Ny uppdelning på eget kapital i noterade koncernföretag efter ändring i aktiebolagslagen

(1)

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Vårterminen 2006

Ny uppdelning på eget kapital i noterade koncernföretag efter ändring i aktiebolagslagen

- En vinst för aktieägarna?

Handledare:

Jan Marton

Anna-Karin Pettersson Författare:

Anna Eriksson 760829

Anna Karlsson 820621

Helena Jönsson 830114

(2)

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Extern redovisning och Företagsanalys, Magisteruppsats, VT 2006

Författare: : Anna Eriksson, Anna Karlsson och Helena Jönsson Handledare: Jan Marton och Anna-Karin Petterson

Titel: Ny uppdelning på eget kapital i noterade koncernföretag efter ändring i aktiebolagslagen - En vinst för aktieägarna?

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2006 trädde den nya aktiebolagslagen i kraft.

En ändring som skett är att koncernspärren försvunnit, vilket i sin tur har lett till att uppdelning på bundet och fritt eget kapital i koncernredovisningen har tagits bort i årsredovisningslagen. Ny uppdelning på eget kapital har därför framarbetats. Frågan kan i och med detta ställas om företagen har hängt med i utvecklingen och redovisar eget kapital som rekommenderas samt om dessa resulterat i ökad utdelning.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga hur samtliga svenska koncernföretag som är noterade på A- och O-listan vid Stockholmsbörsen redovisar eget kapital.

Vidare är syftet att undersöka om de nya lagändringarna har påverkat utdelningarna.

Avgränsningar: De nya bestämmelserna om hur det egna kapitalet skall redovisas gäller endast noterade koncernföretagen därför görs en avgränsning i uppsatsen då den inte omfattar onoterade koncernföretag.

Metod: Vi har valt att genomföra två undersökningar där årsredovisningar har legat som grund. I den första undersökningen har samtliga årsredovisningar för företag på A och O-listan granskats. Andra undersökningen innefattar ett urval av företag på A- listan. Intervjuer har dessutom genomförts på fyra respondenter för att få en djupare förståelse. Det material som arbetats fram under studiens gång har sedan analyserats i förhållande till referensramen.

Resultat och slutsatser: Efter den första undersökningen konstaterade vi att sju olika kategorier har kunnat skiljas ut hur företagen har valt att redovisa eget kapital.

Sammanfattningsvis visade denna undersökning att runt 90 % av samtliga företag noterade på A- och O-listan, med hänsyn taget till bortfall, redovisade eget kapital i koncernredovisningen enligt rekommenderad uppställning med vissa modifikationer.

Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att majoriteten av företagen har förstått och genomfört de aktuella ändringarna. Både intervjuer och resultatet av undersökning två visade ingen indikation på ökad utdelning. Däremot har det framkommit att teoretiskt sätt skulle företagen kunna dela ut mer.

Förslag till fortsatt forskning: Utifrån ett investeringsperspektiv undersöka hur

aktieägarna ser på borttagandet av koncernspärren. Anser aktieägarna att de har en

chans till att få mer i utdelning? Är de medvetna om att ändringen har skett samt vad

det rent teoretisk kan innebära för storleken på deras utdelning.

(3)

Förord

Denna magisteruppsats har skrivits inom ämnet företagsekonomi med inriktning externredovisning, Handelshögskolan vid Göteborg universitet.

Ett stort tack vill vi rikta till samtliga respondenter som tagit sig tid och medverkat i studien.

Vi vill även tacka våra handledare Jan Marton och Anna-Karin Pettersson som har fungerat som ett bollplank under uppsatsens gång och kommit med bra synpunkter och råd. Ett tack riktar vi också till våra opponenter som under uppsatsens utveckling visat intresse och kommit med värdefull kritik.

Göteborg den 1 juni, 2006

________ _ ________

Anna Eriksson Anna Karlsson Helena Jönsson

(4)

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen SFR 2005:551

(gamla ABL SRF 1975:1385)

BFL Bokföringslagen

BFN Bokföringsnämnden

BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd

EG Europeiska gemenskaperna

EU Europeiska unionerna

FAR Föreningen för revisionsbyrå branschen IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standars Committee

(ersatts av IASB)

IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards

MBCA Model Business Corporation Act

RR Redovisningsrådet

SIC Standing Interpretations Committee (ersatts av IFRIC) URA Uttalanden från redovisningsrådets akutgrupp

ÅRL Årsredovisningslagen SRF 1995:1554

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion och problemformulering ... 2

1.3 Syfte... 3

1.4 Avgränsningar... 3

1.5 Uppsatsens disposition... 3

2. Metod ... 5

2.1 Val av metodansats ... 5

2.2 Informationsinsamling ... 5

2.3 Intervjuer... 6

2.3.1 Intervjuprocessen... 6

2.3.2 Bearbetning av intervjusvar... 7

2.4 Analys av årsredovisningar... 7

2.4.1 Val av företag... 7

2.4.2 Undersökningen av eget kapital... 8

2.4.3 Undersökning av utdelningar ... 8

2.5 Validitet... 9

2.6 Reliabilitet... 10

2.7 Generaliserbarhet ... 10

2.8 Källkritik ... 11

3. Referensram ... 12

3.1 Koncernföretag och Koncernredovisning... 12

3.2 Akutgruppen ... 12

3.3 Lagstiftning... 13

3.3.1 Aktiekapital ... 14

3.3.2 Eget kapital ... 15

3.3.3 Utdelningsregler ... 18

3.4 Skydd för borgenärerna ... 21

3.4.1 Debattering inom området... 21

4. Intervjusvar ... 25

4.1 Intervjuer... 25

5. Årsredovisningsstudie & Analys ... 31

5.1 Undersökning av eget kapital ... 31

5.1.1 Enligt URA 47 ... 32

5.1.2 Enligt URA 47 men årets resultat separat ... 33

5.1.3 Enligt URA 47 men med specificerade reserver ... 33

5.1.4 Enligt URA 47 men reserver eller övrigt tillskjutet kapital saknas ... 34

5.1.5 Uppdelat på bundet och fritt kapital... 35

5.1.6 Enligt URA 47 men med överkursfond och reservfond... 35

5.1.7 Övriga uppställningar... 35

(6)

Innehållsförteckning

5.1.8 Sammanfattning ... 35

5.2 Undersökning av utdelningar ... 36

5.2.1 Moderbolagsspärr och koncernspärr ... 36

5.2.2 Förändring av utdelningar ... 38

5.2.3 Utdelning i förhållande till årets resultat ... 38

5.2.4 Utdelningspolicy ... 40

5.2.5 Sammanfattning ... 40

5.3 Borgenärsskyddet ... 41

6. Slutsats, Reflektion ... 43

6.1 Svar och slutsatser ... 43

6.1.1 Första frågeställningen... 43

6.1.2 Andra frågeställningen ... 44

6.2 Förslag till fortsatt forskning... 44

Källförteckning ... 46

(7)

Kapitel 1 Inledning

1. Inledning

uppsatsens första kapitel presenterar vi bakgrunden till vårt problemområde. I problemformulering ringar vi in och diskuterar oss fram till problemet, vilket så småningom mynnar ut i ett antal frågeställningar och ett syfte som kommer att verka som utgångspunkt för studien.

1.1 Bakgrund

Den 1 januari 2006 trädde den nya aktiebolagslagen (ABL) i kraft och ersatte den gamla aktiebolagslagen som kom ut 1975. Arbetet med att få fram 2005 års lag har pågått under en längre tid. Under 1990-talet utsågs en kommitté för att se över aktiebolagsrätten då det ansågs att ABL behövde moderniseras. Några syften med den nya lagen var att den skulle vara mer användarvänlig och lättförstålig.

¹

”I den nya aktiebolagslagen (2005:551), ABL, finns inte längre den s.k. koncernspärren, dvs. det finns inte längre någon regel som säger att ett moderbolags utdelning begränsas av vad som redovisas som fritt eget kapital i

koncernredovisningen.”

