”Alla barn har någon form av behov”

Examensarbete, 15 hp

Examensarbete grundlärare med inriktning mot fritidshem, 180 hp Vt 2021

”Alla barn har någon

form av behov”

En semistrukturerad

kvalitativ studie

Edvin Hörnestig & Angelika Vesterlund Jonsson

”Alla elever har någon form av behov”

- En kvalitativ studie om fritidspersonalens

arbete med extra anpassningar och särskilt stöd.

Edvin Hörnestig & Angelika V Jonsson

”Alla barn har

någon form av

behov”

En semistrukturerad kvalitativ studie

om extra anpassningar och särskilt

stöd i fritidshemmet

Sammanfattning (abstract)

I statens offentliga utredningar uppmärksammas styrdokumentens otydlighet kring extra anpassningar och särskilt stöd. Trots att skollagen anger att fritidshemmet innefattas i vad som gäller extra anpassningar och särskilt stöd, så upplevs att stödet till fritidshem från rektorn är bristfälligt. Under senare år har fritidspersonalen uppmärksammat att antalet barn ökat i barngrupperna på fritidshemmet medan antalet vuxna inte tillsatts i samma

utsträckning. Detta medför att fritidspersonalen känner sig otillräckliga i sitt arbete att stötta eleverna. Syftet med studien var att utröna hur fritidspersonalen arbetar med extra

anpassningar och särskilt stöd samt undersöka vilket stöd fritidspersonalen upplever att de får i detta arbete. Resultatet av studien fick vi genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades, sållades ur och därefter tematiserades. För att analysera resultatet har ett sociokulturellt, relationellt och ett salutogent perspektiv används. Studiens slutsats är att det dels finns behov av utbildning i dokumentation hos fritidspersonalen för att kunna arbeta mer medvetet och systematiskt granskande. Dels att huvudmän och rektorer behöver se fritidshemmet mer som en enhet med skolan och förskoleklassen och förstå hur dessa delar stöttar och kompletterar varandra. Studiens resultat ligger i linje med tidigare utredningar och forskning som visat att fritidshemmet inte tilldelas de resurser som behövs för att tillgodose elevers behov.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Frågeställningar 1 2. Bakgrund 2 2.1 Centrala begrepp 2 2.1.1 Personal på fritidshemmet 2 2.1.2 Extra anpassningar 2 2.1.3 Särskilt stöd 3

2.2 Statens offentliga utredning 3

2.3 Styrdokumenten 3

2.3.1 Fritidshemmets uppdrag enligt styrdokument 4

2.3.2 Huvudmannens och rektorns ansvar enligt styrdokumenten 4

3. Tidigare forskning och relevant litteratur 5

3.1 Fritidshemmets uppdrag enligt forskning och litteratur 5 3.2 Dokumentation kring extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. 6 3.3 Elevers förutsättningar och fritidspersonalens relationella pedagogik 6 3.4 Att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshem 7

3.5 Fritidspersonalens förhållningssätt 8

3.6 Rektorns ledning och ansvar enligt forskning och litteratur 8

3.7 Teoretiska utgångspunkter 9

3.7.1 Ett sociokulturellt perspektiv 9

3.7.2 Ett relationellt perspektiv 10

3.7.3 Ett salutogent perspektiv 10

4. Metod 10

4.1 Datainsamlingsmetod 11

4.2 Urval 11

4.3 Genomförande 12

4.4 Analysmetod 13

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet 13

4.6 Etiska ställningstaganden. 14

4.7 Metoddiskussion 15

5. Resultat 16

5.2 Stödjande arbetssätt på fritidshem 17

5.3 Dokumentation 20

5.4 Stöd i arbetet 21

6. Analys 22

6.1 Sociala utmaningar 22

6.2 Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmen 23

6.2.1 Möten för samsyn och likvärdigt arbete 25

6.3 Dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd 25

6.4 Stöd i arbetet 26

7. Diskussion 27

7.1 Slutsats 29

7.2 Förslag på vidare forskning 29

8. Referenslista 31

Bilaga 1 34

1

1. Inledning

Denna studie handlar om att undersöka hur personal på fritidshem arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd. I en av statens offentliga utredningar (SOU 2020:34) uppmärksammas styrdokumentens otydlighet gällande arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. Skollagen (SFS 800:2010) beskriver att stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd ska tillsättas när en elev befaras att inte nå de kunskapsmål eller kunskapskrav som minst ska uppnås. Fritidshemmet har inga egna kunskapsmål eller kunskapskrav utan förväntas stötta eleverna att uppnå skolans kunskapsmål och

