Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar Ringstedt, Nils Fornvännen 1998(93), s. 167-179 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1998_167 Ingår i: samla.raa.se

(1)

Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar Ringstedt, Nils

Fornvännen 1998(93), s. 167-179

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1998_167 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar

Av Nils Ringstedt

Ringstedt, N. 1998. Hushållsekonomisk arkeologi—några m e t o d e r och tillämp- ningar. (Domestie Archaeology—some methods a n d applications.) Fornvännen 93. Stockhom.

A domestie perspective on archaeology should be used in o r d e r to elucidate the situation of the prehistoric households and consumers. T h e bases could be found in cemeteries and in settlements together with hinterland resources in the then existing societies. T h e a r t i d e gives examples of the quantitative and qualitative methods which exist and have been applied. These methods could be developed and their application could yield information about the economy within and be- tween regions and the unclerlying causes of possible power structures and centres of political power.

Nils Ringstedt, Department of Archaeology, Stockholm University, SFAI06 91 Stockholm, Sweden.

Hushållen och deras e k o n o m i står idag i fokus för konsumentpolitiska åtgärder och beslut på regerings- och myndighetsnivå. Hushåll be- n ä m n s den organisation, som består av en eller flera m e d l e m m a r och som är starkt b e r o e n d e av omgivningen och av resurser av olika slag.

Hushållet p r o d u c e r a r eller tillägnar sig de varor och tjänster som familjen eller den enskilda individen konsumerar.

Det finns olika perspektiv som kan anläggas på arkeologiska p r o b l e m (Burström 1989, s.

14-17). Att anlägga ett hushållsekonomiskt perspektiv även på arkeologin är en möjlighet Som k o m p l e m e n t härtill kan anläggas ett socioekono- miskt perspektiv. Hushållsekonomi och arkeologi har j a g behandlat i tidigare skrifter (t.ex. Ring- stedt 1987, s. 92-105, 1989 a, s. 135-142, 1992, s. 35-49, 1994, s. 179-184). D e n n a artikel in- riktas främst på att ge e x e m p e l på tänkbara kvantitativa m e t o d e r för att belysa hushalls- ekonomiska och socioekonomiska frågor.

I korthet gäller det att sätta hushållet och dess ekonomi i centrum. Hushållet som en pro- duktionsenhet - ett produktionssystem - kan

ses i ett arkeologiskt perspektiv. Därvid gäller d e t att förklara hushållets e k o n o m i utifrån olika typer av arkeologiskt källmaterial liksom med stöd av analys av olika resurser i den då- tida omvärlden.

Deetz t.ex. fäster u p p m ä r k s a m h e t e n på hus- hållets betydelse som e n h e t i arkeologisk analys. I rester efter familjeaktiviteter kan m a n av- läsa förändringar som präglade samhället i stort. Hushållet är relativt lätt att k o m m a åt arkeologiskt och överflödar av information, kun- skaper som är av stor hjälp för att förstå det för- flutna (Deetz 1982, s. 717-724).

I hushållet behövs flera olika slag av resurser eller produktionsmedel för att på bästa sätt tillgodose hushållsmedlemmarnas behov. I första h a n d gäller det mat, kläder, bostad, möjlighe- ter till vila och rekreation. De resurser som hus- hållet har för att tillgodose behoven är i ett arkeologiskt s a m m a n h a n g i första h a n d tid, ar- betskraft, »betalningsmedel» och kunskap.

Tillgång till och användning av dessa resurser avgör h u r hushållet har lyckats tillgodose hus- h ä l l s m e d l e m m a r n a s behov. Den välfärd som

Fornvännnen 93(1998)

(3)

hushållet u p p n å r g e n o m konsumtion b e r o r alltså inte bara av tillgång på resurser utan också av h u r hushållen använder resurserna.

I ett förhistoriskt samhälle h a d e hushållens storlek, s a m m a n s ä t t n i n g och samspel m e d a n d r a hushåll betydelse för behovet och kon- sumtionen av externvaror och av resurser på och i närheten av boplatsen. Resurser invid och i boplatsens omland tillgodosåg de dagliga behoven. Vissa nyttigheter omsattes g e n o m lokalt byte mellan olika hushåll b e r o e n d e på viss ar- betsfördelning och specialisering. Behov av nyttigheter utanför det närmaste resursområ- det k u n d e ibland endast tillgodoses g e n o m långväga byten och transporter. Vissa hushåll h a d e resurser för att anskaffa nyttigheter från avlägsna trakter eller för att byta till sig d e m på platsen. De får antas ha haft ett h ö g r e »väl- stånd» än sådana som inte h a d e dessa möjlig- heter.

Socioekonomiska analyser kan omfatta rang, status m m. Sådana analyser kan sägas h ö r a till o m r å d e t social arkeologi. Möjlighet och förmåga att ge och motta gåvor av olika slag måste också beaktas och ses som ett sätt att visa social status och d e m o n s t r e r a innehav av resurser.

Differentiering av gravutrustning och grav- konstruktioner i gravfält - liksom djuroffer av olika slag - kan spegla hushållsekonomiska och socioekonomiska skillnader och samtidigt ut- säga något om status. Skillnader i fyndfrekvens mellan boplatser liksom av »kvaliteten» på fynden kan - i förening m e d byggnadskonstruk- tioner m.m. - också spegla hushållsekonomiska och socioekonomiska olikheter liksom analys av befintligt osteologiskt material. Artefakterna kan ses som uttryck för hushållens ekonomiska situation m e d hänsyn till det »bytesvärde» som hypotetiskt kan ha existerat u n d e r ifrågava- r a n d e tid utifrån då r å d a n d e omständigheter som geografiska hinder, välstånd, existerande transportmöjligheter m m.

Varför gravgåvor?

Det finns en omfattande litteratur kring begravningsseder som källor för att utröna frågor o m rang, status och sociala roller. Forskare är i dessa h ä n s e e n d e n ofta oeniga om de flesta frå-

gor som berörs (Dark 1995, s 88-116). Varför har t.ex. gravgåvor följt den d ö d e i graven? Det finns sannolikt många förklaringar. Några forskare anser t.ex. att gravar i sig speglar samhäl- lets sociala struktur. Gravarna skulle sålunda visa d e dödas status eller nivån på d e n sam- hällsklass till vilken de d ö d a h ö r d e . Slutsatser av detta slag kan, m e n a r man, dras av de mor- fologiska dragen i gravarnas konstruktion. Be- gravningssederna kan vidare avspegla d e le- vandes handlingar. Gravarna är m e d detta syn- sätt även m o n u m e n t över de levande - de som anlagt gravarna. Ä a n d r a sidan kan variationer i gravseder lika väl spegla en önskvärd - ideal - social nivå. Föremål i gravarna kan t.ex. sym- bolisera återbetalning av skulder. De kan även vara uttryck för sentimentala känslor. Traditio- ner kan ha betydelse liksom även att en speciell person måste hedras på visst sätt. Kanske det också rör sig om en önskan att dölja verklighe- ten (Bertilsson 1980, s. 146-147; Dark 1995, s.

92; Ericsson & R u n d s 1995, s. 39; Furingsten 1980, s. 112; H e d e a g e r 1988, s. 138; Hy- enstrand 1980, s. 240; J e n n b e r t , 1989, s. 88-89;

R u n d s 1995, s. 27).

