Ӏr det inte normalt att vara
tonåring när man ska vara det, eller?”
En intermedial studie, med utgångspunkt i intersektionella perspektiv, av romanen och filmen I taket lyser stjärnorna.
Rosanna Sahlin
Institutionen för kultur och estetik Examensarbete 15 hp
Litteraturvetenskap Kurs: LVÄA40 Termin: VT 20
Handledare: Caroline Haux
English title: “Isn’t it normal to be a teenager when you’re supposed to be that, or what?” An Intermedial Study, with an Intersectional Perspective, of the Novel “In the Ceiling the Stars are shining” and the Film “Glowing Stars”.
2
Ӏr det inte normalt att vara
tonåring när man ska vara det, eller?”
En intermedial studie, med utgångspunkt i intersektionella perspektiv, av romanen och filmen I taket lyser stjärnorna.
Rosanna Sahlin
Sammanfattning
Denna uppsats undersöker hur en roman transformerats till film utifrån ett intersektionellt perspektiv. Detta har gjorts med avstamp i frågeställningar rörande hur kön och ålder framställs i romanen samt hur adaptionen påverkat framställningen av dessa kategorier, utifrån porträtterandet av karaktärerna och deras utveckling i filmmediet. Undersökningen har genomförts med intermedial och intersektionell analys som metod. Studiens resultat visar hur ålder och kön samspelar i framställningen av normer som präglar romanens karaktärer samt hur generationer och vägledande förebilder även framkommer som betydelsefulla för karaktärerna i deras utveckling. Resultaten visar även att normerna är liktydiga i roman och film men att transformeringen och adaptionen kan ha påverkat hur vissa skillnader framställs i karaktärernas beteenden och i uppfattningen av deras ageranden.
Nyckelord
könsnormer, åldersnormer, intersektionalitet, intermedialitet, transformering, adaption
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1. Syfte och frågeställningar ... 5
1.2. Teoretiska utgångspunkter och metod ... 5
1.2.1. Intersektionalitetsteorin ... 5
1.2.2. Intermedialitet, transformering och adaption ... 7
1.2.3 Metod ... 9
1.3. Tidigare forskning ... 9
1.3.1. Kön, ålder och intersektionalitet i ungdomslitteratur ... 9
1.3.2. Intermediala förhållanden mellan roman och film ...11
1.4. Material ...13
1.4.1. Motivering till val av roman och film ...13
1.4.2. Presentation av roman ...14
2. Resultat och analys ... 15
2.1. Intersektionalitet och normer i romanen ...15
2.1.1. Köns- och åldersnormer utifrån två motsatskaraktärer ...15
2.1.2. Maktsymmetrier utifrån köns- och åldersnormer ...17
2.1.3. Generationer och vägledande förebilder för karaktärerna ...19
2.2. Likheter och skillnader mellan roman och film ...21
2.2.1. Köns- och åldersnormer i filmen ...21
2.2.2. Framställning av karaktärer och deras utveckling ...22
2.2.3. Generationer och vägledande förebilder ...26
3. Avslutning ... 29
4. Litteraturförteckning ... 32
4
1. Inledning
Att litteratur framställs i andra format än i bokformat är idag vanligt förekommande. När en roman har fått ett stort genombrott är det inte ovanligt att denna transformeras till film. Några exempel på detta är Sagan om ringen-trilogin, böckerna om Harry Potter samt Hungerspelen- serien. Det är dock inte alltid man som mottagare av en film känner sig tillfreds med det nya formatet om man sedan tidigare bekantat sig med originalmediet. Det finns risk för att man uppfattar filmatiseringen som sämre än boken och att man därmed blir missnöjd med den nya versionen av berättelsen. Man kan ha uppfattat karaktärer och miljöer annorlunda, händelser, platser och karaktärer kan ha utelämnats i filmen och scener som inte finns i romanen kan ha lagts till i filmen, vilket kan påverka upplevelsen av det nya mediet.
I och med att böcker gång på gång tolkas och transformeras till film är det av intresse att undersöka hur ett verk kan påverkas av transformeringen och adaptionen – alltså den bearbetningsprocess som sker när ett medium transformeras till ett annat.1 Det är även intressant i ett undervisningssyfte eftersom jämförelser av bok och film är vanligt
förekommande i undervisningen. I läroplanen, för gymnasiet i ämnet svenska, tydliggörs dessutom att elever ska ta del av olika medier som skönlitteratur och film.2
Med detta som bakgrund kommer därmed följande studie att fokusera på hur ett verk påverkas av presentationen genom olika medier, med utgångspunkt i köns- och åldersnormer.
Detta genom en jämförande undersökning av Johanna Thydells roman I taket lyser stjärnorna3 och filmen I taket lyser stjärnorna4, regisserad av Lisa Siwe.
1 Jacob Greve, ”Remediering”, Litteratur. Introduktion till teori och analys, red. Lasse Horne Kjældgaard et al. (Lund, 2019), s. 356.
2 Lgy 11, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%
3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (hämtad:
2020-03-25).
3 Johanna Thydell, I taket lyser stjärnorna (Stockholm: Alfabeta Bokförlag, 2003).
4 Lisa Siwe, I taket lyser stjärnorna[DVD] (Filmlance International, 2009).
5
1.1. Syfte och frågeställningar
Denna uppsats undersöker dels intersektionalitet utifrån köns- och åldersnormer i romanen I taket lyser stjärnorna, dels hur transformeringen och adaptionen till filmen fungerat utifrån dessa kategorier. Syftet är således att studera likheter och skillnader mellan romanen och filmen utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Studien utgår därmed från nedanstående frågeställningar:
1. Hur samverkar kön och ålder intersektionellt i romanen I taket lyser stjärnorna?
2. Vilka likheter och skillnader uppstår, utifrån kön och ålder, mellan romanen och filmen I taket lyser stjärnorna?
3. Hur påverkar transformeringen och adaptionen, med avseende på dessa kategorier, porträtterandet av karaktärerna och identitetsutvecklingen?
1.2. Teoretiska utgångspunkter och metod
1.2.1. Intersektionalitetsteorin
För att undersöka hur karaktärerna i romanen och filmen skildras, utifrån köns- och åldersnormer, stödjer jag min studie på intersektionalitetsteorin. Göran Ahrne förklarar, i kapitlet ”Intersektionalitet” i Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, att intersektionalitetsteorin möjliggör analyserandet av maktrelationer mellan sociala
skiktningar i samhället.5Begreppet beskrivs även av Nina Lykke i artikeln ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”,
i
Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.03.,där hon understryker begreppets härstamning frånengelskans verb ”to intersect”, vilket betyder ”att genomskära” eller ”att korsa”.6 Begreppet används således för att analysera maktsymmetrier utifrån olika kategoriseringar och dimensioner, exempelvis kön, ålder och klass, som i sin tur överlappar varandra och skapar sociala skillnader och maktskillnader mellan människor.7 Ahrne poängterar också att en människa placeras in i positioner i det sociala landskap denne5 Göran Ahrne, ”Intersektionalitet”, Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, 2:a uppl., red. Christofer Edling & Fredrik Liljeros (Stockholm, 2019), s. 179f.
6 Nina Lykke, ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” (Linköping, 2003), publicerad i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.03. (Göteborg, 2003), s. 48.
