”Tack för att du ser mig”
Hur integration kan förstås genom två integrationsprojekt
Louise Ekman
Sociologi, kandidat 2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Jag vill först rikta ett stort tack till alla informanter som ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter. Till min handledare Lisa Ringblom vill jag tacka för all den konstruktiv kritik och vägledning som du gett för att hjälpa mig utveckla uppsatsen. Till familj, vänner och klasskamrater som har stöttat mig under detta arbete vill jag säga tack.
Louise Ekman
Sammanfattning
Integration är ett ämne som alltid varit omdiskuterat. På 1960–1970-talet handlade det om utrikesföddas anpassning till majoritetssamhället medans det idag handlar om en integrationspolitik. År 2015 skedde en kraftig ökning i antalet asylsökande till Sverige, vilket var en följd av det syriska inbördeskriget och den europeiska flyktingkrisen var ett faktum. Tre procent av Sveriges befolkning bor i Norrbottens län som är det största i landet, där utlandsfödda är en viktig del i länets befolkningsutveckling. Av de personer som invandrar till Sverige flyttar många ifrån den kommun de först kommit till. För att bemöta de människor som kommer till Norrbotten, startades år 2015 integrationsprojekteten Progress tillsammans som sträcker sig regionalt i länet och Vänskapsprojektet som är verksamma lokalt i en av kommunerna. Syftet med studien har varit att övergripande undersöka hur integration kan förstås genom att undersöka två pågående integrationsprojekt på regional- och lokalnivå.
Studiens två huvudsakliga frågeställningar var att undersöka förståelse för integration genom personer arbetandes med ett integrationsprojekt och deltagare i ett integrationsprojekt. Metoden för studien har varit kvalitativ där materialet inhämtats från åtta semistrukturerade intervjuer.
Materialet har analyserats genom de teoretiska begreppen socialt kapital och integrationsteori.
Resultatet visar att den sociala aspekten i relation till lokalbefolkningen är avgörande för en positiv integration. Personer arbetandes med, och deltagare i ett lokalt och regionalt integrationsprojekt förstår integration med att det finns utmaningar som ny person till att komma in i ett samhälle. Dessutom är deras förståelse av integration att människor skiljs åt baserat på varifrån de kommer och att individen inte tas hänsyn till.
Nyckelord: Sverige, Norrbotten, integration, social integration, integrationsprojekt
Abstract
Integration is a topic that always has been controversial throughout the ages. In the 1960s to 1970s, it was about adapting foreigners to majority society however, today it is about an integration policy. 2015 there was a sharp increase in the number of asylum seekers to Sweden, which was a consequence of the Syrian civil war and the European refugee crisis was a fact.
Three percent of Sweden's population lives in Norrbotten County, which is the largest in the country and foreigners are an important part of the county's population development. The people who immigrate to Sweden often move from the municipality they first arrived in. To meet the people who comes to Norrbotten, the integration projects, Progress together which extends regionally in the county, and the Friendship project which operates locally in one of the municipalities started in 2015. The purpose of the study has been to briefly investigate how integration can be understood by investigating two ongoing integration projects at regional- and local level. The two main study questions of the study were to investigate the understanding of integration by persons working with an integration project and participants in an integration project. The method of the study has been qualitative where the material was obtained from eight semi structured interviews. The material has been analyzed through the theoretical concepts social capital and integration theory. The result shows that the social aspect in relation to locals is crucial for a positive integration. People working with, and participants in a local and regional integration project understand integration as the challenges of new people entering a society. In addition, their understanding of integration is that people get separated based on origin and the individual as a person is not taken into account.
Keywords: Sweden, Norrbotten, integration, social integration, integration projects
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
Syfte och frågeställningar ... 8
Avgränsningar ... 8
Disposition ... 8
Bakgrund ... 9
Beskrivning av integrationsprojekten ... 9
Svensk migrationspolitik ... 9
Tidigare forskning ... 11
Teori ... 13
Socialt kapital ... 13
Integrationsteori... 14
Metod ... 16
Val av metod ... 16
Beskrivning av intervju och informanter ... 17
Urval ... 18
Analysmetod ... 19
Studiens tillförlitlighet ... 20
Forskningsetiska principer ... 20
Resultat ... 22
Bakgrund till Vänskapsprojektet ... 22
Komma in i samhället ... 23
Skilja på människor och inte se individen ... 26
Analys... 29
Bakgrund till Vänskapsprojektet ... 29
Komma in i samhället ... 29
Skilja på människor och inte se individen ... 31
Diskussion ... 33
Framtida forskning ... 35
Referenslista ... 36 Bilaga 1 Informantbrev
Bilaga 2 Intervjuguide – Informanter deltagandes i Vänskapsprojektet Bilaga 3 Intervjuguide – Informanter arbetandes med Vänskapsprojektet Bilaga 4 Intervjuguide – Informanter arbetandes med Progress tillsammans
6 Inledning
I regeringens proposition (1997/98:16) sägs det att invandringen till Sverige var under efterkrigstiden övervägande bestående av arbetskraft kommande från Norden och Europa. 1969 grundades Invandrarverket och under perioden 1960 till 1970 var inställningen att de som invandrade till Sverige skulle rätta sig efter levnadssättet som fanns i landet vilket kallas assimilering (Prop. 1997/98:16). 1996 skedde en övergång till en integrationspolitik från den dåvarande invandrarpolitiken (Wiesbrock, 2011). Enligt författaren var syftet med den nya inriktningen att alla oavsett ursprung skulle erhålla lika rättigheter, samma grund samt ansvar.
Tanken var byggd på en gemensam respekt där mångfalden byggde på den sociala sammanhållningen (Wiesbrock, 2011). Enligt Borevi (2014) har 2000-talet karaktäriseras av asylmigration och familjeinvandring. Västeuropeiska integrationspolitiken och dess medborgarskap har gjort omfattande förändringar då den utrikesfödda ska lära sig det nya språket, landets värderingar, normer, historia och traditioner (Borevi, 2014). Medlemsstaterna i Europeiska unionen har på sista tiden satt integrationspolitiken högst upp på agendan enligt Wiesbrock (2011). Anledningen till detta grundar sig enligt författaren på insikten av att ekonomisk tillväxt samt befolkningsmängd gynnas av utrikesföddas integration i samhället. Det är en ansträngande situation där strategier aktivt söks och för Sveriges del handlar det om att skapa självständighet samt stödja socioekonomisk integration (Wiesbrock, 2011). Däremot menar Scuzzarello (2008) att det beror på att både nya (exempelvis Sverige) och gamla (exempelvis Storbritannien) invandringsländer har blivit påverkade av de skakande händelser av terrorism som tagits vid i flera europeiska städer. Detta tillsammans med globaliseringen har gjort att främst de gamla invandringsländerna agerat med metoder för assimilation för att motarbeta den misslyckade mångkulturella politiken (Scuzzarello, 2008).
Den flykting- och migrationskris som råder i Europa har enligt Karolewski och Benedikter (2017) varit den historiska händelse som varit mest betydelsefull för nutida Europa. Med inbördeskrigen i bland annat Libyen och Syrien under juli-oktober 2011 uppstod den arabiska våren (Karolewski & Benedikter, 2017). Den humanitära kris som uppstod ledde till att över hälften av befolkningen (12 miljoner) 2015 var i stort behov av humanitär hjälp (Lidén, Nyhlén, Nyhlén, 2015). Den Europeiska unionen blev däremot inte politiskt involverade förrän 2015 (Karolewski & Benedikter, 2017). Författarna fortsätter med att säga att länder som Sverige, Tyskland och Ungern tog emot mer än 1,3 miljoner flyktingar 2015. Dessförinnan var det Grekland och Italien som var mest belastade enligt författarna där Italiens f.d. primärminister Matteo Renzi kallade på Europa för hjälp då han menade att problemet inte bara låg på Italien eller Grekland utan var en utmaning för hela Europa. Med den säkerhetssituation som fanns i Syrien säger författarna att Sverige 2013 bestämde att man som regel skulle bevilja uppehållstillstånd för de som kom från Syrien samt att permanenta uppehållstillstånd kunde sökas av syriska medborgare som redan hade tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Samma år tog Sverige emot 55 tusen asylsökande vilket innebär att Sverige var ett av de länder i västvärlden som mottog flest asylsökande sett ur capita (Lidén et al., 2015). Av de personer som invandrade till Sverige 2015 var de flesta från Syrien, totalt inkom 162 877 asylansökningar det året (Migrationsinfo, 2016a). Flera tusen ensamkommande barn och
7 ungdomar sökte om asyl samma år där majoriteten var personer från Syrien (Migrationsinfo, 2016a).