Steuer anser att en rik grav kan förklaras på m å n g a olika sätt. Det är inte bara h ö g social status som kan vara orsaken. Även exempelvis religion och politisk makt bestämmer till vilken klass eller nivå i samhället som en person hör.

En begravning skall enligt Steuer snarare ses som en återspegling av idéer i samhället - inte av samhället i sig. Däremot kan en boplats ses som en bild av d e n samhälleliga s t r u k t u r e n . O m gravutrustning skall relatera till en sam- hällelig verklighet måste det röra sig om gåvor som faktiskt användes i verkliga livet eftersom föremål som gjorts enbart för begravningsän- damål antyder a n d r a aspekter (Steuer 1982, passim). Kön, ålder och yrke kan även påverka sammansättningen av gravgåvorna. Det kan vidare finnas inslag som har föga eller kanske in- gen relevans vad gäller d e n d ö d e s ställning i samhället (Andersson 1995, s. 15).

Varierande mängd föremål av olika karak- tär liksom skillnader i gravars konstruktion kan alltså - m e n behöver inte nödvändigtvis - spegla den ekonomisk-sociala situationen för olika personer, hushåll eller nivåer i ett för-

Fomvännnen 93 (1998)

(4)

Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar 169 historiskt samhälle. Vad som n ä m n t s h i n d r a r

inte att det står forskaren fritt att anta att de av- lidnas (eller deras hushålls) ekonomiska och sociala status eller nivå avspeglas i de gravgåvor som de försetts med. Det är sannolikt en med- veten tanke bakom investeringen av gravgåvor.

Likaså är det möjligt att anta att fynd av artefakter, benavfall m.m. på boplatser speglar för- historiska k o n s u m e n t e r s ekonomiska situation liksom deras b e t e e n d e . Min hypotes är att det är m e r sannolikt att hushållsekonomin bättre avspeglas i boplatsfynd då man kan förutsätta att fynden här är uttryck för slumpmässig för- lust, kassering etc. Naturligtvis måste m å n g a faktorer beaktas som h u r väl bevarad boplatsen är, fyndens bevarandegrad, i vilken omfattning och var som avfall och föremål har kastats, tap- pats m.m.

Gravar - exempel på ekonomiska metoder

Det är viktigt att se h u r många och vilka typer av artefakter som följer m e d i graven. Vidare finns skäl att undersöka h u r vanlig eller ovanlig en viss artefakttyp är i gravsammanhang. Vad för material är det fråga o m och h u r är artefakten utformad, dekorerad, vad väger den och varifrån kan den tänkas k o m m a - från närom- råde eller från avlägsna trakter?

Det krävs, som Gräslund framhåller, en g r u n d l i g analys av hela materialet - gravfor- mer, begravningsseder och fyndens kronologi, korologi, h ä r k o m s t m.m. (Gräslund 1991, s.

83.). Kombinationer av fynd i graven liksom av djur av skilda slag som offrats - exempelvis häs- tar - kan informera om socioekonomiska aspekter. Gravens konstruktion såsom yta, volym och a n d r a egenskaper måste beaktas.

Vilka m e t o d e r kan användas för att utifrån gravgåvorna få fram ekonomisk information - hushållsekonomisk och socioekonomisk? Ren- frew och Bahn m e n a r att en analys bör utgå från skillnader i manliga och kvinnliga begrav- ningar. Dessa skillnader skall värderas vad gäl- ler välstånd eller högre status. En frekvensför- delning av antalet olika föremål i varje grav fö- reslås (Renfrew & Bahn 1991, s. 1 7 6 d 7 7 ) .

För att få en uppfattning om den relativa ni- vån på gravens »värde» är det nödvändigt att använda sig av olika kvantitativa angreppssätt

som kan ge en ungefärlig bild av värdet på grav- innehållet, dvs. den relativa storleken på den

»investering» som offrats för d e n avlidne. Flera sådana m e t o d e r kan användas även om deras precision kan diskuteras. R u n d s m e n a r t.ex. att sociala skillnader inom ett samhälle bl.a. kan uttryckas g e n o m den varierande grad av om- sorg, som nedlagts vid begravning av den döda.

G e n o m att lägga i h o p p o ä n g för varje grav- anläggning erhålls ett s.k. omsorgsvärde efter vilket gravarna kan ges en inbördes rangord- ning ( R u n d s 1995, s. 23).

Experiment i tysk arkeologisk forskning har gått ut på att finna sociala skillnader på gravfält g e n o m att skatta värden på gravgåvor. Syftet har varit att r a n g o r d n a gravar.

Exempelvis Horst Geisler har påvisat social differentiering på ett utgrävt urnegravfält vid Kemnitz från romersk järnålder. H a n har räk- nat gravgåvorna i varje grav. Varje detalj anses som en gåva. T.ex. räknas enstaka beslag som gåvor fast de kan utgöra detaljer på ett skrin.

Varje artefakt ges ett ingångsvärde på 4 som multipliceras m e d en faktor som utgår från ar- tefaktens material och u p p s k a t t a d e värde (Geisler 1984, s. 77-174).

Utöver en kombinationsanalys för att visa kvalitativa skillnader i gravutrustningens sam- m a n s ä t t n i n g a n v ä n d e r Lotte H e d e a g e r en kvantitativ metod för att analysera slutna grav- fynd. Metoden går ut på att räkna samman antalet olika artefakttyper i en grav. Varje typ får värdet 1 A O T (Antal Oldsags Typer = A O T ) . En glaspärla, två bronskärl eller tre guldringar får samma värde, dvs. vardera 1 AOT. Syftet m e d m e t o d e n är att eliminera de många lokala och regionala skillnaderna i gravgodsets sam- mansättning. Ett generellt mått erhålls för ri- k e d o m och sociala skillnader i gravutrust- ningen. Endast typer med olika funktioner räk- nas. Antalet olika gåvotyper (AOT) speglar den dödas status (Hedeager 1990, s. 102-103). I sin avhandling om Danmarks j ä r n å l d e r tillämpar H e d e a g e r AOT-metoden på gravar från ro- merskjärnålder och visar bl.a. varierande kom- plexitet över tiden i sammansättningen av grav- utrustningen.

Jag har använt Hedeagers metod i min analys av innehållet i Birkas kammargravar och

Fornvännnen 93 (1998)

(5)

därvid sökt skilja mellan mans-, kvinno- och dubbelgravar. Bland a n n a t har j a g funnit att främst dubbelgravar och kvinnogravar har mest komplex gravutrustning samt att 13 av de 20 högst r a n g o r d n a d e gravarna var kvinnliga, var- av en dubbelgrav (Ringstedt 1997a, s. 138-140,

19976, s. 9 9 - 1 0 4 ) . Som u n d e r l a g för beräk- ningarna har j a g utgått från publicerat material (bl.a. A r b m a n 1940-1943; Arwidsson ed.

1984, 1986, 1989).

Kent Andersson a n v ä n d e r en modifierad AOT-metod i sin avhandling om nordiska guldsmycken från romartiden. Han diskuterar föremålens s a m b a n d m e d s t a t u s g r u p p e r ge- n o m att använda kvantitativa och kvalitativa aspekter. Andersson studerar metallvikten för att få fram samband mellan smycken och me- tallekonomin, dvs. det samtida viktsystemet (Andersson 1995, s. 15-17).

