• No results found

Att bli bemött inom hälso- och sjukvård som MRSA-bärare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att bli bemött inom hälso- och sjukvård som MRSA-bärare"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att bli bemött inom hälso- och sjukvård som MRSA-bärare

-Ett patientperspektiv

Författare: Linus Bronzwinge & Emelie Hultman

Handledare: Cecilia Olin

Självständigt arbete 15hp

(2)
(3)

Abstrakt

Bakgrund: I tidigare studie har det framkommit att osäkerhet och brist på kunskap hos vårdpersonal är faktorer som kan påverka patientens upplevelse av bemötandet negativt. Om bemötandet brister kan det få negativa konsekvenser för såväl tilliten till vården som resultatet av behandlingar samt orsaka ett vårdlidande. Därför behöver vi som arbetar inom vården öka vår förståelse och kunskap kring MRSA och MRSA-bärares upplevelser så att de blir bemötta på bästa möjliga sätt. Syfte:

Beskriva hur patienter med MRSA upplever bemötandet inom hälso-och sjukvård Metod: En litteraturstudie har genomförts för att sammanställa befintlig forskning.

Sju kvalitativa forskningsartiklar samt en artikel med mixad metod har inkluderats i resultatet och analyserats med integrerad analys Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som besvarar syftet: att känna sig pestsmittad, vårdpersonalens kunskap om MRSA, vikten av att få rätt information och att känna sig ensam

Slutsats: Att vara bärare av MRSA kan påverka bemötandet i hälso- och sjukvården på många sätt. Vårdpersonal som visar rädsla och osäkerhet och går in till patienten med full skyddsutrustning leder till att det uppstår en känsla av att vara pestsmittad.

Att bli bemött av vårdpersonal med okunskap och bristfällig information leder till många obesvarade frågor hos patienterna och lämnar dem ovetande om hur de ska hantera sin situation. Ökad kunskap hos vårdpersonal kan undvika detta och därmed förhindra att ett vårdlidande uppstår.

Nyckelord

bemötande, MRSA, patient, upplevelser

Tack

Vi vill tacka Cecilia Olin för god handledning och feedback under arbetets gång.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Bakgrund 1

2.1 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus 1

2.2 Smittspridning och smitthantering 3

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde 4

2.4 Bemötande i vården 6

3 Teoretisk referensram 7

4 Problemformulering 8

5 Syfte 8

6 Metod 9

6.1 Inklusions- och exklusionskriterier 9

6.2 Sökningsförfarande och Urval 9

6.3 Kvalitetsgranskning 11

6.4 Analys 12

7 Forskningsetiska aspekter 13

8 Resultat 14

8.1 Att känna sig pestsmittad 14

8.2 Vårdpersonalens kunskap om MRSA 15

8.3 Vikten av att få rätt information 16

8.4 Att känna sig ensam 17

9 Diskussion 18

9.1 Metoddiskussion 18

9.1.1 Design 18

9.1.2 Sökningsförfarande och urval 18

9.1.3 Kvalitetsgranskning 20

9.1.4 Analys 21

9.1.5 Forskningsetiska överväganden 22

9.2 Resultatdiskussion 22

10 Slutsats 25

Referenser 1

Bilagor

Bilaga A Sökmatris (Cinahl) Bilaga B Sökmatris (PubMed) Bilaga C Artikelmatris

(5)

1 Inledning

Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklat resistens mot ett flertal

antibiotika. Dessa bakterier ökar och sprids runt om i hela världen och utgör ett hot för människan, samhället och hälso- och sjukvården (Trell & Gustafsson, 2018).

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en typ av bakterier som utvecklat resistens mot vissa typer av antibiotika (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Den globala förekomsten av MRSA skiljer sig från land till land. I de nordiska länderna är prevalensen relativt låg. I länder såsom Kanada och Förenade

Arabemiraten är förekomsten på dryga 20% och i länder såsom USA och Sydafrika är förekomsten på strax över 50% (WHO, 2014). Andra typer av multiresistenta bakterier är exempelvis VRE, ESBL och ESBL-CARBA (Trell & Gustafsson, 2018) men i denna studie behandlas endast MRSA.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi träffat patienter som är bärare av MRSA och vi har upplevt att vårdpersonal har en bristande kunskap om dessa bakterier och hur man ska bemöta och vårda denna patientgrupp. Med vårdpersonal menas alla anställda inom vård- och omsorg som arbetar patientnära, som

exempelvis sjuksköterskor och undersköterskor. Därför vill vi med denna studie beskriva hur MRSA-bärare upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Detta för att vi som arbetar inom vården ska få ökad förståelse och kunskap om dessa patienters upplevelser.

2 Bakgrund

2.1 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus

Staphylococcus aureus är en bakterie som tillhör människans normalflora. Det är en rund gram-positiv bakterie som vanligen koloniserar näsans slemhinna men som även kan återfinnas i svalget, i armhålorna samt i mellangården. Mellan 10-40% av alla vuxna människor är bärare av Staphylococcus aureus och hos vårdpersonal är

(6)

förekomsten högre. Den grupp med allra högst förekomst av bakterien är personer med atopiskt eksem med en förekomst på cirka 80%. Bakterien orsakar främst infektioner på huden, mjukdelar, leder och skelett men kan även ge upphov till lunginflammationer och endokardit. Denna bakterie är ofta orsaken till

vårdrelaterade infektioner och är en av de vanligaste orsakerna till sepsis i sjukhusmiljö. Infektioner orsakade av denna typ av bakterie behandlas med penicillin (Melhus, 2013).

Bakterien Staphylococcus aureus kan i stammar utveckla resistens mot penicillin.

Detta fenomen uppmärksammades redan under 1940-talet bara några år efter att penicillin först började användas. Denna resistens orsakas av

betalaktamasproduktion hos bakterien. Betalaktamas är enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika, som är den typ av antibiotika där penicillin ingår. Vid 1950- talets slut var penicillin-resistens så vanligt att det krävdes ett bättre preparat av betalaktamasantibiotika för att hantera infektioner orsakade av den penicillin- resistenta bakterien. År 1960 blev det nya preparatet tillgängligt och gick under namnet Meticillin men strax efter att meticillinet började användas rapporterades de första fallen av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Detta berodde på att stammar av Staphylococcus aureus hade fått den nya genen mecA i sin kromosom. Denna gen förhindrar att vissa antibiotika inte längre hämmar

cellväggsyntesen och blir därmed verkningslösa mot dessa bakterier. Sedan dess har stammar av MRSA även utvecklat resistens mot ytterligare typer av antibiotika och därmed blivit multiresistenta. En av de få i dagsläget effektiva behandlingarna mot infektioner orsakade av dessa bakterier är Vancomycin (Melhus, 2013), men ett symtomfritt bärarskap kräver ingen behandling (Andersson, 2018).

MRSA är därför ett stort vårdhygieniskt problem i världen och är svårt att behandla (Folkhälsomyndigheten, 2018) samt att de kan medföra en börda av allvarlig

sjukdom i samband med en infektion. Det kan innebära att drabbas av mild hud- och mjukvävnadsinfektion men även livshotande lunginflammation eller blodförgiftning (Yoo, Kwak, Jeong, Baek & Baek, 2018). Trots detta kan man friskförklaras från

(7)

MRSA, detta om patienten med MRSA visar negativt på tre odlingar av dessa bakterier under ett år samt saknar riskfaktorer som exempelvis sår och eksem (Lindahl & Skyman, 2014).

Förekomsten av MRSA skiljer sig runt om i världen, men i många länder är situationen mycket allvarlig med cirka 50% av Staphylococcus aureus-infektioner inom vården som orsakas av MRSA. I Sverige och de nordiska länderna anses situationen fortfarande gynnsam men att det sker en ökning (Lindahl & Skyman, 2014). I Sverige ser vi omkring 4000 fall per år av MRSA (Internetmedicin, 2020).

Man har sett att antibiotikaanvändningen har en koppling till förekomsten av flertalet multiresistenta bakterier däribland MRSA. Även genetiska skillnader i demografier, tillgång till hygien och sjukvård samt överbefolkning har visat sig påverka resistensen hos mikroorganismer (Melhus, 2013).