7 Ibid.
6
befinner sig i och därmed även blir tilldelad vissa egenskaper och möjligheter beroende på dess position.8
Vidare pläderar Lykke för att intersektionalitetsbegreppet kan vara användbart inom forskning kring feminism och genus.9 Hon förklarar hur intersektionalitetsteorin öppnar upp för tanken om att samhälleliga kategorier inte är något statiskt utan något vi gör, exempelvis gör vi kön och genus genom våra handlingar.10 Perspektivet på att vi gör kön diskuteras även av Marie Evertsson, i kapitlet ”Kön”, i Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, där hon beskriver att det finns två olika typer av kön: det biologiska könet och det sociala könet.11 Det biologiska könet skiljer på kvinnor och män men det sociala könet är inte lika tydligt skiljande eftersom det är socialt konstruerat.12 Vi beter oss efter vad vi antar förväntas av oss utifrån vårt kön och vi reagerar på andra utifrån de sociala könen – vi följer alltså könsnormerna.13 Evertsson beskriver att vi från barnsben socialiseras in i normer för kön som för med sig olika bestämmelser och riktlinjer kring hur man bör vara som kvinna respektive man.14 Normerna genomsyrar samhället och trots att man inte vill följa normerna positioneras man in i dem i sociala situationer i vardagen.15 Normer skapar således hierarkier mellan kön men också mellan de som kategoriseras in i ett kön.
Även ålder är en kategori som får betydelse intersektionellt då åldern är bidragande till att vi människor kategoriseras. Magnus Karlsson beskriver, i kapitlet ”Ålder” i Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, att ålder kan ses som sociala grupper eller som faser i livet.16 Ålder som sociala grupper skapar olika livsvillkor, gällande aktiviteter, kläder, egenskaper och normer inom en viss ålderskategori, medan ålder som fas snarare ställer ålder i relation till erfarenheter och utveckling.17 Karlsson beskriver dessutom att ålder dels kan betraktas biologiskt, dels som ett socialt fenomen.18 Ålder som ett socialt fenomen kan
8 Ahrne, s. 179f.
9 Lykke, s. 52.
10 Ibid.
11 Marie Evertsson, ”Kön”, Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, 2:a uppl., red.
Christofer Edling & Fredrik Liljeros (Stockholm, 2019), s. 51.
12 Ibid.
13 Ibid.
14 Evertsson, s. 54.
15 Evertsson, s. 55.
16 Magnus Karlsson, ”Ålder”, Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning, 2:a uppl., red. Christofer Edling & Fredrik Liljeros (Stockholm, 2019), s. 122.
17 Ibid.
18 Karlsson, s. 127.
7
synliggöras utifrån hur sociala normer påverkar relationer mellan människor, till exempel genom generationer, vilket i sin tur skapar makthierarkier där äldre ofta har makt över yngre.19
Utifrån generationer kan även olika typer av generationskulturer studeras: post-figurativ, co- figurativ och pre-figurativ kultur.20 Med den förstnämnda, post-figurativ kultur, menas att ett samhälle styrs av den äldsta generationen. Detta sker främst i samhällen där utvecklingen inte går fort fram i och med att de äldre anses besitta kunskaper och erfarenheter som bör föras vidare till kommande generationer.21 Co-figurativ generationskultur syftar mer till ett lärande mellan generationskamrater där ingen integrering görs mellan generationer utan en generation står för ett visst sätt att leva i ett samhälle.22 Det sistnämnda begreppet, pre-figurativ kultur, syftar på att generationer lär sig samhället med tiden, utan kunskapsintag från tidigare generationer, och samhället utvecklas snabbt där det gamla förkastas.23 Dessa definitioner av generationskulturer är inte statiska utan perspektiven kan kombineras och överlappas i studerandet av generationer utifrån olika kontexter och individer.
Denna uppsats tar alltså stöd i intersektionalitetsteorin genom undersökandet av hur kön och ålder skildras i det aktuella verket, med utgångspunkt i köns- och åldersnormer, och hur den intersektionella överlappningen av dessa kategorier spelar in i karaktärernas makt och status.
1.2.2. Intermedialitet, transformering och adaption
När olika medie- och konstformer överlappar varandra och träder över de gränser som skiljer dem åt kan man tala om intermedialitet. Hans Lund förklarar, i boken Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, att begreppet intermedialitet ingår i en av fyra inriktningar i
studerandet av relationer mellan olika medier och konstarter.24 Fältet av intermediala
förhållanden och relationer kan i sin tur delas in i tre områden: kombination, integration och transformation.25 I den förstnämnda kategorin inkluderas medier som kombineras med varandra, exempelvis tecknade serier. Med integration menas att medier integreras med varandra och att de inte kan separeras på grund av att medierna tillsammans skapar en enhet,
19 Ibid.
20 Karlsson, s. 139. Karlsson refererar här till Margaret Mead (1970).
21 Karlsson, s. 139.
22 Ibid.
23 Karlsson, s. 139f.
24 Hans Lund, Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (Lund, 2002), s. 15ff.
25 Lund, s. 20f.
8
exempelvis kalligrafi. I den sistnämnda kategorin, transformation, inkluderas förhållanden mellan olika medier, exempelvis mellan ord och musik, teater och text samt roman och film.26 Studerandet av det intermediala förhållandet mellan roman och film, likt studeras i denna uppsats, ingår således i underkategorin för transformation.
Bearbetningen av transformeringsprocessen kallas adaption och innebär att det sker vissa överföringar från ett medium till ett annat, likt Jacob Greve förklarar i kapitlet ”Remediering”
i Litteratur. Introduktion till teori och analys. 27 Vid överföringar mellan roman och film krävs bearbetning och tolkning av karaktärer och miljöer samt av sekvenser som spelar roll i handlingen.28 De adaptiva val som görs i transformeringsprocessen kan dock skapa
komplikationer i och med att ett verk har olika läsare som tolkar karaktärer, miljöer och handlingar på olika sätt. George Bluestone poängterar, i boken Novels into Film, att roman och film är två skilda genrer i sig som fungerar på olika sätt och därmed ges olika möjlighet att förmedla en berättelse.29 Eftersom romanen är ett lingvistiskt medium och filmen är ett visuellt, finns det faktorer som skiljer mellan de olika framställningarna av ett verk.30
Bluestone påpekar exempelvis att dialoger skiljer mellan de olika medierna då en replik i en roman står tryckt på papper, självständig och naken, medan den i en film kombineras i relation till det visuella och auditiva runtomkring.31 Bluestone lyfter även att en filmpublik kan uppfatta att vissa element saknas från romanen genom att det skriftspråkliga förmedlandet försvinner i film. Detta gör att karaktärers inre tankar, drömmar och minnen försvinner.32 När en berättelse transformeras från en roman till film, och därmed presenteras visuellt istället för lingvistiskt, kan alltså uppfattningen av berättelsen påverkas.33
Vid en filmproduktion finns det även praktiska faktorer att ta hänsyn till, vilket Erik Hedling påpekar i kapitlet ”Roman blir film”, i Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel.34
26 Ibid.
27 Jacob Greve, ”Remediering”, Litteratur. Introduktion till teori och analys, red. Lasse Horne Kjældgaard et al. (Lund, 2019), s. 356. Här nämner Greve att adaption även rör överföringar och anpassningar gällande kulturella och historiska aspekter. Detta tas inte i beaktning här då romanen och filmen i denna uppsats är samtida.
28 Ibid.
29 George Bluestone, Novels into Film (Baltimore, Md., 2003).
30 Bluestone, s. vif.
31 Bluestone, s. 58.
32 Bluestone, s. vif
33 Ibid.
34 Erik Hedling, ”Roman blir film”, Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, red. Hans Lund (Lund, 2002), s. 230.
9
Hedling förklarar exempelvis att filmer är dyra att producera vilket påverkar val kring vad som ska adapteras och hur det ska adapteras, samtidigt som filmen ska vara trogen original- mediet.35 Tid och längd spelar dessutom in då en roman kan vara kort eller lång medan en film vanligtvis bör vara cirka två timmar lång, vilket betyder att tidsaspekten även kan påverka adaptionen.36 Det är möjligt att producera en film med närhet till en roman men de praktiska aspekterna spelar således roll i bearbetningen och i beslut kring vilka scener som ska behållas och vilka karaktärer och miljöer som ska adapteras.
Dessa infallsvinklar är relevanta i min studie eftersom jag studerar det intermediala förhållandet av transformeringen mellan roman och film samt adaptionen mellan medierna.
