Vad var det du SA? Vad var det DU sa?
En kvantitativ perceptionsstudie om uppfattningen av skånsk sats- betoning hos personer med svenska som andraspråk
Självständigt arbete 15 hp
Författare: Ebba Grandell Handledare: Gilbert Ambrazaitis Examinator: Annika Andersson Termin: HT-20
Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2SSÄ4E
Titel på engelska: What was it you SAID? What was it YOU said?
Sammandrag
I denna kvantitativa studie undersöktes om personer med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk. Hy- potesen var att det är särskilt svårt att uppfatta satsbetoningen när det följer ett annat ord efter ett starkt betonat ord inom samma yttrande. I skånska blir nämligen det följande ordet inte helt deaccentuerat, vilket dock är vanligt i många andra språk. Utan denna deaccentueringen kan det, enligt hypotesen, vara svårt att avgöra vilket ord som är mest betonat i yttrandet. I ett webbaserat perceptionstest som innefattade 16 korta meningar upplästa av en skånsk talare fick deltagarna besvara vilket ord i varje mening som de uppfattade som mest framhävt. Resultatet visade att deltagarna med svenska som andra- språk gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningsplaceringen än deltagarna med svenska som förstaspråk. Resultatet visade dock bara en svag tendens till att denna svå- righet var, i linje med hypotesen, relaterad till satsbetoningens placering. Däremot visa- de resultaten att svenskans ordaccenter hade en inverkan på hur deltagarna uppfattade satsbetoningen. En slutsats blev att det faktum att satsbetoning i tidigare studier har vi- sat sig vara svårt att lära in i ett andraspråk, kan i viss mån bero på att den kan vara svår att uppfatta. Därtill kan det finnas skäl att även ta hänsyn till svenskans ordaccenter vid undervisning i basprosodi.
Nyckelord
Prosodi, satsbetoning, fokusering, deaccentuering, basprosodi, svenska som andraspråk
Innehåll
1 Inledning ...4
2 Syfte och frågeställning ...5
3 Teoretisk bakgrund och tidigare forskning ...6
3.1 Prosodi, prominens, accenter och fokusering ...6
3.2 Prosodi och uttalsdidaktik ...8
3.3 Andraspråksinlärning ...8
3.4 Prominens i svenskan ...9
4 Metod och material ...13
4.1 Material ...13
4.2 Datainsamling ...14
4.3 Undersökningspersoner ...15
4.4 Genomförande ...16
4.5 Bearbetning av material och analysmetod ...17
4.6 Forskningsetiska aspekter ...18
4.7 Reliabilitet och validitet ...19
5 Analys och resultat ...20
5.1 Total andel korrekta bedömningar ...20
5.2 Andel korrekta bedömningar per fokus- och accentvillkor ...21
6 Diskussion ...24
6.1 Inledning ...24
6.2 Resultatdiskussion ...24
6.3 Metoddiskussion ...26
6.4 Slutsatser ...27
6.5 Vidare forskning ...28
7 Referenser ...29
8. Bilagor ...1
Bilaga A. Brev till rektorer ...1
Bilaga B. Informationsblad ...2
Bilaga C. Perceptionstestet ...3
Bilaga D. Information om deltagarna ...7
1 Inledning
När man lär sig ett nytt språk överförs ofta språkljud och prosodiska egenskaper från modersmålet, vilket skapar en brytning (Mennen, 2015; Munro, 1995). Att uppnå ett brytningsfritt uttal anses dock inte vara ett adekvat mål i uttalsundervisningen utan må- let är snarare ett begripligt och funktionellt uttal (Riad, 2018). För att stötta eleverna mot målet bör uttalsundervisning innefatta beprövade metoder som fokuserar på de mest betydande faktorerna för ett lyssnarvänligt uttal.
Under de senaste decennierna har den uttalsdidaktiska forskningen alltmer fram- hävt vikten av prosodiorienterad undervisning och då särskilt poängterat basprosodins betydelse för ett lyssnarvänligt och begripligt uttal (Bannert, 1990; Field, 2005; Moyer, 1999). Med basprosodi menas språkrytmen som i svenskan utgörs av betoning och längd, och begreppet inrymmer även en strategi för andraspråksundervisningen. Strate- gin Basprosodi innebär att inläraren ska lära sig att förlänga rätt ljud i en betonad sta- velse, betona rätt stavelse i ett ord och betona rätt ord i en mening (Linjer Fridefors, 2018). Ett flertal studier understryker således vikten av prosodi i andraspråksundervis- ningen, men hur olika prosodiska egenskaper lärs in hos andraspråkselever vet vi i nu- läget inte så mycket om.
I uttalsdidaktisk forskning har det bland annat framkommit att transfer från mo- dersmålet kan ha stor inverkan på uttalet (Mennen, 2004; Munro, 1995). Å andra sidan visar forskningen också att andraspråksinlärningen i vissa avseenden är oberoende av modersmålet, vilket också kan innebära att inlärare med olika modersmål upplever lik- nande svårigheter (Li & Post, 2014). Sammantaget har forskningen hittills främst visat att det kan vara svårt för en andraspråksinlärare att producera en målspråksenlig proso- di, men det är ännu inte helt fastställt exakt vad som utgör svårigheter. En orsak skulle kunna vara att vissa prosodiska strukturer är svåra att uppfatta. Därtill har man främst undersökt andraspråkstalares produktion snarare än perception av målspråket. Därför syftar denna uppsats till att belysa talperceptionens betydelse för andraspråksinlärningen genom att undersöka uppfattningen av satsbetoning hos andraspråkstalare med varie- rande modersmål. På så vis kan studien bidra med en ökad förståelse för andraspråksin- lärningen av prosodi, och dess resultat kan också ha betydelse för uttalsdidaktiken.
2 Syfte och frågeställning
Hur satsbetoning uppfattas har inte studerats i någon större utsträckning inom andra- språksforskningen internationellt, och i synnerhet inte i samband med svenska dialekter.
En dialekt som utmärker sig i hur satsbetoning realiseras akustiskt är skånskan (se av- snitt 3.4). Föreliggande studie avser besvara följande frågeställning: Finns det någon skillnad mellan hur personer med svenska som första- respektive andraspråk uppfattar skånsk satsbetoning? Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av svårigheter vid inlärningen av prosodiska strukturer, genom att undersöka om en utvald prosodisk företeelse — satsbetoning i skånska — kan vara svårt att uppfatta för andraspråkstalare.
Frågeställningen ämnas besvaras genom att använda ett perceptionstest som in- nefattar korta meningar upplästa av en skånsk talare. Deltagarna får besvara vilket ord i varje mening som uppfattas som mest framhävt. Betoning realiseras i svenskan genom att förlänga ett ljud i stavelsen, men också tillsammans med en förändring i tonhöjden, en så kallad accent. En större förändring i tonhöjd skapar en starkare framhävning, vil- ket i sig har olika funktioner. När det handlar om vilka ord i satsen som är framhävda talar vi i termer om satsbetoning, eller satsaccentuering. En fras kan innehålla flera sat- saccentuerade ord som kan realiseras olika starkt och därmed viktas. Talaren kan exem- pelvis välja att ge särskild vikt till ett ord för att skapa kontrast eller indikera ny infor- mation – med andra ord fokusera ordet (Bruce, 2005). I föreliggande studie används denna funktion, fokusering, i perceptionstestets stimuli.
