliga men risken att få brister i uppsatsens validitet och reliabilitet på grund av detta har inte varit särskilt stora då uppsatsens material har lästs omsorgsfullt många gånger om.
I uppsatsens inledning framgår det att det är relevant att förhålla sig kritisk och objektiv till den mediala bild som skildrar Sverigedemokraterna för att uppnå ett bredare perspektiv. Den kritiska och objektiva förhållningen ligger till grund för ökad möjlighet att förstå relationen mellan media och makt i samhället, i förbindelse till politik och Sverigedemokraterna. Men även om all forskning i det stora hela strävar efter en kritisk och objektiv förhållning så influeras forskare många gånger av deras egna subjektiva värderingar. För att besvara uppsatsens frågeställningar har citat valts ut som anses besvara dessa. Urvalet av citat beror på mig som forskare. Dels på grund av värderingar jag har men även vad jag som forskare anser besvara uppsatsens frågeställningar.
Gilje och Grimen menar på i sin bok Statsvetenskapens förutsättningar (2007) att för att förståelse ska ens vara en möjlighet är förförståelse ett fundamentalt villkor då ”vi aldrig möter världen som ett blankt blad utan vissa förutsättningar som vi tar för givna”. Kravet på förförståelse ligger med andra ord i det faktum att vi måste ha vetenskap om vilka idéer vi ska se efter när vi ska tolka en text (Gilje & Grimen, 2007: 179).
Förförståelsen om vilka idéer som ska ses efter när tidningsartiklarna har tolkats har varit tydliga vilket i sin tur innebär positiv validitet och reliabilitet. Detta kan resultera i brister i validitet och reliabilitet. Tack vare att man flitigt letar efter meningsfulla fenomen blir uppsatsens validitet och reliabilitet tätare (Gilje och Girmen 2007: 208).
6. Resultat och Analys
För att göra uppsatsens frågeställningar mer överskådliga och lättare att förstå kommer uppsatsens resultat redovisas i tre kapitel och varje kapitel är i sin tur uppdelat i två sektioner, som nämnt ovan. Expressens gestaltningar kommer att redovisas i första kapitlet, Dagens Nyheters gestaltningar kommer att redovisas i det andra kapitlet och i det tredje kapitlet kommer resultatet rörande likheter och skillnader mellan Expressen och Dagens Nyheters gestaltningar presenteras.
6.1 Expressens definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skickade ut ett brev den 12 oktober till sina partikamrater om nolltolerans mot rasism, extremism och rättshaverister. Samtidigt offentliggjordes järnrörsskandalen månaden därpå, den 13 november av Expressen. I den första artikeln som publiceras rörande järnrörsskandalen skriver Expressen att ögonvittnen anklagar ”SD:s tyngsta politiker, riksdagsmannen Erik Almqvist för att ha använt rasistiska nedsättande uttryck som
”blatte-älskare och ”babbe” under ett bråk i centrala Stockholm” (Expressen 2012).
I gestaltning (framing) väljer man särskilda aspekter utifrån en händelse och gör dessa mer iögonfallande (Entman 1993). Uppsatsens resultat visar att Expressen väljer att framhäva i nästintill alla de 31 använda artiklarna att Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling ”beväpnar sig med järnrör”.
Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”Här beväpnar sig riksdagsmannen Erik Almqvist med järnrör.
Han är på jakt efter en berusad man som han precis hånat som
”blatte-älskare”. Han filmas av partiets rättspolitiske talesman Kent Ekeroth, han också med järnrör i högsta hugg” (Expressen 2012-11- 15).
[…]”Och som filmen visar tydligt är det de tre SD-männen som själva hela tiden varit drivande i bråket med den berusande mannen.