Utifrån en europeisk synvinkel är den svenska integrationspolitiken enligt Myrberg (2017) speciell gällande att man sedan 1994 ger fri möjlighet för flyktingar, asylsökande samt släktingar att själva välja var man vill bo i landet. Författaren säger att denna valfriheten har lett till att spridningen av nya personer i Sverige blivit ojämn, en del kommuner har fått ta emot väldigt många samtidigt som en del andra nästan inte tagit emot några personer alls. Då Sveriges befolkning har ökat under de senaste åren har det även lett till att en ökad mängd flyttningar inom landet (SCB, 2016). Från 2010 visar SCB (2016) att för de personer som invandrat till Sverige hade ungefär en av tio personer flyttat från sin kommun och inte ens hälften bodde kvar i kommunen efter att fem år passerat. Personer som stannar i den kommun de invandrat till visar SCBs (2016) tabell att under första året har statistiken gått från åttioåtta procent 2010 till åttiofem procent 2015. Författaren vill notera att då tabellen slutar för 2015 hade inte alla de asylsökande som kommit under samma år fått uppehållstillstånd vilket därmed inte visar sig i tabellen. Norrbottens län är bestående av fjorton kommuner och är det största länet i Sverige där ungefär en kvarts miljon människor bor, detta innebär att på en fjärdedel av Sveriges yta bor tre procent av befolkningen (Länsstyrelsen Norrbotten, u.å). Enligt informanten Kristina (personlig kommunikation, 20 april 2018) är det betydelsefullt att människor flyttar till länet för att bidra till en ökning av befolkningsutvecklingen, varav utlandsfödda är en viktig del i detta. Nedan följer en tabell över de befolkningsförändringar som varit i Norrbottens län under 2015–2017 (SCB, 2018, Tabell 1).
Befolkningsförändringar antal personer efter region, förändringar och år (SCB, 2018, Tabell 1).
Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut.
Den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under året redovisas ibland som en justeringspost, vilken avser födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som rapporterats under året, men som inträffat före den 1 januari. (SCB, 2018, Tabell 1)
Majoriteten av utrikesfödda i Sverige bor i stadsområden där enligt Arora-Jonsson (2017) även den största delen av vad författaren kallar integrations- och multikulturalismforskningen genomförs. Utvecklingen samt huruvida förhållandena på landsbygden passar in i integrationspolitiken är inte särskilt omdebatterad inom akademin eller politiken menar författaren. Påfrestningen från städerna samt politiken gör att landsbygden med sin fåtaliga
8 befolkning och ofta svagare ekonomi har en press på sig att ta emot samt integrera nya invånare och utveckla dessa regioner (Arora-Jonsson, 2017). Det finns många positiva fördelar för ett samhälle med god integration såsom att få ett stöd i vardagen säger informanten Greta (personlig kommunikation, 2 maj 2018). Informanten Sara (personlig kommunikation, 20 april 2018) menar att integration kan uppnås genom ömsesidig omtanke, nyfikenhet och respekt för andra. I en tidningsartikel från SvD (2017) intervjuas några tonårskillar med ursprung i Iran och Afghanistan som spelar in ett avsnitt till podden Salām Sverige. Författaren berättar att svårigheten till kontakt med svenskar diskuteras och även om hur utrikesfödda ses i samhället.
– Det skrivs mycket om ensamkommande ungdomar som begår brott och många verkar tro att de representerar oss alla. Men vi är alla individer som kan vara både bra och dåliga människor, säger Amir och de andra nickar instämmande. (Svenska Dagbladet, 2017)
Utifrån detta vill jag argumentera för att uppsatsen tar upp en kunskapslucka genom att undersöka en landsbygdsregion som har en liten befolkningsmängd. Med den beskrivning som görs av integration är det intressant att se hur personer som arbetar med, eller deltar i ett integrationsprojekt förstår integration. Ur denna beskrivningen vill jag genom studien få fram en förståelse av integration.
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med studien är att närmare undersöka hur integration kan förstås genom att undersöka två pågående integrationsprojekt på regional- och lokalnivå.
Frågeställningarna lyder:
- Hur förstås integration av deltagare i ett lokalt integrationsprojekt?
- Hur förstås integration av personer arbetandes med ett regionalt och lokalt integrationsprojekt?
Avgränsningar
Från början var tanken att skriva om förståelsen av integration utifrån personer från majoritetsbefolkningen och utrikesföddas perspektiv. Försök har gjorts för att få tag på nyanlända inom Vänskapsprojektet men då inga informanter hade möjlighet att ställa upp inom tidsramen för intervjuarbetet blev detta en avgränsning för uppsatsen.
Disposition
I nästa del ges en bakgrund till integrationsprojekteten som blivit undersökta samt två begrepp som berör uppsatsen. Därefter framställs tidigare forskning inom integrationsprojekt. Sedan kommer det teoretiska avsnittet som redogör för studiens teori om socialt kapital och integrationsteori. Nästföljande del beskriver metoden som har används för denna kvalitativa studie. Resultat tar upp de väsentliga resultaten utifrån studiens frågeställningar. Analysdelen framför en analys av resultatet kopplat till det teoretiska ramverket. Slutligen sammanfattas studien i en diskussion och därefter kommer förslag på framtida forskning.
9 Bakgrund
I detta avsnittet beskrivs de undersökta integrationsprojekten. Dessutom följer två av de mest centrala begreppen för studien som finns inom den svenska migrationspolitiken.
Beskrivning av integrationsprojekten
Enligt informanten Sara (personlig kommunikation, 20 april 2018) startades projektet Progress tillsammans (regionalt projekt i Norrbotten) i samband med den syriska flyktingkrisen.
Informanten Tomas säger för att främja en god tillväxt och välfärd i Norrbotten har man även utvecklat projektet på grund av andra faktorer som att stödja arbetskraftbrist, befolkningsutveckling samt kartlägga kompetensen hos asylsökande (personlig kommunikation, 20 april 2018). Han säger att inom projektet fokuserar man på att skapa en givande upplevelse när asylsökande kommer till länet då man menar att den första tiden är avgörande och där bemötandet är den viktigaste delen. För att kunna göra detta sker enligt Tomas en samverkan mellan flertalet andra aktörer i samhället. För att hantera strömmen av nya människor som kommit till länet till följd av flyktingkrisen vill man enligt Sara utbilda personal som arbetar med dessa frågor genom en utbildningsfilm (personlig kommunikation, 20 april 2018). Därtill säger hon att projektet delar ut bidrag för att främja integration i länet till andra projektet, såsom Vänskapsprojektet och där de båda projekten hade sin start 2015 och pågår hela 2019 ut.
Informanten Inger (personlig kommunikation, 18 april 2018) beskriver att Vänskapsprojektet (lokalt projekt inom en av Norrbottens kommuner) vill bidra till en positiv integration och går ut på att lokalinnevånare i kommunen och nyanlända ska komma i kontakt för att lära sig av varandra samt tillsammans skapa ett öppnare samhälle och som en extra fördel få en vän. Hon säger även att personer matchas ihop utifrån intressen och om man vill träffa en enskild person eller familj, som vänner i projektet umgås man frivilligt så ofta man vill och kan till exempel göra mat tillsammans eller ta promenader.
Informanterna i studien är tre personer som arbetar med Progress tillsammans varav en representerar en av dess aktörer och fem från Vänskapsprojektet varav tre personer arbetar med projektet och två är deltagare i det. Fokus har varit på Vänskapsprojektet och anledningen till att personer från Progress tillsammans har intervjuats är på grund av att få ett bredare perspektiv på förståelsen av integration. Även om dessa personer inte är aktivt involverade i Vänskapsprojektet är de på en övergripande nivå engagerade.