²

Borttagandet av koncernspärren är en av ändringarna i ABL som har medfört att Årsredovisningslagen (ÅRL) har ändrats. En av ändringarna i ÅRL som har skett är att noterade koncerner inte längre i sin koncernredovisning behöver dela upp eget kapital i bundet eget kapital och fritt eget kapital.

³

I sin tur har ändringarna av ÅRL lett till att RR 30 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner” har omarbetats, då eget kapital i koncernen inte längre ska redovisas uppdelat på bundet och fritt eget kapital. I tidigare RR 30 beskrevs det hur det egna kapitlet i koncernen skulle delas upp. Detta avsnitt om eget kapital förekommer inte i den modifierade RR 30, vilket ledde till att det inte längre fanns någon vägledning hur eget kapital skulle redovisas i koncernredovisningen.

⁴

I och med detta utarbetade Redovisningsrådets akutgrupp i mars 2006 en vägledning för hur eget kapital bör redovisas i koncernredovisningen.

Den informationen finns i uttalandet, URA 47 ”Redovisning av eget kapital i koncern”

och bygger på en tolkning av IAS/IFRS.

⁵

Från och med räkenskapsåret 2005 ska samtliga noterade företag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med internationella redovisningsstandarder, International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS).

Denna lagstiftning tar ej hänsyn till nationell reglering såsom borgenärsskydd, vinstutdelning samt beskattning.

⁶

Vinstutdelning i Sverige till aktieägarna ska ske enligt

1 Skog R, 2005, Den nya aktiebolagslagen – propositionen är färdig

2 Engshagen, I, 2006, BFNAR 2005:1 Tillämpning av redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning

3 Ibid.

4 FARs Samlingsvolym 2005 & 2006 del 1

5 Redovisningsrådet, 2006, URA 47 Redovisning av eget kapital i koncern

6 Proportionen 2004/05:24

I

(8)

Kapitel 1 Inledning

utdelningsreglerna i ABL.

⁷

Vinstutdelningen får inte inkräkta på borgenärsskyddet, vilket innebär att moderbolagets bundna egna kapital inte får röras.

⁸

Tidigare var företag tvungna att ta hänsyn både till moderbolagsspärren och koncernspärren, då det lägsta av dessa två begränsade vad som fick delas ut. Efter ändringen har koncernspärren försvunnit som nämns i citatet ovan.

⁹

Då det inte längre finns någon uppdelning av det egna kapitalet i bundet och fritt i koncernredovisningen är det inte lätt att utläsa vad som får delas ut, utan det utdelningsbara medlet är mer beroende av koncernens förhållande.

¹⁰

1.2 Problemdiskussion och problemformulering

I och med alla ändringar i aktuell lagstiftning är det inte lätt för företagen att veta vad som gäller. Då lagar oftast bygger på varandra innebär det att ändras en lag bidrar det till att andra lagar måste justeras, det vill säga det sker en dominoeffekt. Frågan kan därför ställas om företagen har hängt med i utvecklingen och redovisar eget kapital som rekommenderas. Akutgruppen använder sig utav av ordet ”bör” istället för ”skall” i sitt uttalande URA 47 vilket vi anser kan innebära en förvirring för företagen vad som gäller. Detta kan i sin tur leda till problem då vi misstänker att redovisningen kommer att skilja sig åt mellan företagen och skapa svårigheter vid jämförelser. Även vid jämförelse mellan noterade och onoterade koncernföretag kan det leda till förvirring eftersom företagen redovisar på olika poster.

Efter ändringen av ABL har koncernspärren försvunnit och detta innebär att hänsyn inte längre behöver tas till koncernens fria egna kapital vid utdelning till aktieägarna. I och med detta kan det utdelningsbara beloppet teoretiskt sätt öka. Vi ställer oss frågande till om borttagandet av koncernspärren kommer att påverka företagens utdelning.

Vi blev intresserade av att undersöka effekterna av det nya sättet att redovisa eget kapital efter ändringarna i ABL och om ändringarna påverkat utdelningar till aktieägarna. De årsredovisningar som publicerades efter den 1 januari 2006 var de första som innehöll den nya uppställningen av eget kapital. Vi tycker det skulle vara intressant att undersöka detta närmare för att se om lagarna har fått sin genomslagskraft.

Ovanstående problemdiskussioner leder oss fram till följande frågeställningar:

• Följer de noterade koncernföretagen den rekommenderande uppställningen som finns i URA 47?

• Har utdelningarna till aktieägarna påverkats av att koncernspärren tagits bort?

7Andersson J, 2006, Kapitalskyddet i aktiebolag

8 Svensson U, 2005, Nya aktiebolagslagen – en utförlig genomgång

9 Engshagen, I, 2006, BFNAR 2005:1 Tillämpning av redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning

10 Svensson U, 2005, Nya Aktiebolagslagen – en utförlig genomgång

(9)

Kapitel 1 Inledning

1.3 Syfte

Redovisningen av det egna kapitalet i koncernredovisningen är nytt och det gäller för företagen att vara uppdaterade då det gäller nya lagändringar. Det är inte bara ett lagbrott att inte följa ändringarna utan det är även viktigt att samtliga företag redovisar på liknande sätt för att jämförelser mellan företagen skall kunna göras av intressenter.

Speciellt viktigt är det för större publika företag som har många aktieägare och på så sätt utgör ett större allmänt intresse.

Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att kartlägga hur samtliga svenska koncernföretag som är noterade på A- och O-listan på

Stockholmsbörsen redovisar eget kapital.

Eftersom företagen inte längre skall dela upp det egna kapitalet i bundet och fritt eget kapital och koncernspärren har försvunnit kan det utdelningsbara kapitalet teoretiskt sätt bli större. Det vill säga företagen kan efter ändringen välja att dela ut mer än tidigare till aktieägarna. Detta leder oss in på vårt bisyfte som är att undersöka om de nya lagändringarna har påverkat utdelningarna.

Uppsatsen riktar sig först och främst till personer som analyserar årsredovisningar samt ekonomistudenter på universitetsnivå.

1.4 Avgränsningar

Eftersom de nya bestämmelserna om hur det egna kapitalet skall redovisas enbart gäller de noterade koncernföretagen har en avgränsning gjorts då undersökningen inte omfattar onoterade koncernföretag.

1.5 Uppsatsens disposition Kapitel 1- Inledning

I uppsatsens första kapitel sker först en diskussion kring bakgrunden till studiens problemområde. Därefter i problemdiskussionen diskuterar vi oss fram till problemet, vilket så småningom mynnar ut i en problemformulering och ett syfte som kommer vara utgångspunkten för denna studiens fortsatta gång.

Kapitel 2 – Metod

I detta avsnitt presenteras studiens tillvägagångssätt som vi har valt för att kunna besvara problemformuleringen och uppnå syftet med uppsatsen. Avslutningsvis tas trovärdigheten och giltigheten angående datainsamlingen upp.

Kapitel 3 – Referensram

Här redogör vi för de relevanta teoriområdena i uppsatsen. Vi redovisar hur den dåvarande ABL var och hur den är idag rörande eget kapital och utdelning. Vi tar även upp en diskussion kring borgenärsskyddet.

Kapitel 4 – Intervjusvar

Kapitlet redogör för det material som insamlats under intervjutillfällena. Dessa används

sedan i vår analys samt ligga till grund för vår slutsats.

(10)

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 5 – Årsredovisningsstudier

I detta kapitel presenteras de undersökningar vi genomfört på årsredovisningar. Den första undersökningen kartlägger vi hur eget kapital redovisas efter ändringarna samt om ändringarna har påverkat utdelningarna. Dessa analyseras och kopplas samman med genomförda intervjuer och referensram.

Kapitel 6 – Slutsatser

I det avslutande kapitlet redovisar vi resultatet av den analys vi har genomfört för att

kunna besvara studiens problemformulering och dess uppställda syfte. Avslutningsvis

ger vi förslag till fortsatt forskning.