I många olika språk och i de flesta svenska dialekter använder man sig av post- fokal deaccentuering för att skapa en påfallande akustisk kontrast mellan ett fokuserat ord och efterföljande ord. Post-fokal deaccentuering innebär att de ord som följer ett fokuserat ord inte får någon accent, och att tonhöjden istället sänks (Bruce, 2012). I skånska sker inte någon fullkomlig deaccentuering, utan ett innehållsord som följer ett fokuserat har fortfarande en framträdande tonrörelse och kan därför verka framhävt (Bruce, 2012). Av den orsaken kan följande hypotes formuleras: Deltagarna med svens- ka som andraspråk har svårare att uppfatta skånsk satsbetoning och framför allt om det följer ett accentuerat ord efter det fokuserade ordet.
3 Teoretisk bakgrund och tidigare forskning
I följande avsnitt introduceras och beskrivs inledningsvis några centrala begrepp. Däref- ter följer en redogörelse av uttalsdidaktisk forskning och bakgrund till Basprosodin som undervisningsstrategi. Sedan presenteras tidigare forskning om prosodi och andraspråk- sinlärning och slutligen beskrivs prominens i svenskan.
3.1 Prosodi, prominens, accenter och fokusering
Talet innehåller tre typer av fonetiska drag: vokaler, konsonanter och prosodi. Begreppet prosodi täcker talets så kallade suprasegmentella egenskaper eftersom prosodiska drag kan sträcka sig över flera segment så som vokaler och konsonanter. Sammantaget inne- fattar prosodi de fonetiska drag som utgör talets rytm, dynamik och melodi. Prosodin bidrar till att ge talet struktur genom att markera vilka ord som bildar en grupp i uttalet och vilken information som är viktigast (Bruce, 2012). Med andra ord är två fundamen- tala funktioner av prosodin gruppering (eller frasering) och viktning (prominens). I ex- emplet nedan, där de mest framhävda orden markeras med versaler, visas hur prominens samspelar med frasering (Bruce, 2010). Frasering och prominens är således inte helt oberoende av varandra utan sker i samverkan och kan som i exemplet göra att samma ordföljd får motsatt innebörd beroende på om orden grupperas som en eller två fraser.
(1) a. Jag vill inte SLUTA. b. Jag VILL inte, SLUTA!
Således inrymmer prominens prosodiska egenskaper för att framhäva eller undanhålla enheter i talet och kan också sträcka sig över enheter av olika räckvidd som stavelser, ord och hela fraser. Ovan exemplifierades hur detta gör sig gällande på satsnivå, alltså hur ord viktas inom en sats, vilket också benämns satsbetoning. Prominens handlar även om viktning av stavelser inom ord, och då kallas det betoning, eller mer specifikt lexikal betoning, då det handlar om viktning av stavelser som en del av ordets fonologi. När en stavelse är betonad är den därmed mer prominent än obetonade, omgivande stavelser. I svenskan kan betoningen utgöra betydelseskillnad i ord som exempelvis formell/formel där betoningen förekommer i andra respektive första stavelsen. Många språk nyttjar dock inte möjligheten att markera en viss stavelse som mer prominent. Däremot använ- der många språk i världen prosodiska medel för att framhäva eller undanhålla enheter på frasnivå (Bruce, 2012).
Satsbetoning, eller satsaccentuering, realiseras i regel framförallt med hjälp av grundtonen och längd och en sådan tonal framhävning kallas accent (Cambier-Langev- eld & Turk, 1999). Tonhöjden motsvarar talets grundfrekvens eller grundton. En accent utgörs i regel av en snabb grundtonsrörelse (från låg till hög eller hög till låg) som är associerad med en specifik enhet i talet, till exempel den betonade stavelsen. Accenterna kan realiseras med en större eller mindre förändring i tonförloppet, och en större föränd- ring skapar en starkare framhävning, vilket har olika funktioner. En sådan funktion är fokusering. En fras kan innehålla flera satsaccentuerade ord och om talaren avser att ge särskild vikt till ett ord, exempelvis för att skapa kontrast eller indikera ny information, kan det fokuseras (Bruce, 2005). I exempel 2a signalerar satsaccentueringen att sjön är viktigt i sammanhanget och i exempel 2b är det verbet bada som framhävs.
(2) a. Anna vill inte bada i SJÖN. b. Anna vill inte BADA i sjön.
I många språk innebär en prosodisk fokusering inte bara att det fokuserade ordet blir mer prominent, utan också att orden efter fokus får tydligt lägre prominens. Detta sker genom att satsaccentuerade ord som följer ett fokuserat ord antingen realiseras med en svagare accent (d.v.s. med en mindre utpräglad förändring i grundtonsförloppet) eller så sker en tonal utsläckning, vilket kallas deaccentuering. Denna så kallade post-fokala deaccentuering bidrar till framhävningen av det föregående, fokuserade ordet. Däremot bibehålls i regel accentueringen i de ord som föregår fokuserade ord (Bruce, 2012). I exempel 3a nedan bibehåller Anna och bada sin accentuering då sjön är fokuserat och det klargörs att det var just sjön som Anna inte ville bada i. Men i exempel 3b visas hur fokuseringen av ordet bada gör att det accentuerade ordet som följer (d.v.s. sjön) deac- centueras.
(3) a. ANNA vill inte BADA i SJÖN. b. ANNA vill inte BADA i sjön.
I språk som tyska, engelska och grekiska förekommer deaccentuering i innehållsord som följer fokus, men i svenskan förekommer antingen fullkomlig deaccentuering eller enbart en svagare realisering av accenten, beroende på talarens dialekt (Bruce, 2012).
Vilket ord som accentueras i ett yttrande är relevant inte bara för hur yttrandet ska tolkas
(se exemplen i 3), utan också för talets begriplighet och lyssnarvänlighet, vilket diskute- ras mer ingående i nästa avsnitt.
3.2 Prosodi och uttalsdidaktik
Forskning inom uttalsdidaktik har under de senaste decennierna alltmer betonat vikten av prosodiorienterad undervisning (Missaglia, 1999; Moyer, 1999; Pickering, 2001).
Flertalet studier ger stöd åt idén att betoningen är av stor vikt för uppfattningen av utta- let (Boyd, 2004; Field, 2005; Hahn, 2004; Munro, 1995; Munro & Derwing, 2001) och att felaktig betoningsplacering är det som främst kan försvåra begripligheten för lyssna- ren (Anderson-Hsieh, Johnsson & Koehler, 1992; Bannert, 1986; Bannert, 1990). I slu- tet av 70-talet började uttalsundervisningen i svenska som andraspråk utvecklas allt mer och ett särskilt fokus lades på svenskans prosodi (Kjellin, 1999). I enlighet med interna- tionella studier framkom det i svensk andraspråksforskning att betoningsplaceringen är av stor vikt för ett begripligt uttal i svenskan (Bannert, 1986; Bannert, 1990). Med stöd i forskningen om prosodiorienterad uttalsundervisning utvecklade Thorén (2008) un- dervisningsstrategin Basprosodi som har kommit att få ett stort genomslag i uttalsun- dervisningen i svenska som andraspråk. Strategin handlar om att träna på svenskans språkrytm genom att uppmärksamma inläraren på att förlänga rätt ljud i varje betonad stavelse.