Svensk migrationspolitik
Som asylsökande har man ansökt om skydd i Sverige men ansökan har ännu inte blivit avgjord av Migrationsverket alternativt migrationsdomstol (Migrationsverket, 2017b). När en person ansöker om asyl prövas denna individuellt (Migrationsverket, 2017a). Barn under 18 år som är asylsökande utan vårdnadshavare eller föräldrar räknas som ensamkommande barn (Migrationsverket, 2015). Regeringen har som mål att den asylsökande ska få en betydelsefull tid redan från första dagen (Regeringen, 2017a). Enligt författaren ska tidiga insatser ge
10 kunskaper om det svenska samhället för att när en person erhåller uppehållstillstånd kunna bli etablerad snabbare i både arbets- och samhällslivet. Det som görs är bland annat en kartläggning där man tar fram personens arbetslivserfarenhet samt utbildningsbakgrund (Regeringen, 2017a).
Dessutom menar författaren att information ges om hur systemet fungerar gällande exempelvis vilka skyldigheter och rättigheter som finns i Sverige. För de som har uppehållstillstånd boendes i Migrationsverkets anläggningsboenden samt asylsökande ska från första dag få språkundervisning i svenska (Regeringen, 2017a). Det är länsstyrelserna som i sitt uppdrag samordnar dessa tidiga insatser sedan 1 februari 2017, deras uppgift är att utifrån länets behov se till att ändamålet uppnås samt verka för att den geografiska spridningen är bra för att nå målgruppen (Regeringen, 2017b). Flertalet aktörer samarbetar såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna. (Migrationsverket, 2017c).
Migrationsverket (2016) menar att genom ett beviljande av uppehållstillstånd för bosättning räknas man som nyanländ då man har skydds- eller flyktingskäl. Författaren säger att under de två–tre åren som lagen om etableringsinsatser är i kraft anses man vara nyanländ. Om anhöriga till en person som tagits emot av en kommun ansökt om uppehållstillstånd under tiden av sex år omfattas de även som nyanländ (Migrationsverket, 2016). För att skynda på nyanländas etablering uppkom lagen om etableringsinsatser (2010:197) 1 december 2010 (Migrationsinfo, 2016b). Från kommunernas tidigare ansvar övertog Arbetsförmedling etableringsreformen då man vill främja etablering i arbetslivet för nyanlända (Migrationsinfo, 2016b). Nyanlända som är i åldern 20-64 omfattas enligt författaren av etableringsreformen samt flyktingar eller skyddsbehövande som är i åldern 18-19 utan vårdnadshavare. Utöver detta säger författaren att anhöriga som sökt uppehållstillstånd inom två år från och med att den person som man har relation med blivit mottagen i en kommun inkluderas. En etableringsplan (EPA) ska inom två månader efter mottagande av uppehållstillstånd utformas av Arbetsförmedlingen (Migrationsinfo, 2016b). Vanligen täcker planen en heltidsvecka under högst två år där den nyanlända får samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt verksamheter för att förbereda sig till arbetslivet och/eller arbetsmarknadspolitiska program (Migrationsinfo, 2016b).
11 Tidigare forskning
I följande avsnitt beskrivs en kortare bakgrund till integrationsprojekt i Sverige. Därefter kommer en del om integrationsprojekt i en storstad samt på landsbygd ges.
De skandinaviska länderna har enligt Olwig (2011) fram till 1960-70-talet främst haft en emigration. Välfärdsstaten som finns i dessa länder baseras på att alla är villiga att betala hög skatt till staten för att få samhällsservice tillbaka (Olwig, 2011). Författaren säger att i detta förväntas invandrare och flyktingar delta med att arbeta samt betala skatt för att förbindelserna mellan staten och innevånare ska gå ihop ekonomiskt och socialt. I Sverige har man en ideologi om att landet ska vara mångkulturellt genom att kulturella olikheter ska få finnas (Olwig, 2011).
Genom att migrationen har ändrats till att ta emot människor har välfärdsprogram framtagits där hjälp till boende och ekonomiskt stöd ges samt får invandrare hjälp för att socialt komma in i samhället (Olwig, 2011). Författaren kritiserar hur man lägger fokus på att de utrikesfödda personerna ska passa in i välfärdssystemet istället för att utgå ifrån vad de har för behov. I integrationsprogrammen fokuserar man enligt författaren på att innan de utrikesfödda personerna kan börja arbeta ska det lokala språket läras ut. Dessutom ska kunskap ges om sociala, kulturella normer och värderingar (Olwig, 2011). Författaren argumenterar att samhället borde inrikta sig på vad utrikesfödda kan erbjuda istället på vad de saknar.
Migrationen som ökat till Europa gör enligt Scuzzarello (2008) att debatter uppkommit kring hur medlemsstaterna i den europeiska unionen ska hantera det moraliska ansvar som de ställs inför då man anser att man inte kan lämna människor åt sitt öde. Scuzzarello refererar till Wallström som säger att det behövs en EU-politik som tillsammans kan hjälpas åt för att ta tag i utmaningen. Flertalet forskare har enligt författaren fördömt att man skildrar migranter som ett hot mot det kulturella, sociala och ekonomiska i de västeuropeiska länderna. Den beskrivning som ges av invandrare är delvis hotbilden men det ges även en bild som visar personerna som offer i behov av hjälp (Scuzzarello, 2008). Författaren menar här att den skillnad och bild som görs mellan värdsamhällen och invandrare bör ses i vad författaren menar relation av multikulturalismenskrisen. Scuzzarello argumenterar för att Sverige är ett intressant fall att undersöka då den avspegling som görs både inom och utanför landet visar på neutralitet, samverkan, likaberättigande med mera. Dessutom ses Sverige som en säkerhet där man inte lämnar kvar någon gällande socioekonomin samt att andra länder ser landet som en vägledning (Scuzzarello, 2008). Enligt författaren har integrationspolitik samt integrationsprogram ofta en benägenhet till att institutionalisera kulturella berättelser då man vanligtvis utnämner en huvudberättelse som mer betydande. Författaren fortsätter med att säga att denna klassificering bidrar till att strukturera en social hierarkisk hållning som ordnar majoritetssamhällen och utrikesfödda olika. Självkänslan är en sak som vanligtvis berövas av att placera utrikesfödda under i hierarkin då man gör antagande om dennes kultur, nationalitet och religion med mera (Scuzzarello, 2008). Utifrån tre integrationsprojekt där Scuzzarello genomfört intervjuer av personer arbetandes med dessa har firandet av kulturell mångfald kommit upp flertalet gånger.
Å ena sidan tror informanterna att samhället blir mer tolerant om mer kunskap om diverse kulturer ges och på andra sidan ville man uppmärksamma att det inte är enbart den svenska
12 kulturen som finns i samhället, om än den mest framträdande kulturen (Scuzzarello, 2008).
Enligt författaren ansåg intervjupersonerna att det nutida Sverige skulle betrakta utrikesfödda samt dess kulturer som en del av samhället. De integrationsprojekt som författaren studerat har inte som syfte att skapa en större rädsla för sociala avvikelser eller konkurrens, däremot kan man utifrån författaren höra berättelser som inte beskriver invandrare som hotfulla men däremot som en grupp som hämnar värdlandets socioekonomiska progression. Därtill anser man att fundamentala kunskaper saknas hos utrikesfödda för att dem ska kunna vara produktiva medlemmar (Scuzzarello, 2008). Det problematiska i det här är enligt författaren att man förutsätter att det finns en oöverkomlig svårighet för utrikesfödda att anpassa sig efter det nya sociopolitiska sammanhanget.
Landsbygden skiljer sig i allmän bemärkelse i ljuset av stadsområden med dess befolkningsstruktur, fysiska plats och avstånd (Arora-Jonsson, 2017). Den utveckling med avbefolkning som har förekommit under många årtionden på landsbygden har fått en tilltro om att lösas med hjälp av att placera invandrare i dessa regioner menar författaren. Forskningen av dessa områden och invandring finns i mindre utsträckning (Arora-Jonsson, 2017). Forskarna som har studerat detta indikerar enligt författaren på den rika kultur och nätverk som invandrare för med sig. Däremot vill författaren påpeka att även om det finns försök till att stödja en vänlig diskurs inom vad författaren benämner multikulturalism har det inte påpekats på samma sätt till vilka förväntningar och vilka framtidsvisioner man har i dessa områden. Cvetkovic (2009) menar likväl att integrationspolitiken och de åtgärder som görs är främst fokuserade på storstäder och deras förorter. Detta berör enligt författaren såväl Europa som Sverige med Malmö, Göteborg och Stockholms förorter där det bor stora grupper av invandrare och där personerna i dessa områden ses som utomstående för det ekonomiska och sociala livet.