Gravar med rik gravutrustning kallar J o h a n Callmer för »post m o r t e m social display graves» i sin avhandling. Intressanta före- mål får ett visst, bestämt värde i form av olika p o ä n g b e r o e n d e på föremålsslag. Hans analys för att bestämma »uppvisningsgravar» i Birka omfattar huvudsakligen vapen, hästutrustning, smycken inklusive fynd av m e r än nio pärlor samt importerade metallkärl (Callmer 1977, s.

105, 155, 181).

Anita Biuw har i sin analys av bebyggelse och samhälle u n d e r j ä r n å l d e r n i norra Spånga mätt status för en gravanläggning g e n o m att an- vända tre kriterier nämligen antal gravgåvor, antal metallföremål bland gravgåvorna och antalet offerdjur (Biuw 1992, s. 289-293).

L. J 0 r g e n s e n beräknar gravvården för grav- gåvor i Baekkegård-gravfältet på Bornholm genom att räkna fram »typvärden» för föremålen.

O m exempelvis en typ finns i fyra av h u n d r a gravar får d e n typvärdet 25 p o ä n g (100:4). O m en typ finns i alla h u n d r a gravarna får den typ- värdet en p o ä n g (100:100). S u m m a n av typ- värden för alla föremål i en grav ger »grawär- det». j 0 r g e n s e n s m e t o d ger ett numeriskt uttryck för gravinnehållet. Ett högre g r a w ä r d e bör sålunda påvisa en högre social status (]0r- gensen 1990, s. 62-70).

Jag har själv - utan att här ta u p p detaljer - använt en modifierad version vid beräkning av

typ- och gravvården för L u n d a RAA 27 gravfäl- tet på Lovön i Mälaren. Jag har även tagit hän- syn till gravarnas konstruktionsdetaljer, offerdjur m.m.(Ringstedt 1992, s. 109-160). I min analys har j a g utgått från material som ställts samman av Bo Petré (främst Petré 1982, 1984a, 19846, 1984c). Antalet Lundagravar har delats med totala antalet exemplar av en typ i alla gravar i syfte att få »värdet» per exemplar av en typ. Jag har räknat om g r a w ä r d e n a till relativ- värden (index) i syfte att underlätta jämförelse mellan olika perioder om femtio år. Vidare har indexserier upprättats för varje arkeologisk pe- riod (folkvandringstid, vendeltid och vikingatid) för att urskilja förändringar i ett längre perspektiv. Det visar sig att ett litet antal gravar har höga värden u n d e r varje femtioårsperiod m e d a n m e r p a r t e n har låga värden.

Från hushållsekonomisk synpunkt förde- lade jag vidare föremålen på fyra g r u p p e r efter funktion: olika verktyg och föremål avsedda för hushållet (olika metaller); olika redskap och föremål avsedda för hushållet (ben, sten, lera, e t c ) ; personliga föremål (olika material); olika a n d r a föremål (nitar, spikar e t c ) . Frekvensför- delningen beräknades för manliga och kvinnliga föremål enligt de fyra g r u p p e r n a . Person- liga föremål dominerar i de kvinnliga gravarna.

Det kvinnliga genomsnittliga g r a w ä r d e t är dubbelt så stort som det genomsnittliga manliga, sannolikt b e r o e n d e på de kvinnliga personliga föremålen.

Metoden att beräkna typvärden har j a g i hu- vudsak även tillämpat på artefakter som på- träffats i Birkas gravfält (Ringstedt 1997a och 19976). Med l e d n i n g av framräknade typvär- den har gravvården och relatiwärden (index) beräknats för innehållet i Birkas kammargravar.

I dessa beräkningar har värden frainräknats för manliga respektive kvinnliga kammargravar. Det finns skillnader i ekonomiskt hänse- e n d e mellan gravarna. Ett mindre antal mycket rika gravar finns. Av de 20 högst r a n g o r d n a d e gravarna utgörs fyra av dubbelgravar, åtta år kvinno- och åtta är mansgravar. Sex kvinnogravar finns bland de tio högst r a n g o r d n a d e gravarna. Beräkningarna har även gjort det möj- ligt att j ä m f ö r a värden mellan de olika Bir-

Fomvännnen 93(1998)

(6)

Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar 171 kagravfält i vilka kammargravar finns. Vid be-

dömningar av socioekonomiska frågor har hän- syn även tagits till kammargravarnas framräk- nade yta och volym. Relatiwärdena visar klara skillnader mellan gravfälten där rika kammargravar finns. Det är frestande att anta att vär- d e n a för kammargravarna avspeglar olika ni- våer av de socialt välsituerade p e r s o n e r som gravlagts i kammargravar.

Boplatser - exempel på ekonomiska metoder

I amerikansk historisk arkeologi har försök gjorts att mäta utgifter och konsumtionsmöns- ter utifrån fynd av artefakter och benrester från livsmedel. Grävningar har skett på tomter och liknande från 1700-tal, 1800-tal och tidigt 1900- tal. Syftet är att förklara hushållsvariationer i historiskt k o n s u m e n t b e t e e n d e . Det sker ge- n o m att k o m b i n e r a analyser av arkeologiska fakta och uppgifter i bevarade d o k u m e n t (bl.a.

b o u p p t e c k n i n g a r ) . Betydelsen av h u r tillgäng- liga konsumentvaror är för k o n s u m e n t e r n a be- tonas när det gäller att förklara vissa skillnader i deposition av konsumentvaror på olika arkeologiska utgrävningsplatser (Spencer-Wood ed., 1987).

Många k o n s u m e n t v a r o r i sen historisk tid förvärvades sannolikt i en marknadsekonomisk situation m e d u n d a n t a g av gåvor och arvföre- mål. I någon mån kan slutsatser dras om sam- b a n d e t mellan de arkeologiska fynden på en hustomt och den eller de boendes samlade för- värvsbeteende och socioekonomiska status.

U p p e n b a r t är att i vissa fall köpte och

»slängde» rika hushåll inte bara dyrare varor utan även billigare varor än m i n d r e rika hus- håll. Vidare synes dyrare varor ha hanterats för- siktigare och d ä r m e d ha »slängts» i mindre omfattning än billiga. Arkeologiska data sägs upp- lysa m e r om »kvittblivningsbeteende» hos socioekonomiska g r u p p e r än vad dessa data in- formerar om förvärvsbeteende.

Arkeologiska fynd är mest representativa för varor med kort livstid - livsmeddsrester och lik- n a n d e - som vanligen oselektivt kastas som so- por. Däremot är fynd m e d relativt lång livstid, som exempelvis keramik och glas, vanligen m e r påverkade av socioekonomiska och individu- ella skillnader i användningsfrekvens, bräck-

age, förlust och kassering. Kvaliteten på arkeologiska data och d o k u m e n t som finns varierar systematiskt med socioekonomisk stratifiering (Spencer-Wood 1987, s. 3-14). Bevarade doku- m e n t kan användas för att påvisa betydelsen av de föremål som återfinns i d e n arkeologiska fynduppteckningen. Det kan gälla allt från livsmedel till keramik, arkitektur, glas, pipor eller andra materialkategorier som studeras (Leone

& Crosby 1987, s. 409).