(11)

Kapitel 2 Metod

2. Metod

ed metod avses att beskriva tillvägagångssättet som har används vid undersökningen. Här redovisar vi den metod vi har valt att använda för att kunna besvara problemformuleringen och uppnå syftet med uppsatsen.

2.1 Val av metodansats

En undersökning kan vara antingen av kvantitativ eller av kvalitativ natur. Det finns inget som talar för att båda inte kan användas i en och samma undersökning. De kan fungera som komplement till varandra och stärka undersökningen. En kvalitativ ansats kännetecknas av att forskaren använder sig av få undersökningsenheter och analyserar dessa djupare för att få en bredare förståelse. Denna typ av ansats kännetecknas av att verbala formuleringar såsom skrivandet eller talandet används. Nackdelen med kvalitativ metod är att den kan var både tidskrävande och resurskrävande.

¹¹

En kvantitativ ansats karakteriseras av att siffror och statistik används. Statistik kan vara av två syften, det första syftet benämns deskriptiv som innebär att man i siffror ger en beskrivning av det insamlade materialet. Statistik kan även vara hypotesprövande där statistiken används för att testa en hypotes.

¹²

Vi har använt oss av en kvantitativ ansats med deskriptivt syfte då vi undersökt samtliga årsredovisningar för de noterade koncernföretagen. Detta har även tillämpats när vi gjort en mer ingående analys av ett urval företag på A-listan. Den kvantitativa ansatsen är att föredra då den uppnår en hög grad av generaliserbarhet.

¹³

Vi har även använt oss av en kvalitativ ansats till viss del då intervjuer genomförts för att få en djupare förståelse i ämnet.

2.2 Informationsinsamling

För att kunna besvara uppsatsens problemformulering och dess syfte krävs det insamling av data som senare kan bearbetas samt analyseras. Enligt Patel och Davidson finns det två typer av data, primär och sekundärdata. Primärdata består av förstahands rapportering och ögonvittnesskildringar, medan sekundärdata utgör sådan information som redan finns tillgänglig inom området, det vill säga information som andra forskare redan har samlat in.

¹⁴

Uppsatsens sekundärdata utgörs främst av artiklar och litteratur i form av böcker, även relevanta uppsatser har studerats. Merparten av artiklarna och litteraturen har samlats in på Göteborgs Universitetsbibliotek, i de fall vi inte fann det vi sökte hämtades litteraturen från Högskolebiblioteket i Halmstad. I sökandet efter information har sökningar gjorts i Göteborgs Universitetsbiblioteks katalog, Gunda, samt i databaser som FAR-komplett och Libris. Sökandet av information har skett genom att söka med nyckelord som ”nya aktiebolagslagen”, ”URA 47”, ”utdelning”, ”borgenärsskydd”, ”koncernspärr”,

”årsredovisningslagen” och ”Rolf Skog”. Förklaringen till att vi valde att använda

11Holme M. I. & Solvang K. B, 1997, Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder

12 Patel R & Davidson B, 2003, Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomgöra och rapportera undersökning, s.109

13 Holme M. I. & Solvang K. B, 1997, Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder

14Patel R & Davidson B, 2003, Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomgöra och rapportera undersökning

M

(12)

Kapitel 2 Metod

sökordet ”Rolf Skog” var att han sitter med i aktiebolagskommittén och har varit med och utvecklat den nya ABL. Han har även skrivit en del artiklar inom detta ämne.

Studiens empiri bygger i huvudsak på en kvantitativ sekundärdata i form av årsredovisningar i tryckt eller elektroniskt format. Då ändringen genomfördes nyligen och det inte finns mycket skrivet inom detta område valde vi att även komplettera vår sekundärdata med primärdata i form av intervjuer av sakkunniga personer.

2.3 Intervjuer

Intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Den första var Fredrik Ekelund som vi tog kontakt med efter att vi läst en av hans artiklar. Fredrik Ekelund är auktoriserad revisor och jobbar på Ernst & Young i Borås sedan 1988. Han skriver även artiklar i företagets kundtidning. Claes Thimfors fann vi naturligt att intervjua då han gästföreläste om revision för större företag på kursen ”Externredovisning, revision och analys” vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Claes Thimfors jobbar som auktoriserad revisor på Öhrlings PWC, vilket han har gjort i 25 år. Han har även varit delägare sedan 1997. Den tredje respondenten var Per Thorell som vi blev intresserade av att intervjua då han omnämndes i uppsatsen vid titel ”Aktiekapitalet = Borgenärsskydd?”. Per Thorell är professor i företagsrätt och jobbar på Ernst & Young i Stockholm. Han har även skrivit artikeln ”Redovisning som grund för vinstutdelning” som publicerats i Juridisk tidskrift.

Den sista personen vi valde att intervjua var Pernilla Lundqvist som arbetar på KPMG med redovisningsfrågor parallellt med forskning om hur företagen implementerar nya redovisningsnormer.

2.3.1 Intervjuprocessen

Det finns olika sätt att genomföra intervjuer på. Vi valde mellan att träffa intervjupersonerna personligen eller genomföra intervjun per telefon. Vi genomförde personliga intervjuer med Claes Thimfors, Fredrik Ekelund och Pernilla Lundqvist då de befann sig i närheten av Göteborg. På grund av avståndet var det inte möjligt att genomföra personlig intervju med Per Thorell utan en telefonintervju genomfördes. Nästa steg var att välja om intervjuerna skulle vara öppna eller strukturerade. En öppen intervju kännetecknas av att det blir mer som ett samtal mellan den som intervjuar och den intervjuade, frågorna tas lite mer som de kommer. Den strukturerade intervjun är på förhand bestämda frågor som ställs till respondenten.

¹⁵

Den öppna intervjun kan även kallas för kvalitativ intervju, då en kvalitativ intervju kännetecknas av frågor som har en låg standardisering, vilket innebär stort utrymme för respondenten att svara fritt. Syftet är att få fram respondentens uppfattning om en viss företeelse.

¹⁶

Vi valde att använda oss utav en delvis öppen (kvalitativ) intervju med samtliga respondenter. Vi hade förutbestämda frågor men respondenterna gavs stort utrymme att svara fritt.

Vi diskuterade även om intervjuerna skulle vara dolda eller inte. Vid en dold intervju visas exempelvis företagsnamn eller personidentitet inte i texten utan respondenterna

15 Jacobsen D. I, 2002, Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen

16 Patel R & Davidson B, 2003, Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomgöra och rapportera undersökning

(13)

Kapitel 2 Metod

anges med en siffra eller liknade. Om ämnet är känsligt kanske en dold intervju passar sig bättre eftersom inte respondenten behöver känna sig avslöjad.

¹⁷

Då vårt ämne inte är känsligt ansåg vi att intervjupersonerna inte behövde vara dolda utav vi valde att visa intervjupersonernas namn i arbetet.

Den första kontakten med samtliga respondenterna skedde genom mailkontakt för att presentera oss och introducera vårt ämne för att se om de var intresserade av att ställa upp för intervju. När vi hade fått klartecken tog vi kontakt med respondenterna via telefon för att bestämma datum då intervjun skulle genomföras. Vi skickade frågorna till respondenterna några dagar i förväg för att de skulle kunna förbereda sig och på så sätt ge bättre svar. För att få ner respondenternas svar utsågs en person i vår grupp som ställde samtliga frågor medan de andra två skrev ner svaren. Under intervjuerna använde vi även oss utav en MP3 spelar som vi spelade in hela intervjun med för att vara säkra på att det som återfinns i arbetet är det som respondenten svarat.