2.2 Smittspridning och smitthantering

MRSA kan spridas genom direkt kontakt mellan personer, mellan personer och djur och via föremål och ytor. Risken att bli smittad är liten om MRSA-bäraren är symtomfri och har en hel hudkostym, men ökar om bäraren har hudinfektioner, svårläkta eller vätskande sår eller eksem (Smittskyddsläkarföreningen, 2013).

Risken för att smittas av MRSA ökar vid inresa till länder med hög förekomst av dessa bakterier, bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt överbeläggningar inom vården (Folkhälsomyndigheten, 2018). Stomier, katetrar och att tidigare ha vårdats utomlands kan även innebära en ökad risk för att bli smittad

(Smittskyddsläkarföreningen, 2013).

Vid vård av MRSA-patienter i sjukvårdsmiljö ska basala hygienrutiner tillämpas, det vill säga händerna ska desinfekteras före och efter patientkontakt, händerna ska tvättas med tvål och vatten och handskar och förkläde ska användas vid behov.

Patienten ska ha ett enkelrum med egen toalett och dusch. Om riskfaktorer för smittspridning finns bör man överväga isoleringsvård på infektionsklinik

(8)

(Internetmedicin, 2020). Då MRSA klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen, innebär det att läkaren får ge förhållningsregler som patienten ska följa (Andersson, 2018). Patienter som misstänks vara bärare av MRSA ska kontroll odlas för förekomst av MRSA och andra multiresistenta bakterier. Symtomfritt bärarskap har inga särskilda restriktioner utanför vårdmiljöer

(Folkhälsomyndigheten, 2018) och en koloniserad person kan leva ett normalt liv (Internetmedicin, 2020). Om behov av vård finns måste dock den symtomfria bäraren informera vårdpersonal om att denne är smittbärare. Ett nyupptäckt bärarskap av MRSA eller en pågående MRSA infektion ska anmälas till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. En smittspårning och vissa förhållningsregler måste då tillämpas (Folkhälsomyndigheten, 2018).

I övriga Europa kan smitthanteringen av MRSA variera mycket. Rutiner och förhållningssätt avspeglas i spridningen av MRSA där man har sett att länder utan strikta kontrollsystem har högre incidens (Kramer et al. 2010). I en studie av Andersson, Andreassen Gleissman och Fossum (2016) framkommer det att en del sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige känner att de saknar tillräckligt med kunskap om MRSA, dess smittvägar och vilka smittskyddsåtgärder som är lämpliga.

Riktlinjer, PM och adekvat information hjälper vårdpersonalen att bättre förstå MRSA.

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde

Svensk sjuksköterskeförening (2017) har upprättat en kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor med syfte att utgöra ett stöd till legitimerade sjuksköterskor och beskriva sjuksköterskans ansvar vid vård av patienter. Detta innefattar sjuksköterskans sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik.

Dessutom ingår pedagogik och ledarskap i sjuksköterskans ansvar.

(9)

Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt till patienten och verkar för att tillgodose såväl patientens fysiska omvårdnadsbehov som dennes sociala, psykiska, spirituella och existentiella behov. Sjuksköterskan ska vara lyhörd inför och respektera patientens upplevelse och tolkning av sitt mående och sina behov och agera på ett sätt som främjar hälsa såsom patienten upplever den (Bergbom, 2013).

Evidensbaserad vård är ett förhållningsätt till vårdarbetet med syfte att säkerställa att vård och omvårdnad bedrivs utifrån bästa möjliga evidens baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan har ett ansvar att ta del av den senaste forskningen inom sitt område (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskan ska verka patientsäkert för att förebygga att patienten drabbas av vårdskador, det vill säga ett av vården orsakat lidande som kan vara av fysiskt eller psykisk karaktär. Att arbeta patientsäkert innebär att följa regelverk och arbeta proaktivt genom att identifiera risker. Ett patientsäkert arbete innebär även att värna om patientens integritet och autonomi (Svensk sjuksköterskeförening. 2017).

I en tidigare studie har det visats att sjuksköterskor ibland agerar på ett sätt som kommer i konflikt med de kärnkompetenser som tillfaller yrkesrollen. När det kommer till patienter med MRSA anser flera sjuksköterskor att det finns brister i kommunikationen med dessa patienter. Faktorer som lett till bristerna anses vara tidsbrist, bristande kunskap om MRSA och hur man förebygger kontaminering (Seibert et al., 2014). Detta trots att det är av stor vikt att sjuksköterskan informerar och utbildar patienten om de försiktighetsåtgärder som bör följas för att minimera risken för spridning samt hur man hanterar hygienen på ett korrekt sätt. Dessutom blir patienten engagerad och delaktig i sin vård med en god kommunikation (Noble, 2010). Madeo (2001) anser att man som vårdpersonal bör tillföra en god

kommunikation för att även uppnå ett gott bemötande vid vård av patienter med MRSA.

(10)

2.4 Bemötande i vården

Varje möte med en patient är unikt och för att kunna ge vård av god kvalitet och skapa tillit mellan vårdpersonal och patient behöver mötet anpassas efter patientens behov och förutsättningar. Hur patienten blir bemött kan ha inverkan inte bara på upplevelsen av vården, utan även på utfallet av behandlingar. Ett gott bemötande som respekterar patienten underlättar patientens delaktighet i sin vård. En delaktig patient har även en ökad följsamhet vilket resulterar i bättre behandlingsresultat som minskar lidande. Om bemötandet skulle vara bristfälligt kan det leda till att

patientens följsamhet minskar eller att viktig information inte uppfattas av såväl vårdare som patient. Att vara delaktig som patient kan även innebära möjligheten att själv påverka sin hälsosituation och ta ansvar, som exempelvis att själv bestämma om sin behandling och vård eller att bara bli sedd genom att vårdpersonal lyssnar och har ögonkontakt med patienten (Dahlberg & Segesten, 2010).

Ett gott bemötande i vården kan innebära att lyfta fram den unika patienten i centrum och respektera dennes integritet och självbestämmande (Lepp & Leksell, 2017). Det kan också handla om hur ett samtal genomförs och hur man tar emot en patient genom kroppsspråk. Att man är artig, vänlig, hjälpsam och ger utförlig och korrekt information till patienten (Fossum, 2013). Ternestedt och Norberg (2014) menar på att det krävs att vårdpersonal sätter sig in i patientens situation och medvetet utgår från dennes perspektiv i mötet. Genom ett gott bemötande kan man åstadkomma en god vård som enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) bör ges. Det innebär en vård av god kvalité med god hygienisk standard där patientens behov av trygghet i vården och behandling tillgodoses. Vården ska dessutom vara lättillgänglig, bygga på respekt, självbestämmande, kontinuitet och säkerhet för patienten och vården ska vara lika för alla.

I en tidigare studie som handlar om bemötandet av MRSA-bärare ur ett

sjuksköterskeperspektiv, har det framkommit att osäkerhet och brist på kunskap hos vårdpersonal är faktorer som påverkar bemötandet negativt. Det visade sig i studien att viss vårdpersonal saknade kunskap om hur man vårdar dessa patienter, samt hur

(11)

man skyddar sig själv och andra patienter från att smittas. Enligt deltagarna i studien ville därför ingen i vårdpersonalen vara inne på salen hos patienten. Detta ledde till en sämre patientkontakt och andra brister i bemötandet samt en överanvändning av skyddsutrustning. Det krävs att man som vårdpersonal är trygg i sin roll vid vårdande av smittsamma patienter då alla patienter har rätt till samma vårdkvalité oavsett diagnos och brist på kunskap hos vårdpersonal (Andersson et al, 2016).

3 Teoretisk referensram

Som teoretisk referensram i denna studie har Katie Erikssons teori om vårdlidande valts. Eriksson (1994) beskriver vårdlidande som ett onödigt lidande som alltid bör undvikas. Lidande kan delas in i tre olika lidanden relaterat till vården, dessa är vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Ett livslidande innebär att människan upplever ett hot mot dennes existens som kan orsakas av sjukdom. Ett

sjukdomslidande innebär en kroppslig och själslig smärta som kan uppkomma i samband med sjukdom. Ett vårdlidande innebär det lidande som orsakas av vården, vilket kan innebära kränkning av människans värdighet, fördömelse och straff, maktutövning och utebliven vård.