1.2.3 Metod
Studien är en intermedial analys i samband med en kvalitativ textanalys, med inriktning mot det intersektionella förhållandet mellan kön och ålder. Undersökningen görs med avgränsning och fokus på de två huvudkaraktärerna Jenna och Ullis. Detta för att dessa karaktärer kan tydliggöra köns- och åldersnormerna i verket.
1.3. Tidigare forskning
1.3.1. Kön, ålder och intersektionalitet i ungdomslitteratur Romanen som studeras i denna uppsats har tidigare undersökts inom det internationella forskningsområdet, genom Maria Nikolajevas undersökning i boken Power, voice and subjectivity in literature for young readers.37 Fokus ligger dock inte på ett intersektionellt perspektiv men Nikolajeva lyfter ändå fram viktiga och intressanta aspekter. Hon poängterar exempelvis att särskiljandet mellan pojk- och flickromaner från 1930- och 1940-talet också präglar dagens ungdomslitteratur. Detta exemplifieras med romanen I taket lyser stjärnorna som är skriven av en kvinnlig författare, handlar om flickor, och förväntas läsas av flickor i tonåren.38 Nikolajeva påpekar således hur romanen framställer flickor i tonåren utifrån
35 Ibid.
36 Ibid.
37 Maria Nikolajeva, Power, voice and subjectivity in literature for young readers (New York, 2010).
Tillägg: På grund av rådande omständigheter har boken studerats utifrån www.books.google.se.
38 Nikolajeva, s. 112.
10
klichéer och etablerade föreställningar kring tonårsflickor utan att ifrågasätta eller kritisera dessa föreställningar, vilket kan vara intressanta aspekter för undersökningen i denna uppsats.
Ännu en studie som poängterar hur köns- och åldersnormer sedan länge har skildrats i ungdomslitteratur är Marika Andraes avhandling, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914 – 1944.39 Andrae studerar hur kön och ålder framställs i B Wahlströms ungdomsböcker och hur dessa skildrar idealbilden och positioneringen av flickor och pojkar.40 Studien visar att ålder och generationer har betydelse för relationen mellan barn och vuxna, eftersom barn är underordnade vuxnas auktoritära position.41 Studien tydliggör också hur flickan skildras genom två flicktyper – de återhåll- samma och de trotsiga.42 Flickans positionering i ungdomslitteraturen studeras även av Mia Österlund, i kapitlet ”Visionär flickskildring i den senmoderna ungdomsromanen” i Samtida svensk ungdomslitteratur. Analyser.43 Österlund studerar senmoderna ungdomsromaner och poängterar att flickor i nyare ungdomsromaner täcker en större del av flickspektret. Studien visar även att förminskandet av flickan har omformats genom feminism och flickornas ”tala tillbaka-strategier”, vilket exemplifieras med citat från Johanna Thydells roman Ursäkta att man vill bli lite älskad.44 Flickskildring i ungdomslitteratur studeras dessutom av Maria Nilson, som ytterligare fokuserar på hur karaktärerna gör flickor, i kapitlet ”Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit jr och teen noir” i Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen.45 Nilson lyfter karaktärernas individuella förändring mot flickighet och den normativa femininiteten. Slutligen poängterar Nilson hur normerna inte utmanas utan att karaktärerna istället formas efter den klassiska flickbokens stereotypa genusmatris.46 Dessa studier visar alltså hur köns- och åldersnormer präglar ungdomslitteratur samt hur flickor skildras i ungdomslitteratur, vilket har relevans i min egen studie.
Studier kring normer och flickan i litteraturen aktiverar följaktligen ett intersektionellt perspektiv. Normer och intersektionell överlappning av kategorier i litteratur studeras, likt i
39 Marika Andrae, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914 – 1944 (Uppsala, 2001).
40 Andrae, s. 97.
41 Andrae, s. 63f.
42 Andrae, s. 64.
43 Maria Österlund, ”Visionär flickskildring i den senmoderna ungdomsromanen”, Samtida svensk ungdomslitteratur. Analyser, red. Åsa Warnqvist (Lund, 2017).
44 Österlund, s. 231.
45 Maria Nilson, ”Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit jr och teen noir”, Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, red. Eva Söderberg, Maria Österlund och Bodil Formark (Malmö, 2013).
46 Nilson, s. 206.
11
denna uppsats, exempelvis av Kajsa Widegren i artikeln ”Flickskildring som får Dantes Inferno att verka glättigt. Mottagandet av Mare Kandres Aliide, Aliide”, i Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen.47 Widegren studerar intersektionalitet, utifrån kön och ålder, och
flickans position genom mottagandet av romanen utifrån recensioner. Trots att metoden skiljer från min egen diskuteras intressanta aspekter av relevans. Studien lyfter exempelvis fram diskussioner om flickans utsatthet i en ondskefull värld av sexuell misshandel och hur flickan ingår i underordnade kategorier. Dels som barn, underordnad de vuxna, dels som flicka, med risk att falla offer för sexualisering.48 Widegren trycker således här på hur det intersektionella samspelet placerar flickan i en underordnad och maktlös position.49 Intersektionellt samspel studeras även i Maria Jönsson artikel ”’Det släpar efter i mig’.
Osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap”, i Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet.50 Jönsson påvisar hur Kerstins Thorvalls karaktärer överträder och bryter mot livslinjer, baserade på åldersnormer i relation till sexualitet och genus.51 Jönsson framhäver dessutom karaktärernas känslor kring att vara i fel ålder för vad som förväntas av dem.52 Slutligen poängteras hur Thorvalls författarskap ger en bild av utanförskap om man inte följer de normativa livslinjerna.53 Känslan av att vara fel och inte följa de normativa livslinjerna kan vara aktuella aspekter i studerandet av karaktärerna i denna uppsats.
1.3.2. Intermediala förhållanden mellan roman och film
En artikel som ej är av vetenskaplig art, men som ändå presenteras här då den kan vara ett intressant inslag i denna studie, är Henrik Emilsons artikel ”När en bok blir film – I taket lyser stjärnorna”, publicerad av Svenska filminstutet.54 Där diskuteras filmskapandeprocessen av romanen I taket lyser stjärnorna genom intervjuer med författaren Johanna Thydell,
regissören Lisa Siwe och manusförfattaren Linn Gottfridsson. Siwe och Gottfridsson berättar
47 Kajsa Widegren, ”Flickskildring som får Dantes Inferno att verka glättigt. Mottagandet av Mare Kandres Aliide, Aliide”, Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, red. Eva Söderberg, Maria Österlund och Bodil Formark (Malmö, 2013).
48 Widegren, s. 141ff.
49 Widegren, s. 147.
50 Maria Jönsson, ”’Det släpar efter i mig’. Osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap”, Livslinjer.
Berättelser om ålder, genus och sexualitet, red. Fanny Ambjörnsson och Maria Jönsson (Göteborg, 2010).
51 Jönsson, s. 27.
52 Jönsson, s. 32.
53 Jönsson, s. 43.
54 Henrik Emilson, När en bok blev film (Svenska filminstitutet, 2009).
12
att de lärt känna karaktärerna och adapterat deras sätt att vara och därigenom skapat nya scener som för berättelsen framåt.55 De poängterar även hur inre tankar hos karaktärer inte uttrycks i film som i text, utan att detta istället uttrycks genom visuellt agerande.56 Dessa aspekter kan således vara av intresse för min egen studie.