I undervisning i basprosodi uppmanas andraspråksinläraren därför till följande:
betona rätt ord i satsen, betona rätt stavelse i det betonade ordet genom att göra den längre än omgivande, obetonade stavelser och förläng rätt ljud i betonade stavelser: vo- kalen eller närmast efterföljande konsonant. Dessutom menar Thorén (2008) att övning i svenskans ordaccenter inte ska ges lika hög prioritet i undervisningen. Istället anses alltså behärskning av två av tre av svenskan ordprosodiska drag (längd- och betonings- systemet) utgöra basen när det kommer till svensk prosodi och som nyckeln till ett be- gripligt uttal.
3.3 Andraspråksinlärning
Inom fonetik- och fonologiforskningen har andraspråksinlärning fått allt mer utrymme, men fokus har främst riktats mot att utveckla inlärningsmodeller för tillägnandet av vo- kaler och konsonanter (Best, 1995; Flege, 1995). Mindre uppmärksamhet har riktats åt
hur satsaccentuering lärs in, trots att det är nödvändigt att behärska produktion av seg- mentella såväl som suprasegmentella egenskaper för att tillägna sig ett funktionellt och lyssnarvänligt uttal (Archibald, 1994; Atoye, 2005; Mennen, 2015; Mennen & De Le- euw, 2014).
För personer som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder är det svårt att lyckas uppnå ett målspråksenligt uttal och bland annat har det visat sig att prosodiska egenskaper är svåra att lära in (Atoye, 2005; Mennen, 2015). Munro (1995) menar att ordprosodi som skiljer sig från målspråket ger upphov till brytning och att den kan vara ihållande trots flera års exponering av målspråket. I linje med Munro (1995) har ett antal studier be- kräftat att transfer från modersmålet inverkar på andraspråkstalarens produktion av satsprosodi (Li & Post, 2014; Liu, Xu & Lee, 2019; Mennen, 2004). I en undersökning av Li och Post (2014) framkom det dock också att två grupper med olika modersmål och lika kunskaper i andraspråket utvecklade prosodiska egenskaper i samma ordning, vilket pekar på att inlärningsprocessen är i viss mån oberoende av modersmålet.
Vidare har de flesta studier gällande satsprosodi oftast behandlat talproduktion snarare än talperception (Bannert, 1979; Li & Post, 2014). Däremot utförde Altmann (2006) ett perceptions- och ett talproduktionsexperiment med andraspråkselever i eng- elska med varierande modersmål och kom fram till att god förmåga att uppfatta ordbe- toningsplacering inte nödvändigtvis innebar korrekt produktion av ordbetoning och vice versa.
Att döma av det begränsade antalet studier som finns i nuläget påverkas prosodi- inlärning i viss mån av inlärarens modersmål, men vilka andra faktorer som kan inverka är ännu är helt klarlagt. Det som exempelvis inte gjorts i tillräcklig omfattning är studier som fokuserar på inlärares perception av prosodiska egenskaper. Detta har i synnerhet inte studerats i svenska dialekter och skånskan utmärker sig som tidigare nämnt när det kommer till realiseringen av satsaccentuering. Med anledning av detta finns det skäl att i föreliggande uppsats undersöka hur personer med varierande modersmål uppfattar sat- saccentuering i skånskan.
3.4 Prominens i svenskan
I svenskan kan prominens beskrivas i termer av betoning och två olika nivåer av accen- tuering - ordaccent och satsaccent. Betoning innebär som tidigare nämnt att vissa stavel-
ser blir mer framhävda än andra stavelser. Den främsta akustiska signaleringen av beto- ning i svenska är längd, och dessutom markeras en betonad stavelse tonalt när den ac- centueras. I svenskan är innehållsord i regel accentuerade, medan funktionsord, d.v.s.
ord ur ordklasser som exempelvis binder ihop information, oftast är undanhållna. Funk- tionsord kan bli framhävda beroende på kontexten, men det är däremot inte vanligt fö- rekommande att innehållsorden blir undanhållna (Bruce, 2012).
Svenskan har en skillnad mellan två så kallade ordaccenter, vilka benämns ac- cent 1 (eller akut) och accent 2 (grav). Skillnaden mellan dem innebär att den betonade stavelsen i ett ord kan accentueras på två olika sätt och detta tar sig uttryck genom två skilda tonförlopp eller “ordmelodier”. Dessa har en dubbel funktion i svenska språket då de inte bara framhäver den betonade stavelsen utan också kan vara betydelseskiljande mellan i övrigt likalydande ord, såsom tanken (av tank) och tanken (tanke) (Bruce &
Hermans, 1999). Ordaccenterna skiljs åt fonetiskt genom grundtontoppens placering.
Vid accent 1 ligger toppen tidigt i den betonade stavelsens vokal och vid accent 2 sent i den betonade stavelsens vokal och även här förekommer dialektala variationer (Bruce, 2012).
När det kommer till satsaccentuering har man i skånska generellt en grund- tonstopp per framhävt ord och vid fokusering görs tontoppen något större (Bruce, 2010). Ett exempel på detta syns i figur 1 (a) och (b). I (a) är substantivet bollen fokuse- rat och i (b) är substantivet blomman fokuserat och det går att se hur grundtonskurvan stiger i jämförelse med föregående ord. Relationen mellan grundtonstopparna i de ac- centuerade orden i frasen förändras följaktligen vid fokusering (Bruce, 2005).
Skånskan saknar deaccentuering, vilket betyder att ett accentuerat ord som följer ett fokuserat fortfarande har en markant tonrörelse och därmed kan förefalla starkt framhävt (Bruce, 2005). I figur 2 (a) exemplifieras detta i meningen Och var är den röda bollen där adjektivet röda är fokuserat. Grundtonen höjs i röda för att snabbt gå ned och det är fallet i boll som kan orsaka förvirring för lyssnaren. Samma sak sker i (b) då grundtonskurvan stiger i vita men också i blomman. Skånskan utmärker sig i detta avseende, då man i de flesta svenska dialekter lägger till ytterligare en grundtonsstig- ning för att signalera fokus och deaccentuerar de innehållsord som följer ett fokuserat ord (Bruce, 2005).
Figur 1. Grundtonsförlopp som illustrerar skillnaden mellan fokuserade ord med accent 1 och accent 2 (visad i halvtoner). I (a) visas grundtonskurvan i yttrandet “Och var är den vita bollen”. Substantivet “bollen” (accent 1) är fokuserat. I (b) visas grundtonskur- van i yttrandet “Och var är den röda blomman”. Substantivet “blomman” (accent 2) är fokuserat. Pilarna markerar grundtonskurvans stigning i det fokuserade ordet. I (a) sker stigningen tidigt i ”bollen", i förhållande till (b) där den sker senare i ”blomman”. Note- ra i (a) att grundtonskurvan inte är pålitlig under de sista tre ljudsegmenten (-llen) p.g.a.
en knarrig röstkvalité.