2.3.2 Bearbetning av intervjusvar

Varje intervju pågick i ungefär 45 minuter förutom telefonintervjun med Per Thorell som gick lite snabbare då han enbart ville svara på konkreta tillämpningsfrågor. Efter varje intervju sammanställdes svaren och inspelningen lyssnades igenom. Vi valde att skriva ner frågorna och svaren från varje respondent för sig för att sedan sammanställa. Svaren delades sedan upp i respektive intervjufråga, detta för att läsaren ska få en samlad uppfattning om vad respondenterna ansåg angående vardera fråga. Detta gjorde vi för att svaren på frågorna är det väsentliga och det är dessa som ska stå i fokus och inte personen i sig. Vi har endast valt att belysa de intervjusvar som vi anser är viktiga för studien och har således inte återgivit hela intervjun i sin helhet. Därför kommer inte alla respondenters svar att återges under varje fråga. En del av de frågor som ställdes till våra respondenter var av ren faktanatur, dessa ställdes för att förbättra vår förståelse för ämnet.

I och med detta återfinns inte dessa i delen som tar upp intervjusvaren utan behandlas i avsnittet referensramen då det är samma informationsinnehåll.

2.4 Analys av årsredovisningar

Vi har valt att genomföra två undersökningar av årsredovisningar. I den första undersökningen valde vi att analysera företagen för att få en bild över om den rekommenderade uppställningen gällande eget kapital, som akutgruppen har tagit fram, följs och om sättet att redovisa det egna kapitalet skiljde sig åt mellan företagen. I den andra undersökningen valde vi att titta närmare på utdelning i ett urval av företag. Även i detta fall kommer vi att utnyttjade den information som kommit fram vid granskning av årsredovisningar för att kunna dra slutsatser utifrån det insamlade materialet under studiens gång.

2.4.1 Val av företag

Då ändringen av hur eget kapital bör redovisas berör alla noterade koncernföretag har vi använt oss av A- och O-listan på Stockholmsbörsen där noterade koncernföretag återfinns. Företagen som är listade på A-listan karaktäriseras av att de ägs av minst 2000

17 Jacobsen D. I, 2002, Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen

(14)

Kapitel 2 Metod

aktieägare samt att börsvärdet uppgår till minst 300 miljoner kronor. För de företag som återfinns på O-listan är kraven lägre och företagen kännetecknas av att de ägs av minst 300 aktieägare.

¹⁸

För att inte få en missvisande bild i vår slutsats valde vi att undersöka samtliga koncernföretag på Stockholmbörsen. Populationen består utav totalt 266 företag

¹⁹

varav 53 är noterade på A-listan och resterande är noterade på O-listan. Första gången vi tittade på samtliga årsredovisningar var det inte så många företag som hade kommit ut med sin årsredovisning för 2005. För de företag som inte publicerat sin årsredovisning första gången skedde därefter en löpande uppföljning av dessa. De företag som inte kom ut med sin årsredovisning innan den 24 april uteslöt vi ifrån studiens urval, detta på grund utav tidsaspekten.

I vår andra undersökning valde vi att genomföra en ingående analys av ett urval företag på A-listan. Valet att använda företag från A-listan grundar sig på att allmänhetens intresse är störst för dessa företag, då de präglas av ett stort antal aktieägare. En mindre population valdes även för att få ett mer hanterligt urval. Vi valde i denna undersökningsgrupp att studera 10 företag.

2.4.2 Undersökningen av eget kapital

För att kunna genomföra den första undersökningen, att kartlägga hur samtliga noterade koncernföretag i Sverige redovisar det egna kapitalet, besökte vi Stockholmsbörsens hemsida

²⁰

. Utifrån deras hemsida besökte vi sedan genom direktlänk samtliga företags, som fanns registrerade på A- och O-listan, hemsidor för att kunna studera deras årsredovisningar. Vi använde oss utav 2005 års årsredovisningar för samtliga företag. De poster som fanns redovisade i eget kapital för varje företag fördes över till ett Word dokument. Efter att samtliga företag hade undersökts påbörjades sammanställningen av undersökningen. Vi delade då in de olika förekommande varianterna att redovisa eget kapital i kategorier. Det blev totalt sju olika kategorier som företagen sorterades upp efter. Det var lätt att urskilja dessa sju varianter att redovisa på då ett mönster framträdde.

Efter det påbörjades sammanställningen i Excel för att få en överblick av dessa. För att få en lättöverskådlig bild användes tabeller och diagram för att visa resultatet av undersökningen.

2.4.3 Undersökning av utdelningar

Vi bestämde oss för att analysera ett urval på 10 företag noterade på A-listan, vilket skedde genom ett slumpmässigt urval. Vad det gäller själva undersökningen använde vi oss även här av årsredovisningar på företagens hemsidor för att få fram siffror för åren 2001 till 2005.

Det finns inget konkret sätt att studera effekten på utdelningar, som vi känner till. Vi valde därför att analysera utdelningarna utifrån fyra olika alternativa metoder. Den första mätmetoden var att titta på vilken av moderbolagsspärren och koncernspärren som varit lägst under en femårsperiod. Detta för att se om borttagandet av koncernspärren skulle ha någon effekt på utdelningarna eller om det varit moderbolagsspärren som varit

18http://www.fsb.se/sst/inf/out/infOutWww/0,,26124,00.html 2006-04-11

19 Datum: 2006-04-04

20 www.stockholmsborsen.se 2006-04-03

(15)

Kapitel 2 Metod

stoppklossen för utdelningarna i företagen. Den andra metoden var att undersöka hur utdelningarna hade utvecklats över tiden, även här under fem år. Utifrån detta tillvägagångssätt skulle vi kunna se om utdelningarna ökat det senaste året, vilket kan tänkas vara en indikation på att borttagandet av koncernspärren haft en inverkan på utdelningarna. Den tredje mätmetoden var att se den totala utdelningen i förhållande till årets resultat. Detta valdes för att se hur mycket av koncernens resultat som delas ut till aktieägarna. Den fjärde och sista metoden var att se på företagens utdelningspolicy.

Utdelningspolicyn kan vara en förklaring till varför företagen varje år delar ut ett visst belopp till sina aktieägare.

Ovanstående fyra mätmetoder valdes för att belysa hur utdelningen påverkats utifrån olika synvinklar. För att ge läsaren en lättöverskådlig bild har vi valt att skildra dessa i tabeller. På grund utav bristande utrymme skildrar en del tabeller enbart de två senaste åren och hela tabellerna ligger istället som bilaga.

2.5 Validitet

Begreppet validitet innebär giltighet och relevans vilket betecknar huruvida vi undersöker det vi avser att undersöka. Ett exempel är om en intervjuundersökning överensstämmer mellan vad vi avser att undersöka och vad vi faktiskt har undersökt.

²¹

Vårt huvudsyfte med uppsatsen var att undersöka hur företag på A- och O-listan redovisade eget kapital. Då uppgifterna om detta fanns att finna i företagens årsredovisningar och dessa visar hur företagen verkligen redovisar sitt eget kapital är validiteten mycket hög i vår första undersökning. Dessutom valde vi att undersöka hela populationen, dock begräsades vi av att inte samtliga årsredovisningar hade kommit ut.

Validiteten i uppsatsen är emellertid inte lika hög inom andra områden. Vårt bisyfte med uppsatsen var att undersöka hur lagändringarna har påverkat företagens utdelningar till aktieägarna. Då det inte finns något konkret tillvägagångssätt för att ta reda på detta leder det till att validiteten inte blir så hög. Vi har därför valt att undersöka flera olika delar för att få fram ett rättvisande resultat. Dock anser vi att validiteten på andra undersökningen har höjts genom att vi analyserat flera olika faktorer.

Vad det gäller våra intervjuer har de inte så hög validitet. För att höja validiteten förvissade vi oss om att de personer som vi valde att intervjua var rätt för vår studie.

Detta skedde genom att maila en kort beskrivning om vad vår uppsats skulle handla om, vid första kontakten. Vi skickade även våra frågor några dagar innan till respondenterna, detta för att de skulle kunna förbereda sig och därmed ge bättre svar. Validiteten stärks även genom djupare intervjuer det vill säga kvalitativa intervjuer, då vi har möjlighet att formulera om frågan om respondenten inte skulle förstå den. Dessutom kan vi som intervjuare ställa följdfrågor om det var något som vi ville att respondenten skulle vidareutveckla. Det faktum att vi alla tre medverkade på samtliga intervjuer, utan vid ett tillfälle då en av oss inte kunde medverka, och att vi bandade intervjun tycker vi stärker validiteten eftersom vi var fler som kunde ta till oss informationen och lyssna på intervjun igen om så behövdes.