kunskapskrav. Vidare beskrivs i statens offentliga utredning (SOU 2020:34) att tolkningar av lagen gör att fritidshemmet inte tilldelas de resurser som behövs för att tillgodose elevers behov. För de elever som inte klarar av att delta i fritidshemmets undervisning erhålls sällan ett särskilt stöd.

Under vår VFU, det vill säga verksamhetsförlagda utbildning, blev upplevelsen att det sker många extra anpassningar för eleverna i fritidshemmet och att det tycks vara en del av den vardagliga verksamheten. För elever som kan vara i behov av särskilt stöd i fritidshemmet upplevdes det däremot att fritidspersonalen kände sig otillräckliga i att tillgodose alla elevers behov. Stöd i form av resurspersoner till fritidshemmet verkade sällan förekommande även om fritidspersonalen menar att de var i behov av det. I statens offentliga utredning (SOU 2020:34) föreslås det att särskilt stöd i fritidshemmet borde handla om elevens personliga utveckling istället för skolans kunskaskapsmål. Vi vill därav ta reda på hur fritidspersonalen själva beskriver sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att utröna hur personalen på några fritidshem arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd, samt hur detta arbete dokumenteras enligt fritidspersonalens egna beskrivningar. Studien avser även att undersöka vilket stöd fritidspersonalen upplever att de får i detta arbete.

1.2 Frågeställningar

● Hur arbetar personalen på de olika fritidshemmen med extra anpassningar och särskilt stöd?

● Hur dokumenteras arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet? ● Hur upplever personalen rektorns ledning, ansvarstagande och resursfördelning när

2

2. Bakgrund

I denna del av studien beskrivs inledningsvis de centrala begrepp som behandlas, de gällande styrdokumenten, tidigare forskning och relevant litteratur samt avslutningsvis några

teoretiska perspektiv.

2.1 Centrala begrepp

Här förklaras de centrala begrepp som används i studien.

2.1.1 Personal på fritidshemmet

Med begreppet personal på fritidshemmet eller fritidspersonal avses i denna studie all

verksam personal på fritidshemmet, vilket enligt Skollagen (SFS 800:2010) kapitel 2 § 3-22, kan vara lärare i fritidshem och fritidspedagoger. I denna studie används även begrepp som barnskötare, resurspersoner samt vikarier. Med lärare i fritidshem, eller förkortat fritidslärare, menas i denna studien fritidspersonal med den högskoleutbildning och legitimation som krävs för titeln och för att bedriva undervisning i fritidshemmet. Benämningen fritidspedagog är personal med den tidigare varianten av pedagogisk högskoleutbildning för fritidshem. Barnskötare som nämns har i första hand gymnasial utbildning. Med resurspersoner avses de som arbetar med enskilda elever under skoldagen men som även arbetar i fritidshemmet. Med fritidshem avses fritidsverksamhet i skola styrd av huvudmän som staten och kommunen men också enskilda huvudmän som vid friskolor anger Skolverkets (2014a) i de allmänna råden för fritidshem.