Figur 2. Grundtonsförlopp som visar skillnaden mellan ofokuserade ord med accent 1 och accent 2 (visad i halvtoner). I (a) visas meningen “och var är den röda bollen”. Ad- jektivet “röda” är fokuserat och följs av substantivet “bollen” (accent 1). I (b) visas me- ningen “och var är den vita blomman” där adjektivet är fokuserat och följs av substanti- vet “blomman” (accent 2). Pilarna med genomgående linje markerar grundtonskurvans stigning i det fokuserade ordet och de streckade pilarna visar att grundtonskurvan stiger även i det efterföljande accentuerade ordet. Notera i (b) att grundtonskurvan inte är på- litlig under de sista två ljudsegmenten (-an) p.g.a. en knarrig röstkvalité.
Sammanfattningsvis är skånskans realisering av fokusering speciell då den saknar deac- centuering som är vanligt i de flesta språk. I och med detta kan det för en andraspråksin- lärare vara en svår prosodisk skillnad att uppfatta och till följd av det också att lära sig. I föreliggande studie innebär det att meningarna (som alltid innefattar ett adjektiv följt av ett substantiv) kan vara svårare att bedöma korrekt då adjektivet är fokuserat eftersom efterföljande substantiv fortfarande kan verka framhävt och misstas för att vara fokuse- rat.
4 Metod och material
Föreliggande studie har en kvantitativ ansats där all data har samlats in genom ett web- baserat perceptionstest. En kvantitativ metod innebär att ett bredare dataunderlag kan samlas in för att kunna dra generella slutsatser. Den valda metoden möjliggör dessutom att data kan samlas in på ett säkert sätt, trots den rådande situationen i samhället med den pågående Covid-19-pandemin. En ytterligare fördel är att metoden är tidsbesparan- de, vilket gäller såväl distributionen av perceptionstestet som insamlandet och hante- ringen av data. Respondenternas svar sparades automatiskt i Google drive och kopiera- des därifrån in i Excel och R för analys. Således eliminerades risken för att den mänsk- liga faktorn påverkade dataöverföringen negativt.
4.1 Material
Det inspelade materialet som användes som stimuli i perceptionstestet kommer från min handledares (Gilbert Ambrazaitis) pågående forskningsprojekt. Totalt fanns 64 inspela- de meningar och 16 av dessa valdes ut till den nuvarande studien, se tabell 1. Meningar- na var upplästa av en skånsk, kvinnlig talare och formulerade som frågor. De innehöll alltid ett adjektiv följt av ett substantiv. Fokus låg antingen på adjektivet eller på sub- stantivet. Ett exempel är Och var är den gröna bilen?. I de 16 meningarna förekom 4 olika adjektiv (röd, grön, gul, vit) och 8 olika substantiv (bilen, bollen, båten, nappen, lampan, blomman, mössan, klockan). Alla adjektiv hade accent 2 och av substantiven hade hälften accent 1 (bilen, bollen, båten, nappen) och hälften accent 2 (blomman, klockan, lampan, mössan).
Meningarna valdes ut utifrån fyra villkor med fyra meningar för varje villkor.
Föreliggande uppsats avsåg studera endast effekter av fokuseringen, det vill säga om det var svårare att uppfatta satsbetoningen korrekt beroende på om adjektivet eller substan- tivet var fokuserat. Det var inte av betydelse för frågeställningen vilken accent substan- tivet hade. Testet innefattade dock stimuli med olika accenter på substantiven eftersom studien ingår i ett projekt där olika dialekter studeras, och i den andra undersökta dialek- ten var det relevant att kunna jämföra substantiv med olika accenter.
4.2 Datainsamling
All data samlades in genom ett perceptionstest som programmerades i JavaScript av Jo- han Frid vid humanistlaboratoriet, Lunds universitet. Hemsidans startsida hittas här och innefattade en introduktion till studien och perceptionstestet (bilaga C). Vidare in- formerades deltagaren om samtycke och det var bara möjligt att fortsätta till enkätdelen om deltagaren lämnade sitt medgivande genom att klicka på Jag samtycker.
Enkäten bestod av åtta frågor. Deltagaren ombads ange ålder, kön, modersmål, vistelsetid i Sverige, tid i svensk skola, båda föräldrarnas högsta utbildningsnivå och eventuell hörselnedsättning. Frågorna valdes eftersom de bedömdes avgörande för att kunna få en uppfattning om hur homogen deltagargruppen var, men hänsyn till faktorer som är kända för att inverka på språkinlärning. Information om dessa uppgifter är också avgörande för studiens replikerbarhet. Dessutom var det vid tidpunkten för datainsam- lingen oklart vilka informanter som skulle delta och vilka analyser som skulle genomfö- ras. Exempelvis hade det med ett större dataunderlag varit möjligt att placera deltagare i grupper med samma modersmål.
I instruktionerna till perceptionstestet visades en förtydligande exempelbild (fi- gur 3) och definitionen av betoning upprepades. Deltagaren fick information om percep- tionstestets omfattning och tillvägagångssätt. Vidare uppmanades deltagaren att använda hörlurar och gavs möjlighet att öva på två exempelmeningar, se figur 3. Därefter upp- manades deltagaren att kontrollera volymen, vid behov gå tillbaka till instruktionerna eller fortsätta till själva perceptionstestet genom att klicka på Starta testet.
Figur 3. Exempelbild i perceptionstestets instruktioner.
Perceptionstestet bestod av 16 inspelade meningar på skånska, där uppgiften var att markera det ord som upplevdes som mest betonat genom att klicka på ordet. Meningar- na visades en i taget. Varje mening spelades automatiskt upp två gånger efter att delta- garen tryckt på Starta. När ljudklippet hade spelats upp två gånger syntes meningen i text. Alla ord i en mening var klickbara men det gick bara att välja ett ord per mening.
Valt ord blev markerat med gult som i figur 3. Efter den automatiska uppspelningen kunde varje mening spelas upp ett valfritt antal gånger. Det fanns dock inte möjlighet att gå tillbaka och ändra svaren. När de 16 meningarna hade besvarats visades ytterligare information om studien och kontaktuppgifter till studenterna och handledaren för pro- jektet (se bilaga C). Efter informationen kunde deltagaren klicka på Avsluta och spara.
4.3 Undersökningspersoner
I och med uppsatsens didaktiska anknytning bestod urvalspopulationen inledningsvis av gymnasieskolor i Skåne län. Den geografiska avgränsningen gjordes eftersom syftet var att undersöka uppfattningen av skånsk satsbetoning, och det var därför relevant att del- tagarna själva bedömde sig ha skånska som dialekt eller gick i skola i Skåne län och så- ledes antogs frekvent exponeras för skånska. Vidare eftersöktes främst gymnasieelever med svenska som andraspråk, men för att besvara forskningsfrågan behövdes även en
jämförelsegrupp bestående av deltagare med svenska (skånska) som förstaspråk, då av- sikten var att jämföra de båda gruppernas resultat.
Efter den första datainsamlingen hade endast ett fåtal svar inkommit och ur- valskriterierna för jämförelsegruppen kom därför att ändras från gymnasieelever till vuxna personer med svenska som förstaspråk, hemmahörande i Skåne län eller som själva bedömde sig ha skånsk dialekt. En ytterligare datainsamling utfördes och då in- kom även ett svar från en vuxen person med svenska som andraspråk som därför räkna- des in i deltagargruppen svenska som andraspråk.