Men trots det beväpnar sig SD-politikerna nu med järnrör som det tar från en nedmonterad byggnadsställning” (Expressen 2012-11- 15)
Fortsättningsvis använder media sig av upprepning och placering av delar av information för att få större effekt i gestaltning (framing) (Entman 1993). Uppsatsen påvisar att Expressen upprepar flitigt ord som riksdagsmannen, SD-männen, tung SD- riksdagsman, SD-toppolitiker, ekonomisk-politisk talesman och rättspolitiske talesman. Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”Blattelover, Babbe, fitta. Så låter riksdagsmannen och SD- toppolitikern Erik Almqvist” (Expressen 2012-11-14)
[…]”Allt filmas med mobilkamera av en annan tung SD- riksdagsman, partiets rättspolitiske talesman Kent Ekeroth”
(Expressen 2012-11-14)
Med andra ord sätter Expressen yrkestitlar före namn för att betona att personen i fråga är en högtuppsatt ämbetsman och genom upprepning glömmer inte läsaren att det är högtuppsatta ämbetsmän som är i fokus. Effekten av denna metod blir mer effektiv än att välja bort att sätta yrkestitlar före individens namn.
Då politikerna är individers som styr samhälle kan de komma till att förlorar allmänhetens förtroende om de missköter sin roll. Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”Riksdagsmannen Erik Almqvist förnekar bestämt att han använde rasistiska eller sexistiska uttryck i samband med händelsen på Kungsgatan. Han säger att ögonvittnena ljuger” (Expressen 2012-11-13).
[…]”Men du har i alla fall inte sagt saker som blatte-älskare eller babbe? Nej, nej. Självklart skulle jag inte säga det, framförallt inte…dels för att jag inte är en sån människa som säger såna saker och tänker inte på det sättet. Dessutom tror jag att det säger sig självt att man som pressekreterare inte går och säger sånt, och dessutom har offentliga personer runtomkring sig” (Expressen 2012-11-13).
Expressen gestaltar ämbetsmannen Erik Almqvist som en ämbetsman som ljuger (vilket han bevisligen gjorde). Detta får det allmänheten att associera Erik Almqvist som en ämbetsman som ljuger. Förtroendet för Erik Almqvist och Kent Ekroth kan komma till att svikta ännu mer från allmänheten när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson går ut offentligt med sitt obefintliga förtroende för partikamraterna. Exempel återfinns nedan:
[…]”Som jag har sagt tidigare: Jag ar väldigt lågt förtroende för
honom just nu” (Expressen 2012-11-28)
[…]”Senare i intervjun valde Jimmie Åkesson en tydligare väg och sade att det kan bli svårt för Erik Almqvist att sitta kvar i riksdagen.
Ja, det har väl alla noterat att det är väldigt svårt för honom att sitta kvar i Sveriges riksdag. Vad jag vet så har inte han inte varit aktiv i riksdagsarbetet, så han funderar över om det som har hänt är så pass allvarligt att han kan sitta kvar eller inte” (Expressen 2012-11-30).
Hur kan det finnas någon möjlighet att sitta kvar i riksdagen om man som ämbetsman ljuger offentligt? Frågan är om det finns någon chans att återvinna förtroendet från sina partikamrater, andra politiker samt allmänheten? Uppsatsen visar att det kan bli svårt att återvinna ett förtroende när man som en ämbetsman från Sverigedemokraterna ljuger offentligt och det finns bevis för detta. Kent Ekeroth, Erik Almqvist och Christian Westling har delat med sig olika historier rörande järnrörsskandalen, vilket försvårar hela vägen tillbaka till förtroende. Exempel återfinns nedan:
[…]”Det var bara ett skämt att ni alla tre hade järnrör i högsta hugg?
- Ja, det framkommer om du ser klippet att vi skrattar och har skoj.
Men för Christian Westling var det inte på skoj. Han ville ha ett tillhygge att försvara sig med. Ni hade tänkt att i försvarssyfte tänkt
slå mannen om han kom emot er?
- Nej, vi hade inte tänkt slå honom med rören men vi hade tänkt att om vi står där med de rören så hade han blivit avskräckt för att angripa oss” (Expressen 2012-11-15)
Vidare nyttjar media andra verktyg så som symboler som är bekanta för mottagaren.
Det gör media för att framhäva informationen i sin rapportering(Entman 1993).
Tidningarnas valda symboler går att återfinna i de utvalda artiklarna.