Författaren menar att det har riktats en kritik emot integrationspolitiken som inte har en allomfattande taktik som leder till förändring. Det är inte enbart i dessa områden som integrationen kan vara bristfällig menar Cvetkovic då många invandrare norr om Stockholm inte blivit helt integrerad på arbetsmarknaden även om de möjligtvis inte är segregerade på andra sätt. Genom en fallstudie har författaren undersökt ett projekt i kommunen Strömsund liggandes norr om Stockholm. Med en negativ demografisk utveckling ville kommunen hitta ett tillvägagångssätt för att hitta en lösning på problemet med att finna nya invånare säger författaren. I och med de problem som finns i städerna såg kommunen det som en möjlighet för dem att locka dit nya invånare genom invandrare för att även själva kunna förbättra sin demografi i landsbygden (Cvetkovic, 2009). Att fokusera på invandrare som en resurs är enligt författaren en viktig faktor då många andra integrationsprojekt istället kollar på hur man ska hantera problematiken med invandringen. Författaren säger att målet med projektet var att erbjuda saker som staden inte hade möjlighet att ge samt att få invandrare till att flytta från staden och ut till landsbygdsområdet. Att återbosätta sig är sällan förekommande som projekt enligt författaren då detta har bedömts som något förkastligt då samhället anser att individen inte längre har möjlighet att välja sin bosättning samt att Sverige tidigare misslyckas med att sprida ut invandrarna i befolkningen. Projektets resultat visar att den dåliga integrationen i städerna var en anledning till att många fann erbjudandet intresseväckande (Cvetkovic, 2009).
13 Teori
I avsnittet redogörs uppsatsens teoretiska ramverk där fokus ligger på en social aspekt.
Begreppet socialt kapital kommer tas upp och därefter följer Jose Alberto Diaz integrationsteori.
Socialt kapital
Enligt Starrin och Rønning (2011) har begreppet socialt kapital funnits sedan 1916 då Lyda Judson Hanifan var bekymrad över skolans brister och ville föra vidare vikten av befolkningens engagemang i frågan. Författarna menar att socialt kapital är ”den goda viljan, gemenskapen, sympatin, medkänslan och samarbetet” (Starrin & Rønning, 2011, s.26). Enligt Starrin och Rønning (2011) har sociologen Pierre Bourdieu och statsvetaren Robert Putnam haft en avgörande roll i att popularisera begreppet socialt kapital vilka kommer tas upp nedan.
Bourdieu definierar socialt kapital:
[…] summan av de resurser, faktiska eller virtuella, som tillkommer en individ eller en grupp som konsekvens av att vederbörande har ett varaktigt nätverk av mer eller mindre institutionaliserade förbindelser av ömsesidig bekantskap och erkännande. (Starrin &
Rønning, 2011, s.28)
Bourdieu menar att det finns flera kapitalformer som ekonomiskt-, symboliskt-, kulturellt- och socialt kapital (Eriksson, 2003). Omfånget hos en individs sociala kapital är beroende av de olika kapitalens mängd som finns inom ett nätverk samt hur effektivt individen kan hantera den mängd relationer som finns där (Eriksson, 2003). Författaren säger att Bourdieu menar att ett socialt kapital kan omfatta relationer som familj eller klass, dessutom kan nätverket grunda sig på kulturella utbyten. Inom ett nätverk förenas de gemensamma kapitalen till att ge alla deltagare möjlighet att tjäna på dessa tillgångar (Eriksson, 2003). Enligt Starrin och Rønning (2011) är det på individnivå som Bourdieus arbete utgår från där han menar att genom ihopsamlande av insatser inom nätverken samt genom att hålla dessa i liv som kräver taktiska investeringar ges resultat i form av socialt kapital. Produkten av detta blir beständiga relationer innehållandes skyldigheter samt befogenheter, att man ser och bekräftar varandra (Starrin &
Rønning, 2011).
Putnam (2001) beskriver socialt kapital som en god moral mellan medborgarna i ett samhälle och är mest inflytelserik när ett nätverk är stark i dess gemensamma sociala relationer.
Författaren menar att trots en god moral inom ett samhälle kan det sociala kapitalet vara litet då personerna i denna är isolerade ifrån varandra. Ett positivt socialt kapital är både främjande för individen och samhället i stort (Putnam, 2001). Starrin och Rønning (2011) refererar till Putnams bok Den ensamme bowlaren (2001) där han undersökt socialt kapital i USA, resultatet visar på att detta kapital sjunkit avsevärt under en kort tidsperiod. Anledningen till att man inte umgås på samma sätt via ideella verksamheter längre menar Putnam bland annat beror på dagens tv-vanor (Starrin & Rønning, 2011). Konsekvensen till detta gör att tilliten och tron på andras uppriktighet har reducerats. Exemplet visar på att en social isolering påverkar socialt kapital (Starrin & Rønning, 2011).
14 Putnams definition av socialt kapital fokuserar mer på makronivå: ”Drag hos sociala organisationer som tillit, normer och nätverk, vilka kan förbättra samhällets effektivitet genom att underlätta samordnade handlingar (Putnam 1993:169)” (Starrin & Rønning, 2011, s.30).
Tilliten, normerna och nätverken som Putnam (1996) pratar om är enligt honom grundpelare inom socialt kapital, gällande för dessa tre är att de inte reduceras vid användning utan istället stärks till skillnad mot att de minskar då de inte brukas. Nätverk beståendes av innevånare med intresse och gemensamma normer skapar enligt författaren en social tillit i samhället, tilliten genererar samverkan samtidigt som samverkan skapar tillit. Tvivel mot en annan innevånare skapar i sin tur en minskad tillit och vice versa. (Putnam, 1996.)
Med ett exempel på kvalitén av en trädgård i ett grannskap kan Putnam (1996) visa på hur normer inom socialt kapital görs. Grannarnas trädgård ses i förhållande till sin egen vilket man blir influerad av och vill hålla samma kvalité då risken för sanktioner annars skulle förekomma, exempelvis genom att man inte får vara med på sammankomster som sker i bostadsområdet (Putnam, 1996). Sanktioner är enligt författaren en av de faktorer som bildar samt upprätthåller normer, även socialisation och förebilder de gör detta. En av normerna som finns är ömsesidighet (reciprocitet) som fördelas i balanserad samt generaliserad (Putnam, 1996). Den förstnämnda reciprociteten är enligt författaren då produkter eller service ges mellan varandra som består av snarlikt värde, exempelvis då arbetskollegorna ger varandra en julklapp. Till skillnad menar Putnam att den generaliserade reciprociteten är kontinuerlig, utbytet av produkter eller service kan här vid vissa tillfällen vara i obalans men det finns en förväntan om att det ska bli balans igen. Vänskap kan i regel alltid sägas tillhöra denna norm säger författaren, vilket resulterar att denna norm skapar ett starkt socialt kapital.
Starrin och Rønning (2011) säger att inom socialt kapital gör Putnam en uppdelning av socialt kapital mellan bonding och bridging. När man utvecklar något man har tillsammans med någon som är lik sig själv kallas det bonding (Starrin & Rønning, 2011). Detta gör att den homogena samlingen, såsom en etnisk grupp, stärker sin kollektiva identitet (Putnam, 1996). Författaren menar att inom dessa grupper stärks sammanhållningen och lojaliteten vilket kan medföra socialt samt psykologisk support till deltagarna i gruppen. Bridging är tvärtemot att skapa kontakter till personer som är i relation till sig själv olik (Starrin & Rønning, 2011). Författarna menar att bridging är en positiv möjlighet till att hålla sig ifrån konflikter då man skapar en gemensam förståelse för varandra.