Dahlberg och Segesten (2014) beskriver även vårdlidande som ett lidande orsakat av vården, exempelvis att den lidande patienten blir åsidosatt i vården. Det innebär att patienten blir bemött på ett sådant sätt att dennes lidande inte uppmärksammas och följden blir den att patienten inte aktivt får vara delaktig i sin vård. Detta kan leda till att patienten känner sig förolämpad, förödmjukad och inte blir sedd eller hörd. Att vara i ett vårdlidande kan innebära att en känsla av maktlöshet i mötet med vårdpersonal förstärks. Patienten som är sårbar och utsatt på grund av sjukdom är beroende och utlämnad till vårdpersonal. Dahlberg och Segesten (2014) beskriver att vårdlidande kan innebära ett lidande där man inte förstår meningen med det vårdande som sker vilket ger upphov till en utsatthet som tär på patientens självkänsla. När vårdpersonal fokuserar allt för mycket på att följa rutiner och scheman istället för att fokusera på patientens individuella behov och önskningar, kan även det orsaka ett vårdlidande. Ibland uppstår det även ett bemötande där

(12)

patienten inte längre uppfattas som en levande person utan mer som ett objekt vilket orsakar ett vårdlidande där patienten inte blir behandlad för den unika person den faktiskt är.

Anledningen till valet av vårdlidande som teoretisk referensram var att tidigare studier har visat på att dessa patienter riskerar att utsättas för ett vårdlidande och ett bristfälligt bemötande. Därför har vi valt att belysa denna studies resultat med ett fokus på vårdlidande.

4 Problemformulering

MRSA är ett stort vårdhygieniskt problem världen över och för de patienter som drabbas kan detta innebära ett vårdlidande om bemötandet brister. I tidigare forskning har det framkommit att osäkerhet och brist på kunskap hos vårdpersonal är faktorer som kan påverka bemötandet negativt. Det krävs därför att man som vårdpersonal är trygg i sin roll vid vårdande av smittsamma patienter då alla patienter har rätt till samma vårdkvalité, oavsett diagnos och brist på kunskap hos vårdpersonal. När en patient kommer i kontakt med sjukvården behöver denne även mötas på ett sådant sätt att dennes behov tillgodoses. Om bemötandet brister kan det få negativa konsekvenser för såväl tilliten till vården som resultatet av behandlingar samt orsaka ett vårdlidande. För att vi som arbetar inom vården ska kunna bemöta MRSA-bärare på bästa möjliga sätt och för att undvika att ett vårdlidande uppstår, behövs mer förståelse och kunskap utvecklas kring dessa patienters upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvården.

5 Syfte

Syftet är att beskriva hur patienter med MRSA upplever bemötande inom hälso- och sjukvården.

(13)

6 Metod

För att undersöka detta syfte har litteraturstudie valts som forskningsmetod.

Litteraturstudie är en lämplig metod för att sammanställa tidigare kunskap inom det valda kunskapsområdet för att sedan användas för att i praktiken erhålla ny relevant kunskap (Kristensson, 2014).

6.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier är att artiklarna är publicerade på engelska och publicerade under de senaste tjugo åren (2000-2020) för att innefatta befintlig forskning samt att de stämmer överens med syftet. Dessutom skulle artiklarna vara peer-reviewed.

6.2 Sökningsförfarande och Urval

Sökningar efter artiklar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Detta eftersom dessa båda databaser profilerar sig genom att samla forskning som rör sig om omvårdnad och medicin. För att undersöka om tillräckligt med material fanns för att kunna genomföra studien, inleddes arbetet med att göra testsökningar i de båda databaserna. Det bedömdes då finnas tillräckligt med tidigare forskning för att kunna genomföra studien. Därefter genomfördes systematiska sökningar i databaserna med hjälp av sökord utarbetade från syftet. Sökorden var indelade i indexeringsord och fritextord. Indexeringsord är ord och fraser som databaserna i samband med publicering tilldelar vetenskapliga artiklar i syfte att beskriva texternas innehåll. Indexeringsorden har olika benämningar beroende på databas. I Cinahl heter de ”Cinahl heading” och i PubMed går de under namnet MESH-termer.

Fritextord är ord eller fraser som inte är indexerade i artikeln utan är ord eller fraser som förekommer i texten (Kristensson, 2014). För att välja lämpliga indexeringsord gjordes sökningar i databasernas ordlistor, de så kallade thesaurusarna, för att se hur databaserna valt att indexera sina artiklar. I Cinahl gjordes sökningar med

indexeringsorden Methicillin-restistant staphylococcus aureus, Life experiences och Patient. Dessutom användes fritextsökorden Methicillin-resistant staphylococcus aureus, MRSA, experience, perception, attitude, view, feeling och patient. I PubMed

(14)

gjordes sökningar med indexeringsorden Methicillin-resistant staphylococcus aureus, Life changing events och Patients. Utöver dessa användes även Methicillin- resistant staphylococcus aureus, MRSA, experience, perception, attitude, view, feeling och patient som fritextsökningar. Fritextsökorden experience, perception, attitude, view, feeling och patient trunkerades vid sökningarna i båda databaserna.

Trunkering (*) utförs för att sökningen ska inkludera böjningar och andra varianter av ordet, exempelvis pluralis-formen av Patient vilket är Patients. Sökorden kombinerades sedan till så kallade sökblock med hjälp av den booleska operatorn

”OR”. OR-operatorn gör ett sökblock där resultat är artiklar som innehåller minst ett av de sökord som ingår i blocksökningen. Tre sökblock skapades på detta sätt. Det första bestod av sökord kopplade till MRSA. Det andra blocket bestod av sökord relaterade till upplevelser och erfarenheter. Det tredje blocket innehöll sökord kopplade till patient-begreppet. De tre sökblocken slogs sedan samman med hjälp av den booleska operatorn ”AND”. AND-operatorn används för att skapa ett resultat där de ingående artiklarna innehåller sökord från alla de tre sökblocken (Forsberg &

Wengström, 2015). Sökningarna resulterade i 278 artiklar i Cinahl och 314 artiklar i PubMed. Resultatet av sökningen presenteras i en sökmatris för respektive databas.

Se bilaga A och B.

Urval har gjorts enligt Kristenssons (2014) beskrivning av gallring av abstrakts. Vi började med att tillsammans läsa alla titlar på de 278 artiklar som förekom i

sökresultatet på Cinahl. Vi valde ut 36 artiklar som vi tillsammans läste abstrakt på.

Därefter valdes 11 artiklar ut som lästes var för sig i fulltext. Genom diskussion valdes sedan sex artiklar ut att ha med i studiens resultat. De artiklar som vi inte gick vidare med passade inte vårt syfte eller var inte tillgängliga i fulltext utan inköp. Samma gallringsprocess gjordes även i PubMed. Där läste vi alla 314 titlar, varav 18 artiklar valdes ut för läsning av abstrakt och två av dessa lästes sedan i fulltext. Vi valde därefter att gå vidare med endast en artikel. Att vi gick vidare med så få artiklar från PubMed berodde på att det återkom många artiklar som vi redan hade fått upp i Cinahls sökresultat samt att det var många dubbletter av samma artikel.

(15)

Sex artiklar från Cinahl och en artikel från PubMed gick därmed vidare till kvalitetsgranskning. Nyckelord från artiklarna som svarar till syftet utgör sedan grunden för denna studies resultat. En redogörelse för vilka artiklar som inkluderats i resultatet finns i bilaga C. För att utöka antalet artiklar som ingår i denna studie inkluderades även artikeln Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation (Lindberg, Carlsson, Högberg & Skytt, 2009) framtagen genom manuell sökning.

6.3 Kvalitetsgranskning

En kvalitetsgransking gjordes enligt granskningsmall från SBU (SBU, 2017).

Mallen som använts är bedömning av studier med kvalitativ metodik. Detta gjordes för att säkra en god kvalité på artiklarna som används i litteraturstudien. Artiklarna granskades utifrån åtta punkter. Den första av dessa berörde överenstämmelsen mellan filosofisk hållning/teori, urval och metodik i studien. Här granskades om syfte och frågeställning hänger ihop med teori/filosofisk referensram. I nästa punkt bedömdes studiens kvalitet baserat på hur studiens deltagare och urval hanterats.