Sverigedemokraterna ses ofta som ett höger populistiskt parti av allmänheten och andra partier i riksdagen. Expressens gestaltning av Sverigedemokraterna under järnrörsskandalen, perioden 2012-11-13 till 2012-11-30 kan komma till att stärka denna bild till viss del. Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”Svenskfientlig, håll inte på att jävlas med svenskarna, det är inte ditt land, det är mitt land. Så angrep SD-riksdagsmannen Erik Almqvist komikern Soran Ismail svenskhet och medborgarskap”
(Expressen 2012-11-20).
I en av de utvalda artiklarna använder Expressen tydliga politiska symboler för att illustrera skandalnivån, vilket ger stor effekt. Exempel återfinns nedan:
[…]”Erik Almqvist var fram till igår partiets ekonomiske talesman, det vill säga partiets finansministerkandidat. Kent Ekeroth är som rätt-politisk talesman partiets justitieministerkandidat. Gör ett tanke experiment att filmerna handlade om alliansregeringen och moderaterna.
Då skulle man alltså få se hur finansminister Anders Borg beväpnar sig med järnrör medan han filmas av en skränande Beatrice Ask, också hon med ett järnrör i högsta hugg” (Expressen 2012-11-15)
Expressens gestaltningar ger bilden av att Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti. Stämpeln som sätts på Sverigedemokraterna får därigenom partiet att framstå som icke-önskvärda och obehagliga att göra med. Således omvandlas Sverigedemokraterna till en symbol, en sorts ikon för något som inte är välkommet i ett demokratiskt samhälle.
6.1.2 Expressens bedömningar och lösningar till den så kallade järnrörsskandalen
Genom gestaltning (framing) kan man skymma vissa delar av information vilket kan resultera i att mottagarna har varierande reaktioner på informationen som ges (Entman 1993). Expressen gestaltar SD-trion Erik Almqvist, Kent Ekertoh och Christian Westling som brottslingar i majoriteten av de 31 utvalda artiklarna. Det är svårt att hitta några andra bedömningar och lösningar än att utesluta SD-trion ur deras respektive positioner och partiet med Expressens gestaltningar som underlag.
Uppsatsen påvisar att Expressen gestaltar endast en sida av järnrörsskandalen.
Exempel återfinns nedan:
[…]”När SD-ledamöterna beväpnade sig med järnrör kan de begått ett allvarligt brott. Efter Expressens avslöjande vill nu förre justitieministern Thomas Bodström (S) att åklagare inleder en utredning” (Expressen 2012-11-16)
[…]”Allt fler Sverigedemokrater höjer nu rösten – och kräver Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling ska uteslutas ur partiet. Allan Jönsson, SD-ordförande i Bjuv är tydlig i sitt budskap om vad som ska ske med trion: Konsekvensen ska bli uteslutning.
Inget annat, säger han” (Expressen 2012-11-16)
Frågan är om Expressen är partiska eller hur man ska tyda tidningens unilaterala gestaltningar av Sverigedemokraterna. SD-trion har ljugit och attackerat andra individer verbalt både sexistiskt och rasistiskt. Utifrån denna utgångpunkt finns det således ingen annan ”utväg” än att SD-trion ska avgå från sina positioner. Dock borde Expressen varit mer öppna för att problematisera mer och regissera Sverigedemokraternas järnrörsskandal mer bilateralt. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kommentar beträffande Expressens unilaterala gestaltning av järnrörskandalen återfinns nedan:
[…]”Jimmie Åkesson: ”Man måste inte säga att
Sverigedemokraterna springer runt med järnrör på stan.
Reportern: Men vi har sett bilderna.
Jimmie Åkesson: Ja, men då kan man förklara varför i så fall. Jag tycker man kan problematisera. Ni är inte särskilt bra på det.
Reportern: Men detta är illa nog oavsett hur media har valt att regissera det här. Varför sprang dina partikamrater med järnrör på stan?