Intermediala studier kring förhållandet mellan roman och film förekommer emellertid inom det vetenskapliga forskningsfältet. Exempelvis studerar Magnus Öhrn, i ”En intermedial studie av filmreferenser i samtida svensk ungdomslitteratur”, i Samtida svensk ungdoms- litteratur. Analyser, det nära förhållandet mellan medierna, utifrån intermediala referenser som görs i svensk ungdomslitteratur.57 En annan studie inriktad på intermedialitet är Nils Bingefors studie ”Kejsarn av Portugallien – hur en roman blir tre filmer”, i Språket och bilderna, Svensklärarföreningens årsskrift.58 Bingefors studerar transformeringen av Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien till tre olika filmtolkningar. Det intermediala perspektivet har således relevans i denna studie och trots att romanen inte klassas som ungdomslitteratur är romanen en klassiker som används i skolundervisningen. Bingefors påpekar att den tidigaste filmatiseringen (en stumfilm) av Lagerlöfs roman fick kritik utifrån en kulturell aspekt då den svenska landsbygdskulturen krockade med Hollywoodfilmen.59 Filmen visade heller inte vad som hände med en av huvudkaraktärerna, Klara Gulla, under tiden hon var borta, vilket istället visades i den andra filmatiseringen. Där har även
inlednings- och avslutningsscenerna gjorts om, flera scener i romanen har sammanslagits till enskilda scener i filmen och delar av romanen har tagits bort.60 Slutligen presenterar
Bingefors den sista filmatiseringen som på ytan är trogen romanen med inre karaktärsdrag, exempelvis porträtterandet av Kejsaren, skiljer mellan roman och film.61 Bingefors studie visar sammanfattningsvis på hur tre olika tolkningar resulterar i tre olika filmer samt hur förändringar görs, exempelvis på grund av tidsaspekten, när roman transformeras till film.
Det intermediala förhållandet mellan roman och film studeras även inom det internationella forskningsområdet, med fokus på ungdomslitteratur, exempelvis av Cassandra Bausman, i
55 Ibid.
56 Ibid.
57 Magnus Öhrn, ”En intermedial studie av filmreferenser i samtida svensk ungdomslitteratur”, Samtida svensk ungdomslitteratur. Analyser, red. Åsa Warnqvist (Lund, 2017).
58 Nils Bingefors, ”Kejsarn av Portugallien – hur en roman blir tre filmer”, Språket och bilderna, Svensklärarföreningens årsskrift 1993, nr. 212, red. Birgitta Garme (Göteborg, 1993).
59 Bingefors, s. 174.
60 Bingefors, s. 180.
61 Bingefors, s. 185.
13
kapitlet ”’Elder’ and wiser. The filmic Harry Potter and the Rejection of Power” i
Transforming Harry. The Adaptation of Harry Potter in the Transmedia Age.62 Bausman studerar hur den berömda karaktären Harry Potter transformeras och adapteras från roman till film, varpå hon påpekar att filmmediet adapterat romanseriens mening av moral men att huvudkaraktärens val till viss del skiljer mellan romanen och filmen. Bausman poängterar därmed att adaption inte sker utifrån detaljerade delar av berättelsen utan att transformeringen snarare syftar till att adaptera teman och intriger.63 Studerandet av adaption gällande teman och intriger kan således vara av intresse för diskussion i denna uppsats.
1.4. Material
1.4.1. Motivering till val av roman och film
Romanen och filmen är aktuella för sin tid i och med att de är relativt nyutgivna och skildrar hur det är att vara en tonårsflicka i dagens nutida och svenska samhälle. Både romanen och filmen lyfts som förslag att arbeta med i undervisning, och kringmaterial har även framtagits för skolarbete med filmen.64 Berättelsen öppnar upp för diskussion kring stereotyper och samhälleliga normer utifrån kön, ålder och identitet, vilket kan vara bidragande till att romanen anses vara av vikt i undervisningssyfte. I läroplanen för grundskolans årskurs 7 – 9 tydliggörs exempelvis att elever ska få ta del av ”skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider […] som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor”.65 I läroplanen för gymnasieskolan klargörs även att elever ska få insyn ”dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier”.66
62 Cassandra Bausman, ”’Elder’ and wiser. The filmic Harry Potter and the Rejection of Power”,
Transforming Harry. The Adaptation of Harry Potter in the Transmedia Age, ed. John Alberti och Andrew P. Miller (Michigan, 2018). Tillägg: På grund av rådande omständigheter har boken studerats utifrån www.books.google.se.
63 Ibid.
64 Exempelvis ges förslag på romanen och undervisningsmaterial av lärare här:
www.skolbanken.unikum.net samt www.lektion.se. Kringmaterial presenteras exempelvis på Svenska filminstitutets hemsida: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-
film/filmpedagogik/filmhandledningar/i-taket-lyser-stjarnorna/ (hämtade: 2020-03-23).
65 Lgr. 11. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet;jsessionid=DA46E32C2FF0BB2FFBFEBD5284F15095?url=1530314731%2Fcompulsorycw
%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44 715d35a5cdfa219f (hämtad: 2020-03-25).
66 Lgy. 11. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%
14 1.4.2. Presentation av roman
Romanen I taket lyser stjärnorna skildrar den 13-åriga Jennas vardag med vänner, kärlek, skola och livet med en cancersjuk mamma och en frånvarande pappa.67 Jenna har svårt att hantera moderns sjukdom och under en lektion i svenska skriver hon en dikt, som återkommer under berättelsens gång, med de avslutande raderna: ”[…] Om du dör mamma, då tar jag livet av mig.”68
Jenna bor i en lägenhet tillsammans med sin mamma Liv och Jennas mormor och morfar hälsar på, och sover över ibland, för att hjälpa dem i vardagen. Mormodern flyttar sedan in i lägenheten vilket Jenna tycker är irriterande. I samma lägenhetshus som Jenna bor i bor också pojken som Jenna är kär i, Sakke, och flickan som Jenna hatar, Ullis. Ullis är den populära flickan i skolan, har stora bröst, är sminkad och klär sig utmanande. Hon är allt som Jenna inte är. Jennas barndomsvän Susanna avskyr också Ullis men längre in i handlingen avtar Susannas och Jennas vänskap när Jenna förändras och blir vän med Ullis. Ullis visar sig ha det tuffare än vad hon avslöjar utåt och de två flickorna får en nära relation då de båda har sjuka mammor, Ullis alkoholiserade mamma och Jennas cancersjuka mamma, och därtill frånvarande pappor.
Senare dör Jennas mamma och Jenna tacklas med tankar kring döden och hur hon själv nu ska begå självmord, precis som hon skrivit i dikten. Trots att Jenna vet hur svårt livet kommer att vara utan en mamma, förändras hennes tankar kring döden och hon förstår att hon måste fortsätta att leva. Hon förstår även här att hon inte kan vara irriterad på sin mormor utan att hon behöver mormodern i livet. Avslutningsvis skriver Jenna om sin dikt till: ”Om du dör mamma, då tänker jag fortsätta leva. För dig.”69
3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (hämtad:
2020-03-25).
67 Thydell, 2003 och Siwe, 2009.
68 Thydell, s. 3.
69 Thydell, s. 223.
15
2. Resultat och analys
2.1. Intersektionalitet och normer i romanen
2.1.1. Köns- och åldersnormer utifrån två motsatskaraktärer Utifrån karaktärerna Jenna och Ullis får man som läsare en bild av vilka köns- och åldersnormer som styr. Normerna tydliggörs utifrån hur flickorna framställs och ålder tydliggörs i den bemärkelse att pubertet och kroppslig mognad spelar in. Huvudkaraktärerna framställs som två motsatser där Jenna är den lugna, tysta och introverta medan Ullis gärna står i centrum, är livlig och extrovert. Jenna följer inte normerna utseendemässigt men hon bryter inte heller mot dem genom att klä sig i kontrast. Hon har gråblont hår och anses vara tråkigt klädd: ”Jenna Wilsson. […] Den där långa, lite gråblonda. Ser rätt vanlig ut. Brukar ha typ lite för korta jeans och någon trist skjorta.”70 Hon sminkar sig inte heller och är sent utvecklad kroppsligt, utan mens och sent utvecklade bröst, vilket tydliggörs när Jenna står i duschen efter en idrottslektion och hon känner skam över att behöva visa sig naken:
Att tvingas ta av sig, att tvingas visa upp sig, att inte ha någonting att visa upp.