K o n s u m e n t b e t e e n d e är sålunda en aktuell fråga för historisk arkeologi. Olika modeller för k o n s u m e n t b e t e e n d e kan utvecklas g e n o m att både arkeologiskt material och resultat från be- t e e n d e s t u d i e r i a n d r a forskningsgrenar som e k o n o m i , historia, sociologi och marknadsför- ing används (Klein & LeeDecker 1991, s.l). En sådan modell har Susan H e n r y konstruerat.

H o n anser att en generell modell sätter in tidigare och framtida forskning i ett bredare sam- m a n h a n g . Modellen förser arkeologisk forskning m e d en förklaringsram g e n o m att diskutera k o n s u m e n t b e t e e n d e i generella t e r m e r och inte knutet till någon särskild vara eller nå- got speciellt befolkningssegment. H e n r y fram- håller också att den arkeologiska forskningen måste utgå från hushållet. K o n s u m e n t b e t e - e n d e förknippas med förvärv, användning och kvittblivning av materiella ting. Beteendestu- dier bör omfatta såväl arkeologiska som skriftliga data. Då kan information erhållas om konsumentvaror, hushåll, social tillhörighet, etni- citet, status, inkomst, a n v ä n d n i n g av konsumentvaror och vad som h ä n d e r m e d va- r o r n a sedan användningstiden är över (Henry 1991, s. 3-13).

Det är intressant att n o t e r a att de ameri- kanska historisk-arkeologiska övervägandena inspirerat även svenska forskare. I slutet av 1980-talet u n d e r s ö k t e s t.ex. i Nyköping ett 1600-talskvarter. K o n s u m t i o n s m ö n s t r e n h a r analyserats m e d u t g å n g s p u n k t i de arkeologiska fynden. Skriftliga källor har samtidigt nyttjats. De antyder att det fanns socioekonomiska skillnader mellan hushållen på olika platser i kvarteret I studien identifierades en gar- vare, en bagare, en svarvare och en fiskare eller en båtsman. Analysen koncentrerades på fynd av keramik (röd keramik), ben och byggnads-

form'än/m^-w 93 (1998)

(7)

struktur (Hållans & Andersson 1992, s.

191-220). Utgångspunkten för Hållans och An- dersson var att k o n s u m e n t b e t e e n d e är d d av en kulturprocess som har påverkat det arkeologiska m a t e r i a l e t U n d e r s ö k n i n g e n visar att det i viss utsträckning fanns överensstämmelse mellan fynd och d o k u m e n t a t i o n . Analys av massfynd från hushåll där utpräglat hög eller låg status antyds av skrivna källor kan ge en tyd- ligare bild av deras socioekonomiska skillnader (Hållans & Andersson 1992. s. 216).

Det finns mycket utgrävt boplatsmaterial från stora delar av centrala Sverige och södra Norrland. Problem när det gäller bebyggelse och hushållsstruktur, p r o d u k t i o n s m e t o d e r , varudistribution, k o n s u m t i o n s m ö n s t e r och ekonomiska samband bör tas u p p utifrån helt nya empiriska utgångspunkter. Det är angelä- get att övergå från regionala studier av bebyggelsens och gravfåltens rumsliga utbredning till sociala förhållanden på särskilda platser såsom g å r d e n , hushållen och individen (Broberg

1 9 9 2 , s . 2 7 3 - 2 7 4 ) .

Pollista och Sanda är två totalutgrävda boplatser n o r r om Mälaren (se Äqvist 1992, s.

310-333). Pollista började bebyggas u n d e r vikingatid - 900-tal - och Sanda u n d e r 500-talet Rollista uppvisar förutom inhemska artefakter även i m p o r t e r a d e smycken, elfenben, frag- m e n t av vågar, dyrbar metall, ett j ä r n k o r s m.m.

Byggnaderna som påträffades var av olika konstruktion och synes haft speciella funktioner.

Sanda har, redovisar Äqvist, rester av ett stort antal långhus från olika tider och m e d olika funktioner. Bland fynden fanns en guldfinger- ring och en korsformig fibula från folkvandringstid samt ett fyrpasspänne och en nyckel från Vendeltid. Från bebyggelsen u n d e r vikingatid linns m å n g a fynd. Bland dessa märks de dyrbaraste föremål som hittills påträffats från boplatser från d e n n a tid i Mälarregionen.

Vissa föremål antyder vikingatida handel.

Broberg och Svensson h a r u n d e r s ö k t för- delning och konsumtion av stadstillverkade artefakter representerande olika sociala och ekonomiska miljöer över en tidsperiod av 700 år.

Syftet har varit att belysa förändringar i kon- sinntionsmönstret över tiden och att förklara variationerna m o l b a k g r u n d av social utveck-

ling u n d e r perioden i fråga. Studien visar att stadstillverkade artefakter u n d e r sen vikingatid uppenbarligen kom ut i de lantliga o m r å d e n a i större omfattning än u n d e r 1300-talet Vidare framgick att invånare i mer perifera o m r å d e n till »makten» hade högre överskott att utnyttja för »lyxkonsumtion», t.ex. för att anskaffa stadsprodukter, än d e som befann sig i m e r centrala o m r å d e n (Broberg 1992, s. 297-298, Broberg & Svensson 1987, s. 483-485).

Jag har gjort ett försök att se boplatsmaterial från hushållssynpunkt (Ringstedt 1992, s.

169-182). Utgångspunkt var Per Ramqvists avhandling om Gene och däri publicerade uppgifter om fyndförddning mellan olika bebyg- gelseområden (Ramqvist 1983). Jag sökte vär- d e r a d e n hushållsekonomiska situationen utifrån fynden och huskonstruktionerna för att finna eventuell socioekonomisk stratifiering.

Två frekvensindex konstruerades baserade på fynden på o m r å d e n a A och B. I n d e x I avsåg alla föremål inklusive nitar, nithuvuden, spikar m.m. Index II avsåg endast föremål som k u n d e identifieras som p r o d u k t e r m e d en speciell funktion i h u s h å l l e t Index II omfattade inte nitar, spikar etc. Fynden delades in i sex grup- p e r m e d fyndens vikt i gram och i procent:

olika redskap och föremål för hushållet (brons, järn), olika redskap och föremål för hushållet (sten och lera), personliga föremål (brons, j ä r n ) , personliga föremål (glas, b e n , lera), olika a n d r a föremål (nitar, spikar etc. av brons och j ä r n ) samt gjutformar, deglar, avtryck i lera. D e n n a enkla indelning visade att frekvensen föremål som indikerar vanliga hushållsak- tiviteter på gården var stor. En jämförelse mellan frekvensen av fynd med hushållsfunktioner från o m r å d e n a A och B visade inga större skill- n a d e r mellan o m r å d e n a . Merparten fynd påvi- sade hushållsaktiviteter.