Totalt deltog 46 personer i studien. Resultat från sex deltagare uteslöts på grund av att de antingen hade angett att de hade en hörselnedsättning, endast hade besvarat enstaka frågor av perceptionstestet eller hade lämnat frågor obesvarade som gjorde att det inte gick att placera dem i varken gruppen för svenska som första- eller andraspråk.
Därför blev det slutgiltiga antalet deltagare för studien 40 personer (Bilaga D). Av dessa hade 12 personer svenska som andraspråk och var i åldrarna 17-25 år. Dessa deltagare hade bott i Sverige mellan 0-5 år, med undantag av en deltagare som hade bott i Sverige i minst åtta år. Modersmålen varierade mellan arabiska, persiska, bosniska, engelska, urdu, franska, filippinska, spanska och somaliska. Vidare hade 28 deltagare svenska som modersmål. Av dessa var samtliga födda i Sverige och mellan 23-34 år gamla.
4.4 Genomförande
Datainsamlingen påbörjades genom att gymnasierektorer i Skåne kontaktades via mail.
Mailet innefattade information om projektet och ett mer utförligt informationsblad (se bilaga A och B). Rektorerna ombads lyfta studien med lärare på skolan, som i sin tur skulle distribuera perceptionstestet till eleverna. Drygt en vecka efter mailutskicket kon- taktades rektorerna per telefon för att fråga om det fanns intresse att delta i studien.
Slutligen etablerades kontakt med tre lärare som frågade sina elever om de ville delta.
Lärarna informerades om studien, testets utformning och tillvägagångssätt och gavs möjligheten att ställa frågor innan de via mail fick tillgång till en länk med perceptions- testet. De uppmanades även att planera utförandet av perceptionstestet till slutet av en lektion så att elever som eventuellt inte ville medverka skulle kunna lämna lektionen.
Under denna period övergick gymnasieskolorna till distansundervisning och i mailkontakten med lärarna framkom att många elever var frånvarande. Efter den första
insamlingsperioden klargjordes det att inga elever med svenska som förstaspråk hade deltagit. Därför delades perceptionstestet även med personer utanför urvalsgruppen, närmare bestämt i en sluten Facebookgrupp med över 13.000 deltagare. Även denna grupp fick ta del av informationen i bilaga B.
Svaren från varje besvarat perceptionstest överfördes automatiskt till Google drive där sammanlagd data kunde hämtas och exporteras till Excel och R för analys.
Varje deltagare tilldelades automatiskt ett serienummer.
4.5 Bearbetning av material och analysmetod
Resultatet sammanställdes i en tabell i Microsoft Excel för att få en överblick och sorte- ra ut den data som inte gick att använda av olika skäl (se avsnitt 4.3). Det ord i percep- tionstestet som deltagaren hade markerat som framhävt i respektive mening var kodat som 1 och omarkerade ord som 0. Om deltagaren inte hade markerat något ord i en me- ning som mest framhävt var samtliga ord kodade som 0. Baserat på rådata räknades del- tagarnas antal rätta svar i procent ut utifrån de fyra villkoren (se tabell 1 i avsnitt 4.1).
Eftersom det fanns totalt 16 meningar, fyra av varje villkor, var det möjligt för en delta- gare att ha 0%, 25%, 50% eller 100% rätt per villkor.
Programmet R användes för att utföra statistiska beräkningar och datavisualise- ring i form av låddiagram (R Core Team, 2020). Ett låddiagram visualiserar mätvärde- nas fördelning. Låddiagrammet innehåller en låda vars övre sida motsvarar den övre kvartilen och vars nedre sida den nedre kvartilen. Lådan innefattar således hälften av observationsvärdena. Kvartilavståndet, d.v.s. skillnaden mellan nedre och övre kvarti- len, är ett mått på spridningens storlek i närheten av medianen. Det bredare strecket inom lådan representerar medianen, som delar observationsvärdena i två lika stora delar.
Linjerna som sträcker sig utanför lådan går till värdena som ligger högst 1,5 gånger kvartilavståndet från medianen. De observationsvärden som ligger ännu längre bort från medianen kallas för extrema värden och visas med hjälp av punkter.
För att se om skillnaden avseende andel korrekta bedömningar mellan deltagar- na med svenska som modersmål och deltagare med svenska som andraspråk var statis- tiskt signifikant användes ett icke-parametriskt Mann-Whitney-Wilcoxon U-test. Statis- tiska test beräknar sannolikheten för att två stickprov tillhör samma population. Genom att ställa upp den så kallade nollhypotesen att det inte finns någon skillnad mellan två
stickprover, utan att de ingår i samma population, beräknar ett statistiskt test sedan san- nolikheten (ett p värde) för att vi gör fel när nollhypotesen förkastas. Skillnaden mellan de två stickproven anses signifikant om p är mindre än 1 av 20, alltså mindre än 5%, vilket uttrycks som p < ,05. Det vill säga att om p-värdet är mindre än 5% så kan vi för- kasta nollhypotesen och alltså anta att de två stickproven skiljer sig signifikant och där- med representerar olika populationer. Ett icke-parametriskt U-test var lämpligt eftersom det inte kräver att data representerar en kvotskala och inte heller att data är normalförde- lad, vilket inte gick att utgå ifrån eftersom datan är %-värden där bara vissa värden var möjliga som mätvärden (0%, 25%, 50%, 100%).
För att avgöra om fokuseringens placering hade en signifikant effekt, det vill säga om skillnaden mellan hur deltagare inom varje grupp hade bedömt meningar med fokus på adjektivet jämfört med meningar med fokus på substantivet var statistiskt sig- nifikant, användes ett Wilcoxon signed-rank test, också utfört i R. Denna variant av U- test används för att jämföra relaterade stickprover, d.v.s. i detta fall hur en och samma deltagare inom gruppen har bedömt olika stimuli.
4.6 Forskningsetiska aspekter
I regel bör den forskning som innefattar datainsamling från människor genomgå en etisk granskning innan undersökningen påbörjas. Det gäller emellertid inte examensarbeten, men föreliggande studie har ändå genomgått en rådgivande etisk granskning genomförd av Etikkommittén Sydost. En etisk granskning utförs för att säkerställa att potentiella risker tas i beaktning, att åtgärder vidtas för att minimera dessa eventuella risker och för att avgöra om studien kan medföra betydande resultat utan att riskera deltagarnas välbe- finnande (Denscombe, 2014).
Det rådgivande yttrande som lämnades av Etikkommittén Sydost användes som stöd vid utformningen av perceptionstestet. De aspekter som lyftes i ansökan till Etik- kommitténs granskning berörde information om och till deltagarna och hantering, in- samling, bearbetning och arkivering av data. Vad gäller enkätfrågorna togs följande aspekter i beaktning: Deltagarna ombads uppge modersmål vilket kan klassificeras som ett potentiellt integritetsintrång då det kan beröra etnisk bakgrund som är känslig per- sonlig information. Även frågan om föräldrars utbildningsbakgrund kan bedömas som känslig data och kan dessutom uppfattas som exkluderande, då alla inte har föräldrar
eller föräldrar som identifierar sig som man och kvinna. Dessa frågor ansågs dock vara av betydande vikt för undersökningen och frågan om föräldrarnas utbildningsbakgrund gavs möjligheten att besvaras med Vill inte svara/Vet ej. Därutöver var datainsamlingen anonym, då deltagarna inte uppgav några uppgifter som kunde kopplas till enskilda per- soner eller skolor.
