• No results found

FÖRSLAG TILL BESLUT

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "FÖRSLAG TILL BESLUT"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FÖRSLAG TILL BESLUT

LANDSTINGSSTYRELSEN

Miljöpartiet de gröna 2013-10-08

LS 1308-0990 Ärende 6

Månadsrapport per juli 2013 för Stockholms läns landsting

Landstingstyrelsen föreslås besluta

att godkänna månadsrapporten per juli samt prognos för helåret 2013

att ge förvaltningen i uppdrag att analysera och återkomma med en strategi för vilken beredskap landstinget har inför framtida ekonomiska risker som till exempel variationer i RIPS-räntan

att uppdra till förvaltningen att djupgående analysera orsakerna och de olika beståndsdelarna bakom landstingets höga kostnadsökningstakt.

I analysen ska det också framgå hur kostnadsökningstakten kan minskas

att säkerställa att akutsjukhusen tilldelas tillräckliga resurser genom att inte genomföra de generella besparingar om 2% som åligger sjukhusen i alliansens budget

att uppdra till förvaltningschefen att återkomma med förslag till förbättrade samverkansmetoder kring planeringsprocesser där Landstinget,

kommuner och ev. andra markägare är involverade i syfte att klara investeringar inom planerad tidsram

att uppdra till förvaltningschefen att återkomma till Trafiknämnden med en tidsplan samt kostnadsförslag för införande av kombinerade Accesläsare som kan hantera sms-biljetter och kontokortsbetalning.

att därutöver anföra

Stockholms läns landsting

Månadsrapporten per juli 2013 visar att Stockholms läns landsting

prognostiserar ett resultat för 2013 på 8 miljoner kronor. Prognosen för årets resultat har förbättrats sedan månadsrapporten per maj vilket är positivt,

(2)

2 (3)

men jämfört med budget för 2013 innebär den senaste resultatprognosen en avvikelse på -516 miljoner kronor. Däremot är det oroande att denna

förbättring i resultatet till stor del förklaras med lägre kostnadsutveckling avseende läkemedel eftersom detta är en omvärlds faktor som landstinget själv inte påverkar.

Årets sänkning av RIPS-räntan, som gett ökade pensionskostnader för landstinget med cirka 1,6 miljarder kronor, innebär en stor belastning för landstingets ekonomi. Den negativa påverkan den ökade pensionskostnaden har på resultatet vägs bland annat upp av engångsintäkter i form av

realisationsvinster och en återbetalning av AFA försäkringspremier.

Målsättningen för landstinget är en ekonomi i balans men vi anser att det finns en alltför stor ryckighet i landstingets ekonomi och att det saknas ett långsiktigt perspektiv. Omvärldsfaktorer och händelser av engångskaraktär som nämns ovan, kommer alltid att påverka landstinget, men det krävs att det finns en beredskap i landstinget för framtida ekonomiska risker. Det borde till exempel ha funnits en beredskap hos landstinget för att hantera variationer i diskonteringsräntan.

Den prognostiserade kostnadsökningstakten för 2013 är i månadsrapporten 4,9 procent. Kostnadsökningstakten är mycket oroande och tyder på att det finns strukturella problem i landstingets styrning. Med en så hög

kostnadsökningstakt kommer vi inte att kunna genomföra nödvändiga investeringar. Vi vill därför ge i uppdrag till förvaltningen att göra en analys hur kostnadsökningstakten kan minskas utan kvalitetsförsämringar för verksamheterna.

Hälso- och sjukvård

En sak av flera som driver på kostnaderna i landstinget är bemannings- kostnaderna, där kostnaderna för inhyrd personal är en post som ständigt växer. Kostnadsökningen hade kunnat undvikas om vi istället för att hyra in personal, arbetar med vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla de sjuksköterskor vi rekryterar. Idag är personalomsättningen stor.