Jimmie Åkesson: De sprang inte omkring med järnrör, utan de tog det tillhygge de hittade när de insåg att det kommer personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten emot dem”
(Expressen – 2012-11-16)
Expressens gestaltning av järnrörsskandalen stämplar SD-trion mer eller mindre som högerpopulister om och om igen. De inspelade videoklippen som Expressen publicerade bevisar hur SD-trion ljugit i intervjuer om vad som egentligen hände den där sommarnatten 2010. Expressen har dock gestaltat videon på ett väldigt effektfullt sätt som fått SD-trion att ”trampa i kvicksand” – de kom ingenstans med sina lögner då allt kom fram steg för steg. Med facit i handen ser man den röda tråden i Expressens gestaltning gällande Sverigedemokraternas järnrörskandal.
6.2 Dagens Nyheters definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen
I och med att Expressen var mediet som offentliggjorde järnrörsskandalen och satt på i allra högsta grad majoriteten av källorna så sker det mycket upprepning och referering till Expressen i resterande medier. Dagens Nyheter (DN) gestaltar händelsen många gånger genom att beskriva vad som har hänt med en hänvisning till Expressen som källa.
Vidare väljer media särskilda aspekter ur en händelse och gör dessa mer iögonfallande i en kommunicerande text(Entman 1993). Uppsatsens resultat visar att Dagens Nyheter väljer att upprepa i nästintill alla de 13 använda artiklarna vilka roller respektive deltagare hade. Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”Kent Ekeroth var den som filmade händelserna på Kungsgatan” (DN 2012-11-15)
[…]”SD-topparna Erik Almqvist, Christian Westling och Kent Ekeroth – den sistnämnda filmade händelsen med sin mobilkamera – hamnade i en diskussion med komikern Soran Ismail. Denne kallas flera gånger ”babbe” och Almqvist säger att ”nej, det är inte ditt land, det är mitt land” och ”du argumenterar som en liten fitta” ” (DN 2012-11-16)
[…]”Ordväxlingen filmades av Kent Ekeroth och sekvensen publicerades igår av Expressen” (DN 2012-11-15)
Fortsättningsvis använder Dagens Nyheter sig av upprepning och placering av delar av information för att få större effekt i gestaltningen (framing) Uppsatsen påvisar att Dagens Nyheter upprepar ofta de kränkande orden som SD-trion använde under själva filmsekvensen. Exempel återfinns nedan (understrykningar tillagda):
[…]”I mitt syfte så beter du dig som en babbe just nu”
[…]”Vid fler tillfällen kallar Erik Almqvist honom för ”babbe” – ett rasistiskt slanguttryck för babian som används i rasistiska kretsar”
(DN 2012-11-15)
Dagens Nyheter återkommande gestaltning av de kränkande orden gör att läsaren aldrig glömmer att ämbetsmännen i fråga har attackerat Soran Ismail och ett flertal andra individer verbalt både rasistisk och sexistisk. Den valda metoden blir mer effektiv än om media skulle valt att sålla bort de kränkande orden.
Den valda metoden blir dessutom effektiv när SD-trion förnekar att ha använt sig av sådana tillmälen och media bevisar brukandet av dessa tillmälen. Exempel återfinns nedan:
[…]”Förra veckan intervjuades Erik Almqvist av Expressen om händelserna. Han dementerade då att han över huvud taget sagt
”babbe” och ”hora” under den aktuella kvällen.
[…]Jag har aldrig ljugit. Jag har helt enkelt ingen minnesbild av händelsen. Jag ångrar framförallt att jag använt ett nedsättande epitet för män och kvinnor när jag pratar med Kent” (DN 2012-11- 15)
Dagens Nyheters valda metod är dessutom effektfull i och med att politiker är personer som är högt uppsatta i samhället, det är väsentligt att förtroendet för dem är stort. Allmänhetens förtroende för politikerna kan svikta om de inte sköter sin roll som de som styr samhället. Dagens Nyheter påvisar genom sin gestaltning att Erik Almqvist har ljugit att han har använt sexistiska och rasistiska tillmälen.