2.1.2 Extra anpassningar

Med extra anpassningar avses i denna studie en form av stödinsatser inom barngruppen. Stödinsatsen är för elever som befaras att inte uppnå kunskapsmålen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås, något som också anges i skollagen (SFS 800:2010). Extra

3

2.1.3 Särskilt stöd

Enligt skollagen (SFS 800:2010) innebär särskilt stöd en insats som ej kan göras inom den vanliga undervisningen och som är av en mer genomgripande eller varaktig karaktär. Vidare föreskrivs att vid upptäckt av elever som, trots de extra anpassningar som gjorts riskerar att inte uppnå kunskapsmålen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås ska rektorn

meddelas. Rektorn i sin tur ansvarar för att skyndsamt upprätta en utredning. Om utredningen påvisar att särskilt stöd är befogat, är det upp till rektorn att fatta beslut om en åtgärdsplan ska upprättas. Särskilt stöd kan ges utan att extra anpassningar har testats innan, om det är

nödvändigt. Skolverket (2014b) anger även att precis som vid extra anpassningar kan särskilt stöd även ges om eleven uppnår kunskapsmål och de kunskapskrav som minst ska uppnås men befaras att på sikt inte kunna uppnå dem. Exempel på särskilt stöd är att eleven har en resursperson som går med eleven under dagen, att eleven har möjlighet att undervisas enskilt eller i mindre elevgrupper samt att eleven kan behöva en längre tids insats från elevhälsan.

2.2 Statens offentliga utredning

Inledningsvis nämns statens offentliga utredning (SOU 2020:34) där det anges att det finns en del förbättringsmöjligheter på fritidshemmen i landet. Bland annat lyfts att brister på kvalitén i fritidsverksamheten är på grund av svårigheter att rekrytera utbildad personal till

verksamheten samt att skapa en väl fungerande kompetensförsörjning. Utredningen visar också att resursfördelningen till fritidshemmen är reglerad men utgår inte från behoven i den grad som regelverket avser. De resurser som tillsätts är inte tillräckliga för att

fritidsverksamheten ska kunna uppnå kraven i styrdokumenten. En annan punkt i utredningen belyser också att styrningen från skolledningen kan vara en huvudsaklig del i bristerna i fritidshemmet och att det ligger på huvudmannens, rektorns och lärarnas ansvar att se till att deras ansvarsområden fungerar.

När det kommer till lärmiljöer menar statens offentliga utredningen att faktorerna för att uppnå goda sådana, är elevgruppens storlek, personaltätheten, kompetensen hos personalen samt lokaler och utomhusmiljöns utformning. Dessa faktorer bör fungera i relation till varandra. Vidare beskrivs att styrdokumentens utformning kring hur särskilt stöd ska ges i fritidshemmet är otydlig vilket kan resultera i att feltolkningar görs av huvudman och rektor.

2.3 Styrdokumenten

4

2.3.1 Fritidshemmets uppdrag enligt styrdokument

Enligt skollagen (SFS 800:2010) ska utbildningen i fritidshemmet komplettera förskoleklassen och skolan samt främja elevernas utveckling och viljan att lära.

Fritidshemmets undervisning ska utgå från en helhetssyn på eleverna och de olika behov som eleverna kan ha. Undervisningen ska stötta upp och utveckla elevernas sociala kompetenser samt ge eleverna möjlighet till en givande fritid, till vila och återhämtning samt bearbetning av intryck. Undervisningen ska även bestå av lekar, aktiviteter, att vara i olika miljöer samt om balanserad livsstil och hälsa.

Fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan ska betraktas som enhetliga enligt Skolverket (2014a) samt att samtliga ska ha kunskap kring vardera verksamhets uppdrag för att gemensamt kunna uppnå målen. I skolans och fritidshemmets gemensamma uppdrag ska framför allt alla beslut vara för barnens bästa (SFS 800:2010). Skolverket (2014a) anger att ett barnperspektiv krävs för att kunna bedöma vad elevers bästa är i

fritidshemmet.Fritidshemmet har till skillnad från övriga skolan inga egna kunskapsmål och kunskapskrav utan menas ska stötta elever att uppnå skolans kunskapskrav enligt Skolverket (2014b). Vidare beskrivs att kunskapsmål är de mål som finns i läroplanens andra kapitel, vilket är de mål som fritidshemmet ska utgå från när extra anpassningar och särskilt stöd ska övervägas.