Frågor om urvalets lämplighet för att besvara syftet, rekryteringsmetodens lämplighet och om det finns allvarliga brister som kan påverka studiens tillförlitlighet bedömdes här. I tredje punkten bedömdes det om de fanns några brister i datainsamlingen som kan påverka studiens tillförlitlighet. Punkt fyra behandlade dataanalysen. Här granskas artikeln utifrån lämpligheten i analysmetod och dess genomförande. Forskarnas tolkning av datan och på vilket sätt tolkningarna validerades. Slutligen bedömdes om det fanns brister i analysen som äventyrade studiens tillförlitlighet. Punkt fem behandlade forskarna, deras relation till

studiedeltagarna, hur forskarna hanterat sin förförståelse, om forskningen är utförd på ett sådant sätt att analysen inte påverkas av forskarnas oberoende eller finansiella förutsättningar, samt en sammantagen bedömning av om det fanns brister som kunde påverka tillförlitligheten. Punkt sex behandlade relevansen av studien. I punkt sju bedömdes artikelns koherens, med aspekter som hur analysdatan använts och om motstridiga data hanterades på ett lämpligt sätt. Den sista punkten i

granskningsmallen bedömde om datamängden var tillräckligt stor för att uppnå rik

(16)

data. Antalet studiedeltagare och formen av datainsamlingen behandlades här. Alla punkter utom punkt sex hade svarsalternativen Ja, Nej och Oklart. I punkt sex bedömdes endast graden av relevans.

För att en artikel skulle bedömas vara av tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i denna studie fick de endast uppvisa ”Obetydliga eller mindre” till ”Måttliga” brister i kvalitet. För att göra denna bedömning räknades svaren i varje enskild punkt ihop och om svar indikerade oklarhet eller brister i kvalitet fick hela granskningspunkten noll poäng. Det totala antalet poäng som granskningen av en artikel resulterade i dividerades sedan med antalet punkter i granskningsmallen. På detta sätt fick varje artikel en procentuell poängsats. Detta innebär exempelvis att en artikel som fick sju poäng av åtta möjliga fick en procentuell poäng på 87,5% medan en artikel som fick fem poäng fick en procentuell poäng på 62,5% . Översättningen av poäng till procent gjordes för att få tydliga brytpunkter mellan de olika graderna av kvalitet.

Artiklar med 80% eller högre bedömdes ha obetydliga eller mindre brister och klassades som kvalitetsgrad I. Artiklar mellan 60-80% bedömdes ha måttliga brister och klassades som kvatitetsgrad II. Artiklar under 60% ansågs ha stora brister och togs därför inte med i denna studie. Detta innebär att artiklar som fick en

granskningspoäng mellan fem och åtta inkluderades i resultatet. Kristensson (2014) hävdar att varje enskild studies författare avgör vilken grad av kvalitet en artikel behöver ha för att bedömas vara av tillräckligt god kvalitet för att kunna ingå i studiens resultat. Detta resulterade i sex artiklar av grad I och två artiklar av grad II.

I artikelmatrisen presenteras kvalitetsgraden för varje enskild artikel, se bilaga C.

6.4 Analys

Analys enligt Kristenssons (2014) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Denna analysmetod innebär sex steg. I det första steget har vi var för sig läst artiklarna i fulltext. Därefter har texterna gemensamt diskuterats i så kallad forskartriangulering. I steg två har meningsbärande enheter relevanta till

forskningsfrågan valts ut. Det tredje steget innebär en kodning av de

(17)

meningsbärande textstyckena för att sammanfatta själva essensen av stycket till ett eller ett fåtal ord. I nästkommande steg sammanställdes koderna och likheter och skillnader framkommer. Koder med liknande innebörd sammanfattades till kategorier. Kategorierna, koderna och de meningsbärande enheterna analyserades ytterligare för att få förståelse för dess innebörd. I sista steget granskades

kategorierna för att utröna om det fanns någon övergripande huvudkategori.

Exempel på analysprocess finns i Tabell 1.

Tabell 1. Exempel på analysprocess

Meningsenhet Kondenserad

Meningsenhet

Kod Kategori

Att vara infekterad med en multiresistent bakterie så som MRSA betyder att man blir sårbar och ibland får en känsla av att man bär på pest.

Sårbar och känsla av att bära på pest.

Känsla av att vara pestsmittad

Att känna sig pestsmittad

Det är läskigt att i denna situation möta

professionella som har en bristande kunskap om MRSA och inte kan tillföra relevant information.

Professionella med en bristande kunskap om MRSA.

Känsla av okunskap hos vårdpersonal

Vårdpersonalens kunskap om MRSA

Informationen hade kunnat vara bättre, jag fick hitta min information på nätet.

Informationen hade kunnat vara bättre.

Känsla av att inte få rätt information

Vikten av att få rätt information

7 Forskningsetiska aspekter

Forskning med mänskliga deltagare som innefattar fysiska ingrepp mot försökspersonen eller behandlar känsliga personuppgifter skall enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS: 2003:460) granskas och

(18)

godkännas av en etisk kommitté. Deltagande skall ske på frivillig basis och deltagare skall informeras om studien för att kunna samtycka till deltagande.

Studiedeltagare skall utlovas konfidentialitet och när som helst under studien kunna avbryta sitt deltagande utan att det ska få några konsekvenser

(Helsingforsdeklarationen 2020).

För att denna studie skall vara etiskt ansvarstagande har vi strävat efter ett opartiskt förhållningssätt vid urval och kvalitetsgranskning av de artiklar som ligger till grund för denna studies resultat i syfte att undvika att dessa aspekter av

forskningsprocessen färgas av författarnas åsikter och föreställningar. Vidare har endast de artiklar där ett uttryckt etiskt godkännande funnits med i resultatet eller som varit publicerade i en tidskrift med krav på att forskningen genomgått en etisk prövning tagits med i denna studies resultat. Forskningsprocessen är välbeskriven i metod-delen som enligt Kristensson (2014) stärker tillförlitligheten och

trovärdigheten. Analys av artiklar har gjorts med en ambition om ett kritiskt och opartiskt förhållningssätt där vi strävat efter att sätta vår egen förförståelse åt sidan för att inte riskera att medvetet påverka resultatet i någon riktning.

8 Resultat

Resultatet bygger på sju kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metodik.

Artiklarna ligger under tidsspannet 2001-2016 och baseras på forskning utförd i Sverige, Nya Zeeland, och Storbritannien. I analysen av de inkluderade artiklarna framkom det fyra kategorier som svarade på syftet. Dessa kategorier är: att känna sig pestsmittad, vårdpersonalens kunskap om MRSA, vikten av att få rätt

information och att känna sig ensam. Kategorierna presenteras i rubrikerna nedan.

8.1 Att känna sig pestsmittad

Bärare av MRSA upplevde känslor av att vara pestsmittade eller spetälska i omgivningens ögon. En följd av detta var att de kände sig smutsiga vilket ledde till skuldkänslor och sorgsenhet. Omfattande skyddsutrustning buren av vårdpersonal, eller isoleringsvård upplevdes som skrämmande och ingav en känsla av att vara

(19)

farlig för sin omgivning. En liknelse gjordes mellan skyddsklädd vårdpersonal och astronauter på resa i rymden. En del MRSA-bärare jämförde känslan med att vara HIV-smittad [1-8]. Patienter beskrev hur vårdpersonal var märkbart rädda och mötte patienten iklädd överdriven skyddsutrustning inklusive skoskydd, skyddsoveraller och ansiktsmasker. Rädslan fick patienterna att känna sig ovälkomna i vården [8].

Som ett svar på vårdpersonalens okunskap och osäkerhet kring hur de ska hantera vård av MRSA-bärare tog en del drabbade till ironi. Exempelvis svarade en MRSA- bärare på en fråga från vårdpersonalen rörande hur patientens tvätt skulle hanteras efter dennes utskrivning med att tvätten brukar tas utomhus och brännas upp [1].