Dessutom har Almqvist försökt mörka händelsen genom att klippa bort sina rasistiska uttalanden. Dagens Nyheter har även fått Almqvist att definiera begreppet
”babbigt” som han har använt sig av i filmklippen som Expressen publicerat. På så vis har Dagens Nyheter visat för läsaren att Almqvist är medveten om vad ordet i sig betyder och att det inte ett ord i positiv bemärkelse. Exempel återfinns nedan:
[…]”Almqvist lade kort därefter ett eget klipp på youtube ur den film som uppmärksammades av Expressen igår. Men i Almqvist film var de rasistiska uttalandena bortklippta.”
[…]”Det är ett begrepp jag känner igen. Jag förknippar det med en dålig attityd och stil.” (DN 2012-11-15)
Erik Almqvist gestaltas som en ämbetsman som ljuger (vilket han bevisligen gjorde) av Dagens nyheter. Allmänheten kan inte göra annat än att förknippa Almqvist med en ämbetsman som ljuger. Vidare kan förtroendet för Erik Almqvist och Kent Ekroth komma till att svikta ännu mer från allmänheten när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson går ut med offentligt sitt obefintliga förtroende för partikamraterna.
Exempel återfinns nedan:
[…]”Igår kväll på Expressens direktsända webb-tv-program Bar &
politik gjorde han dock klart att hans förtroende för Kent Ekeroth är mycket lågt. Det är närmast obefintligt just nu, sade Åkesson” (DN 2012-11-16)
Dagens nyheter trycker på förtroendefrågan inom partiet genom att beskriva ”sprickan i SD”, vilket sätter press på Jimmie Åkesson. Om det inte finns ett enat förtroende för varandra inom ett politiskt parti, hur ska allmänheten då kunna förlita sig på sina politiker? Medias påtryckningar har satt partiets förtroende för varandra i gungning.
Sverigedemokraternas ungdomsledare Gustav Kasselstrand kritiserar nämligen Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson öppet i en debattartikel. Dagens Nyheter gestaltar kritiken från Kasselstrand som en ”krigsförklaring” mot Åkesson.
Kasselstrand skriver att Åkessons aktioner är förhastade när han sparkade Erik Almqvist (DN 2012-11-16). Exempel återfinns nedan:
[…]”- Jag tycker att man kunde ha mer is i magen och ta några djupa andetag när drevet pågår som värst, säger Gustav Kasselstrand.
[…]Han menar att det finns riksdagsledamöter i andra partier som gjort bort sig på liknande sätt.
[…]- Om man inte kan begå ett enda misstag, som dessutom begicks före riksdagsinträdet, då tycker jag att man ska ompröva den här linjen, säger Gustav Kasselstrand” (DN 2012-11-16).
Frågan är vad ska man göra som partiledare? Kan man ha is i magen och riskera att förlora väljare? Vad är egentligen den bästa lösningen? Borde man hålla ihop? Borde man visa att man är stark och alla är mänskliga och kan trampa snett någon gång?
Dagens Nyheter trycker på att Gustav Kasselstrands debattartikel har gjort Jimmie Åkesson besvärad av kritiken. Åkesson menar på att divergensen mellan partiet och ungdomspartiet är att man tar hänsyn till partiets väljare och inte endast partiets egna medlemmar. (DN 2012-11-16) Exempel återfinns nedan:
[…]”- Det är djupt beklagligt att vi inte gemensamt kan stå enade kring den här frågan. Det här är inte partiledningens beslut enbart, det är också Erik Almqvist beslut, säger han till DN” (DN 2012-11- 16).
När Dagens Nyheter frågade Jimmie Åkesson hur splittrat partiet är vände han på klacken och gick. Efter Gustav Kasselstrands debattartikel riskerade han att bli sparkad som politisk sekreterare med förklaringen att han hade varit illojal mot sin arbetsgivare. (DN 2012-11-16). Förtroende i politik är A och O. Finns det inte något förtroende internt går det inte att inge en stabil bild av ett politiskt parti, eftersom det politiska partiet framstår som splittrat. Därigenom försvårar det vägen tillbaka för Sverigedemokraterna. En undsättning i politiskaskandaler som till exempel järnrörsskandalen för ett parti kan vara till exempel sympatiröster.