Vidare formulerades enkäten så koncist som möjligt med kortfattade förklaringar av begrepp som exempelvis modersmål. I enlighet med Etikkommittén Sydosts rådgiv- ning utformades dessutom perceptionstestet så att deltagaren behövde lämna samtycke innan enkäten kunde besvaras. Dessutom fanns tydlig information om att deltagaren när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan utan vidare förklaring.
Materialet som användes som stimuli i perceptionstestet har tillhandahållits av handledaren och består av ett urval från ett material framtaget till en pågående studie i förskolor. Då materialet var anpassat för yngre deltagare fanns en risk att det skulle upp- fattas som barnsligt av deltagarna i föreliggande studie. Dock vägdes denna nackdel mot fördelarna att spara tid genom att använda ett redan färdigt material och att orden var enkla och därför kunde antas välkända även för elever med begränsade kunskaper i det svenska språket. Dessutom uttryckes ingen invändning i Etikkommitténs granskning.
Följaktligen fattades beslutet att använda det befintliga materialet.
För att förebygga risken att deltagarna skulle uppfatta perceptionstestet som ett prov instruerades lärarna att vid tillfället för testet förtydliga att avsikten inte på något sätt var att bedöma någons kunskaper. Därtill fanns information beträffande studien och dess syfte att tillgå för deltagarna.
4.7 Reliabilitet och validitet
Med avsikt att öka studiens reliabilitet har all information till deltagaren formulerats tydligt och koncist och begreppen betoning och modersmål har definierats. Dessutom innefattade perceptionstestet två exempelfrågor där deltagaren gavs möjlighet att testa upplägget och kontrollera att ljudet fungerade.
Ett ytterligare sätt att öka reliabiliteten är att eliminera möjligheten till yttre fak- torers påverkan. Exempelvis kan deltagare påverkas av forskarens närvaro, men den så kallade observatörseffekten minskas vid webbaserade undersökningar som i föreliggan- de studie. Däremot fanns det ingen möjlighet att kontrollera miljön deltagarna befann
sig i vid utförandet av testet, men deltagaren uppmanades skriftligen att använda hörlu- rar. Å ena sidan kan reliabiliteten i metoden antas vara god då utformningen av percep- tionstestet förblir oförändrad oavsett tillfälle för utförandet. Å andra sidan fanns möjlig- heten att lyssna ett obegränsat antal gånger till varje stimuli, men det går inte att säker- ställa om den informationen gjordes lika tydlig för alla deltagare. Informationen fram- kom i instruktionerna, men en grupp kan exempelvis fått instruktionerna förtydligade av sin lärare medan en annan grupp inte fick det, vilket kan ha påverkat resultaten.
Validiteten i studien stärktes av att metoden var väl anpassad för att kunna be- svara forskningsfrågan och av att perceptionstestet mätte det som faktiskt avsågs att mä- tas. Genom att alla ord i meningarna i perceptionstestet var valbara, speglade svaren deltagarnas faktiska uppfattning. Alternativet, att endast kunna välja mellan substantivet och adjektivet i varje mening, kan enligt Denscombe (2016) skapa snedvrida svar som snarare reflekterar forskarens uppfattning.
Eftersom resultatet jämfördes mellan de två grupperna är det viktigt att poängte- ra att deltagargrupperna inte var helt jämförbara. En urskiljande faktor mellan grupper- na var åldern. Deltagargruppen med svenska som förstaspråk var mellan 23-34 år gamla och den andra gruppen 17-25 år gamla. För att kunna utesluta att andra faktorer än det som avsågs att undersökas påverkade resultaten skulle grupperna ha varit jämnåriga, vilket hade inneburit högre validitet. Slutligen bör generella slutsatser om populationen utifrån resultatet tas med försiktighet, på grund av att förhållandevis få personer deltog i studien.
5 Analys och resultat
Hypotesen har testats i två steg. I 5.1 jämförs den totala andelen korrekta bedömningar för de båda grupperna. Sedan presenteras andelen korrekta bedömningar av de fyra vill- koren, för varje grupp för sig, i 5.2.
5.1 Total andel korrekta bedömningar
Figur 4 visar att gruppen med svenska som förstaspråk har ett högre medianvärde än gruppen med svenska som andraspråk och att spridningen, alltså skillnaden mellan det högsta och lägsta observationsvärdet, var större i den senare gruppen. Detta innebär att gruppen med svenska som förstaspråk har gjort fler korrekta bedömningar än gruppen
med svenska som andraspråk. Ett Mann-Whitney-Wilcoxon U-test visade att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant (U = 273.5, p = ,004).
Figur 4. Låddiagram som visar total andel korrekta bedömningar i procent. Värdet 100
% på y-axeln innebär att deltagaren gjorde 16 korrekta bedömningar. Låddiagrammet till vänster visar deltagargruppen med svenska som förstaspråk (28 deltagare) och låddi- agrammet till höger, som benämns som annat, visar deltagargruppen med svenska som andraspråk (12 deltagare). Diagrammet visar att deltagare med svenska som förstaspråk tenderade att göra fler korrekta bedömningar än deltagare med svenska som andraspråk.
5.2 Andel korrekta bedömningar per fokus- och accentvillkor
I figur 5 (b) synliggörs tendensen att andel korrekta bedömningar för fokuserade adjek- tiv var lägre än för fokuserade substantiv. I figur 5 (a) syns detta genom att medianen för villkoret med fokuseringen på adjektivet var 75% oavsett accent i jämförelse med medianvärdet 75% då substantivet var fokuserat och hade accent 1 respektive 100% vid accent 2. Ett Wilcoxon signed-rank-test, som används för att jämföra en och samma del- tagares bedömningar av olika stimuli hos alla deltagare inom gruppen, visade dock att skillnaden mellan hur deltagarna uppfattade fokusvillkoren inte var statistiskt signifi- kant (V = 18,5, p = ,374).
Vidare går det i figur 5 (a) att se att deltagarna har gjort felaktiga bedömningar av fokuserat adjektiv följt av substantiv med accent 1 lika ofta som fokuserat substantiv
med accent 1. Däremot gör deltagarna flest korrekta bedömningar av fokuserade sub- stantiv med accent 2, eftersom låddiagrammet har ett medianvärde på 100% och en spridning till 50%. Även fokuserat adjektiv med accent 2 har en spridning till 50% men där ligger medianen på 75%. Sammantaget gjorde deltagarna med svenska som andra- språk färre korrekta bedömningar av villkor med ett substantiv med accent 1 än villkor med ett substantiv med accent 2. Trots att en effekt av ordaccenten inte ingick i hypote- sen testades den observerade skillnaden mellan meningar med accent 1 och meningar med accent 2 med hjälp av ett Wilcoxon signed-rank-test, som visade att skillnaden var statistiskt signifikant (V = 7,0 p = ,020).
I figur 6 (a) visar låddiagrammen för fokuserat adjektiv en större spridning än fokuserat substantiv, vilket innebär att deltagarna med svenska som förstaspråk gjorde något färre korrekta bedömningar av villkoren då adjektivet var fokuserat. Därtill tende- rar villkor med accent 1 att ge större spridning än villkor med accent 2. För deltagar- gruppens bedömning av fokuserat substantiv med accent 2 visar resultaten att nästan samtliga deltagare med svenska som förstaspråk gjorde 100% korrekta bedömningar.