Jennas bröst ser ut som två skrumpna vindruvor och fyller inte ens upp en A-kupa. Något hår mellan benen har hon knappt heller.71
Samtidigt pratar Ullis om sina egna bröst och ifrågasätter när de ska sluta växa och hon framställs som oblyg när hon går omkring i omklädningsrummet. Ullis beskrivs även som populär, vilket visar på att hon följer normerna, med sina utmanande kläder, kraftiga sminkning och blonderade hår:
Alla killar älskar Ullis.
Ullis-Knullis!
Ja, alla verkar liksom hypnotiseras av hennes fuskblonda hår, långlånga ögonfransar och bleka puderansikte. De älskar att hon alltid har glittriga naglar, alltid duschar sig i för mycket parfym, alltid har tajta tröjor som smiter åt.72
Genom Jenna och Ullis tydliggörs köns- och åldersnormer för flickor i högstadiet. För att vara populär ska man som flicka använda smink, ha en välutvecklad kropp och bära utmanande kläder. Man ska inte heller vara aktiv i skolan och man ska röka och dricka alkohol.
Normerna tydliggörs även genom en lista kring vad som krävs för att vara populär på skolan:
70 Thydell, s. 38.
71 Thydell, s. 27.
72 Thydell, s. 9.
16
PÅ HERRELUNDA HÖGSTADIUM är det fyra lagar som gäller för att man ska vara någon.
1. Du skall dricka öl på helgerna (alternativt cider).
2. Du skall ha stora bröst (om du är tjej).
3. Du skall inte plugga.
4. Du skall röka minst varannan rast.73
Trots att de två huvudkaraktärerna i romanen är lika gamla och av samma kön framställs de alltså som motsatser till varandra. Könsnormerna som styr här kräver att man som flicka har mognat i sin pubertet varpå åldersnormerna även tas i akt då åldern spelar in i mognads- utvecklingen.
Det finns en underliggande önskan hos Jenna om att utvecklas till att bli mer kvinnlig och till att bli mer som de populära tonåringarna på skolan. Trots att Jenna gör narr av Ullis, framträder även en dold avundsjuka hos Jenna, då hon egentligen vill vara mer som Ullis.
Exempelvis vill hon gå på discot som skolan anordnar, efter att Sakke, pojken som Jenna är kär i, frågat om hon ska gå. Hon får sedan övertala Susanna om att följa med och menar på att det är coolt att gå dit:
’Klart jag inte ska hångla med Sakke […]. Det är ju inte därför vi går dit. […] Det kan ju bli kul, också. Eller hur?’
’Jag vet inte’, säger Susanna. ’Jag hade tänkt vara i stallet.’
’Det kan du ju vara närsomhelst! Kom igen nu, Susanna, var lite cool.’74
Karaktären Susanna fungerar följaktligen som Jennas ifrågasättare av den nyfikenhet som Jenna har kring tonårslivet. Jenna slutar även med ridningen och försöker tydliggöra det när Sakke är runt henne, eftersom det inte anses ”coolt” att rida.75 Hon låtsas även som att hon inte vet vilken lektion de har när Ullis frågar ”för det är inte coolt att veta vad man har för lektion, ha koll på schemat, ha kontroll över sina böcker”.76
Könsnormerna tydliggörs alltså utifrån hur tonårsflickor ska bete sig och se ut, samtidigt som åldersnormerna tydliggörs utifrån både mental och kroppslig mognadsutveckling.
Romanen deltar således i förmedlandet av köns- och åldersnormer utan att kritisera normerna.
Likt Nilson kommer fram till i sin studie, utmanas alltså inte normer för tonårsflickan utan idealbilden av flickan förmedlas snarare genom ungdomsromanen.77
73 Thydell, s. 18.
74 Thydell, s. 70.
75 Thydell, s. 59.
76 Thydell, s. 41f.
77 Nilson, s. 206.
17
2.1.2. Maktsymmetrier utifrån köns- och åldersnormer
Det framkommer alltså att Jenna vill vara mer som de populära tonåringarna på skolan men att hon inte ingår i den kategorin. Utifrån ett intersektionellt perspektiv kan ålder och mognad, i överlappningen med kön, här vara bidragande till att Jenna inte har lika mycket status och makt som Ullis. Skildrandet av normerna kring tonårsflickornas utseende trycker även på en oföränderlig idealbild av den vackra flickan, likt Andrae lyfter i sin studie, och att flick- skildring i ungdomslitteratur därmed inte genomgått några drastiska förändringar sedan 1900- talets första hälft.78 Normerna kring en välutvecklad kropp kräver dock att man blir äldre och att kroppen mognar vilket inte sker för Jenna. Hon känner sig därför onormal, vilket hon nämner när hon tittar sig själv i spegeln och ser sina små bröst: ”[…] Man ska inte vara sent utvecklad. Det är onormalt.”79 Ullis är istället överordnad Jenna, i och med sitt utseende och sitt beteende och eftersom hon följer normerna för en tonårsflicka tilldelas hon även makt på skolan.
Det är dock av vikt att poängtera att normerna uttrycks utifrån tonåringarnas perspektiv.
Man ska strunta i skolan, man ska röka, dricka alkohol, sminka sig (som flicka) och bära trendiga kläder för att passa in, men ser dessa normer likadana ut utifrån ett vuxet perspektiv?
Likt Lykke poängterar skapas kön socialt och i och med det även normer och idealbilder anpassat till den sociala föreställningen kring kön.80 I romanen kan det därmed tolkas som att det är tonåringarna själva som skapat sina normer, men att de också tagit sig an rollen av att vara tonåring med vad det innebär utifrån samhällsförväntningar. Det sociala landskapet, vilket Ahrne diskuterar, är här alltså etablerat av samhälleliga förväntningar kring tonåringar och tonåringarna själva.81 Med detta menar jag att det redan finns en samhällelig och
förutfattad bild av hur tonåringar beter sig och ser ut – de är trotsiga, livliga, utseendefixerade och identitetssökande och de bär utmanande och opassande kläder som väcker reaktion.
Denna bild lever tonåringarna upp till för att det är vad som förväntas av dem.
Att normerna i romanen framträder utifrån tonåringarnas perspektiv, men även samhällets antaganden kring tonåringar, kan kontrasteras med att Jennas mormor har en annan
uppfattning om hur Jenna bör bete sig. Susanna har också en annan uppfattning och låter sig vägledas av sina föräldrar in i en vuxenvärld snarare än in i en tonårsvärld. Därmed har hon också lägre status på skolan, eftersom det som betraktas som vuxet inte ger status bland dem i
78 Andrae, s. 97.
79 Thydell, s. 29f.
80 Lykke, s. 52.
81 Ahrne, s. 179f.
18
samma ålderskategori utan där är det tonårsföreställningarna som styr. Mognad gäller alltså inte bara kroppsutveckling utan mognad gäller även beteenden och föreställningar. Den sociala åldern, som Karlsson diskuterar, tar alltså form här utifrån osynliga regler kring utseende och beteende medan åldern som fas etableras genom karaktärernas olika stadier i mognads-utvecklingen.82 Hierarkier och maktförhållanden tydliggörs således genom de köns- och åldersnormer som etablerats i det sociala landskapet och maktpositioneringen sker utifrån överlappningen av dessa kategorier. Dels ska man vara välutvecklad och bete sig äldre men trotsa det vuxna, dels ska man som tonårsflicka bry sig om sitt yttre. Normerna framkommer således utifrån den intersektionella överlappningen av ålder och kön.