Som tidigare nämnt media sig av verktyg så som symboler som mottagaren känner igen. Media använder denna metod för att framhäva informationen i sin rapportering (Entman 1993). I de utvalda artiklarna i Dagens Nyheter använder de sig av välkända politiska symboler för att illustrera skandalnivån och därigenom nå en större effekt. Exempel återfinns nedan:
[…]”Tänk dig Socialdemokraternas Magdalena Andersson skrikande rasistiska tillmälen medan partikamraten Morgan Andersson filmar alltihopa. Eller finansminister Anders Borg beväpnad med ett järnrör flankerad av Beatrice Ask med mobilen i ena handen och ett järnrör i den andra. Jag lovar att ingen av dem skulle ha haft jobbet kvar” (DN 2012-11-16).
Precis som i Expressens gestaltning går det inte att erhålla en annan bild genom Dagens Nyheter gestaltningar av Sverigedemokraterna än att partiet är ett högerpopulistiskt parti. Därigenom transformeras Sverigedemokraterna som tidigare nämnt till en symbol, en typ av ikon för något som inte platsar i ett demokratiskt samhälle.
6.2.1 Dagens Nyheters bedömningar och lösningar till den så kallade järnrörsskandalen
Som tidigare nämnt kan man inom gestaltning (framing) skymma delar av information vilket leder till att mottagarna har olika reaktioner på informationen som ges (Entman 1993).
I majoriteten av uppsatsens 13 använda artiklar gestaltar Dagens Nyheter Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling som brottslingar. Christian Westling har dock inte fått lika stor uppmärksamhet i Dagens Nyheters rapportering av järnrörsskandalen som partikamraterna Kent Ekeroth och Erik Almqvist har.
Även om det råder delade meningar på vad lösningarna på problemet är, så är det svårt att finna några andra bedömningar samt lösningar med Dagens Nyheters gestaltningar som underlag än att utesluta SD-trion ur deras respektive positioner och partiet. Exempel återfinns nedan:
[…]“- Konsekvensen ska bli uteslutning. Inget annat, säger Allan Jönsson, tidigare partistyrelsemedlem och SD-ordförande i Skånekommunen Bjuv där SD hade störst stöd i valet 2010 med 19,2 procent” (DN 2012-11-17)
[…]”Sitter de kvar i riksdagen som om ingenting har hänt borde Åkesson få en del att förklara för SD:s lokalpolitiker” (DN 2012-11- 29).
Vidare pekar uppsatsens resultat på att Dagens Nyheter gestaltar enbart en sida av järnrörskandalen. Det går inte att finna rapporteringar som gestaltar hur skandalen uppkom till exempel. Det Dagens Nyheter gestaltar är endast vad Sverigedemokraterna gjorde och sa men inte vad som gav utlopp för deras handlingar.
6.3 Skiljer sig gestaltningen åt mellan Expressen och Dagens Nyheter gällande järnrörsskandalen under perioden 2012-11-13 till 2012-11- 30?
6.3.1 Definitioner och orsaker till den så kallade järnrörsskandalen
Expressen väljer att framhäva i nästintill alla de 31 använda artiklarna att Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling ”beväpnar sig med järnrör”(Expressen 2012) medan Dagens Nyheter väljer i majoriteten av de 13 använda artiklarna att framhäva vilka roller respektive deltagare hade i järnrörsskandalen(Dagens Nyheter 2012).
Expressen väljer att upprepa ord som riksdagsmannen, SD-männen, tung SD riksdagsman, SD-toppolitiker, ekonomisk-politisk talesman och rättspolitisk talesman(Expressen 2012). I kontrast till Expressen väljer Dagens nyheter att upprepa de kränkande orden som SD-trion använde sig av under själva filmsekvensen(Dagens Nyheter 2012).
Både Expressen och Dagens Nyheter gestaltar ämbetsmannen Erik Almqvist som en ämbetsman som ljuger (vilket han bevisligen gjorde) (Expressen & Dagens Nyheter 2012). Dagens Nyheter väljer att fortsätta trycka på förtroendefrågan inom partiet genom att visa på ”SD-sprickan” som sätter press på Jimmie Åkesson.