Integrationsteori
Diaz (1993) framställer integration som en social företeelse där majoritetssamhället och den utrikesfödda är jämställda varandra inom det sociala gällande boende, förvärvsarbete samt politik. För att utrikesfödda ska bli integrerade i ett samhälle behöver både samhället skapa möjligheter för personerna och att det finns en vilja till integration, dessutom att det styrs av de utrikesföddas resurser och individens egna ansträngning enligt Diaz (1997). För att kunna få tillträde till förvärvsarbete, sociala kontakter eller annat som är främjande för integration behöver enligt Integrationsverket (2004) den utrikesfödda vara driftig i sitt deltagande av
15 samhällslivet. Enligt författaren bör man inte utgå efter enbart någon dimension såsom arbetsmarknaden utan han argumenterar för att man ska utgå efter flera områden då integrationsprocessen är komplex samt omskapas över tid. Med Diaz modell undersöker man integration genom flera dimensioner som har tydliga avgränsningar mellan varandra samt att de kan jämföras över tid, med andra ord att ”de antas vara betingade av sociala strukturer och sociala relationer som består under en relativt lång tid” (Integrationsverket, 2004, s.56). Diaz sju dimensioner följer här nedan.
• Ekonomisk integration är då individen förenas i arbetslivet och ges tillgång till yrkesposition samt inkomst.
• Social integration, kontakt med infödda innevånare ger individen förtroende- och vänskapsrelationer vilket är ett viktigt socialt kapital.
• Politisk integration ger tillgång till politiska rättigheter fullt ut.
• Kommunikativ integration medför att det nya landets språk kan förstås samt användas för att tillgå sig information samt bli en del i samhället
• Familjeintegration uppstår genom att ett äktenskap alternativt samboförhållande mellan den utrikesfödda och person från majoritetssamhället i nya nationen.
• Boendeintegration är att kunna få bra bostadsförhållande, dessutom handlar det om hur den etniska uppsättningen ser ut i området.
• Personlig integration är individens subjektiva upplevelse av den egna tillfredsställelsen med bland annat boende eller inkomst och kan ha samband med de övriga dimensionerna för att se individens integration i samhället (Diaz, 1997).
I den internationella- och migrationslitteraturen används enligt Integrationsverket (2004) vanligtvis begreppet social integration för att behandla utrikesföddas sociala inträde i ett nytt samhälle. Författaren argumenterar för att den sociala integrationen handlar om att sociala relationer etableras mellan de som har en annan etnisk bakgrund och majoritetssamhället. Det kan exempelvis vara genom en arbetsplats, inom familjesfären, umgängeskrets eller ett grannskap som dessa kontakter sker, dessa sociala relationer kallar författaren för primärgrupper. Bakker, Cheung och Phillimore (2012) menar även de att den sociala integrationen handlar om hur mycket deltagande som flyktingar och migranter har i sociala nätverk. Social exkludering kan framträda om den sociala integrationen är låg hos individen samt då man känner sig diskriminerad eller vid fördomar (Bakker et al., 2012).
16 Metod
I detta avsnitt presenteras metoden för studiens genomförande. Först beskrivs metodval och anledning till varför metoden använts. Insamlingen av empirin redogörs och hur urvalet gjorts.
Därefter kommer analysen av resultatet beskrivas. Slutligen görs en reflektion kring studiens tillförlitlighet och forskningsetiska principer.
Val av metod
Hur en individ tolkar och uppfattar sin sociala verklighet står som fokus hos den kvalitativa forskningsstrategin till skillnad mot numerisk datainsamling inom kvantitativ forskning enligt Bryman (2011). Författaren menar att en kvalitativ forskning ofta är induktiv, med detta menas att utifrån forskningsresultaten genereras teorin. Jag har under arbetets gång läst igenom teorier innan intervjuerna men har inte utgått från någon särskild teori vid insamlingen av empirin vilket gör att uppsatsen blivit mer induktiv än deduktiv. Uppsatsen har en ontologisk grundsyn vilket framställs som konstruktionistisk, innebörden av detta är att man betraktar sociala egenskaper som resultatet av samspel mellan individer och därmed inte att de som skapar och konstruerar dem är företeelser som är skilda från varandra (Bryman, 2011). Bryman (2011) refererar till Gubrium och Holstein (1997) som säger att det inom den kvalitativa forskningen finns fyra traditioner, varav denna uppsatsen har en etnometodologisk grundsyn ”förståelse av hur den sociala ordningen skapas och formas genom samtal och samspel” (Bryman, 2011, s.341). Utifrån detta valdes en kvalitativ forskning då studien har som översiktliga syfte att ta del av hur integration kan förstås utifrån att undersöka två integrationsprojekt, genom att få en inblick i informanternas upplevelser kan deras verklighet ses utifrån deras ögon och det blir möjligt att få en uppfattning av integration. För att förstå materialet har det blivit tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt, detta innebär att de värderingar och förförståelse som man har används medvetet (Bryman, 2011). Thurén (2007) jämför kvantitativa och kvalitativa forskare där den förstnämnde exempelvis studerar bin och kan förklara varför de gör på ett visst sätt, författaren argumenterar här att man inte kan förstå bina men man kan förstå människor. Det är detta som hermeneutiken handlar om: att sätta sig in (introspektion) i hur en annan person känner, upplever eller tänker (empati) (Thurén, 2007). Inför arbetets gång med uppsatsen var min egna förförståelse av integration att det är ett väldigt omdebatterat ämne. Det är ett aktuellt ämne som både visas upp både med och utan problem. Dessutom var min förförståelse att personer som arbetar med ett integrationsprojekt jämfört med de som deltar i ett sådant skulle i någon grad ha olika förståelse av integration, därav att frågeställningarna delades upp i vilken roll man har inom integrationsprojektet.
Källan till information består främst av de åtta intervjuer som genomförts, detta grundar sig på att jag ansåg att intervjuer är ett bra redskap för att samla in data. Vid intervjuerna kunde upplevelser av integration komma fram och på samma gång fanns möjligheten till att fördjupa sig i intressanta delar som gav svar på studiens syfte och dessutom fanns tillfälle att ställa följdfrågor för att få något förklarat (Bryman, 2011). En annan källa till information som jag använt är vetenskapliga artiklar och rapporter med mera, i dessa material har enbart de källor som är Peer Reviewed Journals använts. Litteratursökningen har jag gjort med en engelsk
17 sökning av uppsatsens huvudsakliga nyckelord Sweden, Norrbotten, integration, social integration och integration projects. Då integration är ett stort och brett område har en avancerad sökning gjorts då sökord har satts tillsammans med boolesk sökning genom att använda AND och OR för att kunna kombinera flertalet sökord i samma sökning (Karolinska institutet, 2018).
Resultaten av dessa sökningar har varit av varierad användbarhet då det ibland blivit ett resultat med flera hundratusen och ner till ensiffriga. Då något av dessa varit resultatet har jag fått lägga till fler sökord eller specialisera sökningen då det varit för många resultat. När utbudet varit få har sökorden blivit trunkerade genom att sätta tecknet * före eller efter, exempelvis tidigare sökt på Sweden för att undersöka svenska förhållanden, därefter ändrat till Swed* då andra ändelser kan ge större variation i resultatet (Karolinska institutet, 2018).
Beskrivning av intervju och informanter
Det har gjorts åtta semistrukturerade intervjuer, för att informanterna skulle kunna berätta om viktiga upplevelser eller händelser och kunna ge öppna svar formulerades intervjuguiden och frågorna utifrån en semistrukturerad intervju (Bryman, 2011). I intervjuguiderna för Vänskapsprojektet (se bilaga 2 & 3) har ordet nyanlända använts när frågorna berör projektet eftersom det inriktar sig till nyanlända och etablerade lokalinnevånare. I övriga frågor samt för Progress tillsammans har däremot ordet utrikesfödda använts för att kunna inkludera oavsett om man är asylsökande, nyanländ eller är svensk medborgare född utanför Sverige. Andra ord kan förekomma i citat exempelvis nysvenskar eller invandrare som informanterna uttryckt sig genom. Två av intervjuerna gjordes över telefon då tiden inte fanns till att göra ansikte mot ansikte vilket enligt Bryman (2011) är ett bra sätt då tidsförhållanden eller avstånd hindrar till en direkt intervju. Författaren säger däremot även att det finns svagheter då den som intervjuar inte har möjlighet att se informanten och deras reaktioner på frågorna. Jag reflekterade över om antalet intervjuer var tillräckligt men allteftersom transkriberingarna blev gjorda upptäcktes en teoretisk mättnad då mönster i intervjuerna återkom (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson &
Wängnerud, 2012). Då enbart två av intervjuerna är med deltagare av ett integrationsprojekt kan detta ge en skev bild vilket har funnits i åtanke under arbetes gång. Intervjuerna tog mellan 35–50 minuter var att genomföra, Lantz (2007) menar att det är viktigt med gott om tid avsatt för en intervju både före och efter. Detta ger informanten tid att kunna reflektera samt stanna upp i sina resonemang (Lantz, 2007). Innan intervjuerna startade presenterade jag mig, återgav syftet med uppsatsen, frågade om ljudinspelning samt kontrollerade om det var okej att återkomma med frågor om något skulle dyka upp. Vid förfrågan om ljudupptagning har alla informanter godkänt detta. Informanterna har dessutom haft möjlighet att tacka nej till sitt deltagande under hela arbetets gång. Då ljudinspelningar gjordes kunde jag fokusera på att lyssna aktivt och göra stödanteckningar. Enligt Krag och Jacobsen (1993) är det bra för intervjuaren att enbart kunna skriva stödanteckningar i samband med ljudupptagning då man inte riskerar att viktig information faller bort. Efter att intervjuerna var genomförda har materialet blivit transkriberat. För att bevara informanternas konfidentialitet har det utskrivna materialet tagit bort uppgifter såsom namn, ort med mera för att anonymisera materialet (Fangen, 2005). Transkribering är en process som tar lång tid men som samtidigt har en fördel med att man får höra materialet en gång till för att kunna få en bättre kännedom av denna (Fangen, 2005).