Likt Lykke poängterar bidrar köns- och ålderskategorier till maktsymmetrier och de som ingår i de normativa och högst uppsatta kategorierna får mer makt än de som inte gör det.83 Mellan Ullis och Jenna sker en maktfördelning i det att Ullis följer och är ledande i normerna för både kön och ålder vilket ger henne makt och status. Trots att de båda ingår i samma ålderskategori särskiljes kategorin till underkategorier, exempelvis som i Jennas fall som anses sent utvecklad. I och med Jennas identitetsutveckling, när hon börjar umgås med Ullis och lämnar Susanna bakom, ändrar hon också sitt yttre och börjar festa. Hon låter sig således styras av normerna och ledas in i den normativa femininiteten, likt Nilson även diskuterar i sin studie.84 Detta leder i sin tur till att Jenna får högre status. Här tydliggörs därmed även hur Susannas roll är att fungera som startpositionen i Jennas utveckling medan Ullis fungerar som målpositionen.
Utöver den kroppsliga mognadsutvecklingen tar sig inte könshierarkierna i uttryck biologiskt mellan Jenna och Ullis då karaktärerna är av samma kön. Det framkommer ändå hur både Jenna och Ullis till viss del låter sig styras av det manliga könet genom deras relationer till pojkarna på skolan. Jennas konstanta tankar kring Sakke styr även hennes ageranden. Exempelvis försöker hon komma hem samtidigt som honom för att de ska råka stöta på varandra vid cykelstället. Även Ullis låter sig styras av de underliggande normerna kring hur tonårsflickor ska se ut, exempelvis genom sina utmanande kläder vilket knyter an till sexualiseringen av kvinnokroppen. Om någon av karaktärerna istället hade varit av manligt kön hade denne kunnat förväntas hamna högre upp i hierarkiskalan, i och med det manligt normativa samhället. Hierarkierna i Jennas och Ullis relation uttrycks istället utifrån
82 Karlsson, s. 127.
83 Lykke, s. 48.
84 Nilson, s. 206.
19
det sociala könet, vilket Evertsson beskriver som det normativt konstruerade könet.85 Detta genom de normer som präglar tonårsflickornas värld av förväntningar gällande beteende och utseende. I överlappningen med åldern, i mognad och utveckling, befinner sig alltså
karaktärerna i olika faser vilket påverkar maktpositionerna.
2.1.3. Generationer och vägledande förebilder för karaktärerna Ålder träder även fram i berättelsen utifrån generationer då Jenna uppfostras in i världen av sin mamma och mormor. Även om Jennas mamma, Liv, blir alltmer frånvarande har hon ändå funnits där under Jennas uppväxt, vilket tydliggörs genom de självlysande stjärnorna i taket som symboliserar deras mor- och dotterrelation. Stjärnorna är ett återkommande inslag i romanen som uttrycker Livs och Jennas nära relation och Jennas oro kring mammans cancer och döden, vilket även tydliggörs med dikten som Jenna placerar under en av stjärnorna. Jenna tar ändå viss lärdom av Liv, och Livs vän Marita, gällande kläder och smink, vilket visar på hur ett post-figurativt samspel sker mellan generationerna.86 Livs tillstånd gör dock att hon inte alltid har möjlighet att vägleda Jenna in i vuxenvärlden, varpå Marita och mormodern träder in istället.
Mormodern fungerar som en förebild och försöker se till att Jenna gör rätt, vilket inte uppskattas av Jenna själv. Hon ser inte upp till sin mormor, från den äldre generationen, utan hon integrerar hellre med sin egen generation för att lära sig hur hon ska se ut och bete sig, vilket faller inom kategorin för co-figurativ generationskultur.87 Hade Liv varit friskare hade Jenna troligtvis tagit mer lärdom av sin mamma, men i och med att Liv blir sämre väljer Jenna att istället ty sig mer till Ullis. Det sker här en överlappning av generationskulturerna i och med att Jenna befinner sig i en ålder då hon behöver en mamma, och inte ska behöva ta hand om sin mamma, samtidigt som hon inte vill ta lärdom av sin äldre mormor. Trots att Jenna egentligen har två förebilder att vägledas av väljer hon alltså att istället ta lärdom av Ullis.
Ullis fungerar således som en vägledare för Jenna in i tonårslivet. Det är Ullis som bjuder in Jenna på sin fest och hon ser där till att Jenna blir väl omhändertagen. Jenna vägleds även av Ullis gällande problem i livet, exempelvis genom att de går till en kurator tillsammans, vilket Jenna inte klarat av på egen hand. Ullis kan alltså ses som Jennas förebild i och med att hon själv har kommit längre i sin utveckling. Ullis befinner sig själv dock i en situation där
85 Evertsson, s. 51.
86 Thydell, s. 74.
87 Karlsson, s. 139.
20
hon inte har möjligheten att välja vem som ska vägleda henne. Hennes mamma, ”Moderna Morsan”, är alkoholist och deras relation är komplicerad med mycket bråk.88 Ullis har, liksom Jenna, inte heller en närvarande pappa vilket gör att hon får klara sig på egen hand och ta lärdom av vänner. Likt Karlsson poängterar skapar ålder hierarkier mellan äldre och yngre generationer och Ullis befinner sig därmed lägre ner i hierarkin på grund av att barn ställs under vuxna.89 Ullis befinner sig också i en position av utsatthet, vilket kan diskuteras i enlighet med Widegrens studie som visar på den auktoritärt hierarkiska positionering som vuxna har gentemot barn, även om den vuxna utsätter barnet för fara.90 Trots mammans alkoholmissbruk positioneras alltså Ullis som underordnad då hon är barnet och mamman är den vuxna. Om det istället hade handlat om en alkoholiserad pappa hade Ullis position troligtvis blivit ännu mer underordnad i och med att könshierarkier då även hade påverkat positioneringen. Samtidigt hade Ullis i sådant fall kanske varit mer öppen med alkohol- problemen i hemmet, eftersom det på ett samhälleligt och normativt plan är mer tillåtande att män har alkoholproblem än att kvinnor, som dessutom är mammor, har det. Ullis berättar dock för Jenna om mammans alkoholproblem men hon påpekar att hon skäms över det.
Det framkommer även att Ullis önskar ha det mer som Jenna, med någon som bryr sig om henne och med en stabil förebild, medan Jenna börjar utvecklas mot att vara mer som Ullis och vill agera utan att bli ifrågasatt. Dessa två motsatskaraktärer vill således ha det som den andra har. Ullis försöker dock få Jenna att förstå att hon ska vara tacksam över att hon har någon som bryr sig, exempelvis genom att ställa relationerna till deras mammor i kontrast:
’Vi är lika, du och jag’, säger hon och nickar eftertänksamt. ’Men vet du vad den största skillnaden mellan oss är?’
Jenna skakar på huvudet. Ullis skrattar till, ett rått skratt, hon tömmer vinglaset.
’Jag menar, din största önskan är väl att din mamma ska få leva?’ […]
’Ja’, svarar hon bara.
’Mmm’, säger Ullis. ’Men vet du vad min största önskan är?’
’Nej?’
’Att min mamma ska dö.’91
En aspekt som är av vikt att lyfta är även varför dessa två motsatskaraktärer börjar umgås och utvecklar en vänskap. Jenna och Ullis är i olika faser i sina utvecklingsstadier, umgås med
88 Thydell, s. 46.
89 Karlsson, s. 127.
90 Widegren, s. 141ff.
91 Thydell, s. 171f.
21
vänner i olika kretsar och ägnar sig åt särskiljande aktiviteter. Utifrån sett har de ingenting som kopplar dem samman förutom att de bor i samma hus och går i samma klass. Jennas intresse av att utvecklas och hennes intresse för tonårslivet bidrar dock till hennes öppenhet till Ullis inbjudande. Men varför tar Ullis in Jenna i sitt liv på det sätt hon gör? Utifrån denna analys kan det tolkas grunda sig i att Ullis behöver vägledning och andra perspektiv på livet, än de hon får från sina vänner som befinner sig i samma position som hon. Utan en stabil föräldrarelation saknas även en stark och tydlig förebild i Ullis liv. Det kan tolkas som att Ullis får det genom Jenna och därmed också har någon att se efter och ta hand om, vilket kan vara uttryck för hennes saknad av att själv bli omhändertagen.