Av Gene-materialet framgick bl.a. att hus- hållsmedlemmarna på boplatsen kastade eller förlorade mycket få personliga föremål u n d e r den långa bebyggelseperioden. Man kan dra slutsatsen att värdefulla metallföremål sannolikt vårdades och att metallen användes på nytt för nya föremål. Det knappa artefäktmaterialet tillät inte slutsatser när det gäller hushållsmed- lemmarnas specifika behov och eventuella öns- Inrnvännnen 93(1998)

(8)

Hushållsekonomisk arkeohgi - några metoder och tillämpningar 173 kan att markera sin ekonomiska kapacitet. Ex-

t e r n t råmaterial och möjligen också utifrån k o m m a n d e föremål användes i gårdens verk- samhet och kan ha förvärvats g e n o m byte m o t överskott från bl.a. j o r d b r u k , boskapsskötsel eller hantverk.

Resursanalyser

F ö r u t o m kvantitativa m e t o d e r för att belysa hushållsekonomi och s o d o e k o n o m i s k status bör även a n d r a möjligheter, t.ex. olika kvalitativa analyser, utnyttjas för att få en överblick av en forntida bebyggelseenhets e k o n o m i . De omgivande naturresursernas betydelse för bebyggelsen och tvärtom bör belysas där det är möjligt (jfr Ambrosiani 1985, s. 103 f f ) . Natur- resurserna h a d e betydelse för m ä n n i s k o r n a s ekologiska miljö för att existera och för lokali- seringen av bebyggelsen (jfr Selinge 1976, s. 1 f f ) . H ä r kan exempelvis n ä m n a s omlandsana- lyser (Hyenstrand 1980, s. 29 ff.) och s.k. »site c a t c h m e n t analysis» - ett b e g r e p p som lanse- rats som m e t o d för resursundersökning av det o m r å d e inom vilket en g r u p p människor bo- satt sig för att utnyttja f ö r e k o m m a n d e naturresurser (Higgs & Vita-Finzi 1972, s. 28 ff; Hod- d e r & O r t o n 1979, s. 229 ff; H u l t h é n & Welin- d e r 1981, s. 44-45; Hyenstrand 1982, s. 57 f f ) . Särlvik analyserar lokalisering av olika bebyg- g e l s o m r å d e n i sydvästra Sverige utifrån exi- stensen av olika naturresurser (Särlvik 1982).

Metodiskt sett kan analysen också utgå från begreppet produktionsfaktorer (naturresurser, arbete, kapital - även »organisation/kunskap»

kan möjligen tillmätas en självständig, produk- tiv förmåga). Utifrån dessa faktorer kan resurserna i ett o m r å d e övervägas (Fourqin 1979, s.

105 ff; Ringstedt 1981, s. 4 ff; 1987, s. 6 f;

1988, s. 9 1 - 9 3 ; 1992, passim).

För att r e k o n s t r u e r a resurssituationen i forntida landskap och deras agrarekonomi kan också kulturgeografiska, botaniska, osteolo- giska och a n d r a naturvetenskapliga m e t o d e r nyttjas. Resursutnyttjandet i ett o m r å d e , hus- hållens totala årliga kaloribehov och männi- skans miljöpåverkan kan uppskattas m e d så- dana metoder (jfr Broberg 1990, s. 98-112; Mil- ler & Clarke eds. 1997; Widgren 1983, s. 78 f;

W i n d d h e d 1995, passim).

Diskussion

Metoder för att urskilja s o d o e k o n o m i s k status m.m. utifrån gravmaterial kan utvecklas vidare.

Det i n n e b ä r att man gör en förfinad genom- gång av artefakterna. AOT-metoden med för- bättringar enligt Kent Anderssons teknik kan n ä m n a s som exempel. Brister i lypvärdemeto- den kan minskas om t e x . även form och storlek av ett föremål beaktas, h u r vältillverkat, dekorerat det är samt vilken vikt och vilken metall som använts. Den totala vikten av en viss typ kan beräknas och de enskilda föremålens andel härav anges. Det kan bli ett tilläggsvärde vid g r a w ä r d e b e r ä k n i n g . Särskilt intressant är det att beräkna metallvikten och d ä r m e d få fram särskilda metallvärden för en typ och det samlade metallvärdet för en grav.

H u r tar man hänsyn till h u r vältillverkat eller dekorerat ett föremål är? En möjlighet är att hypotetiskt utgå från arbetsinsatserna för att tillverka föremålet (»produktionskostna- derna») g e n o m att öka typvärdet m e d en viss mängd p o ä n g (som m e d nödvändighet måste bli ett slags standardvärde som läggs till). Så kan även förfaras när det gäller föremål som b e d ö m s som sällsynta och av långväga här- k o m s t På det sättet tar man hänsyn till »trans- p o r t k o s t n a d e r n a » - m e d a n t a g a n d e t att säll- synthet kopplas till värdet. Därmed har en del av »transaktionskostnaderna» för artefakten be- aktats - kostnader som påverkar det slutliga vär- det.

G e n o m att väga och mäta en artefakt av ex- ternt u r s p r u n g och ta hänsyn till avstånd från ursprungsplats (t.ex. g e n o m att typ för typ mul- tiplicera påträffade artefakters sammanlagda vikt m e d genomsnittsavstånd till förmodad ursprungsplats) u p p n å s ett relativt mått på den uppskattning, dvs. värde (bytesvärde) föremå- let tillmäts. D e n n a formel ger »transportarbe- tet» i kilokilometer - u n d e r förutsättning att det går att i stort anta u r s p r u n g från visst om- råde. »Förädlingsvärdet» ökar alltså på olika sätt - g e n o m flera bytesled t.ex. - m e d av- ståndet från ursprungsplats (Ringstedt 1987, s.

1 1 0 - 1 1 7 ; 19896, s. 8 1 ; 1992, s. 28).

Gravvården som uppskattas utifrån föremå- len i gravarna tar inte hänsyn till gravarnas konstruktion och k o m p l e x i t e t Detta bör beaktas

(9)

liksom om offerdjur finns i graven. Båda dessa e l e m e n t kan ha s o d o e k o n o m i s k i n n e b ö r d . En möjlighet är att åsätta ett värde på respektive konstruktionselement. Antalet gravklot, resta stenar eller andra konstruktioner på ett gravfält kan relateras till totala antalet gravar. Därmed erhålls en p o ä n g för gravar m e d olika konstruktionselement att lägga till övrigt grav- värde. Antalet gravar med djur kan relateras till det totala antalet gravar eller antalet djur av visst slag till det totala antalet gravar. Båda sät- ten ger p o ä n g (värde) per djurexemplar.

Mycket sällsynta djur får d ä r m e d ett högt värde att lägga till typvärdet för föremål och konstruktionsdetaljer. Värdering av gravar på sätt som här har skildrats är naturligtvis alltid be- häftad med brister. Vad man får fram är ett un- gefärligt och relativt värde på en grav, som dock gör det möjligt att uppskatta e k o n o m i och status.

Vilka kvantitativa analysmetoder kan tilläm- pas som komplettering till resursanalyser för att k o m m a längre i att b e d ö m a hushållseko- nomi och social status utifrån artefaktmaterial på förhistoriska boplatser? Ytterligare försök bör exempelvis göras att vidareutveckla meto- d e n att m e d frekvensuppskattningar av ut- grävda föremål belysa d e n relativa fördel- ningen mellan föremål m e d olika f u n k t i o n e r - bl.a. hushållsfunktioner - på en förhistorisk be- byggelseplats. Beroende på fyndmängd och va- riation kan artefakterna indelas i lämpliga g r u p p e r (jämför ovan e x e m p l e n L u n d a och G e n e ) . I n d e x kan konstrueras för såväl frekvens (antal funna föremål) som föremålens vikt. Varje g r u p p kan därvid åsättas ett samlat frekvensindex och ett viktindex.