18 Eva – arbetar med Vänskapsprojektet. Är i trettioårsåldern, flyttade till kommunen för ungefär tio år sedan. Arbetar med integration inom kommunen där projektet ingår i tjänsten. Har en socionomutbildning.
Inger – arbetar med Vänskapsprojektet på tio procent. Är i fyrtioårsåldern, har bott i kommunen i tjugo år. Arbetar övriga tiden som gymnasielärare.
Greta – arbetar med Vänskapsprojektet mindre än fem procent varav att hon annars arbetar med ensamkommande ungdomar. Är i fyrtioårsåldern, bor i länet men inte i kommunen där projektet bedrivs. Har en beteendevetenskaplig utbildning.
Lasse – deltagare i Vänskapsprojektet. Är i sextioårsåldern, har bott i kommunen hela sitt liv.
Är pensionär, fritidsforskare och studerande på ungefär halvtid.
Kristina – deltagare i Vänskapsprojektet. Är i femtioårsåldern, har bott i kommunen hela livet med undantag för några år. Arbetar som politiker.
Sara – arbetar med Progress tillsammans. Är i fyrtioårsåldern, uppvuxen och bor i länet men har under flertalet år bott på annan ort i Sverige och utomlands. Har utbildning inom statsvetenskap samt moderna språk.
Tomas – arbetar med Progress tillsammans. Är i sextioårsåldern och kommer från länet. Har en socionomutbildning.
Emma – representerar en av aktörerna i Progress tillsammans. Är i fyrtioårsåldern, uppvuxen utanför länet och har sedan några år tillbaka flyttat till länet. Under det senaste året har hon inte varit aktiv i projektet vilket kan påverka att hon har en begränsad insyn i hur projektet ser ut i dagsläget. Forskare i sitt vardagliga arbete.
Urval
Genom att ta kontakt med ett fåtal personer som vidare kan ta kontakt med andra informanter som bedöms relevanta för att uppnå syftet med studien och område kallas för snöbollsurval, vilket är ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). För en kvalitativ forskning är ett målinriktat urval vanligt enligt författaren där forskaren beslutar strategiskt efter önskemål att intervjua personer som relevanta för ändamålet för de frågeställningar och syfte som studien har. För denna studie gjordes både en snöbolls- och målinriktat urval. För Progress tillsammans gjordes ett målinriktat urval då jag själv fått tag på kontaktuppgifter till informanterna. Av dessa informanter som blev tillfrågade direkt av mig svarade alla ja för deltagande i studien. Till Vänskapsprojektet söktes en av informanterna upp som blev min kontaktperson och därefter gjordes urvalet med resterande informanter genom snöbollsurval. Då skickade kontaktpersonen ut en förfrågan i projektets nätverk för att hitta personer som arbetade med projektet eller deltagare i detta. Under urvalets gång har det inte funnits något specifikt önskemål om kön eller ålder, däremot fanns det önskemål om att få med nyanlända i Vänskapsprojektet som kunde
19 tillräckligt bra svenska eller engelska för att kunna genomföra en intervju. Det fanns en svårighet att få tag på informanter som jag själv inte hade uppgifter till då det bara var kontaktpersonen som hade dessa tillgängligt. Kontaktpersonen meddelande om att det var svårt att främst få tag på nyanlända som skulle uppfylla en god språknivå. Utöver detta gällande för både nyanlända, deltagare och personer som arbetade med projektet var det svårt att få ihop tidsmässigt då många arbetade eller studerade. Då jag inte vet hur många som blivit tillfrågade kan jag inte avgöra om det är någon som tackat nej för att man inte ville ställa upp då jag bara fick veta vem som tackat ja. Efterhand som jag fick meddelande att det fanns någon informant som ville ställa upp skickades informantbrevet via epost. I informantbrevet (se bilaga 1) som skickades ut står det att jag ska undersöka upplevelsen av integration samt att ett integrationsprojekt skulle undersökas då detta först var tanken. Däremot valde jag att formulerade det som förståelsen av integration samt som två integrationsprojekt även om de går in i varandra. Då personerna som blivit tillfrågade av kontaktpersonen för Vänskapsprojektet finns medvetenheten om att de kan ha känt sig uppmanade att delta och för att undvika detta gavs förfrågan om deltagande genom informantbrevet. Alla informanterna från Vänskapsprojektet tackade ja. Däremot fanns det en som av personlig anledning inte kunde ställa upp och en som inte passade in på urvalet och därmed togs bort. Då alla informanter är främmande för mig innebär det att intervjuaren och informanterna erhåller en vetenskaplig distans enligt Esaiasson et al. (2012). Författaren säger att då informanterna inte kommer träffa intervjuaren igen tillåts dem att lättare vara öppen med sina svar på intervjufrågorna. Vid personliga relationer mellan intervjuaren och informanten kan det försvåra, då detaljerade frågor kan vara svåra att ställa då intervjuaren har förhandsinformation sedan tidigare (Esaiasson et al., 2012).
Analysmetod
Ett tematiskt kodningssätt har använts för att analysera det insamlade materialet, detta är en form av analys där man söker efter teman vid kvalitativa studier (Bryman, 2011). Framework är enligt författaren en utformning för att göra en tematisk analys där man utgår från en matris- mall för att lägga in huvudteman samt underkategorier som grundar sig på upprepade och regelbundna teman i materialet som samlats in. För att ett bra resultat ska kunna uppnås krävs det en ordentlig läsning av materialet (Bryman, 2011), vilket resulterade i att det transkriberade intervjumaterialet blev läst i flera steg. Utan närmare analys börjades transkriberingarna läsas med att stryka under citat och ord. Därefter sattes understrykningarna in i ett gemensamt dokument för att lätt kunna få en överblick av vad informanterna svarat för varje fråga i intervjuguiderna. Repetitioner, lokala kategorier, övergångar, likheter och skillnader, metaforer, språkliga kopplingar, saknade data samt teorirelaterat material är några riktlinjer som Bryman (2011) säger att man kan följa när man letar teman. Genom att använda post-it-lappar följdes ett framework upplägg för att hitta strukturer samt mönster. Anteckningar har gjorts löpande för att inte missa betydande citat från informanterna eller egna reflektioner. De teman som framkommit grundar sig på studiens syfte och frågeställningar; hur integration förstås utifrån personer arbetandes med ett integrationsprojekt eller som deltar i ett integrationsprojekt.
Resultatet visar ett huvudtema med integration som delas upp i underkategorierna; Bakgrund till Vänskapsprojektet, Att komma in i ett samhälle samt Skilja på människor och inte se
20 individen. När analysen gjordes delades teman inte upp grundat på om man var deltagare eller person som arbetar med integrationsprojekten, dessutom delades det inte upp utifrån om det var Vänskapsprojektet eller Progress tillsammans. Anledningen till detta är att informanterna hade samma grundförståelse för integration och därmed kunde resultatet inte kategoriseras utifrån dessa faktorer.