Resultatet av ett Wilcoxon signed-rank-test, som användes för att testa om det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan andelen korrekta bedömningar av ordaccenterna, visade att skillnaden inte var statistiskt signifikant (V = 16,5, p = ,274).
I (b) förtydligas hur deltagarna tenderar att bedöma fokuserat substantiv korrekt i större utsträckning än fokuserat adjektiv. Medianen ligger på 100% för båda fokusvill- koren men för andel korrekta bedömningar av fokuserat substantiv finns endast en spridning i form av enstaka extremvärden, till skillnad från villkoren fokuserat adjektiv som har en spridning till 50% med ett extremvärde omkring 25%. Ett Wilcoxon signed- rank-test utfördes för att testa om det fanns en signifikant skillnad mellan hur en och samma deltagare uppfattat fokusvillkoren. Testet visade att skillnaden inte var statistiskt signifikant (V = 16,5, p = ,080).
Figur 5. Låddiagram som visar andel korrekta bedömningar av deltagare med svenska som andraspråk (a) per fokus- och accentvillkor och (b) per fokusvillkor. Diagrammen i (a) och (b) visar att deltagarna tenderade att göra något färre korrekta bedömningar av fokuserade adjektiv än fokuserade substantiv. (a) visar dessutom att meningar med ac- cent 1 verkar vara svårare bedömt än meningar med accent 2, oberoende av fokusvill- kor.
Figur 6. Låddiagrammen i (a) visar deltagare med svenska som förstaspråks andel kor- rekta bedömningar av de fyra olika villkoren, uppdelat i fokus- och accentvillkor. Punk- terna visar extremvärden. Deltagarna har svårare att bedöma accent 1 än accent 2 då ad- jektivet är fokuserat. (a) visar att nästan alla deltagare har bedömt fokuserat substantiv med accent 2 korrekt och i (b) visas tendensen att deltagarna gör något färre korrekta bedömningar av fokuserade adjektiv än fokuserade substantiv.
6 Diskussion
6.1 Inledning
Frågeställningen som denna uppsats avsåg besvara var om det finns någon skillnad mel- lan hur personer med svenska som första- respektive andraspråk uppfattar skånsk sats- betoning. Resultaten visade att deltagare med svenska som andraspråk totalt gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningens placering än deltagare med svenska som förstaspråk. Därmed är hypotesen till viss del bekräftad. Vidare förväntades enligt hypo- tesen en skillnad mellan hur deltagarna hade bedömt fokuserade adjektiv jämfört med fokuserade substantiv. Fokuserade adjektiv tenderade att vara lite mer svårbedömt men skillnaden mellan fokusvillkoren var inte statistiskt signifikant. Därmed gick det inte att bekräfta hypotesen att deltagarna med svenska som andraspråk skulle ha svårare att uppfatta satsbetoningen när adjektivet var fokuserat. I resultatet framkom dock oväntat att ordaccenterna hade en effekt på resultatet från deltagarna med svenska som andra- språk. Villkor med substantiv med accent 1 var svårare för deltagarna att bedöma kor- rekt än villkor med substantiv med accent 2, oavsett vilket ord som var fokuserat, och denna skillnad var signifikant.
6.2 Resultatdiskussion
Resultaten visade att deltagarna med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än vad deltagarna med svenska som förstaspråk hade. Orsaken till det förutspåddes med hypotesen att framförallt deltagare med svenska som andraspråk skulle ha svårare att bedöma villkoren då adjektivet var fokuserat, på grund av hur foku- sering realiseras i skånskan. Skånskans avsaknad av fullkomlig deaccentuering antogs vara en möjlig anledning till eventuella svårigheter av dessa villkor. Resultatet bekräfta- de dock inte någon effekt av fokuseringens placering för deltagarna med svenska som andraspråk. Det kan dock finnas en skillnad som möjligen kunde ha visats tydligare om studien hade innefattat mer data. För en effekt av fokuseringens placering talar även att till och med deltagare med svenska som förstaspråk hade vissa svårigheter att bedöma meningar med fokus på adjektivet. Därför går det inte att utesluta att avsaknad av deac- centuering kan ha en påverkan på andraspråkstalares uppfattning av fokusering. Denna
svårighet att uppfatta fokusering utan deaccentuering skulle till och med kunna vara en förklaring till att deaccentuering är en vanlig prosodisk struktur i många av världens språk.
Därutöver synliggjordes tendensen hos deltagarna med svenska som andraspråk att villkor med accent 1 var svårare att bedöma korrekt än villkor med accent 2. Ef- tersom ordaccenternas effekt var ett oväntat resultat studerades återigen rådatan för att urskilja vilka typer av fel som faktiskt gjordes då substantivet hade accent 1. Om det hade visat sig att en mycket stor andel av deltagarna hade valt ett helt annat ord i något stimuli kunde det tyda på en artefakt av metoden eftersom ett annat ord exempelvis var uttalat med en oplanerat stark betoning. Av samtliga stimuli med ett substantiv med ac- cent 1 utmärkte sig Och var är den röda bollen, där adjektivet var fokuserat. I detta sti- muli hade tre av tolv deltagare bedömt var som det mest framhävda ordet i den mening- en, vilket kan ha haft en påverkan på resultat för stimuli med fokus på adjektivet, men det kan inte ha haft någon påverkan på resultatet för villkor med fokus på substantivet.
En annan förklaring till varför villkoren med accent 1 (både de med fokus på adjektivet och de med fokus på substantivet) innebar större svårigheter för deltagarna med svenska som andraspråk kan istället möjligen ha med grundtonstoppens placering att göra. I skånskan infaller grundtonstoppen tidigt i den betonade stavelsen i accent 1 och sent i den betonade stavelsen i accent 2 (se figur 1 (a) och (b) i avsnitt 3.4). I exem- pelvis Och var är den vita bollen? skapas en tontopp tidigt i vokalen i den betonade sta- velsen i bollen vilket syns i figur 1 (a). Men i Och var är den röda blomman? skapas tontoppen sent i den betonade stavelsen i blomman, vilket syns i figur 1 (b). Resultatet antyder därför att då grundtonstoppens placering i den betonade stavelsens vokal är re- lativt sen, som i accent 2, är det enklare att uppfatta den än då den infaller relativt tidigt som i accent 1. Om en grundtonstopp inträffar tidigare så ligger den också närmre före- gående ords grundtonstopp. En förklaring till ordaccenteffekten i denna studie skulle alltså kunna vara att ett mindre avstånd mellan grundtonstoppar gör det svårare att ur- skilja vilket ord som är mer framhävt än det andra. Detta skulle behövas studeras när- mare i framtida studier.
Ordaccenterna visade sig således orsaka den främsta effekten på uppfattningen av satsbetoningen hos deltagarna med svenska som andraspråk. En tonkontrast likt
skånskans accent 1 och accent 2 återfinns inte i de flesta andra språk i världen. Om det finns någon tonal kontrast går den inte att likställa med svenskans ordaccenter (Bruce, 2012). I och med detta går det att anta att deltagarna med svenska som andraspråk hade en annorlunda prosodisk struktur än skånskan. Resultatet pekar därför trots allt på att skillnader mellan förstaspråkets och målspråkets prosodiska struktur kan inverka på andraspråkstalares uppfattning av satsbetoning.