G r u p p e r n a s relativa frekvens- och viktande- lar av totalindex ger en u p p f a t t n i n g om d e funktionsindelade f ö r e m å l s g r u p p e r n a s relativa hushållsekonomiska betydelse på boplatsen. Vidare kan en s o d o e k o n o m i s k värdering göras. Hänsyn tas till olika typer av metall (guld, silver, b r o n s , j ä r n ) som kan ges olika

»tilläggsvikt» enligt en förutbestämd poäng- skala. Vidare bör - där så är möjligt - hänsyn tas till »externa» föremål som kan åsättas tilläggspoäng (jfr ovan n ä m n d eventuell möj- lighet att b e r ä k n a t r a n s a k t i o n s k o s t n a d e n ) .

Dessutom beräknas andelar osteologiskt avfall av olika typer av djur och styckningsdelar av dessa. Vad de olika delarna betyder socioeko- nomiskt b e d ö m s därvid.

Indexserier för flera bebyggelseenheter kan upprättas vilket medger jämförelser inom t.ex.

en region om dessa serier görs på ett likartat sätt. R d a t i w ä r d e n för olika artefaktgrupper av- speglande olika hushållsfunktioner på olika en- heter kan då visa likheter respektive olikheter vad gäller hushållsekonomisk och s o d o e k o n o - misk nivå. »Fattiga» respektive »rika» bebyggelseenheter kan lättare jämföras om relativ- värden beräknas.

En region eller ett bebyggelseområde kan definieras på visst sätt (jfr Burström 1991, Call- mer 1991, Hyenstrand 1981 och 1982, s. 53 f f ) . När många bebyggelseenheter i en region har analyserats ekonomiskt kan de uppgjorda in- dexserierna vägas ihop till ett ekonomiskt totalindex för regionen. De olika delindexen eller bebyggelseenheterna kan dessutom få en relativ placering på regionindex och d ä r m e d spegla olika ekonomiska nivåer inom regionen.

Ett totalindex för en region kan i sin tur jäm- föras m e d motsvarande index i andra regioner.

H ä r m e d b ö r också olika »ekonomiska kraft- samlingar eller kraftlinjer» k u n n a konstateras.

Ekonomiska analyser av föreslagen art skulle d ä r m e d underlätta förklaring av a n d r a struk- turer - maktcentra m.m. (jfr t.ex. Hyenstrand 1982, s. 216; 1996, s. 143-145).

Det finns sålunda många tänkbara m e t o d e r för att värdera innehållet i gravar eller påvisa ekonomiska skillnader mellan boplatser mätt utifrån resurser av olika slag samt värdering av olika typer av artefakter. Det stora antalet

»räddningsutgrävningar» i östra Mellansverige - bl.a. av boplatser - gör det möjligt att utnyttja nya arkeologiska uppgifter för att spåra kon- sumtionsmönster och deras förändringar över tiden.

Bebyggelsen i Pollista och Sanda uppvisar sinsemellan vissa sociala skillnader (Äqvist

1992, s. 331). Det är u p p e n b a r t att dessa total- utgrävda boplatser m e d m å n g a fynd av varie- r a n d e slag - liksom f ö r e k o m m a n d e bygg- nadskonstruktioner - i hög grad lämpar sig för en djupgående hushållsekonomisk studie m e d

(10)

Hushållsekonomisk arkeologi - några metoder och tillämpningar 175 inriktning på k o n s u m e n t b e t e e n d e och socio-

ekonomiska frågor.

Även tidigare publicerade utgrävningar in- nehåller mycket material ur vilket ny information kan lockas m e d lämpliga metoder. Exem- pelvis kan n ä m n a s materialet från H d g ö u t - grävningarna. Många olika tolkningar linns beträffande H d g ö och bebyggelsens funktioner (Lundström ed. 1988). Kyhlberg framhål- ler behovet av nya idéer, nya infallsvinklar och forskningsresultat r ö r a n d e H d g ö (Kyhlberg

1985, s. 263). Kan bebyggelsearkeologin vad gäller H d g ö tillföras ny information m e d de kvantitativa m e t o d e r som här har sammanfat- t a s (Ringstedt 1989a, s. 141)? Jag ser det som en angelägen forskningsuppgift.

Slutsatser

Undersökningar om konsument- och hushålls- b e t e e n d e samt om socioekonomiska skillnader mellan hushåll har utförts inom ramen för historisk arkeologi. H ä r finns stora analysmöjlig- h e t e r till följd av m ä n g d e n bevarat avfall av olika slag från utgrävningar av medeltidsstäder och hustomter från senare historisk tid. I vissa fall finns tillgång till skriftligt jämförelsemate- rial. Det får antas att d e n n a forskning k o m m e r alt fortsätta att utvecklas och visa intressanta resultat. Säkert k o m m e r nya m e t o d e r som ger information ur olika synvinklar.

Det är emellertid angeläget att också vidareutveckla och pröva m e t o d e r för att mäta sociala och ekonomiska skillnader i förhistoriska samhällen där stöd i skriftliga källor inte finns.

Metoderna måste prövas på material från olika boplatser. Sannolikt är det endast möjligt att få fram relativa uppfattningar om hushållsekono- miska skillnader. Sädana kan dock ge en bild av- situationen på olika platser i en region och på- visa var större eller m i n d r e välstånd och socioekonomiska skillnader kan konstateras. Målet bör givetvis vara atl om möjligt förklara variationer i ekonomiskt och socialt h ä n s e e n d e .

Konsumentbeteende varierar inom och mellan olika regioner i ett land b e r o e n d e på olika tillgång till resurser, olika sociala värderingar, olika bebyggdsekategorier samt olika etniska grupper. Som Henry framhåller: »A major con- tribulion that archaeological a n d historical re-

search can make is an u n d e r s t a n d i n g of broad p a t t e r n s of c o n s u m e r behaviour över time»

( H e n r y 1991, s. 12). Kunskap om huskon- struktioner och byggnadsstilar har j u alltmer utvunnits g e n o m senare års arkeologiska resultat. Det är önskvärt att om möjligt ytterligare nå kunskap om olika p r o d u k t i o n s m e t o d e r i hushållet. Konsumtionsmönster består även av sedvänjor, vanor, rutiner, livsstil, olika n o r m e r och synsätt liksom attityder. Här rör vi oss dock på en immateriell nivå där möjligen endast et- noarkeologin kan ge antydningar. H u r beläg- ger m a n - som t.ex. Köhler framhåller - im- materiella »varor» i form av sånger, berättelser eller svart magi (Köhler 1985, s. 48)?

U r ett förhistoriskt perspektiv bör, samman- fattningsvis, ett stort antal hushållsekonomiska arkeologiska analyser och mätningar göras, baserade på material från såväl gravfält som boplatser. Fynd av icke förgängligt material från förhistorisk bebyggelse torde visa vad som kas- tades eller förlorades »till vardags». Material från en totalt utgrävd bebyggelse bör bättre än gravfältsmaterial spegla slumpmässigt förhisto- riskt k o n s u m e n t b e t e e n d e och även visa vad för föremål m.m. som hushållen hade tillgång till, liksom deras preferenser.