Studiens tillförlitlighet
Bryman (2011) menar att man i den kvantitativa forskningen använder sig av reliabilitet samt validitet för att kunna granska kvaliteten av en undersökning. En kvalitativ forskare har enligt författaren inte mätning som främsta intresse vilket validitet handlar om och utefter detta har nya bedömningsgrunder uppkommit för kvalitativa studier. Det finns fyra kriterier inom tillförlitlighet som är parallella med de kvantitativa kriterierna, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). Intervjuguiderna (se bilaga 2, 3 & 4) ställer i grunden samma frågor till alla informanter. Omstrukturering har gjorts av intervjuguiderna för att passa in till vem som intervjuas, såsom har deltagare av Vänskapsprojektet blivit frågade varför de tror att man startat projektet. För de som arbetar med samma projekt har de fått samma fråga med undantag för varför man tror något då de förutsägs veta anledningen till detta (se bilaga 2 & 3). Läsaren har möjlighet att själv kunna granska intervjuguiderna då dessa bifogas som bilagor vilket ökar tillförlitligheten (Bryman, 2011).
Informanternas ord har genom ljudupptagningen blivit nedskrivna ordagrant med transkriberingarna, då ljudinspelning gjorts gör det att transkriberingen får en större tillförlitlighet (Bryman, 2011). Författaren säger att då frågorna i en semistrukturerad intervju går efter en mall glöms inte någon fråga bort samt att det finns ett utrymme för följdfrågor vilket förstärker tillförlitligheten ytterligare. Utöver detta anser jag att den egna förförståelsen inte har influerat informanternas svar vilket reducerar att snedvridning gjorts (Bryman, 2011). Då den sociala miljön inte går att frysa enligt Bryman (2011) skulle resultatet möjligtvis inte bli detsamma vid ett senare tillfälle då debatten om integration kan ändras i samhället och därmed påverka en informants förståelse av detta. För att skapa transparens har metoden för studiens genomförande beskrivits steg för steg. Enligt Bryman (2011) behöver en kvalitativ forskare reflektera över om en rättvis bild ges av det som undersökts för att studien ska erhålla en äkthet.
Då informanternas förståelse av integration kommer fram genom deras upplevelser, åsikter, uppfattningar och exempel anser jag att en rättvis bild kommer fram. För att hålla sig till det man planerat att studera har jag ständigt haft syfte, frågeställningar, eventuella teorier samt tidigare forskning i baktanke.
Forskningsetiska principer
I detta metodavsnitt har jag redogjort för hur jag har förhållit mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande samtycke-, informations- konfidentialitet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet handlar om att deltagarna i en studie ska tillgodoses med information om förutsättningarna för sin medverkan (Vetenskapsrådets, 2002). Information ska ges om att deltagandet är av fri vilja samt att man kan avbryta deltagandet enligt författaren, detta har eftersträvats genom att skicka ut ett informantbrev till informanterna innan intervjutillfället. Vetenskapsrådet (2002) säger att
21 samtyckeskravet innebär att deltagaren själv får besluta om, tid, samt vilka villkor som ska gälla för sitt medverkande utan att det orsakar negativa konsekvenser. Möjligheten till att neka till intervjun innan, under eller efter fanns med som en påminnelse i informantbrevet.
Konfidentialitetskrav handlar om att information om deltagarna inte ska kunna identifieras av obehöriga (Vetenskapsrådets, 2002). De namn som används i uppsatsen är inte informanternas äkta namn utan används för att vidta försiktighetsåtgärder. De två integrationsprojektets namn är även de inte de riktiga. Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om individer inte får användas utanför syftet med forskningen (Vetenskapsrådets, 2002). Utifrån detta kommer ljudinspelningarna makuleras efter att studien har slutförts.
22 Resultat
I avsnittet redogörs empirin från det insamlade materialet. Detta följer upplägget som framkommit ur analysmetoden med tre underkategorier.
Bakgrund till Vänskapsprojektet
Inger säger att projektet har utvecklats under åren, då delen med att matcha personer har i dagsläget minskat i storlek till att mer fokusera på aktiviteter där fler kan vara delaktiga då deltagandet grundar sig på ett urval: ”vi matchar två individer som vill ha en ny vän, nyanländ matchas med en etablerad svensk /…/ matchar familjer och familjer, män med män och kvinnor med kvinnor”. Idén till projektet kom upp genom att man ville hitta en lösning då man ansåg kommunen vara lite stängd och att det var svårt för nya i samhället att komma in: ”fanns den här tanken att få människor att mötas, koppla ihop människor”.
För nysvenskar blir det att hur funkar svenskar, vad gör ni, vad tänker ni... och för svensken okej nu har jag matchat med en från Eritrea, vad är det då, vad lagar ni för mat. Vi har dom som har träffats och bjuder varann på mat, barnen har lekt tillsammans och man har sett att det kanske inte är så dramatiskt. (Eva)
Eva säger även att ”Vi skulle behöva dejtingsajter för vänskaper och inte bara för kärlek”.
Dessutom hade man sett att andra kommuner genomfört liknande projekt och ville testa själva.
Inger säger att det krävs en del arbete med matchningen men vill förtydliga att det i sin helhet är det ett väldigt litet projekt där det inte behövs så mycket för att det ska fungera.
Det tar tid att framställa material, ta in intresseanmälningar, att matcha människor, vi gör det enligt konstens alla regler med polis, belastningsregister och så vidare och det tar också tid att ta kontakter och planera med andra organisationer /.../ Ett jätteenkelt projekt. (Inger)
Tanken med Vänskapsprojektet är att man genom att matcha människor ska öppna upp samhället mer och bjuda in varandra i vardagslivet. Lasse ger exempel på vad han och hans vän har gjort när de umgåtts och dessutom nämner han en anledning till varför man har startat projektet: ”Att man kan ge dom en inblick i samhället, vi gör lite olika saker ihop, gått på fotboll, gått till (namn på vattenfors) och tittat lite på den. Man får en vidgad vy hur det ser ut i samhället”. En annan deltagare i projektet är Kristina som även hon ger några förslag vad hon och hennes vän gör: ”äta lunch, fikar, vi bjuder varandras familjer på middag, vi far och badar tillsammans /.../ vi går ut och går. Vi hälsar på hos varandra. Vi har sytt kläder tillsammans också”.
Informanterna menar i huvudsak att en framgångsrik integration är ”gemenskapen i samhället”
(Lasse). Sara anser att integration är ”ömsesidig, ödmjukhet och respekt och nyfikenhet, att faktiskt vilja lära känna någon”. Dessutom då man är ”öppen för nya människor, nya kulturer och nya infallsvinklar” enligt Greta. Flera av informanterna påpekar att det inte bara handlar om de utrikesföddas integration. Eva säger att ”alla mår gott av att vi lyckas med integrationen utan inte bara de nysvenska utan hela samhället”. Detta menar även Inger: ”stöd i vardagen som
23 gör att jag orkar lite mera både för svensk eller nyanländ, man orkar ha ett bra liv som är meningsfullt. Att man får vara delaktig, att göra enkla saker tillsammans”.
Informanterna som arbetar med Vänskapsprojektet eller är med som deltagare upplever alla att det är berikande och att det inte bara handlar om att utrikesfödda ska komma in i samhället utan att det är även en chans för lokalinnevånarna att träffa nya människor oavsett om det är andra lokalinnevånare eller utrikesfödda. ”Det händer att (ortsbor) som aldrig har träffat varann genom att man varit med i något som vi har gjort eller träffar på någon jaha du är också matchad”
(Inger).
Komma in i samhället
Det diskuteras att det är svårt att komma in i samhället både för den som flyttar in ifrån en annan del av Sverige såsom för den utrikesfödda. Kommunen där Vänskapsprojektet bedrivs ses som litet, lugnt och trevligt och där finns både många småföretag och föreningsliv. Att det är ett litet samhälle anser Greta är positivt när hon säger att ”fördelar är att det är ett litet samhälle och lättare att skapa kontakter”. Samtidigt säger hon att för de ensamkommande ungdomar som kommer till kommunen kan de uppleva att det inte händer så mycket.