2.3.2 Huvudmannens och rektorns ansvar enligt styrdokumenten

Huvudmannen är ansvarig för att se till att skolan får de resurser som behövs för att uppfylla skollagens krav kring extra anpassningar och särskilt stöd (SFS 800:2010). Vidare anges att resurserna ska fördelas så att elevers behov och förutsättningar tillgodoses och kompenseras. Rektorn i sin tur ska ansvara för att resurserna fördelas på skolenheten, där fritidshemmet också omfattas. Enligt skollagen i 14 kapitel §9 ska huvudmannen se till att gruppstorleken är lämplig i fritidshemmet och väl sammansatt samt att miljön är god och ändamålsenlig.

Skolverket (2014a) anger att rektorn också ansvarar för att ett systematiskt kvalitetsarbete blir upprättat på fritidshemmet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras av

fritidspersonalen och påvisa hur fritidshemmet arbetar för att uppnå målen i läroplanen samt vad som orsakar brister till att målen inte kan uppnås. Därefter ska rektorn fördela resurser och vidare kunna visa på rapportens brister för att få ytterligare resurser från huvudmannen där det behövs.

Det ligger på huvudmannens ansvar att personalen i fritidshemmet får en god

5

Rektorn ansvarar för att sätta samman och leda elevhälsan. Enligt Skolverket (2014b) ska elevhälsan vara delaktiga i både arbetet med extra anpassningar och med bland annat

kartläggning av särskilt stöd. Med elevhälsan menas den sammansatta grupp som arbetar med att utreda och stötta elever som har ett behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Teamet kan bestå av exempelvis specialpedagoger, skolpsykolog, kurator, speciallärare,

skolsköterska och skolläkare anger Skolverket (2020) om elevhälsan i skolan.

3. Tidigare forskning och relevant litteratur

I denna del av studien beskrivs den forskning och litteratur som har betydelse utifrån studiens syfte att utröna hur personalen på några fritidshem arbetar med extra anpassningar och

särskilt stöd samt hur detta arbete dokumenteras.

Till att börja med beskrivs fritidshemmets uppdrag samt hur det kan skilja sig något från skolans uppdrag. Därefter beskrivs några av de förutsättningar som litteratur och forskning menar behövs för att eleverna ska kunna uppnå de kunskapsmål och kunskapskrav som minst ska uppnås. Förutsättningarna är kopplat till fritidshemmets kompletterande uppdrag

gentemot skolan och eleverna samt styrdokumenten kring extra anpassningar och särskilt stöd. I avsnittet framkommer några av de svårigheter som personal och elever kan stå inför i den arbetsmiljö och lärmiljö som de befinner sig i. Vidare beskrivs hur fritidspersonalen kan arbeta förebyggande och aktivt för att hjälpa och stötta eleverna samt hur de förhållningssätt som fritidspersonalen har kan påverka elever och elevgrupper i positiv och negativ riktning. Avslutningsvis beskrivs huvudmannen och rektorns ansvar utifrån forskning och litteratur.

3.1 Fritidshemmets uppdrag enligt forskning och litteratur

Fritidshemmets uppdrag är multipla beskriver Andersson (2020) kring fritidshemmets utveckling ur ett styrningsperspektiv. Exempelvis ska barnens fritid tillgodoses och för dem vara meningsfull men samtidigt ska undervisning bedrivas och understödja skolans ämnen med praktiska moment. Hansen Orwehag (2017) skriver om att vara lärare i fritidshem och lyfter att fritidsverksamheten bygger på aktiviteter i grupp vilket innebär att mycket av fokus ligger på elevernas samspel och sociala utveckling. Vidare beskriver Andersson (2020) att fritidshem och skola har lite olika fokusområden i sina uppdrag. Hon menar att fokuset har förflyttats från att stötta arbetande och studerande föräldrar med barnomsorg till att istället undervisa och stötta elever mot skolans mål. Hansen Orwehag (2017) förklarar att

6

individen lära sig enskilt utan lärandet behöver ske i interaktion med andra, både vuxna och barn. Fördelarna med olikheterna ligger i det kompletterande uppdraget där skolan och fritidshemmet kompletterar varandra. Hansen Orwehag menar däremot att problematiken i olikheterna är att skolan kan anses ha en högre status än fritidshemmet och att fritidshemmets bidrag till lärande då inte ses som lika viktigt.