Fyndmiljöer kan r e k o n s t r u e r a s som t.ex.

Zachrisson visat (Zachrisson 1998, katalog s.

229 f f ) . Yngre j ä r n å l d e r n s produktionsförhål- landen, ekonomiska och sociala beroendeför- h å l l a n d e n hör, som Hyenstrand påpekar, lill riksbildningens i n t e r n a förutsättningar. Run- stenar kan användas för att bl.a. diskutera stor- mannafunklioner och storhögar och stora grav- fält kan tyda på huvudgårdar. Hypotetiska

»järnåldersgods» kan antas utifrån storhögar.

Differentierade bebyggelser i h u v u d g å r d e n s omgivningar, markerade av arkeologiskt material och o r t n a m n , kan sökas. Förhållanden som varuutbyten, råvarornas roll, kontrollfunktio- ner och transportleder blir centrala. Vidare blir det arkeologiska materialet av den största betydelse (Hyenstrand 1996, s. 141-143).

Mot d e n n a b a k g r u n d kan resultaten av de ekonomiska analyserna - kvantitativa som kvalitativa - användas för att övergripande bedöma ekonomin i en region, för att jämföra regioner och för att tolka olika maktstrukturer. Därmed

(11)

176 Nils Ringstedt

kommer vi bebyggdsearkeologiskt närmare människornas situation, beroendeförhållan- den och ekonomi i de forntida samhällena.

Referenser

Ambrosiani, B. 1985. Specializadon and urbanization in the Mälaren valley - a question of maturity. So- ciety and trade in the Baltic during lhe Viking Age. Pa- pers of the Vllth Visby Symposium held at Got- lands Fornsal, Gotland's Historical Museum, Visby August 15th-18th, 1983. Visby.

Andersson, K. 1995. Romarlida guldsmide i Norden III.

Övriga smycken, teknisk analys och verksladsgrupper.

Aun 2 1 . Diss. Uppsala.

A r b m a n , H. 1940-1943. Birka 1. Die Gräber. Tafeln (1940). Text (1943). Birka, Untersuchungen u n d Studien hrsg. von KVHAA. Stockholm.

Arwidsson, G. (ed.) 1984. Birka 11:1. Systematische Ana- lysen der Gräberfunde. Birka - U n t e r s u c h u n g e n u n d Studien. KVHAA. Stockholm.

— (ed.) 1986. Birka 11:2. Systematische Analysen der Gräberfunde. Birka - U n t e r s u c h u n g e n u n d Stu- dien. KVHAA. Stockholm.

— (ed.) 1989. Birka 11:3. Systematische Analysen der Gräberfunde. Birka - U n t e r s u c h u n g e n u n d Stu- dien. KVHAA. Stockholm.

Bertilsson, U. 1980. Rosen - högar, skilda kulturer - skilda samhällsstrukturer? Inventori in honorem. En vänbok lill Folke Hallberg. (Hyenstrand, Ä. ed.) Stockholm.

Biuw, A. 1992. Norra Spånga. Bebyggelse och samhälle under•järnåldern. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad. Vol. 76. Diss. Stockholm.

Broberg, A. 1990. Bönder och samhälle i statsbiUtnings- tid. En bebyggelsearkeohgisk studie av cigrcirsamhäUel i Norra Roden 700-350. Rapporter från Barknåre- projektct III. Upplands Fornminnesförenings tid- skrift 52. Diss. Stockholms Universitet. Stock- holm.

— 1992. Archaeology and East-Swedish Agrarian So- ciety A.D. 700-1700. Rescue and Research. Reflec- tions of Society in Sweden 700-1700 A.D. (Ersgård, Holmström, Lamm eds.) Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. Skrifter No 2.

Stockholm.

Broberg, A. & Svensson, K. 1987. Urban a n d rural consumption patterns in eastern central Sweden A.D. 1000-1700. Theoretical Approaches lo Artefacts, Settkment and Society. Studies in honour of Mats P.

Malmer. (Burenhult, Carlsson, Hyenstrand, Sj0- vold eds.) BAR Internalional Series 366 (ii). Ox- ford.

Burström, M. 1990. Arkeologiskt perspeklivmedvelande.

SAR. Stockholm Archaeological Reports Nr 23.

Stockholm.

— 1991. Arkeohgi.sk samhällsavgränsning. En studie av vikingatida samhällsterritorier i Smålands inland.

Stockholm Studies in Archaeology 9. Diss. Stock- holms Universitet. Stockholm.

Callmer.J. 1977. Träd* Heads and Bead Frade in Sean- dinavia ca 800-1000 A.D. Acta Archaeologica Lun- densia Series in 4". Nr 11. Diss. B o n n / L u n d .

— 1991. Territory and Dominion in the I.ate Iron Age in S o u t h e r n Seandinavia. Regions and Reflec- tions. In Honour of Märta Strömberg. (Jennbert, Larsson, Petré, Wyszomirska-Werbart, eds.) Acta Archaeologica Lundensia Series in 8" N" 20.

Lund.

Dark, K. R. 1995. Theoretical Archaeology. L o n d o n . Deetz, J. J. F. 1982. Households: A Structural Key to

j\rchaeoIogical Explanation. Archaeology of the H o u s e h o l d : Building a Prehistory of Domestie Life. (Wilk & Rathje eds.) American BehavioralSci- entist 25:747-724.

Ericsson, A. & R u n d s , J. 1995. Gravar utan begrav- ningar. Teoretisk diskussion påkallad av en arkeologisk undersökning inom RAA 40 vid Skalunda i Sköldinge socken, S ö d e r m a n l a n d . Teoretiska perspektiv på gravundersökningar i SödermanUmd. Riks- antikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar.

Skrifter nr 8. Stockholm.

Fourqin, G. 1979. Histoire économique de 1'Occident me- dieval Paris.

Furingsten, A. 1980. Ekonomi, funktion och kronologi. Diskussion kring resta stenar. Inventori in honorem. En vänbok tillFoUie Halllierg. (Hyenstrand, Ä.

ed.) Stockholm.

Geisler, H. 1984. Das germanische Urnengräber/eUl bei Kemnitz, Kr. Potsdam-Land.Teil 11 - 7«rf.Veröffent- l i c h u n g e n des Museums fur Ur- u n d Friihge- schichte Potsdam, Band 18. Berlin.

Gräslund, A.-S. 1991. Gravmaterialet som källa till kunskap om religiösa förhållanden. Gravfältsun- dersökningar och gravarheologi. Rapport från Riks- antikvarieämbetets seminarium om »Gravmateri- alet som källa för kunskap om människans livs- villkor, religiösa och sociala värderingar» 26-27 o k t o b e r 1988. (Lagerlöf, A. ed.) Forskning för kulturmiljövård 3. Riksantikvarieämbetet Stock- holm.

Hedeager, L. 1988. Danernas Umd. Fra ca. år 200f.Kr.

- ra. 700 e.Kr. Bind 2. Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie. Köbenhavn.

Henry, S. L. 1991. C o n s u m e r s , Commodities, and Choices: A General Model of C o n s u m e r Beha- vior. Historical ArchaeoUigy, vol. 25 (2).