(16)

Kapitel 2 Metod

2.6 Reliabilitet

Begreppet reliabilitet innefattar tillförlitlighet och anger om vi kan lita på det som vi fått fram i undersökningen. Reliabilitet innebär att det resultat som framkommer i en undersökning ska kunna upprepas och blir densamma om vi gör undersökning en gång till.

²²

När samma metod för datainsamling ger samma resultat har undersökningen hög tillförlitlighet.

²³

Detta är framförallt aktuellt när det gäller kvantitativa undersökningar, då graden av stabiliteten i undersökningen är viktig för att uppnå pålitlighet.

²⁴

I och med att vi framförallt använde oss av sekundärdata i form av årsredovisningar i våra undersökningar, upprätthålls en hög reliabilitet. Då ingen egen tolkning behöver göras av årsredovisningarna. Dessutom kan inte vi påverka informationen eftersom det är tryckt källa. Det som möjligen skulle kunna påverka insamlingen av informationen negativt i vår första undersökning är att en annan person kanske skulle komma fram till andra kategorier än dem som vi urskiljt. Vi anser dock att denna risk är liten då kategorierna var relativt lätta att få fram. Ytterliggare en aspekt som bör påpekas är att det är svårt att göra gränsdragning mellan vilka företag som gör rätt eller fel gällande uppställning av eget kapital, då varje individ gör sin egen tolkning.

Vad det gäller undersökningen som behandlar hur företagens utdelningar påverkas av lagändringarna har vi även här använt oss av redan tryckta källor såsom årsredovisningar.

Även i detta fall uppnås en högre grad av reliabilitet. Dock minskas denna av att vi måste göra våra egna tolkningar av siffrorna från årsredovisningarna. Dessutom kanske andra personer skulle ha valt andra metoder än vad vi använt oss av för att se om utdelningarna ökat då det inte finns något uttalat sätt att mäta utdelning på.

Reliabiliteten är dock inte så hög vad det gäller våra kvalitativa intervjuer. En orsak till detta är att ingen av oss uppsatsskrivare är tränade i intervjuteknik. För att inte svaren skall bli beroende av vem som ställer dem valde vi dock att en och samma person ställde samtliga frågor till alla respondenter. Vi tror inte att vi skulle få samma svar om vi hade ställt samma frågor till helt andra personer, vilket gör att reliabiliteten i detta fall är ett bristfällig.

2.7 Generaliserbarhet

Generaliserbarhet innebär att det kunskapsbidrag som har framkommit kan användas på andra områden. Vad det gäller kvantitativa undersökningar är forskarens syfte att resultatet ska kunna generaliseras på andra områden, medan forskarens syfte med den kvalitativa undersökningen är att skapa förståelse för ett visst beteende. Resultat i det senare fallet är svårt att generaliseras utöver det aktuella området då forskaren bland annat genomför intervjuer med en viss grupp individer eller observationer i en viss miljö.

²⁵

23Jacobsen D. I, 2002, Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen

24 Bryman, A & Bell, E, 2005, Företagsekonomiska forskningsmetoder

25 Bryman, A & Bell, E, 2005, Företagsekonomiska forskningsmetoder

(17)

Kapitel 2 Metod

Undersökningen som innefattar kartläggande av hur företagen redovisar eget kapital i koncernredovisningen upprätthåller en hög generaliserbarhet, då urvalet representerar en hög andel av samtliga företag på A- och O-listan. Det är inte ett specifikt företag som har undersökts utan en stor grupp företag. En hög generaliserbarhet motiveras även i den meningen att resultatet kan tillämpas på de företag som inte kommit ut med sin årsredovisning och de företag som använder sig av brutet räkenskapsår, det vill säga bortfallet i denna undersökning. Företagen som har brutet räkenskapsår kommer att bli tvungna att ändra uppställningen av eget kapital i nästa årsredovisning. Resultat kan likaså utnyttjas på företag som framöver träder in på A- och O-listan. Vad det gäller undersökningen som analyserar utdelningar i ett antal företag har inte den så hög generaliserbarhet som hade önskats, då urvalet endast består av ett mindre antal företag på A-listan. Vi kan inte med säkerhet säga att dessa företag är ett representativt urval av de noterade koncernföretagen i Sverige. För att uppnå en högre generaliserbarhet på denna undersökning hade vi varit tvungna att analysera en större andel av de noterade företagen i Sverige.

Någon generaliserbarhet vad det gäller intervjuerna går inte att dra eftersom det förmodligen skulle ge ett annat resultat om intervjuerna genomfördes med andra respondenter. Möjligen hade samma svar erhållits på direkta tillämpningsfrågor om vi intervjuat andra revisorer.

2.8 Källkritik

Avsikten med källkritik är att kritiskt granska de källor som används i studien samt bestämma källornas trovärdighet. Övergripande innebär det att bedöma om källan är sann och om innehållet är korrekt återangivet av författaren.

²⁶

För att kunna besvara studiens problemställning och syfte har sekundärlitteratur används som är aktuell och relevant. Då lagtext och proportioner genomgående har används stärker detta trovärdigheten i uppsatsen. Ytterligare litteratur som tidsenliga artiklar och elektroniska källor mestadels i form av årsredovisningar har bearbetats men även tidskrifter som är av vetenskaplig karaktär såsom ”Tidskrift for Selskabsret” och

”Juridisk Tidskrift”. Det kan dock ifrågasättas om artiklar som har publicerats i tidskrifter som ”Balans” och kundtidningar är av hög tillförlitlighet. De valda respondenterna anser vi var relevanta för uppsatsen då de besitter en hög kunskap inom området, till exempel intervjuades Per Thorell som är professor i företagsrätt.

26 Nyberg, R, 2000, Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar – med stöd av IT och Internet

(18)

Kapitel 3 Referensram

3. Referensram

nedanstående kapitel presenteras den referensram som anses vara relevant för att uppnå studiens problemformulering och dess syfte. Här sker bland annat en redogörelse av olika delar i tidigare och nuvarande lagstiftning med eget kapital och utdelning som utgångspunkt. Avslutningsvis redogörs ett antal akademikers synsätt som anses ligga i linje med studien.

3.1 Koncernföretag och Koncernredovisning

Koncernförhållande råder när ett företag äger mer än 50 % av det andra företagets andelar. Det företag som äger mer än 50 % av andelarna i ett företag kallas för moderbolag medan det andra företaget kallas för dotterbolag. Ovanstående koncernförhållande bidrar till påverkan vid upprättade av redovisningen.

²⁷

Redovisningen påverkas även då ett företag äger minst 20 % av rösterna i ett annat företag, intresseföretag.

²⁸

Enligt ÅRL skall moderbolaget upprätta en årsredovisning för koncernen

²⁹

. En anledning till att koncernen skall lämna en särskild årsredovisning är att det vanligtvis förekommer en del transaktioner mellan företagen inom koncernen som måste elimineras för att intressenterna ska kunna se koncernens verkliga resultat. Ytterligare en förklaring till kravet på koncernredovisning är att moderbolaget kan påverka hur koncernföretagens vinster kan disponeras.

³⁰

3.2 Akutgruppen

Redovisningsrådets Akutgrupp, oftast benämnd akutgruppen, har som uppdrag att ge uttalanden i redovisningsfrågor som är av komplicerad art vad det gäller svenska förhållanden. Frågor som akutgruppen tar upp ska vara av akut natur eller vara frågor som inte har behandlats av europeiska organ. Enheten arbetar med tolkningar av Redovisningsrådets rekommendationer och ska ha sin grund utifrån IAS/IFRS samt uttalande från IFRIC/SIC. Vad som tas upp i akutgruppens uttalanden kan antingen vara förslag från dem själva eller frågor från allmänheten. Uttalande från akutgruppen benämns URA och står för Uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Ett av dessa URA som berör denna studie är URA 47, ”Redovisnings av Eget kapital i koncern”.