Sammantaget har tidigare forskning, som främst har undersökt talproduktion, visat att vissa prosodiska strukturer är svåra att lära in (Atoye, 2005; Mennen, 2015).
Orsakerna till det kan vara flera och delvis beroende på målspråket. En möjlighet är att målspråksstrukturerna kan vara svåra att uppfatta, och därför svåra att lära in. Resulta- ten i föreliggande studie visar att olika prosodiska strukturer kan vara olika svåra att uppfatta (fokusering beroende på ordaccent i skånskan). Det kan betyda att inlärnings- svårigheter gällande satsbetoning, som har attesterats för olika språk (Li & Post, 2014;
Mennen, 2004) kan bero på att satsbetoning under vissa omständigheter kan vara svårt att uppfatta.
I och med resultatet blir det också relevant att belysa det faktum att Basprosodin, som anses vara den mest beprövade strategin för uttalsundervisning i svenska som and- raspråk, främst fokuserar på betoning och längd (Riad, 2018; Thorén, 2008). Basproso- din prioriterar således inte ordaccenterna, främst för att de inte anses ha en avgörande betydelse för ett begripligt uttal (Thorén, 2008). Dock kan det för uppfattningen av sats- betoningen ändå vara så att ordaccenterna spelar roll och därför kan det vara relevant att undersöka om explicit undervisning av ordaccenterna skulle ge en positiv effekt på and- raspråksinlärningen. Inom Basprosodi tränas inläraren på att betona rätt på ord- och satsnivå, ofta genom att läraren talar långsamt och tydligt. Eftersom det visade sig i fö- religgande studie att satsbetoning inte alltid är så lätt att uppfatta styrks detta arbetssätt.
Samtidigt bör läraren också uppmärksammas på att utgångspunkten i detta arbetssätt är att andraspråksinläraren hör var betoningen ligger och på så vis lär sig producera den, men att det trots allt visat sig vara svårt att uppfatta satsbetoning.
6.3 Metoddiskussion
Under och efter datainsamlingen uppkom viss problematik med studiens utformning gällande upplägget för förfrågan om deltagande, deltagarantalet och urvalet. Till att bör-
ja med innefattade datainsamlingen först kontakt med rektorer som i sin tur skulle kon- takta lärare, vilka kontaktade mig innan de slutligen frågade eleverna om de ville delta.
Vid kontakten med skolorna framkom att många var mycket hårt belastade med anled- ning av den pågående pandemin, vilket antagligen var en bidragande orsak till att det var svårt att upprätta kontakt. Med andra ord var insamlingsmetoden något tidskrävande och det var därför inte möjligt att utföra ännu en liknande datainsamling för att uppnå en jämförelsegrupp av gymnasieelever.
Därtill var det totala antalet deltagare lägre än vad jag hoppats på, vilket innebär att generaliseringar utifrån denna studie bör tas med försiktighet. En bidragande faktor till att det var svårt att nå ut till ett större antal deltagare var att gymnasieskolorna, på grund av pandemin, övergick till distansundervisning under samma period som datain- samlingen påbörjades. Dock hade en annan insamlingsmetod antagligen inte kunnat förbättra läget utan ett webbaserat test var troligtvis det mest lämpade alternativet.
Eftersom perceptionstestet delades med lärare som i sin tur delade testet med sina elever hade jag ingen direkt påverkan av vilka som faktiskt kom att ingå i deltagar- gruppen med svenska som andraspråk och det bidrog även till deltagarnas anonymitet.
Därutöver går det inte att veta om min närvaro hade kunnat bidra till att fler av de elever som gavs möjligheten att utföra perceptionstestet faktiskt hade utfört det om jag var på plats. Om jag varit på plats hade jag dessutom kunnat förtydliga det faktum att varje stimuli gick att spela upp ett obegränsat antal gånger. Det kan ha varit så att några delta- gare lyssnat till varje stimuli ett stort antal gånger medan andra endast lyssnat till de två automatiska uppspelningarna av varje stimuli, vilket kan ha påverkat deras resultat.
Slutligen gjorde det oväntade resultatet av ordaccentseffekten att jag blev upp- märksammad på att det hade varit fördelaktigt om perceptionstestets stimuli hade kon- trollerats bättre, för att minska risken för en artefakt av metoden.
6.4 Slutsatser
Forskningen inom prosodiorienterad uttalsundervisning har visat att korrekt betonings- placering är mycket viktigt för ett funktionellt uttal, och med stöd i forskningen utveck- lades Basprosodin som undervisningsstrategi. Målet i uttalsundervisningen är ett funk- tionellt och begripligt uttal genom att andraspråksinläraren stöttas i att tillägna sig beto- ning på ord- och satsnivå (Thorén, 2008).
Trots att forskningen talar för att prosodiska egenskaper i ett nytt språk är svåra att tillägna sig finns det inte så mycket forskning om det, särskilt inte i svensk kontext.
Deltagarna med svenska som andraspråk hade svårare än deltagare med svenska som förstaspråk att uppfatta skånsk satsbetoning. Därtill visade sig svenskans ordaccenter ha en betydande inverkan på hur deltagarna med svenska som andraspråk bedömde satsbe- toningen. Resultatet av denna studie bidrar till den befintliga andraspråksforskningen eftersom det visar att satsbetoningens placering under vissa omständigheter kan vara svår att urskilja, vilket i sin tur kan vara en del av förklaringen till att satsbetoning kan vara svår att tillägna sig oberoende av modersmålet (Li & Post, 2014). Resultatet bidrar dels med en möjlig förklaring till varför satsbetoning i tidigare studier visat sig vara svårt att producera. Dels ger resultatet skäl till att uppmärksamma att Basprosodin som undervisningsstrategi kanske borde innefatta explicit undervisning av ordaccenterna.
6.5 Vidare forskning
Frågeställningen i denna studie besvarades, men inte på förväntat vis. Därför skulle det vara intressant att i vidare forskning närmare studera vilka orsaker som ligger bakom ordaccenternas effekt av uppfattningen av satsbetoningen. En sådan studie kan vara be- tydande för och eventuellt visa på ett utvecklingsbehov av Basprosodin som undervis- ningsstrategi.
På grund av föreliggande studies småskalighet finns även ett behov av att utföra liknande studier men med ett större deltagarantal och mer precist urval, för att kunna säkerställa generaliserbarheten. Exempelvis kan det i en studie med ett större delta- garantal bli möjligt att sortera data utifrån tillräckligt stora deltagargrupper och på så vis se eventuella korrelationer mellan deltagargrupperna avseende förstaspråk, ålder, och andra faktorer. Därtill skulle fler liknande perceptionsstudier som föreliggande, men med andra målspråk än svenska, också kunna bidra till forskningsfältet och vår förståel- se för vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen av satsbetoning. Slutligen finns det även ett behov av att kombinera perceptionsstudier med produktionsstudier, för att undersöka om deltagare som har svårt att producera målspråksenlig prosodi ock- så har svårt att uppfatta den.