Higgs, E. S. & Vita-Finzi, C. 1972. Prehistoric econo- mics: A territorial a p p r o a c h . Papers in Econoniu Prehistory. Studies by Members a n d Associates of the British Academy Major Research Project in t h e Early History of Agriculture (Higgs e d . ) . Cambridge.

Hodder, 1. & O r t o n , C. 1979. Spatial analysis in archaeohgy. New Studies in Archaeology. Cam- bridge.

Hulthén, B. & Welinder, S. 1981. A Stone Age Economy.

Theses a n d Papers in North-European Archaeo- logy 11. T h e University of Stockholm. Stock- holm.

(12)

Hushållsekonomisk arkeologi - n å g r a metoder och t i l l ä m p n i n g a r 177 Hyenstrand, Ä. 1980a. Gravar - m o n u m e n t över le-

vande. Inventori in honorem. F.n vänhok till Folke Hallberg. (Hyenstrand, Ä. ed.) Stockholm.

— 19806. Mälarområdets centralortsbildning i tids- och rumsperspektiv. Medeltidsstaden 18. Handels- pUits - stad — omland. Symposium om det medel- tida stadsväsendet i Mellansverige. Sigtuna 7-8 februari 1979. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport. Stockholm.

— 1981. Arkeohgisk regionindelning av Sverige. Riksan- tikvarieämbetet D o k u m e n t a t i o n s b y r å n . Arbets- handlingar. Stockholm.

— 1982. Forntida samhällsformer och arkeologiska forsk- ningsprogram. Riksantikvarieämbetet Dokumenta- tionsbyrån. Arbetshandlingar. Stockholm.

— 1996. lejonet, draken och korset. Sverige 500-1000.

Lund.

Hållans, A.-M. & Andersson, C. 1992. Acquiring, Using and Discarding - Consumption Patterns in the 18th-Century Town of Nyköping. Rescue and Research. Reflections of Society in Sweden 700-1700 A. D. (Ersgård, Holmström, Lamm eds.) Riksan- tikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar.

Skrifter No 2. Stockholm.

Jennbert, K. 1988. Gravseder och kulturformer. I ar- keologins gränsland.Gravskick och gravdala. Rap- port från arkeologi dagarna 13-15 j a n u a r i 1988.

(Iregren, E. et al., ed.) University of Lund. Insti- tute of Archaeology Report Series No. 32.

Jörgensen, L. 1990. Baekkegård and GUzsergärd. Two Ce- meteries from the Late Iron Age on Bornholm. Köben- havn.

Klein, T. H. & Lee Decker, C. H. 1991. Models for the Study of C o n s u m e r Behavior. Historical Ar- chaeohgy, vol. 25 (2).

Kyhlberg, O . 1985. Debatt. Samhällsteori kring Hus- g r u p p 3 i Helgo. Fornvännen. 80. Stockholm.

Köhler, U. 1985. Formen des Handels in ethnologi- scher S i e h t Untersuchungen zu Handel und Verkehr der vor- und fruhgeschichtlichen Zeit in Mittel- und Nordeuropa. Teil I. Methodische Grundlagen und Darstellungen zum Handel in vorgeschichtlicher Zeit und in der Antike. Bericht iiber die Kolloquien d e r Kommission fur die Altertumskunde Mittel- u n d N o r d e u r o p a s in d e n J a h r e n 1980 bis 1983.

(Diiwel, J a n k u h n , Siems, T i m p e eds.) Abhand- lungen d e r .Akademie d e r Wissenschaften in Göt- lingen. Göttingen.

Leone, M. P. & Crosby, C. A. 1987. Epilogue. Middle- Range Theory in Historical Archaeology. Consu- mer Choice in Historien! Anhiieology. Spencer-Wood (ed.) New York and L o n d o n .

Lundström, A. (ed.) 1988. Thirteen Studies on Helgo.

T h e Museum of National Antiquides, Stockholm.

Studies 7. Stockholm.

Miller, U. & Clarke, H. eds. 1997. Environment and Vi- kings. Scientific Methods and Techniques. Birka Stu- dies 4. Also published as PACT 52. Stockholm and R i x e n a r t

Petré, B. 1982. Arkeologiska undersökningar på ljniö. Del

1. Neolitikum, bronsåUier och äUtsta jämäUter. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North- European Archaeology 7. Stockholm

— 1984«. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 2.

Fornlämning RAÅ 27, Lunda. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North-European Ar- chaeology 8. Stockholm.

— 19846, Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 3.

Gravar, gravfäll och boplatser. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North-European Ar- chaeology 9. Stockholm.

— 1984r. Arheohgislui undersökningar på Lovö. Del 4.

Bebyggetsecirkeologi.sk analys. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North-European Ar- chaeology 10. Diss. Stockholm.

Ramqvist, P. H. 1983. Gene. On lhe origin, function and devehpment of sedentary Iron Age seltlemenl in North- ern Sweden. Archaeology and Environment 1. De- p a r t m e n t of Archaeology. University of U m e å . Diss. Umeå.

Renfrew, C. & Bahn, P. 1991. Archaeology. Theories, Methods, and Ihaclice. L o n d o n .

Ringstedt, N. 1991. Förutsättningar för rentralortshiUi- ning i Eskilstuna-området under yngre järnåUier. Ell bidrag med utgångspunkt i produktionsfaktorerna naturresurser, arbele. kapital, organisation/kunskap. C- uppsats vid institutionen för arkeologi, särskilt n o r d e u r o p e i s k , vid Stockholms Universitet vt 1981.

— 1987. Varuutbyte och handel i arkeohgisk! perspektiv.

En forskningsanalys från konsumenternas synpunkt.

Teoretisk del. Arkeologiska r a p p o r t e r och medde- landen frän institutionen för arkeologi vid Stock- holms Universitet Nr 18, 1987.

— 1988. Arkeologi och handelsteori. Samhällsteori och källmaterial - aktuell arkeologi II. SAR Stockholm Archaeological Reports Nr 2 1 . Stockholm

— 1989«. A h o u s e h o l d - e c o n o m i c a p p r o a c h to archaeology with special reference to exchange and trade. Fornvännen 83. Stockholm.

— 19896. Handel i ett ekonomiskt, arkeologiskt och historiskt perspektiv. Medeltidens födelse. Symposier på Krapperups borg 1. (Andrén red.) Lund.

— 1992. Household Economy nnd Ariliiieohgy, Some aspects on theory and applications. Stockholm Stu- dies in Archaeology 12. Diss. Stockholm.

— 1994. Applications in H o u s e h o l d - e c o n o m i c Ar- chaeoiogy. Current Swedish Archaeohgy Vol. 2. T h e Swedish Archaeological Society. Stockholm.

— 1997n. T h e Birka Chamber-Graves - Economic a n d Social Aspects. A quantitative analysis. Cur- rent Swedish Archaeology Vol. 5. Stockholm.

— 19976. The Birka Chamber-Graves. Economic and So- cial Aspects. An analysis based on quantitative methods. SAR Stockholm Archaeological Reports Nr 32. Stockholm.

R u n d s , J. 1995. Eksägsgravfältet Teoretiska och me- todiska aspekter på ett gravfält frän yngre brons- åldern i Härads socken, Södermanland. Teoretiska perspektiv på gravundersökningar i SödermanUmd.