Vid möten med sjukvården förväntas MRSA-bärare informera vårdgivare om sitt bärandeskap via ett MRSA-underrättelsekort. Att tvingas visa kortet var även det en källa till att MRSA-bäraren upplevde sig som utstött, pestsmittad och en fara för sin omgivning. Att visa kortet orsakade oro och skamkänslor [7]. Känslan av att vara en fara för personer i ens närhet, vänner och familj beskrevs som traumatisk och en källa till ångest för MRSA-bäraren och ledde till rädsla för att bli förskjuten av familj, vänner och kollegor. Detta samt rädslan för att förlora sitt arbete ledde till att patienter med MRSA inte vågade vara öppna om sitt tillstånd [4].

8.2 Vårdpersonalens kunskap om MRSA

Patienter med MRSA upplevde ett behov av kunskap kring sitt tillstånd för att kunna hantera sin livssituation och upplevde det som skrämmande när personal inom sjukvården saknade den kunskap de efterfrågade. Känslan förstärktes när MRSA-bärare mötte vårdpersonal med otillräcklig kunskap om MRSA och hur det smittar och tog till överdrivna åtgärder, såsom att stänga en hel byggnad för att kunna dekontaminera den sedan en MRSA-bärare vistats där eller totalt tömma undersökningsrum inför ett besök av en patient med MRSA [1,3]. Okunskap hos vårdpersonal tog sig uttryck i rädsla, nonchalans, eller motsägelsefullhet i vårdinsatser beroende på vilken personal som utförde dem. Detta påverkade patientens upplevelse av bemötandet negativt [1-2, 4, 6-8]. Att som MRSA-bärare vara medveten om korrekt användning av personlig skyddsutrustning och sedan se vårdpersonal som tycktes vara omedvetna om det ledde till otrygghet för patienten,

(20)

särskilt när personal klädde sig i överdriven skyddsutrustning [1]. Att som MRSA- bärare bemötas med okunskap kan ge omfattande effekter på individens livsföring.

Hur vårdpersonal hanterade sin brist på kunskap varierade, somliga var öppna med att de saknade kunskap och vände sig till patienten för att få information medan andra förde viskande samtal med varandra i patientens närhet och inom hörhåll för patienten utan att denne inkluderades. Bägge dessa beteenden upplevdes som respektlösa och svåra för patienten med MRSA [6,8].

Infektionskliniken ansågs som mer professionell än andra vårdavdelningar när det kom till information och patient-vårdar-interaktioner. När patienter med MRSA mötte kunnig personal upplevde de trygghet och säkerhet i en annars utsatt situation.

Deras frustration släppte och de kände sig tillfreds [1-2, 4, 8].

8.3 Vikten av att få rätt information

Patienter med MRSA upplevde att det fanns brister i kommunikation och

information som påverkade upplevelsen av bemötandet i vården på ett negativt sätt.

Dessa patienter upplevde att information som vårdpersonal gav om MRSA var otillräcklig och ibland även felaktig vilket gjorde att patienter fick en oklar uppfattning om vad ett bärandeskap av MRSA innebar, hur man skyddar sig själv, vilka riktlinjer man ska följa och hur de grundläggande hygieniska principerna skall vidtagas [1-7]. Det var även flera patienter som inte hade fått någon som helst information om hur de hade fått MRSA och de hade ingen aning om hur de skulle förhålla sig i dagliga livet eller hur länge infektionen skulle vara.

Informationsbristen gjorde att många patienter på egen hand fick söka efter information om sitt tillstånd [1,5]. Att få felaktig information av läkare ledde till rädsla, upprördhet och isolering i hemmet. En patient upplevde att vårdpersonal på en röntgenavdelning visade okunskap om hur MRSA smittar när patienten visade upp sitt MRSA-underrättelsekort och informeras om att uppvisning av kortet inte var nödvändigt då undersökningen inte involverade blod eller sprutor [7]. Även i skolhälsovården drabbas MRSA-bärare av oprofessionellt bemötande från okunnig vårdpersonal. När lärare fick information av skolsköterska om att ett barn med

(21)

MRSA skulle isoleras från andra barn, fick detta negativa konsekvenser för barnet [1].

Att det är sådan brist i kommunikationen troddes bero på att vårdpersonal är okunniga om MRSA [1,7,8]. Då kunskap hos vårdpersonalen var väldigt varierande så var det även vissa patienter som upplevde en positiv bild av vården som gavs och hade mer förståelse kring sitt tillstånd. Detta berodde på att de tyckte att de fått väldigt ingående information från vårdpersonalen.

8.4 Att känna sig ensam

Patienter med MRSA som vårdades i isolering på en patientsal upplevde det som begränsande, kränkande och ensamt [2-3, 5]. Att vårdas isolerad innebar att måltider endast serverades och intogs på patientsalen. Besök av vårdpersonal förekom inte annat än av medicinska skäl samt vid omvårdnadsåtgärder [3]. Uppmärksamhet som patienterna fick från vårdpersonalen upplevdes som bristfällig [5]. Vårdpersonal skakade inte hand när de hälsade och kom inte in i patientsalen och i vissa fall samtalade med patienten från dörren. De behövde be om lov för att få gå och duscha, samt nekades vardagliga bekvämligheter såsom fika eller en hårklippning av en ambulerande frisör. Att vårdas isolerad innebar även att patienterna inte kunde socialisera sig och interagera med andra patienter. Det kändes mindre ensamt när patienterna hade en telefon på rummet eller fick besök från deras anhöriga. Patienter blev sårade och kände sig övergivna när anhöriga inte besökte dem på grund av rädsla för att bli smittade. Några patienter upplevde att ensamheten lindrades när de hade sin dörr öppen så de kunde se och höra andra människor i korridoren [2].

(22)

9 Diskussion

9.1 Metoddiskussion

9.1.1 Design

Avsikten med litteraturstudien är att sammanställa tidigare forskning som svarar mot en specifik forskningsfråga och syfte. Därför valdes litteraturstudie som metod då det är en vanlig uppsatsform inom hälso- och vårdvetenskap (Kristensson, 2014).

Att läsa, analysera och tolka tidigare kvalitativ forskning ger en möjlighet till insikt och fördjupad kunskap rörande hur en viss patientgrupp upplever kontakt med vården med fokus på bemötande. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att hålla sig uppdaterad kring den senaste forskningen samt arbeta evidensbaserat. Därmed kan en kandidatuppsats ses som en bra övning i att inhämta kunskap från

vetenskapliga artiklar samt bedriva egen forskning inför det kommande yrkeslivet som sjuksköterskor. En alternativ metod för studien hade kunnat vara att vi höll egna intervjuer med MRSA-bärare för att sedan analysera dessa och komma fram till ett resultat men en litteraturstudie bedömdes vara den mest tidseffektiva metoden att få svar på vårt syfte. Samt ge en djupare och mer omfattande blid av området då vi hade varit begränsade till ett litet antal intervjuer inom ett begränsat geografiskt område.

9.1.2 Sökningsförfarande och urval

För att utforska det tidigare forskningsläget och utröna om det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar för att kunna genomföra en litteraturstudie med denna

forskningsfråga påbörjades arbetet med att utföra en testsökning. Den initiala uppfattningen var att det fanns tillräckligt med underlag, men vid närmare

granskning visade sig många artiklar sakna relevans eller endast vara tillgängliga i fulltext via inköp av artikeln eller prenumeration av tidskriften. Detta gjorde det nödvändigt att justera forskningsfråga och syfte till det nuvarande, då det tidigare syftet handlade om bemötandet vid isolering. Trots bytet till ett mer välbeforskat område tvingades vi ändå att utöka tidsspannet inom vilket artiklarna som ligger till

(23)

grund för denna studies resultat publicerats från tio till tjugo år. Alltså har artiklar som publicerats mellan 2000-2020 inkluderats i studien. Två artiklar i underlaget är därmed äldre än tio år, men då de presenterat resultat som är snarlikt resultatet från nyare forskning anser vi att det inte innebär någon större brist i resultatets relevans.

Litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Databasernas

profilering mot vård och omvårdnads-relaterade vetenskapliga tidskrifter bidrar till relevanta sökresultat som i sin tur ökar litteraturstudiens trovärdighet (Friberg, 2017). Vid litteratursökningen användes indexeringsord (Cinahl-headings och MeSH-termer). Detta bidrar enligt Kristensson (2014) till en sökning som är mer specifik. Även fritext-ord användes för att nypublicerade artiklar som ännu inte tilldelats indexeringsord skulle inkluderas i sökresultatet. Även de booleska sökoperatorerna AND och OR användes för att skapa sökblock för att generera ett mer omfattande sökresultat (Kristensson, 2014). I samband med arbetet med sökstrategin togs hjälp av universitetsbibliotekets personal. Detta kan ses som en styrka på bibliotekets personal har expertkunskaper gällande informationssökning (Östhlund, 2017). Eftersom denna studie behandlar upplevelsen av bemötande i vården från MRSA-bärares perspektiv valdes sökord som speglar detta såsom experience, perception, attitude vilka kombinerades med termer relaterade till MRSA. Detta skapade ett relevant sökresultat som vi anser vara en styrka i vår studie.

Vi avgränsade vår sökning till artiklar skrivna på engelska. Detta då engelskan är vetenskapens modersmål (Friberg, 2017). I analyssyfte översattes de artiklar som ingår i denna studies resultat till svenska med hjälp av vår egen kunskap i engelska språket kombinerat med ordböcker och uppslagsverk. För att ytterligare minska risken för missförstånd baserade på brister i översättning har vi läst och översatt texterna var för sig för att sedan jämföra resultatet. Trots dessa åtgärder kan dock misstag vid översättningarna ha förekommit vilket riskerar att försämra studies trovärdighet något.

En annan avgränsning som gjordes var att endast artiklar som var peer-reviewed skulle inkluderas i resultatet. Detta garanterades genom sökningen i Cinahl där en

(24)

funktion finns för att filtrera bort artiklar från sökresultatet som inte är peer- reviewed. I PubMed saknas en sådan funktion. För att avgöra hurvida en artikel framtagen från PubMed är peer-reviewed kan tidskriften den publicerats i

kontrolleras mot Ulrichsweb. Ulrichsweb är en databas innehållande information om vetenskaplig tidskrift. Vid sökningar på Ulrichsweb framgår det om en tidskrift gör bruk av peer-review systemet. Detsamma gäller för artiklar framtagna via manuell sökning. Den sista avgränsningen som gjordes var att artiklarna skulle vara

publicerade under de senaste tjugo åren. Att bara artiklar med peer reviewed-status inkluderades i sökresultatet stärker trovärdigheten för studien till vilken dessa artiklar utgör grund. Att tidigare forskning med huvudsakligen kvalitativ ansats ligger till grund för denna studies resultat stärker trovärdigheten i resultatet då de fokuserar på patientens upplevelser.

Trovärdigheten och överförbarheten kan ha påverkats av det faktum att majoriteten av artiklarna som ingår i studiens resultat är skrivna i Sverige och författade av samma forskare. Att forskningen utförts av ett begränsat antal forskare kan utgöra en brist i trovärdighet då denna studies resultat riskerar att präglas av dessa

forskares partiskhet. Den stora mängden svenska artiklar i denna studies resultat kan minska resultatets trovärdighet då ett globalt perspektiv av MRSA-bärares

upplevelser av bemötande inom vården inte går att utläsa. Men det kan även ses som en styrka då det ger en mer detaljerad bild av situationen i Sverige. Som blivande sjuksköterskor är det mycket sannolikt att vi kommer att arbeta inom svensk sjukvård och därmed har nytta av ett fördjupat svenskt perspektiv. Dock så är resultatet bestående av äldre forskning där studierna haft ett begränsat underlag och därför kan det finnas en viss diskrepans gentemot hur den kliniska verkligheten förhåller sig i dagsläget.

9.1.3 Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitégranskades enligt SBU (2017) granskningsmall som nämndes i Kristensson (2014). Den hade en tydlig struktur och var lätt att följa men lämnade dock ett stort tolkningsutrymme vid sammanvägning av kvalitetsgranskningens resultat. Det fanns inte någon uttalad gräns för vad som ansågs avgöra huruvida en

(25)

artikel hade obetydliga eller mindre, måttliga eller stora brister. Vi tvingades själva göra en tolkning av var gränserna gick samt hur det skulle tolkas. Vi beslutade oss för att basera bedömningen på hur många procent av granskningsmallens delar som den granskade artikeln levde upp till för att sedan sätta gränser för vilken

kvalitetsgrad artiklarna fick. Detta kan ha betydelse för studiens trovärdighet då vi på grund av oerfarenhet kan ha inkluderat artiklar i studien av undermålig kvalitet alternativt exkluderat artiklar ur studien trots en god vetenskaplig kvalitet. En kvalitetsgranskning från en annan granskningsmall med snävare

tolkningsutrymmen, skulle eventuellt ha genererat en säkrare bedömning av artiklarnas kvalitet men gjordes inte på grund av tidsbrist och okunskap om bättre granskningsmallar.

9.1.4 Analys

Vid analysen gjorde vi bruk av Kristenssons (2014) analysmetod och

forskningstriangulering där vi läste artiklarna i fulltext var för sig för att skapa en grundläggande förståelse för deras innehåll. Sedan diskuterade vi vad som

framkommit för att sedan med hjälp av analys av meningsbärande enheter utarbeta de kategorier som ligger till grund för denna studies resultat. I fallet med artikel [8]

som bygger på mixad metodik har analysen utgått från artikelförfattarnas tolkning av de kommentarer som studiedeltagarna lämnat i samband med enkät-frågorna.

Kvantitativa data från artikelns tabeller har inte analyserats i denna litteraturstudie.

Att diskutera våra tolkningar och nå samsyn styrker trovärdigheten i analysen då risken att analysen färgas av en enskild individs förförståelse minskar.

Analysgången, med tillhörande exempel finns tydligt beskriven i studiens metod-del vilket gör den möjligt att reproducera studien. Att processen är tydligt

dokumenterad höjer tillförlitligheten. Alla inkluderade artiklar finns även

presenterade i en artikelmatris så att läsaren kan bedöma deras relevans för studien, se bilaga C.

(26)

9.1.5 Forskningsetiska överväganden

I arbetet med denna litteraturstudie har vi haft ambitionen att agera efter

forskningsetisk sed i största möjliga mån. Det innebär bland annat att samtliga steg i forskningsprocessen har dokumenterats och utförligt beskrivits så att läsaren vid behov skall kunna replikera studien och uppnå samma resultat. För att säkerställa att urvalet till denna studie består av etiskt försvarbar forskning, togs endast artiklar med i resultatet där ett uttryckt etiskt övervägande framgått i texten eller som publicerats i en tidskrift med krav på att forskningen genomgått etisk prövning. Vi har även försökt att inte låta förutfattade meningar, personliga åsikter eller vår förförståelse påverka urvalet av vetenskapliga artiklar, eller färga någon del av arbetet med denna studie. Detta då det vore oetiskt enligt Forsberg och Wengström (2013). Ett steg i detta arbete var den så kallade forskar-trianguleringen som vi gjorde bruk av när vi ansåg att det var möjligt. Kristensson (2014) beskriver att processen hjälper till att undvika att vitala delar av forskningsprocessen färgas av en enskild forskares eventuella partiskhet. Att triangulering utförts stärker därmed resultatets trovärdighet.

9.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med MRSA upplever bemötandet inom hälso- och sjukvård. Resultatet visade att det ibland uppstår brister i

bemötandet med MRSA-bärare. Exempel på dessa brister som framkom i resultatet var en känsla av att vara farlig för andra och att vårdpersonalen är rädda för patienterna. Detta stöds av Andersson et al. (2016) i vars studie sjuksköterskor och undersköterskor beskriver hur de känner sig otrygga och ovilliga med att behandla patienter som bär på MRSA. Denna ovilja gick så långt att vårdpersonal sjukskrev sig hellre än att vårda någon som bar på MRSA. I studien framgick det även att patienterna var medvetna om denna motvilja. Det är därför inte svårt att tänka sig att dessa patienter känner sig smutsiga och att känslor av sårbarhet och utsatthet hos patienten uppstår. Enligt Eriksson (1994) kan dessa känslor i samband med sjukdom ge upplevelser av ett sjukdomslidande. Detta kan orsakas av både patienten själv och av omgivningen. När det orsakas av vårdpersonal anser Eriksson (1994) att orsaker till detta kan vara att vårdpersonal haft en nonchalant attityd, inte värnat om

(27)

patientens autonomi eller misstrott dem. Detta anser vi är ett oprofessionellt agerande hos vårdpersonal. Att agera oprofessionellt kan leda till att patienter känner sig kränkta och därmed utsätts för ett vårdlidande där deras värdighet inte bevaras. När en människa drabbas av sjukdom eller annat lidande hotas deras värdighet. Det är då viktigt att möta patienten på ett sådant sätt att dennes värdighet kan bevaras och på så sätt undvika ett vårdlidande (Edlund & Lindwall, 2012).