Expressen lägger inte lika stort fokus på förtroendefrågan i motsats till Dagens Nyheter(Dagens Nyheter 2012).
Fortsättningsvis använder både Expressen och Dagens Nyheter sig av symboler som är bekanta för mottagaren. För att gestalta skandalnivån nyttjar både Expressen och Dagens Nyheter politiska symboler: t ex hur det skulle det se ut om finansminister Anders Borg beväpnade sig med järnrör flankerad av justitieminister Beatrice Ask med mobilen i den ena handen och ett järnrör i hennes andra hand. Till skillnad av Expressen använder sig Dagens Nyheter även av ett annat exempel (politisk symbol) baserat på om Socialdemokraternas Magdalena Andersson skrek rasistiska tillmälen medan partikamraten Morgan Andersson skulle filma händelsen(Expressen & Dagens Nyheter 2012).
6.3.2 Bedömningar och lösningar till den så kallade järnrörsskandalen
Expressen väljer att gestalta SD-trion Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling som brottslingar i majoriteten av uppsatsens 31 använda artiklar. Med Expressens gestaltningar som underlag är det svårt att hitta några andra bedömningar och lösningar än att utesluta SD-trion ur deras respektive positioner och Sverigedemokraterna(Expressen 2012). Likheten är att Dagens Nyheter har följt samma spår som Expressen då även de väljer att gestalta Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling som brottslingar i majoriteten av uppsatsens 13 använda artiklar. I Dagens Nyheters rapportering har dock inte partikamraten Christian Westling till Kent Ekeroth och Erik Almqvist fått lika stor medial uppmärksamhet.
Precis som i Expressen så går det inte att finna några andra bedömningar eller lösningar till järnrörskandalen med Dagens Nyheters gestaltningar som underlag än att utesluta SD-trion ur deras respektive positioner och själva partiet(Dagens Nyheter 2012).
Tack vare Expressens och Dagens Nyheters unilaterala gestaltningar av Sverigedemokraterna under järnrörsskandalen 2012-11-14 till 2012-11-30 blir det en självklarhet att fundera över om de är partiska eller hur man ska tolka de båda mediernas unilaterala gestaltningar. Expressen och Dagens Nyheter kunde valt att vara mer öppna för att problematisera mer och regissera Sverigedemokraternas järnrörsskandal mer bilateralt. Det går till exempel inte att hitta rapporteringar som gestaltar hur skandalen uppkom i både Expressen och Dagens Nyheter. De enda som gestaltas i de båda valda medierna är vad SD-trion gjorde och sa men inte vad som gav upplopp för deras tankar, till exempel om de har blivit hotade innan de började
Fortsättningsvis blir det svårt för Sverigedemokraterna att försvara sig på något sätt.
Dels för att det mest framkommande problemet med att ord står mot ord och att det inte är möjligt att säga vad som faktiskt hände inte existerar i detta fall då händelsen filmades.
Uppsatsens resultat påvisar att media kan välja vilken sanning som presenteras och är i den meningen mäktiga då de influerar människors uppfattningar och tankar.
Både Expressen och Dagens Nyheter unilaterala gestaltningar av järnrörsskandalen stämplar SD-trion mer eller mindre som högerpopulister. Detta gör att bilden av Sverigedemokraterna som ett högerpopulistiskt parti förmedlas genom kvällstidningen Expressens och morgontidningen Dagens Nyheters gestaltningar av riksdagspartiet under järnrörsskandalen mellan tidsperioden 2012-11-13 till och med 2012-11-30.
Vi människor handskas nämligen aldrig med ”förstahandsverklighet”.
Journalisters rapportering strukturerar om verkligheten och medför att människor handskas med ”andrahandsverklighet”. Även mottagare av information gestaltar en händelse varje gång den återberättas och den andra mottagaren gör i sin tur likadant.