När dom först kom till (ort) har dom sagt att när dom fyller 18 år ska dom flytta härifrån och så har det inte blivit. Det kan bero på att man har ett kontaktnät, annars blir det att man kommer till ett nytt ställe där man inte har någon kontaktyta helt enkelt. (Greta)
Kristina beskriver samhället som ”tillgängligt, jag vill inte säga öppet för det kan jag inte säga att det är. För vi har våra små bubblor som vi umgås i och det är svårt för utomstående att komma in i samhället”. Flera av informanterna påpekar vikten av att människor flyttar in till länet: ”folk dör mycket snabbare än människor föds” (Sara) och vilken skillnad det gjort under cirka fem år. ”Det ger också ekon i hela kommunen /.../ om vi inte hade haft nyanlända så hade vi minskat med 8000 och det är oerhört viktigt att vi får in nya människor från andra delar av Europa och andra delar av världen” (Kristina). Lasse reflekterar över hur det är att komma till kommunen: ”Jag brukar försöka tänka mig in i deras situation /.../ jag kan inte arabiska, jag känner kanske inte till så mycket om deras kultur och som vidare. Så jag måste som vuxen börja från början, det är samma för dem.” Informanterna som arbetar med eller deltar i Vänskapsprojektet tycker det är bra att människor från andra kulturer kommer till deras kommun: ”positivt med nya arbetskamrater, nya vänner, nya lekkamrater till barnen” (Kristina).
Lasse säger att när han var ung fanns det i princip inga personer som var födda utanför Sverige i kommunen till skillnad mot idag när det kommer ”folk från så många olika ställen i världen och det tror jag man inte höjer så mycket på ögonbrynen för”.
För att komma in i ett samhälle menar informanterna att både svenskar och utrikesfödda måste vara aktiva för att det ska fungera men att fokus ligger på den som är ny i samhället. ”Båda grupperna måste vilja, man måste vilja komma in i samhället som ny och vi måste tänka att alla behövs” (Inger).
24
…mycket hänger på personen som vill bli integrerad /.../ samhället ser ut man måste ta tag i det själv om man vill att något ska hända man kan inte bara sitta och vänta att någon annan ska göra något åt en. Sen tänker jag att det är också upp till dem som står vid sidan om…
(Greta)
De nyanlända som är med i Vänskapsprojektet beskriver man som nyfikna och att personerna vill lära sig och förstå det nya landet som man kommit till eftersom man ”vill lära känna folket i det land som ska bli mitt land” (Eva). Inger tar upp att det är fråga om ”vardagskultur” dvs.
hur kulturen är i ett svenskt hem, vilket föräldraansvar som finns hos svenska kvinnor och män.
För att få svar på dessa frågor behöver de nyanlända bli inbjuda i vardagslivet menar Eva: ”när jag pratar med nysvenskar och de okej nu har jag ett jobb men hur lär jag känna svenskarna?
Hur får jag komma hem till någon? Hur får jag veta hur ni gör med fredagsmyset, vad är det?”.
Hon ger fler förslag på frågor som diskuteras: ”en inblick hur man är som familj i Sverige /.../
hur det är att vara förälder i Sverige, vad har vi för lagar och hur ser vi på saker och ting, uppfostran och kvinnan och mannens roll” och avslutar med att säga att vi skulle ”behöva bli bättre i Sverige på att kom, drick kaffe med mig”.
Några av informanterna säger att man i samhället kanske anser att det är bra med integration men att man inte själva är aktiva i det, Inger ger ett exempel på hur detta är för Vänskapsprojektet: ”Det är fler som gillar och är med i vår Facebookgrupp än vad det är som är matchade och kommer på aktiviteter”. Hon ger även en anledning till varför det kan vara att man inte tar steget att delta: ”tror det tar mer tid än det gör, att man inte hinner”. Att man befinner sig i bubblor har nämnts tidigare, Emma upplever att det är på grund av att man är i dessa bubblor som man blir passivt engagerad istället för ett aktivt engagemang: ”man lever i sin bubbla och tänker kanske inte så mycket, hur pass öppen man är för att hjälpa. Det behövs hjälp på vägen för man är i sin bubbla”. Greta anser att det finns flera anledningar till varför man inte skulle vilja ha ett integrerat samhälle och ger några anledningar till varför man inte går med i ett projekt såsom Vänskapsprojektet.
…rädsla för att det är okända, man är bekväm med det man har, man vet vad man har, det nya kan vara rädsla för att det är obehagligt eller obekvämt /.../ man känner ja det hade varit jättebra att engagera sig men jag känner att jag har inte tiden just nu. Sen tror jag att det kan också vara att man känner inte riktigt till och vet inte vad det är och vilka krav som ställs på mig om jag är delaktig. (Greta)
Flera av informanterna diskuterar att man inte är bekymrad över de unga då man påpekar att de befinner sig i ett integrerat sammanhang genom skolan och att man därigenom kommer in i samhället som ung. Lasse berättar om vännens barn: ”hans ena barn går i skolan så han kan prata bra svenska redan”. Greta berättar att även hon upplever att unga personer har lättare för att ta till sig nya saker men att det också kan göra att ungdomen hamnar mellan det nya och gamla landet.
…eftersom det är ungdomar som vi jobbar med, har dom en större tendens att ta till sig det nya, att man är mer intresserad och tycker det är spännande. Det ser vi sen då att dom som
25 får hit sin familj där kan det bli ett problem. Är familjen kvar i den gamla kulturen och förväntningarna, hur det har varit hela tiden som de är uppvuxna med, sen kommer dom och träffar sitt barn som har förändrats ganska mycket. (Greta)
Kristina berättar om en gång då hennes barn och barnbarn hade sett en händelse på olika sätt: ”såg hon att sin son lekte med en utländsk kille på förskolan, så frågade hon vars kommer han ifrån? Ja men han bor på (bostadsområde) sa han, han är sju år. Det är så att vi vuxna fäster oss vid vilket land de kommer ifrån” detta illustrerar att hennes barnbarn såg individen och inte hade några tankar om ursprung såsom mamman hade. Emma ifrågasätter hur man lär sig om nya kulturer efter att man gått ut skolan då hon även säger att som barn har man skolan som informationscentrum medan som vuxen är det svårare: ”När man har gått ut skolan, man får förlita sig på nyheter och tidningar, att dem skildrar och har såna som Hans Rosling haha”.
Lasse menar att yngre personer är mer vana vid att människor har olika ursprung än vad de äldre har varit vana vid sin uppväxt: ”De äldre är mer reserverade, de kanske är lite rädda och vet inte vad dom ska säga och kanske inte förstår vad dom säger för att de har en knagglig svenska och lite reserverade helt enkelt på det sättet”. Integration kan diskuteras utifrån en generationsaspekt däremot tror de flesta informanter att det beror på hur man är som person och vilken erfarenhet man har i att möta personer som man anser vara olik sig själv: ”Jag skulle nästan våga säga att de har nog inte suttit och pratat med en person från annan kultur” (Eva).
Alla informanter säger att man på ett eller annat sätt tar till sig andra kulturer, det behöver inte nödvändigtvis vara att man firar andras högtider utan det är mer att man får lära sig historier om andras liv eller traditionella maträtter: ”det är som att plocka russin ur kakan, det som verkar bra och intressant kan man ta till sig” (Greta).
…vi reser mycket och kulturer har flyttat hit men mat tar vi till oss av från alla delar av världen mer och mer. Vissa andra umgängesformer, medelhavsformer att man möts ute på restauranger den kulturen har vi fått från andra kulturer och också inspirerat men också mat äter vi ifrån alla världens hörn. (Emma)
Kristina berättar om att när hon och hennes vän besökt hennes förälders grav har vännen sagt att det känns som att hennes föräldrar inte lever eftersom de inte kan ses. Detta tycker Kristina är väldigt berörande då hon säger att hon vet om att mamman lever, hon reflekterar över perspektivet som vännen ger till henne och att man inser att sitt egna liv i Sverige är väldigt bra och säger att man ”lever ett oerhört bra liv och har lite att bekymra mig över”.
Kristina och Lasse har haft olika erfarenheter av Vänskapsprojektet gällande vem av de matchade vännerna som står för att ta kontakt med varandra och hur dessa förväntningar varit.
Kristinas förväntningar stämde inte med verkligheten.
Att jag skulle bjuda in och jag skulle fixa och göra men det fick jag ju mycket fel av, hade inte alls rätt. Utan det är så det är ju så att jag får så mycket av min vän så det är goda råd, reflektioner /.../ man får lägga det på den nivå man själv kan tillsammans med sin vän /.../
den förmåga och vilja man har själv. (Kristina)