Resultatet visade att vissa patienter med MRSA som behöver vårdas under isolering upplever att deras relation till andra människor påverkas, såväl vårdpersonal som medpatienter och anhöriga. Därmed blir en vårdrelation svårare att uppnå vilket leder till att patienten upplever känslor av ensamhet. Även en tidigare studie av Madeo (2001) nämner att isolering av patienter med MRSA kan leda till ensamhet.

Att känna sig ensam kan enligt Dahlberg och Segesten (2010) leda till upplevelser av att vara utesluten, utestängd, bortglömd och ej behövd. Att vårdas i isolering kan betraktas som ett nödvändigt lidande om situationen kräver det, men denna känsla av ensamhet och brist på en meningsfull vårdrelation behöver förebyggas för att inte skapa ett onödigt vårdlidande hos en redan sjuk, utsatt och sårbar individ. Som patient vänder man sig till vården då man har ett behov av stöd och hjälp och blottar därmed sig själv. Det är därför viktigt att visa förståelse och lyhördhet för patientens utsatthet i mötet med patienten med MRSA (Lindahl & Skyman, 2014). Enligt Barratt et al. (2011) kan patientens upplevelser vid isolering förbättras genom ingående information om isolering och att patienten känner att denne får sin vård och uppmärksamhet trots att vården sker under isolering.

Resultatet visade att det är av stor vikt att få rätt information. Bellamy (2008) anser att bemötandet ofta brister när patienter får felaktig, ytlig, otillräcklig och inadekvat information. Att inte få rätt information leder till att patienter blir förvirrade och ovetande om hur de ska förhålla sig till sitt tillstånd. När en människa drabbas av sjukdom eller ohälsa uppstår det hos denne ett behov av att få information kring den förändrade livssituationen. Sjuksköterskan har här en pedagogisk roll att fylla.

Sjuksköterskan behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till sina egna värderingar och föreställningar för att kunna förse patienten med saklig information. Därför är det

(28)

viktigt att sjuksköterskan själv har adekvat kunskap om det aktuella ämnet (Kärner Köhler, 2009). Andersson et al. (2016) beskriver också vikten av att vårdpersonal håller MRSA-bäraren välinformerad om sin situation samt vilka särskilda åtgärder som är nödvändiga för att vården skall fungera. Om patienten är välinformerad upplevs en bättre förståelse mellan vårdare och patient.

Enligt Dahlberg och Segesten (2010) uppstår många gånger ett vårdlidande till följd av bristande kunskap inom vården. När patienten är sårbar och utsatt på grund av sjukdom och samtidigt i behov av vård kan en tydlig information om tillståndet anpassad efter patientens behov och förutsättningar underlätta för patienten. Detta är generellt för alla patienter oavsett diagnos och är något alla sjuksköterskor bör förhålla sig till i sin yrkesutövning. Vi anser att MRSA-bärare kan uppleva det svårt att ta till sig och förstå information om den inte levereras på rätt sätt. Om

informationen är otydlig eller ibland även felaktig kan det leda till att patienten får en missvisande bild av sitt tillstånd. Patientundervisningen kan därför behöva justeras och patient-anpassas för att MRSA-bärare ska få rätt information som de kan ta till sig, levererad av kunnig personal som inte låter sig påverkas av värderingar eller förutfattade meningar.

Resultatet visade även på vikten av att vårdpersonal besitter adekvat kunskap om MRSA. Detta då okunskap påverkar vården som ges till patienterna (Andersson, et al. 2016). Att som patient var i ett utsatt läge och möta okunnig och osäker

vårdpersonal kan rimligen få vådliga effekter på patients värdighet samt förtroendet för vården. Om vårdpersonal hade adekvat kunskap skulle sannolikt problem i bemötandet av MRSA-bärare såsom osäkerhet och rädsla för patienten kunna undvikas. Eriksson (1994) beskriver att otillräcklig kunskap är en form av

omedveten utebliven vård där patientens behov inte tillgodoses och är därmed grund för vårdlidande. En adekvat kunskap hos vårdpersonal kan reducera stress, ångest samt hjälper patienterna att hantera isoleringen (Madeo, 2001). Det ger även mer självsäkerhet i den vårdande rollen (Andersson, et al. 2016). En bättre kunskap hos vårdgivare hade troligtvis även haft effekter utöver ett bättre bemötande gentemot

(29)

MRSA-bärare såsom minskad smittspridning i sjukvårdsmiljö samt en minskad klimatpåverkan och ekonomiska besparingar då skyddsmaterial inte använts i onödan.

10 Slutsats

Att vara bärare av MRSA kan påverka bemötandet i vården på många sätt utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonal som visar rädsla och osäkerhet och går in till patienten med full skyddsutrustning leder till att det uppstår en känsla av att vara pestsmittad. Att bli bemött av vårdpersonal med okunskap och bristfällig

information leder till många obesvarade frågor hos patienterna och lämnar dem ovetande om hur de ska hantera sin situation. Det vårdpersonal kan lära sig av resultatet är hur denna patientgrupp upplever bemötandet i vården så att vi som arbetar inom vården kan dra nytta av denna kunskap och förståelse för att förbättra bemötandet. Genom en ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskor undvika beteenden som leder till ett vårdlidande för patienten. Det gäller främst att vara professionell i sitt yrkesutövande genom att bemöta dessa patienter på ett sätt som bekräftar dem som individer och värnar om deras värdighet. Det är även avgörande att de får rätt och tillräcklig information som ger dem förståelse för sin vård och låter dem bli delaktiga. Att säkerställa att de alltid blir sedda och hörda kan undvika att vård under isolering upplevs ensamt.

Denna studies resultat bygger till största delen på svensk forskning. Detta kan vara kopplat till det rådande paradigmet inom svensk vårdvetenskap som fokuserar på personcentrerad vård. Därmed har denna studie en begränsad relevans för hur MRSA-bärare i andra länder upplever sig bli bemötta från sjukvården i sina

respektive länder. Vi anser därför att det behövs vidare forskning inom detta område ur ett globalt perspektiv för att nå en fördjupad förståelse för denna patientgrupp. Vi hoppas att denna studie kan bidra med kunskap och insikt kring MRSA-bärandeskap samt leda till en förändring av hur vårdpersonal bemöter MRSA-bärare såväl som bärare av andra typer av smittor. Under rådande Covid-19 pandemi känns behovet av denna typ av kunskap extra aktuell.

(30)
(31)

Referenser

Artiklar som markerats med en * är inkluderade i denna studies resultat.

Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum, B. (2016).

Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus. International Nursing Review, 68(2), 233-241. doi:

10.1111/inr.12245

*Andersson, H., Lindholm, C.m & Fossum, B. (2011). MRSA-global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47-53. doi: 10.1111/j.1466-7657.2010.00833

Andersson, J. (2018). MRSA – motståndskraftiga gula stafylokocker. I Vårdguiden.

Hämtad 2020-04-06 från https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar-- besvar/hud-har-och-naglar/infektioner-pa-huden/mrsa--motstandskraftiga- gula-stafylokocker/

*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: Patients’

perceptions of source isolation for Methicillin-resistant ’Staphylococcus aureus’ (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 59-59.

https://research-repository.griffith.edu.au/handle/10072/35631

Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2011). Patient experience of source isolation:

Lessons for clinical practice. Contemporary Nurse, 39 (2), 180-193. doi:

10.5172/conu.2011.180

Bellamy, E. (2008). An evaluation of patient satisfaction regarding the care and information provided of infection control nurses relating to MRSA. British Journal of Infection Control, 9(3), 6. doi: 10.1177/1469044607088373 Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer.