Frågan är om Expressen och Dagens Nyheter leder en in i samma ”fälla” som de gör med Sverigedemokraterna genom deras sätt att presentera sanningen? Varken Sverigedemokraterna eller mottagarna av nyheterna kan fly bilden som Expressen och Dagens Nyheters gestaltningar förmedlar. Dels med tanke på att Expressen har suttit på alla källor innan de offentliggjorde deras rapporteringspussel där de har släppt varje artikel och filmsekvens som ”bomb” efter ”bomb”. Det uteblivna ifrågasättandet kan till exempel bero på de metoder Expressen och Dagens Nyheter använde sig av för att nå en hög trovärdighet vid deras rapportering av händelserna. En annan aspekt som utgör det uteblivna ifrågasättandet är förtroendefrågan som både Expressen och Dagens Nyheter tryckt på. Ett partis väljare vill ha en stabil bild av det partiet de röstar på. Finns det inte något förtroende inom partiet så erhåller inte väljarna en stabil bild av partiet utan de framstår som splittrade.
Därigenom blir vägen ”tillbaka” efter järnrörsskandalen för Sverigedemokraterna svår. Dock är sympatiröster en undsättning i politiska skandaler som järnrörsskandalen för ett politiskt parti.
7. Slutsats
Medierna är en relevant faktor i beslutsprocessen över vilka frågor som är relevanta för människor. Medier är även en viktig maktfaktor till hur människor uppfattar diverse situationer, frågor och personer som medierna rapporterar om. Samtidigt har även medier ett stort inflytande på högerpopulistiska partiers framgångar. Forskaren Cas Mudde är förvånad över att detta inflytande inte fått större uppmärksamhet då medierna har möjlighet att påverka allmänheten. Mudde menar på att all publicitet är god publicitet när det kommer till högerpopulistiska partier. Mediernas makt är som störst när de har makt över både det egna innehållet och allmänheten. Dock behöver inte mediernas effekt vara absolut då dess påverkan varierar från individ till individ.
Det högerpopulistiska partiet Sverigedemokraterna gestaltas titt som tätt som ett parti som endast ”putsat på fasaden”. Idag är Sverigedemokraternas partiledning mer professionell än någon gång tidigare. Partiet menar på att de som parti har tagit lärdom av sina misstag och i sin tur låtit mindre önskvärda medlemmar lämna sina positioner och idag är partiet ett vanligt etablerat parti. Vidare har Sverigedemokraternas transparens gentemot allmänheten och medierna utvecklats till att bli större. Sverigedemokraterna har insett att de endast förlorar på att ”gömma sig”
(även om de inte alltid fått positiv uppmärksamhet). Partiet har förstått att de måste
”visa sig” om det ska finnas någon sorts möjlighet att nå ut till väljare. Något som inte har förändrats är partiets kritik mot invandring som fortfarande är kärnan i partiet.
Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilken bild mottagaren får av Sverigedemokraterna som parti genom att ta del av kvällstidningen Expressens och morgontidningen Dagens Nyheters gestaltningar av riksdagspartiet under järnrörsskandalen mellan tidperioden 2012-11-13 till och med 2012-11-30.
Uppsatsens resultat påvisar att genom kvällstidningen Expressen och Dagens Nyheters gestaltningar kan inte allmänheten få någon annan bild av Sverigedemokraterna än att de är ett högerpopulistiskt parti.
Stämpeln som sätts på Sverigedemokraterna får därigenom partiet att framstå som icke-önskvärda och obehagliga att göra med. Således omvandlas Sverigedemokraterna till en symbol, en sorts ikon för något som inte är välkommet i ett demokratiskt samhälle. Uppsatsens resultat påvisar därigenom att media kan välja vilken sanning som presenteras och är i den meningen mäktiga då de influerar människors uppfattningar och tankar.
Avslutningsvis tror jag att Sverigedemokraternas stöd inte har rubbats av Expressen och Dagens Nyheter gestaltningar som har stämplat Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling samt Sverigedemokraterna mer eller mindre som högerpopulister.
Som tidigare nämnt är sympatiröster en undsättning i politiskaskandaler som till exempel järnrörsskandalen för ett politiskt parti. De som känner sig åsidosatta i samhället kan relatera sin situation till SD-trions situation och därigenom kan de komma till att sympatirösta på Sverigedemokraterna.