2.2. Likheter och skillnader mellan roman och film
2.2.1. Köns- och åldersnormer i filmen
Utifrån ett intermedialt perspektiv kan de köns- och åldersnormer som figurerar i romanen tolkas vara framställda liknande i filmen. Jenna är gråblond, osminkad och bär mörka löst sittande jeans och luvtröja. I båda medierna framkommer Jennas önskan om att hennes bröst ska växa. I romanen skrivs detta ut explicit medan det framkommer genom ageranden i filmen, exempelvis i en scen där hon står i ett provrum med en BH på sig och försöker skyla sig när Liv tittar in. När Liv ser Jennas blick säger hon ”de kommer gumman. Du får ha lite tålamod bara”.92 I filmen är även Ullis porträtterad likt i romanen gällande utseendet, med kraftig sminkning och blonderat hår, samt med sitt extroverta och uppmärksamhetssökande beteende.
En scen som förekommer i både romanen och filmen är när Ullis uppmärksammas i matsalen på sin födelsedag och alla ställer sig upp för att sjunga. I romanen är det Ullis pojkväns kompis som klingar i glaset och får allas uppmärksamhet. Han påpekar först att Ullis är den snyggaste tjejen i skolan och sedan görs sexuella anspelningar genom att han påpekar hennes ”glipa” (en associering till hennes bröst).93 Efter sången skämtar pojken högt om att hon ännu inte är byxmyndig varpå någon vrålar att det är försent. Jenna och Susanna tycker att situationen är pinsam och Susanna säger då att hon hoppas att det inte blir så när hon fyller år, varpå Jenna studerar Susanna och Ullis i kontrast:
92 Siwe, 06:25.
93 Thydell, s. 104.
22
’Hoppas att det inte blir sådär när jag fyller år. Hoppas verkligen att ingen sjunger för mig!’
Jenna reser sig upp, betraktar Susanna, betraktar Ullis, jämför, vet, men sväljer det hon håller på att säga.94
Här tydliggörs att Jenna och Susanna inte har lika hög status som Ullis, vilket Jenna är väl medveten om.
Sexuella anspelningar görs även i filmen då Ullis, efter sången, får en BH av sin pojkvän som han stolt visar upp för alla i matsalen, varpå Ullis ger honom en lång kyss. Hon bjuder sedan in alla som sitter i matsalen till hennes fest som är på fredagen. Susanna tittar ilsket åt Ullis håll och avundsjuka och irritation kan tolkas finnas i hennes tonläge och blick.
Konversationen mellan Jenna och Susanna som pågår under scenen uttrycker även Susannas avståndstagande gentemot Ullis och hur hon och Jenna inte är en del av ”alla”:
[Susanna, under födelsedagssången]95: Gud vad hon tror att hon är snygg.
[Jenna]: Hon är snygg.
[Susanna tittar på Jenna och tillbaka på Ullis. Födelsedagssången avslutas, pojkvännen tar ordet och Ullis får BH:n].
[Susanna]: Åh nej.
[Ullis tar ordet efter busvisslingarna]: Okej allihopa! Jag har fest på fredag. Och alla är bjudna […].
[Susanna]: Men gud vad pinsamt att hon säger alla. Säkert någon komplott.96
Susannas och Jennas status framträder här som lägre än Ullis, likt i romanen, vilket tydliggörs på sättet Susanna pratar och genom det hon menar med att alla inte ingår i ”alla”-kategorin.
De sexuella anspelningarna tydliggör även hur ålders- och mognadsutvecklingen påverkar de sociala skiktningarna mellan eleverna på skolan. De som har status är inte bara de som festar och ser ut på ett visst sätt utan också de som har kommit längre i sin mognads- och pubertetsutveckling. De köns- och åldersnormer kring tonårsflickor som skildras i romanen är alltså även de som skildras i filmen, vilket bidrar till att maktpositioneringen av karaktärerna är liktydiga i de båda medierna.
2.2.2. Framställning av karaktärer och deras utveckling
Utöver likheterna gällande köns- och åldersnormer framkommer skillnader mellan medierna i karaktärernas beteenden. I filmen framställs Jenna som mer självsäker än i romanen medan Ullis kan uppfattas som kaxigare i romanen än i filmen och Ullis visar även på avundsjuka
94 Thydell, s. 105.
95 Namn och beskrivningar inom hakparentes är mina egna noteringar och skrivs ut i alla kommande citat från filmen för att underlätta förståelsen för filmens scener och dialoger.
96 Siwe, 03:45 – 04:45.
23
och irritation gentemot Jenna. Detta tydliggörs exempelvis när Ullis avundsjukt tittar på Jenna på ett café då pojkar, som Ullis egentligen umgås med, har hamnat vid Jennas och Susannas bord på grund av att resterande platser varit upptagna.97 Ullis trakasserar även Jenna gällande Sakke, tillsammans med sina två vänner:
’ÄR DU KÄR i Sakarias?’
[…] Hon snor runt, hästsvansen flyger, och där står Ullis. Ullis, Karro och Liselotte.
’Nej, vadå?’
Jenna vet inte vem hon ska titta på, de känns lika farliga allihop. […]
’Försökte inte du bjuda upp honom i fredags?’ säger Liselotte. ’Jag tyckte att jag såg det.’
’Jag tyckte också att jag såg det’, säger Karro.
’Jaha, men det gjorde jag inte alls det.’ […]
’Nähä, då var det väl inte så då’, säger Ullis och hennes ögon borrar sig in i Jenna.98
I romanen tittar både Jenna och Ullis på varandra med avsky och underliggande avundsjuka men i filmen pratar Ullis inte med Jenna och tittar inte heller åt Jennas håll. Ullis sätt att prata framställs även som grövre i romanen än i filmen, exempelvis i den dialog utanför porten där hon senare bjuder in Jenna till sin fest:
’I hörnet här, vid spaljén’, säger hon. ’Där tantens hundjävel brukar pissa, du vet han, taxen?’
Jenna nickar. […]
’Och vet du vad han heter?’ flämtar Ullis. ’Hundjäveln?’ […] ’Schnuppe!’ nästan skriker Ullis.
’Jaha?’
’Ja, det betyder alltså typ snopp på tyska! Kuk! Fattar du? Kärringen går runt med en kuk i koppel!’
[…]
’Ja, dumt!’ säger Jenna och skrattar osäkert.
’Dumt ja! Sinnessjukt! Ja, herrejävlar…’99
Här kan dock transformeringen mellan två olika medier påverka uppfattningen av Ullis sätt att prata. Ord som är nedskrivna och tryckta i text förstärks medan de försvinner in i ett
sammanhang om de uttalas muntligt och i en kontext av visuella inslag, likt Bluestone poängterar.100 Detta kan följaktligen vara bidragande till att Ullis kan uppfattas som hårdare och mer vulgär i romanen.
I romanen får man som läsare även en vidare bild av karaktärerna innan deras vänskap i och med att vänskapen inte etableras förrän långt in i handlingen, till skillnad från i filmen.
Intrigen som har adapterats i filmen är alltså den när Ullis och Jennas vänskap utvecklas. Här tydliggörs således hur en viss intrig adapterats snarare än specifika detaljer, likt de aspekter Bausman diskuterar i sin studie.101 Ullis får också mer utrymme i romanen men i filmen ges
97 Thydell, s. 59.
98 Thydell, s. 87.
99 Thydell, s. 123f.
100 Bluestone, s. vif.
101 Bausman (2018).
24
inte lika mycket tid till att porträttera karaktären. Tidsaspekten, som Hedling diskuterar, visas således vara av betydelse i porträtterandet av karaktärer i olika medier.102
Medan Ullis framställs som kaxigare i romanen än i filmen framställs Jenna tvärtom som kaxigare, och mer självsäker, i filmen än i romanen. Exempelvis är det Jenna som tar kontakt med Sakke i filmen och hon bjuder även ut honom på dejt, vilket inte sker i romanen. När Jenna går på sin första fest hos Ullis är det i romanen Ullis som tvingar med Jenna in till festen. Efter att Ullis tagit kontakt med Jenna utanför porten och pratat en stund, säger Jenna att hon ska gå in varpå Ullis svarar att hon ska följa med upp till festen istället:
’Jag borde nog gå in nu’, säger hon istället.