I A. Leksell. J., & Lepp. M (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.111-134). Stockholm: Liber.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). HÄLSA & VÅRDANDE I TEORI OCH PRAXIS. Stockholm: Natur & Kultur.

(32)

Edlund, M., & Lindwall, L. (2012). Värdighet. I A. Wiklud Gustin. L., & Bergbom.

I (Red.), Vårdvetenskpliga Begrepp i teori och praktik (s.201-210). Lund:

Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Hämtad 2020-03-02 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) 2018. Hämtad 2020-03-26 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula- stafylokocker-mrsa/kommentarer-och-specialstatistik/2018/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm:

Natur & kultur.Fossum, B. (2013) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:1. uppl.) (s.

141–152). Lund: Studentlitteratur

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad 2020-04-14 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 Internetmedicin. (2020). MRSA, behandling. Hämtad 2020-04-16 från

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2901

Internetmedicin. (2020). MRSA och VRE. Hämtad 2020-04-01 från

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2035&fbclid=IwAR1qIz3- trKVIPDmz28juipepsg8elUIWLsW33izC6WDZDrwKJSxGlUTrK4 Kramer, A., Wagenvoort, H., Åhrén, C., Daniels-Haardt, I., Hartemann, P.,

Kobayashi, H., Kurcz, A., Picazo, J., Privitera, G., Assadian, O. (2010).

Epidemiology if MRSA and current strategies in Europé and Japan. GMS Krankenhaushygiene interdisziplinär, 5(1), 1-10. doi: 10.3205/dgkh000144.

(33)

Kristenssson, J. (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kärner Köhler, A. (2009). Lärande i ett omvårdnadsperspektiv. I F. Friberg, & J.

Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och

förhållningssätt (upplaga 2:4 s. 569-592). Lund: Studentlitteratur.

Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning- av-forskning-som_sfs-2003-460

Lepp, M., & Leksell, J. (2017). Vårdpedagogik. Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (s.25, 58-68)

Lindahl, B., & Skyman, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A.

Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red.). Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa (s.127-145). Stockholm: Studentlitteratur.

*Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from methicillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and

understandning of colonisation. J Hosp Infect, 73(3), 271-7. doi:

10.1016/j.jhin.2009.07.002

*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healtcare personnel’s experiences of patient-professional interactions in and responibilities for infection prevention in Sweden. J Infect Public Health, 7(5), 427-35. doi: 10.1016/j.jiph.2014.02.004

Madeo, M. (2001). Understanding the MRSA experience. Nursing Times, 97(30), 36-7. Hämtad 2020-04-18 från https://www.nursingtimes.net/clinical- archive/understanding-the-mrsa-experience-26-07-2001/

Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.

*Newton, J. T., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. J Hosp Infect, 48(4), 275- 80. doi: 10.1053/jhin.2001.1019

(34)

Noble, D.B. (2010). Patient education on MRSA prevention and management: the nurse’s vital role. MEDSURG nursing, 18(6):375-378. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/?authtype=cookie,ip,uid

Santamäki Fischer, R. & Dahlqvist, V. (2009). Tröst och trygghet. I F. Friberg, & J.

Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och

förhållningssätt (upplaga 2:4 s. 297-321). Lund: Studentlitteratur.

Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Mi Oh, K., DeVoe, M. V., & Jacobsen, K. H.

(2014). Preventing transmissin of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405-11. doi:10.1016/j.ajic.2013.10.008.

*Skyman, E., Bergbom, I., Lindahl, B., Larsson, L., Lindqvist, A., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2014). Notification card to alert for methicillin- resistant Staphylococcus aureus is stigmatizing from the patient’s point of view. Scandinavian Journal of Infectious diseases, 46(6), 440-6. doi:

10.3109/00365548.2014.896029

*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked – patients’ experiences of being infected with community- acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scand J Caring Sci, 30(4), 813-820. doi: 10.1111/scs.12309

*Skyman, E., Sjöström Thunberg, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated.

Scand J Caring Sci, 24(1), 101-7. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692

Smittskyddsläkarföreningen. (2013). Meticiliinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), läkarinformation. Hämtad 2020-03-02 från

https://slf.se/smittskyddslakarforeningen/app/uploads/2018/05/44-mrsa- laxxkarinfo-130613.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 2020-04-27 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_okt ober_2016.pdf

(35)

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-03-26 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for- webb.pdf

Ternestedt, B M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektivet – identitetens upplevelser. I A. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt. (s.33-60)

Trell, K., & Gustafsson, E. (2018). Multiresistenta bakterier – översikt. I Vårdhandboken. Hämtad 2020-03-26 från

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och- smittspridning/infektioner-och-smittspridning/multiresistenta- bakterier/oversikt/

World Health Organization. (2014). Antimicrobial resistance: global report on surveillance 2014. Hämtad från

https://www.who.int/drugresistance/documents/surveillancereport/en/

World Medical Association. (2020). WMA DECLARATION OF HELSINKI- ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS. Hämtad 2020-03-11 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Yoo, Y. J., Kwak, E. J., Jeong, K. M., Baek, S. H., & Baek, Y. S. (2018).

Knowledge, attitudes and practices regarding methicillin-resistant

Staphylococcus aureus (MRSA) infection control and nasal MRSA carriage rate among dental health-care professionals. International dental journal, 68(5), 359-366. doi:10.1111/idj

.12388

(36)

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:1. uppl.) (s. 59-82).

Lund: Studentlitteratur.

(37)

Bilagor

Bilaga A Sökmatris

Databasens namn: Cinahl

Datum för sökningen: 2020-04-02

Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits)

Antal träffar

Lästa

abstract Lästa i fulltext Granskade artiklar

Utvalda artiklar

1. (MH "Methicillin-Resistant

Staphylococcus Aureus") 6,207

2. MRSA (fritext) 6,837

3. Methicillin-resistant

Staphylococcus aureus (fritext) 9,510

4. S1 OR S2 OR S3 11,387

5. (MH ”Life experiences+”) 43,556

(38)

6. Experience* (fritext) 463,757

7.

Experience* OR perception*

OR attitude* OR view* OR feeling* (fritext)

929,065

8. S5 OR S6 OR S7 929,065

9. (MH ”patient+”) 292,602

10. Patient* (fritext) 2,134,563

11. S9 OR S10 2,178,064

12. S4 AND S8 AND S11 404

13. S4 AND S8 AND S11

Published date 20000101- 20201231;

Peer reviewed

278 36 11 7 6

(39)

Bilaga B Sökmatris

Databasens namn: PubMed Datum för sökningen: 2020-04-02

Sökning Sökord &

kombinationer

Begränsningar (limits)

Antal träffar Lästa i abstracts

Lästa i fulltext

Granskade artiklar

Utvalda artiklar

1. ”Methicillin-

Resistant Staphylococcus aureus” [Mesh]

14121

2. Methicillin-

Resistant Staphylococcus aureus (fritext)

32,452

References

Related documents

Det kan vara så att beroende på vilket habitus klienterna har när det kommer till en studie- och yrkesvägledare, har betydelse för hur bra eller mindre

Burnett, Lee, Rushmer, Ellis, Noble och Daveys (2009) framhåller i sin studie att patienter som blivit vårdade på sjukhus upplevt att de inte har erhållit någon eller för

For the static axisymmetric case this is simpler, and we also give explicit solutions in terms of A-hypergeometric series for the case with finite number of non- zero

The saliency map is an image, describing the most salient parts in the input image, with the pixel values as a direct rating of how salient a location is.. The Winner-Takes-All

För att kunna möta dessa patienter tror författarna att det krävs en ökad kunskap hos vårdpersonal, men också en ökad förståelse för patienters individuella behov?.

Comparing the actual yields to theoretical yields, maximum relative yields of hydrogen production obtained during the three phases were 37.3% and 32.3% from apple (single

All of the case companies have built and are still building brands that rely heavily on human values of the entrepreneurs and the most important tool in the brand building process

[r]