³¹

27 Lönqvist R, 2002, Årsredovisning i koncerner

28 Carlsson J, Jonnergård K ,Nilsson S- A, 2003, Koncernredovisning

29 ÅRL, § 7:1

30 Ljungberg R & Phillips D, 2001, Koncernredovisning i praktiken

31 http://www.redovisningsradet.se/pdf-05/Prospekt_2005.pdf 2006-04-26

I

(19)

Kapitel 3 Referensram

3.3 Lagstiftning

ABL är den lag som reglerar aktiebolagsrätten i Sverige. Den förra versionen av ABL kom ut 1975. Under 1990-talet utsågs en kommitté för att se över 1975 års ABL för att se vilka delar som behövde moderniseras. År 2001 kom dock ett helt nytt och modernt lagförslag från aktiebolagskommittén som efter vissa ändringar ledde till att regeringen i mars 2005 lade fram en proposition som godkändes av riksdagen. Den 1 januari 2006 trädde den nya ABL i kraft och ersatte den gamla versionen.

³²

De årsredovisningar som upprättas efter den 1 januari 2006 skall ha tagit hänsyn till de ändringar som skett i den nya ABL. Det har även skett en del ändringar i ÅRL som företagen även skall ta hänsyn till. Alltså gäller ändringarna årsredovisningar för 2005 som ges ut under 2006.

³³

I nedanstående avsnitt sker först en förklaring gällande kopplingen mellan ABL och ÅRL. Därefter belyses vissa delar i ABL som är relevanta för uppsatsen. För att kunna beskriva hur lagen skall användas idag följer först en presentation av 1975 års ABL, därefter behandlas hur 2005 års ABL ska tillämpas. Presentationen kommer inte att ske endast utifrån koncernförhållanden utan vi kommer även att behandla juridiska personers redovisningsskyldighet. Detta görs då vi oundvikligen kommer in på dessa förhållanden, då moderbolaget själv är en juridisk person.

Innan ÅRL trädde i kraft återfanns redovisningsreglerna som behandlas i nuvarande ÅRL i ABL. Den 1 januari 1996 ersatte den nya ÅRL den dåvarande ABLs 11:e kapitel som behandlade redovisning i aktiebolag. Denna ändring skedde på grund av EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsdirektiv.

³⁴

Nu är alltså regelverken uppdelade i ÅRL och ABL.

Först och främst styrs aktiebolag av ABL men även ÅRL ses som ett komplement till att styra denna bolagsform.

³⁵

För att skapa en överblick över de förändringar i lagstiftningen som i kommande delavsnitt kommer att presenteras mer ingående skildras de väsentligaste förändringarna i nedanstående tabell.

32 Engshagen, I, 2006,”BFNAR 2005:1 Tillämpning av redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning”

33 Ekelund, F, 2006, Nyheter i årsredovisningslagen

34 Bökmark J & Svensson B, 1996, Aktiebolagslagen: kommentar och lagtexter

35 www.ne.se 2006-04-26

(20)

Kapitel 3 Referensram

Tabell: 3:1 Sammanfattning av förändringar i lagstiftningen

Källa: Egen konstruerad

3.3.1 Aktiekapital

I Sverige är aktiebolag uppdelade i privata och publika aktiebolag. Det är endast publika aktiebolag som får vända sig till allmänheten för att skaffa sig kapital i form av utgivande av aktier. För privat aktiebolag ska aktiekapitlet uppgå till minst 100 000 kronor och i ett publikt aktiebolag ska denna summa vara minst 500 000 kronor, utöver detta finns det ingen gräns hur stort aktiekapitalet får vara.

³⁶

36 Lundén B, 2002, Aktiebolag – Skatt, ekonomi och juridik

Tidigare lagstiftning Nuvarande lagstiftning Aktiekapital

(koncerner)

1975 års ABL tillämpades Nominellt belopp användes.

2005 års ABL tillämpas

Förändring:

Kvotvärde används nu istället. Varje aktie är en andel av aktiekapitalet, ex. 1/100 Eget kapital

(juridisk person)

ÅRL tillämpades

Uppdelning eget kapital var:

Bundet eget kapital:

Aktiekapital, reservfond,

överkursfond, uppskrivningsfond, kapitalandelsfond.

Fritt eget kapital:

Fria fonder, balanserad vinst/förlust, årets resultat.

ÅRL tillämpas

Uppdelning eget kapital:

Aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond Fritt eget kapital:

Fria fonder, överkursfond, balanserad vinst/förlust, årets resultat.

Förändring:

Överkursfonden tillhör nu fritt eget kapital och inte bundet eget kapital.

Sker inte längre avsättning till reservfond.

Eget kapital (koncerner)

ÅRL och RR 1:00 tillämpades.

Uppdelning eget kapital var:

Aktiekapital, bundna reserver Fritt eget kapital:

Fria reserver eller balanserad förlust, årets resultat.

IAS/IFRS, RR 30:05 och URA 47 tillämpas

Enligt URA 47 bör eget kapital redovisas enligt följande: aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserade vinstmedel

Förändring:

Ingen uppdelning av eget kapital i bundet och fritt.

Utdelningsregler (koncerner)

1975 års ABL kap 12 tillämpades

Vid vinstutdelning skulle

moderbolagsspärren, koncernspärren och försiktighetsprincipen beaktas.

2005 års ABL kap 17 tillämpas

Vid vinstutdelning ska moderbolagsspärren och försiktighetsprincipen beaktas.

Förändring:

Koncernspärren borttagen.

Styrelsen ska avge en skriftlig motivering till utdelningsförslaget.

(21)

Kapitel 3 Referensram

Tidigare lagstiftning gällande aktiekapital

Enligt 1975 års ABL var företagets aktiekapital uppdelat i flera andelar, där varje andel kallades en aktie. Avsikten var att varje aktie skulle ha lika stor rätt, om det i bolagsordningen inte hade bestämts något annat. Samtliga aktier som företaget gav ut skulle alltid ha lika stort nominellt belopp. Det nominella beloppet för en aktie räknades fram genom att ta aktiekapitalet dividerat med antalet aktier. I ett företag som hade ett aktiekapital på 100 000 kronor och 100 stycken aktier, hade då vardera aktie ett nominellt belopp på 1000 kronor.

³⁷

Nuvarande lagstiftning gällande aktiekapital

Ändringen av ABL har inneburit att aktiernas nominella belopp försvinner och istället ska kvotvärde användas. Företagets aktiekapital delat med antalet företagsaktier benämns kvotvärde. Genom detta representerar varje aktie en viss del av bolaget.

³⁸

Utifrån samma förutsättningar som ovanstående exempel är kvotvärdet, 1/100, det vill säga att en aktie är en hundradel av aktiekapitalet. I och med dessa ändringar i ABL kommer företagens bolagsordning att ändras. Till exempel kommer aktiernas nominella belopp i bolagsordningen försvinna och ersättas av antalet aktier.

³⁹

3.3.2 Eget kapital

Eget kapital definieras som skillnaden mellan ett företags tillgångar och skulder och uppkommer vanligen genom inbetalning från ägarna och genererande vinster under åren.

⁴⁰

Tidigare lagstiftning gällande eget kapital i juridisk person

Enligt 1995 års ÅRL, 5 kap 14 §, skulle juridiska personer dela upp det egna kapitalet i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Det bundna egna kapitlet delas upp på poster som:

⁴¹

• Aktiekapital

• Reservfond

• Överkursfond

• Uppskrivningsfond

• Kapitalandelsfond

Den första posten, aktiekapital, utgörs av det sammanlagda nominella beloppet av tecknade aktier som bolaget har gett ut. Till reservfonden hänförs bland annat den sammanlagda avsättningen från årets resultat tills dess överkursfonden och reservfonden tillsammans uppgår till 20 % av aktiekapitalet. Vad det gäller överkursfond består denna post av det belopp som har betalats in för de tecknande aktierna utöver det nominella beloppet. En aktie som har ett nominellt belopp på 100 kr och tecknas för 150 kr, motsvarar 50 kr överkurs och skall föras till överkursfonden.