Ullis viftar ivrigt med handen. […]
’Nej nej nej’, säger hon och hårtestar faller ner från uppsättningen när hon skakar på huvudet. ’Nej nej nej, nu ska du följa med mig upp till festen. Och så ska du vara med där. Och så ska vi röka.
Röker du?’
’Nä…’
’Nähä, då kan du supa istället, det kvittar. Kom nu!’
Och Ullis krokar arm med Jenna och stöder sig emot henne i trappan […].103
Jennas inre tankar när hon kommer in på festen förmedlar hennes känslor av oro och osäkerhet. Osäkerheten avtar genom att Ullis tar hand om Jenna och håller hennes hand, bjuder på dricka och presenterar henne för de andra på festen. Här tar även Sakke kontakt med Jenna och ber henne att följa med ut där de sedan kysser varandra.104
I filmen är det istället Jenna själv som ser till att hon får komma in på festen. Jenna stöter även här på Ullis utanför porten. Deras dialog inleds med att Ullis ber Jenna att hålla i hennes öl, varpå de pratar en kort stund. Ullis säger att hon måste gå upp och går förbi Jenna varpå Jenna ropar efter Ullis att vänta och följer sedan självmant med in på festen. Ullis tar inte hand om Jenna som i romanen utan Jenna hamnar ensam i ett hörn. Efter en stund ställer sig Sakke nära henne och det är då Jenna som börjar prata med Sakke.105
I romanen framställs alltså Jenna som mer tillbakadragen och blyg och som läsare får man även ta del av hennes inre tankar kring osäkerheten. I filmen framställs istället Jenna som drivande och självsäker i och med att det är hon som ser till att hon får komma in på festen och det är hon själv som tar kontakt med Sakke. Visserligen skiljer karaktärernas ageranden i
102 Hedling, s. 230.
103 Thydell, s. 124.
104 Thydell, s. 130.
105 Siwe, 13:45 – 15:26.
25
romanen och filmen men att Jennas inre tankar tydliggörs i romanen och inte i filmen kan också vara en bidragande faktor till huruvida Jennas osäkerhet framkommer eller ej. Det går inte att uppfatta Jennas inre tankar i filmen utan man får som mottagare ta del av hennes agerande, vilket kan tolkas som självsäkert. Även här kan tidsaspekten spela in då Ullis och Jenna har kontakt flertalet gånger i romanen innan festen sker. Denna kontakt har inte adapterats i filmen, vilket möjligtvis beror på bristande tidsutrymme. I filmen pratar istället Ullis och Jenna för första gången utanför porten vilket i sin tur medför att Jenna måste vara mer framåt för att det ska vara godtagbart hos mottagaren att Jenna får komma in på festen.
Filmen har även varit trogen romanen i Jennas nyfikenhet kring tonårslivet och därmed kan scenen när Jenna bjuder in sig själv också anses godtagbar. Jenna har alltså redan i början av filmen börjat följa tonårsnormerna och gör detta mer självsäkert än i romanen. Hennes mognadsnivå har därmed framställts med viss skillnad genom transformeringen.
Vidare kan det tolkas som att Jenna i filmen förändras mer än vad hon gör i romanen.
Exempelvis röker hon inte i romanen, hon har inte heller sex med någon eller uttrycker ett behov av att dricka. I filmen börjar Jenna röka, hon förlorar sin oskuld och hon uttrycker att hon ”vill supa” en helg varpå Ullis svarar att de kan vara hemma och kolla på film, vilket Jenna tycker är tråkigt.106 I filmen uttrycker även Susanna hur hon och hennes mamma börjar oroa sig för Jennas utveckling och att Jenna börjar bli mer ”tonårsaktig”:
[Susanna]: Mamma sa att du borde gå till en psykolog.
[Jenna]: Har du pratat med din mamma om mig?
[Susanna]: Jag sa bara att du har blivit tonårsaktig.
[Jenna]: Tack. Är det inte normalt att vara tonåring när man ska vara det, eller? Vad ska man vara?
Pensionär? Det kanske du tycker är kul men det tycker fan inte jag.107
Susannas funktion har således adapterats i filmen, trots att hennes roll inte är lika stor. Hon fungerar fortfarande som startpositionen i Jennas utveckling, genom att hon står kvar i positionen av den duktiga och oskyldiga flickan, medan Jenna rör sig mer mot den trotsiga flickan, vilket kan knytas an till Andraes studie kring idealbilden av flickor i litteraturen.108
Identitetsutvecklingen porträtteras sammantaget övergripande liktydigt i de båda medierna.
Förmedlandet av utvecklingen från barn in i tonåren tydliggörs i de båda medierna utifrån könsnormer och åldersmognad. Dock framställs Ullis som kaxigare i romanen än i filmen och Jenna tvärtom som mer kaxig och självsäker i filmen än i romanen. Transformeringen och
106 Siwe, 51:55 och 1:00:25 – 1:00:36.
107 Siwe, 27:58 – 28:14.
108 Andrae, s. 97.
26
adaptionen kan således ha påverkat porträtterandet av karaktärerna i och med att, likt Bluestone poängterar, medierna ges olika möjligheter vad gäller förmedlandet av
beskrivningar och inre tankar samt hur det lingvistiska uttrycket skiljer från det visuella och auditiva.109 Även tidsaspekten, som Hedling diskuterar, visar sig ha en betydande effekt för intrycket av det nya mediet.110
2.2.3. Generationer och vägledande förebilder
Motivet om vikten att som ung ha en förebild i livet har adapterats och hållits troget mellan romanen och filmen. Generationerna dotter, mor och mormor finns i Jennas hushåll, både i romanen och i filmen. Ett undantag är att morfadern som karaktär inte har tagits med i filmen, vilket dock inte gör något för handlingen eller resterande relationer. Inte heller Livs vän Marita har adapterats, varken som karaktär eller den funktion hon har i romanen av att stundvis fungera som vägledare åt Jenna. Likt Greve lyfter görs transformeringen dock i anknytning till vilka miljöer och karaktärer som har relevans för den handling och intrig som adapteras, vilket i filmen är Ullis och Jennas vänskap samt Jennas identitetsutveckling.111 Jennas och Livs relation ges utrymme men från det att Jenna börjar sin identitetsresa och delar av det som sker dessförinnan utelämnas, exempelvis Maritas roll. Symbolismen för Jennas och Livs relation har ändå adapterats i transformeringen men i form av andra artefakter.
Romanens självlysande stjärnor har inte adapterats i filmmediet utan symbolen för mor- och dotterrelationen ges istället i uttryck genom drömmar och planeringar kring en Thailandsresa, som dessvärre aldrig blir av. Användandet av Thailandresan som uttryck för deras relation i filmen kan bero på den explicita uttrycksmöjligheten som diskussioner kring resan ger, istället för att återblickar kring stjärnorna och inre tankar hos Jenna ska förmedlas i filmmediet.
Mormoderns funktion, av att fungera som mamma åt både Liv och Jenna, adapteras även i filmmediet och Jennas irritation över mormoderns inkräktande agerande framkommer likaså.
Utifrån romanen kan det dock uppfattas lättare att förstå Jennas position i och med den lingvistiska möjlighet som romanen ges genom beskrivningar av Jennas inre tankar. Därmed beskrivs också varför hon handlar som hon gör, exempelvis när hon väljer att inte följa med till sjukhuset och hälsa på Liv. Berättaren avslöjar då Jennas tankar kring att hon känner sig som en svikare men att hon egentligen inte vill se sin mamma försvinna:
109 Bluestone, s. vif.
110 Hedling, s. 230.
111 Greve, s. 356 fs.