Flera av landstingets verksamheter, framförallt inom hälso- och sjukvården, prognostiserar ett negativt resultat för 2013. Sjukvården i Stockholms län måste också genomföra prioriteringar för att möta det ökade behovet av sjukvård framöver. Ett sådant prioriteringsarbete ska genomföras så öppet som möjligt. Det är politikernas uppgift att i dialog med medarbetare och medborgarna ta nödvändiga beslut för att nå en bra vård och samtidigt kunna upprätthålla en budget i balans. Vi ser också att de generella besparingarna i avtalen om 2 procent årligen motverkar detta förbättringsarbete. Miljöpartiet vill istället satsa på akutsjukhusen och tillför därför resurser så att de

ekonomiska förutsättningarna för sjukhusen avspeglar de faktiska behoven hos medborgarna.

(3)

3 (3)

Trafik

Miljöpartiet ser klimatutmaningen som vår tids stora ödesfråga. Årets prognos som tyder på ett alarmerande lågt utfall gentemot budget för genomförda investeringar inom kollektivtrafiken är därför särskilt

alarmerande. Orsaken beror i hög grad på överklagande i planprocesser och därmed förskjutningar i tid av angelägna depåbyggnationer, som i sin tur skapar förseningar av utökad kollektivtrafik. Med den befolkningsökning som Stockholmsregionen uppvisar, är det mycket problematiskt att flera

angelägna kollektivtrafikinvesteringar ständigt skjuts framåt i tiden. Det behövs kraftfulla åtgärder för att komma igång med projekt som har varit klara för byggstart sedan länge. Och det behövs förbättrade

samverkansmetoder kring planeringsprocesser där landstinget, kommuner och ev. andra markägare är involverade. En ny modell där Landstinget och kommunerna genomför tidiga öppna samråd (s. k. Community Planning) behöver prövas. Syftet skulle vara att involvera medborgare som gärna vill ha kollektivtrafik och öka förståelsen för att depåer och övrig kringinfrastruktur är avgörande faktorer för att lyckas.

Det är också allvarligt att intäkterna för SL-biljetter fortsätter prognostiseras att understiga budget för 2013 med 374 miljoner kronor. Krånglet med sms- biljetter och problemen med reskassan är huvudorsakerna till detta. Det behöver bli betydligt enklare och smidigare att köpa biljetter och resa kollektivt. Vi menar allvar med att bygga en kollektivtrafik för hela

Stockholmsregionen. Därför vill Miljöpartiet förenkla biljettförsäljningen och göra den lättbegriplig och tillgänglig genom att slopa zonerna i

kollektivtrafiken och införskaffa fler biljettautomater. Reskassan ska utformas så att den är enkel att förstå och använda. Accessläsare för självvisering på lokalbanorna samt vid bakdörrar i bussarna behövs.

Automaterna ska även kunna ta emot kontokort, läsa sms-biljetter eller kunna ladda pengar på ditt Accesskort. De delar av länet som idag har glest mellan ombud och återförsäljare av biljetter ska prioriteras i första hand.

References

Related documents

Myndigheternas individuella analyser ska senast den 31 oktober 2019 redovi- sas till Regeringskansliet (Socialdepartementet för Forte, Utbildningsdeparte- mentet för Rymdstyrelsen

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Figur 8 visade att utsläppen av koldioxid har från sektorerna bo- städer och service tillsammans minskat med ca 20 % under åren 1995 till 2000 utan hänsyn tagen till inverkan av

Inspektionen för vård och omsorg Integritetsskyddsmyndigheten Jokkmokks kommun Justitiekanslern Jämställdhetsmyndigheten Kalmar kommun Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten

Enligt andra stycket får socialnämnden också, om det finns anledning till det, besluta att vårdnadshavare ska lämna sådana prov som anges i första stycket för kontroll

1(1) Remissvar 2021-01-22 Kommunledning Nykvarns kommun Christer Ekenstedt Utredare Telefon 08 555 010 97 christer.ekenstedt.lejon@nykvarn.se Justitiedepartementet