37 Lundén B, 2002, Aktiebolag – Skatt, ekonomi och juridik

38http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/EY_Focus_2005_9_Arsredovisningslagen 2006-04-24

39 Skog, R, 2005, Dags att anpassa bolagsordningen till nya ABL

40 www.ne.se 2006-05-22

41 FAR:s Samlingsvolym 2005 del 1

(22)

Kapitel 3 Referensram

Den näst sista posten, uppskrivningsfond, består huvudsakligen av uppskrivningar av bolagets anläggningstillgångar.

⁴²

Vid värdering med kapitalandelsmetoden ska det belopp som ökar andelarnas bokförda värde sättas av till en post som benämns kapitalandelsfond. Kapitalandelsmetoden innebär att företagets aktier i ett intresseföretag värderas genom hur stor andelen av eget kapital som företaget äger i intresseföretaget.

⁴³

Samtliga poster som nämnts ovan här får inte tas i anspråk då företaget gör utdelning till sina aktieägare.

⁴⁴

Fritt eget kapital utgörs enligt 1995 års ÅRL av:

• Fria fonder

• Balanserad vinst eller förlust

• Årets vinst eller förlust

Beslutet att göra avsättning till fria fonder är en valfrihet utifrån företaget sida som de har full frihet att frångå. Företagets avsikt med denna avsättning är att dessa medel inte ska vara användbara för utdelning till aktieägarna. Till balanserade vinster eller förluster hänförs den samlade vinsten eller förlusten som återstår av det fria egna kapitalen sedan åren innan. Sista posten, årets vinst eller förlust innehåller precis vad namnet säger, årets vinst eller förlust. Den del av årets vinst som inte delas ut till aktieägarna förs nästa år över till posten balanserad vinst eller förlust. Sammanfattningsvis utgörs företagets fria egna kapital till största delen av det som är utdelningsbart till aktieägarna, förutom fria fonder.

⁴⁵

Nuvarande lagstiftning gällande eget kapital i juridisk person

Enligt den modifierade 1995 års ÅRL 5 kap 14 § ska juridiska personer i sin redovisning fortfarande dela upp det egna kapitalet på bundet respektive fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av:

• Aktiekapital

• Uppskrivningsfond

• Reservfond

• Kapitalandelsfond

Skillnaden gentemot den gamla ÅRL är att posten överkursfond inte räknas till bundet eget kapital längre. De framtida överkurser som sker vid emissioner ska precis som innan redovisas i en överkursfond, men denna fond skall istället tillhöra fritt eget kapital.

⁴⁶

En annan viktig förändring som sker i den nya ÅRL är att reglerna för avsättning till reservfonden försvinner. Detta kommer att innebära att vinstdepositionen i årsredovisningen berörs.

⁴⁷

42 Rodhe K, 2002, Aktiebolagsrätt

43Thorell P, 2005/2006, Redovisning som grund för vinstutdelning

45 Ibid.

46Thorell P, 2005/2006, Redovisningen som grund för vinstutdelning

47 http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/EY_Focus_2005_9_Arsredovisningslagen 2006-04-24

(23)

Kapitel 3 Referensram

Uppdelningen på fritt eget kapital i juridiska personer består av samma poster som tidigare. Skillnaden är att överkursfonden precis som nämndes här ovan tillhör fritt eget kapital nu och inte bundet kapital.

⁴⁸

Tidigare lagstiftning gällande eget kapital i koncernföretag.

Innan IAS/IFRS reglerna infördes tillämpades ÅRL och RR 1:00 ”Koncernredovisning” i koncernföretag. ÅRL gällde vid reglering av årsredovisningar

⁴⁹

. RR 1:00 gällde för noterade företag i Sverige vid upprättande av sin koncernredovisning

⁵⁰

. Enligt RR 1:00 punkt 14 skulle det egna kapitalet tidigare i koncernredovisningen delas upp enligt nedanstående:

Bundet kapital

• Aktiekapital

• Bundna reserver

Fritt eget kapital eller ansamlad förlust

• Fria reserver eller balanserad förlust

• Årets resultat

⁵¹

Denna uppdelning på bundet och fritt eget kapital låg tidigare bland annat till grund för att kunna bestämma utdelningsbara medel. Det kapital som var fritt eget kapital kunde delas ut till aktieägarna.

⁵²

Mer om utdelning kommer presenteras längre fram i uppsatsen.

Nuvarande lagstiftning gällande eget kapital i koncernföretag.

Uppdelningen av eget kapital i bundet och fritt har nu tagits bort i den modifierade 1995 års ÅRL och noterade företag blir i dag hänvisade att följa IAS/IFRS.

⁵³

För de företag som tillämpar IAS/IFRS i sin koncernredovisning har akutgruppen utarbetat ett uttalande om hur eget kapital skall redovisas, URA 47. Det anges att i balansräkningen skall det tydligt visas vad som är tillskjutet kapital, till exempel från aktieägare. Det skall även tydligt framgå vad som är eget kapital hänförligt från andelar i moderbolaget och från minoritetsintressen i enlighet med IAS 1 punkt 68 o) och p). Det kapital som är hänförligt från moderbolaget skall enligt akutgruppen delas upp i följande poster:

• Aktiekapital

• Övrigt tillskjutet kapital

• Reserver

• Balanserade vinstmedel

Posterna för tillskjutet kapital från aktieägarna och eget kapital hänförligt till andelar i moderbolaget och minoritetsintressen skall som minst redovisas i balansräkningen. Vad det gäller moderbolaget innebär detta att det kapital som aktieägarna har tillskjutit, aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital, och det kapital som har genererats i

48 ÅRL § 5:14

49Nilsson S, 1999, Redovisningens normer och normbildare

50FAR samlingsvolym, 2005, RR 1: 00 Koncernredovisning

51 Ibid.

52 Thorell P, 2005/2006, Redovisningen som grund för vinstutdelning

53 ÅRL § 5:14 & § 7:32

(24)

Kapitel 3 Referensram

verksamheten, reserver och balanserade vinstmedel, ska skildras var för sig i koncernredovisningen. För minoritetsintressen ska det kapital som skapats i verksamheten och som är hänförligt till dessa visas i koncernredovisningen. I de fall där det krävs för att öka förståelsen för företagets finansiella ställning skall en uppdelning ske av det egna kapitalet enligt IAS 1 punkt 69 och 74. Detta kan innebära att företaget till exempel specificerar sina reserver. Uppdelningen av eget kapital får göras i balansräkningen eller i not.

⁵⁴

I IAS 1 framgår inte tydligt vad som skall ingå i reserver. Akutgruppen gör dock sin tolkning av IAS 1 och skriver i sitt uttalande att intäkter och kostnader som går direkt mot eget kapital efter beräkning av skatteeffekter går under posten reserver. Exempel på poster som kan ingå i reserver är omräkningsdifferenser, omvärderingsreserver och verkligtvärdereserv.

⁵⁵

I ÅRL förekommer det ingen begränsning när det gäller utdelning av reserver, vilket genom tolkning innebär att posten reserver kan delas ut.

De företag som tillämpar IAS/IFRS skall i koncernredovisningen ha en förklaring över förändringar i eget kapital. Här skall intäkter och kostnader redovisas som är hänförliga specifikt till eget kapital.

⁵⁶

3.3.3 Utdelningsregler

Utdelningsreglerna finns till för att skydda borgenärerna genom att bolaget inte får dela ut för mycket till aktieägarna.

⁵⁷

De utdelningsregler som presenteras här nedanför gäller både för juridisk person och koncerner.

Tidigare utdelningsregler

Bestämmelserna om vederlagsfria utdelningar från bolaget till dess aktieägare behandlades i 1975 års ABL 12: e kapitlet. Vederlagsfria utdelningar innebär att motparten inte behöver utföra någon motprestation för att erhålla utdelning. I ABL 12 kap 1 § nämns det att utbetalning till aktieägarna med medel från bolaget endast fick ske enligt bestämmelserna om vinstutdelning i 1975 års ABL. Syftet med reglerna var att begränsa att bolaget inte betalar ut så stora belopp till aktieägarna att fordringsägarnas intresse skadas. Huvudprincipen vid vinstutdelning var att aktiekapitalet skulle vara oförändrat.

⁵⁸

Utdelningen i moderbolag som upprättade koncernredovisning begränsades av tre regler och behandlades i 1975 års ABL 12 kap 2 §. Dessa tre regler var följande:

1. Beloppsspärren – Innebar att utdelning från bolaget inte fick ske till större belopp än vad som var utdelningsbar vinst enligt bolagets egen balansräkning.

Sammanfattningsvis innebar det att bolagets bundna egna kapital inte fick röras.

(Beloppsspärren är detsamma som moderbolagsspärren.)

54 Redovisningsrådet, 2006, URA 47 Redovisning av eget kapital i koncern

55 Ibid.

56 Ibid.

57 Andersson J, 2005, Kapitalskyddet i aktiebolag, s.60

58 Rodhe K, 2002, Aktiebolagsrätt, s. 80-87 + 269-270

(25)

Kapitel 3 Referensram

2. Koncernspärren - Innebar att utdelning inte heller fick ske till större belopp än vad som var utdelningsbar vinst enligt koncernbalansräkningen.

3. Försiktighetsprincipen – Innebar att vinstutdelningen inte fick ske med så stort belopp att företagets konsolideringsbehov, likviditet eller ställning kunde stå i strid med god affärssed.

⁵⁹

Konsolideringsbehov är förhållandet mellan eget kapital och skulder, detta är uppfyllt när företagets eget kapital är tillräckligt stort i förhållande till dess skulder. Vad det gäller likviditet fick inte det utdelade beloppet vara så stort att förtaget inom kort efter utdelningen råkade i en likviditetskris. Det sista som skulle beaktas var om företaget uppfyllde god affärssed.

⁶⁰

Nuvarande utdelningsregler

Reglerna som handlar om utdelning i 2005 års ABL har under lång tid bearbetats och återfinns nu i 17: e kapitlet. 2005 års ABL innefattar ett antal omarbetade begrepp, bland annat värdeöverföring. Dess innebörd är ett samlingsbegrepp för alla transaktioner som sker mellan bolaget och dess intressenter, förutom de affärsmässiga, som innebär att förmögenheten i bolaget minskar. Värdeöverföring behandlar fyra olika former. Dessa är vinstutdelning, förvärv av egna aktier, återbetalning till aktieägarna genom minskning av aktiekapitalet eller reservfonden samt affärshändelser som minskar företagets förmögenhet men som inte är av affärsmässig art.

⁶¹

Som nämnts i inledande kapitel behandlas bara vinstutdelning.

När ett aktiebolag avser att göra en vinstutdelning till aktieägarna ska denna utdelning prövas i enlighet med bestämmelserna i ABL.

⁶²

Detta sker bland annat genom att undersöka om värdeöverföring i form av utdelning inte gör intrång på borgenärsskyddet, vilket innebär att moderbolagets bundna egna kapital inte får tas i anspråk. Skyddandet av moderbolagets bundna egna kapital sker enligt 2005 års ABL 17 kap 3 § genom beloppsspärren och försiktighetsregeln. Beloppsspärren innebär att värdeöverföringar endast får ske om bundet eget kapital i moderbolaget finns orört direkt efter värdeöverföringen.

⁶³

Detta innebär i sig att det inte får uppstå en minuspost på balansräkningen under eget kapital och skulder efter utdelningen.

⁶⁴

Precis som nämndes innan bestod denna kontroll av utdelningsbart medlen innan av tre moment. Enligt 2005 års ABL har en av dessa tagits bort, koncernspärren. I och med detta tas större beaktande till det enskilda fallets omständigheter.

⁶⁵

En anledning till varför koncernspärren togs bort är enligt Per Thorell att denna regel inte förekommer i utländsk lagstiftning.

⁶⁶

Slopningen av koncernspärren innebär att det inte längre finns krav på att värdeöverföringen i moderbolaget behöver ta hänsyn till det fria egna kapitlet

59 Proportion 2004/05:24

61Svensson B & Danelius J, 2005, Nya aktiebolagslagen –reglerna från den januari 2006

63 Svensson U, 2005, Nya aktiebolagslagen – en utförlig genomgång

64 Andersson J, 2005, Kapitalskyddet i aktiebolag

65 Svensson B & Danelius J, 2005, Nya aktiebolagslagen

66 Thorell P, 2005/2006, Redovisning som grund för vinstutdelning

(26)

Kapitel 3 Referensram

i bolagets koncernredovisning. Genom försiktighetsregeln kommer dock även i framtiden hänsyn tas till koncernens ekonomiska situation.

⁶⁷

En värdeöverföring får enligt försiktighetsregeln utifrån moderbolagets synvinkel endast utföras om den är försvarlig enligt nedanstående två punkter:

• ”de krav som ställs som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt

• till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt”

.

⁶⁸

Ett företags utdelningsbara belopp kan vara uppfyllt enligt beloppsspärren men vid beaktande av ovanstående försiktighetskriterier så är utdelningen kanske inte försvarlig och företaget kan därför inte dela ut detta belopp. Det belopp som delas ut till aktieägarna kan aldrig vara större än det som är fastställt med beloppsspärren, dock kan det vara mindre.

⁶⁹

Enligt proposition 2004/05:85 innebär konsolideringsbehovet att faktorer som bolagets ekonomiska ställning samt deras förmåga att betala sina skulder beaktas. Nyckeltal kan nyttjas för att dra slutsatser om företagets ekonomiska ställning, till exempel kan soliditet användas.

⁷⁰

Soliditeten är relationen mellan eget kapital och främmande kapital. Ju större andel av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital ju bättre soliditet anses bolaget ha.

⁷¹

Det nämns i förarbetet av propositionen att det inte går att ange en lämplig soliditetsnivå, då företagen befinner sig i olika branscher som är förknippade med olika risker.

⁷²

Även betalningsförmågan på kortsikt ska beaktas, det vill säga likviditeten.

⁷³

En ny regel som är intagen i 2005 års ABL är att styrelsen ska avge ett yttrande angående utdelningen till aktieägarna. Detta yttrande ska innehålla en motivering om den utdelning som är föreslagen är försvarlig enligt försiktighetsprincipen. Har verkligt värde används för värdering ska även yttrande ges om hur stor del som är hänförligt till det egna kapitalet.

⁷⁴

Vad det gäller styrelsens yttrande är det av särskilt vikt att tydlig motivering sker då det handlar om företag som har en osäker ekonomisk ställning samt befinner sig i en riskförknippad bransch.

⁷⁵

Avslutningsvis anser Per Thorell att företagen bör ha en utdelningspolicy för att kunna jämföra årets utdelning i förhållande till något samt dra slutsatser om utdelningen är skälig. Han belyser att många har en utdelningspolicy men det är viktigt att poängtera att inte alla noterade företag har det.

⁷⁶

68 2005 års ABL § 17:3

70 Gotab E, 2005, Nya aktiebolagslagen, 2005 års aktiebolagslag med specialmotiveringarna från propositionen

73 Gotab E, 2005, Nya aktiebolagslagen, 2005 års aktiebolagslag med specialmotiveringarna från propositionen

74 2005 års ABL 18:4 §

Ny uppdelning på eget kapital i noterade koncernföretag efter ändring i aktiebolagslagen

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Vårterminen 2006