3.2 Dokumentation kring extra anpassningar och särskilt stöd i

fritidshemmet.

I ett kapitel om systematiskt kvalitetsarbete beskriver Lager (2020) om en studie av Maria Hjalmarsson där fritidspersonalens syn på dokumentation av fritidshemmets verksamhet framkommer och att dokumentation är viktigt för att synliggöra fritidshemmets arbete. Däremot menas att innehållet i dokumentationen upplevs av fritidspersonalen som mindre viktig. Samtidigt beskriver Lager att styrdokumentens otydlighet anses göra måluppfyllelser i fritidshemmet omöjliga. I Anderssons (2013) avhandling om utvecklingen av

fritidspedagogyrket framkommer att fritidspersonalen upplever ett dilemma där de dels vill öka medvetenheten om fritidsverksamheten och kvaliteten, men dels att själva

dokumentationen för detta upplevs som svårt och tidskrävande. Andersson förklarar vidare att fritidspersonalen upplever svårigheter i att beskriva fritidshemmets informella lärande i dokumentation, vilket riskerar att de situationerna inte kommer med i dokumenten och kan därav inte synliggöras.

3.3 Elevers förutsättningar och fritidspersonalens relationella

pedagogik

I den här delen av studien beskrivs några av de förutsättningar som fritidslärare behöver ta i beaktande i sitt arbete att stötta elever individuellt och i grupp samt anpassa sig till i

fritidsverksamheten. Som nämnts i kapitlet om styrdokumenten ska fritidspersonalen i huvudsak komplettera skolan genom att stötta elever i sin verksamhet, för att de ska kunna uppnå skolans kunskapsmål och kunskapskrav. Därefter anges de stödinsatser som extra anpassningar och särskilt stöd som främst ska ges om elever befaras att inte kunna uppnå dessa kunskapsmål och kunskapskrav.

I en omfattande metaanalys av Hattie, refererad av Håkansson (2011) menas att det huvudsakligen krävs en engagerad lärare med kunskap och förmåga att kunna se undervisningen ur elevernas perspektiv. Läraren behöver även låta eleverna påverka

7

Johansson (2018) i sin artikel om begreppet relationell pedagogik. De menar att man som lärare ska värdesätta och uppmärksamma relationer då utbildning framför allt utgår från ett relationellt samspel. Andishmand (2017) lyfter i sin avhandling om sociala relationer i fritidshem de svårigheter som fritidspersonalen möter i framför allt tätorter och förorter, där barngruppen många gånger är större än på centrala skolor eller skolor på landsbygden. Fritidspersonalen upplever att i stora barngrupper är det svårare att hinna med att se och bygga relationer till alla elever menar Andishmand. Därigenom känner de inte heller att planeringen av aktiviteter kan utgå från elevers behov och intresse.

Ihrskog (2006) belyser istället i sin avhandling om barns relationsskapande vikten av

kamratrelationen mellan barn. Hon menar att förutsättningarna för barns lärande är att barnen behöver skapa sig en identitet och socialisera. Hon lyfter även att barnen behöver ha en god självinsikt och ett gott självförtroende, genom att exempelvis känna sig omtyckt och

inkluderad i kompisgruppen. Ihrskog menar vidare att de aspekterna är sett ur barnens egna perspektiv.

Elevers behov av god hälsa innebär inte bara fysiskt välmående utan också själsligt och socialt menar Jacobsson (2017) i sitt kapitel om att se barnet i sin helhet. Hon hänvisar till världshälsoorganisationens, WHO, definition av begreppet hälsa. Vidare menar Jakobsson att fritidshemmet behöver arbeta både med att främja elevers hälsa men också arbeta

förebyggande, det vill säga förhindra ohälsa hos eleverna så att de även på sikt kan må bra fysiskt och själsligt. Holmberg (2011) i sin tur förklarar i sitt kapitel om styrning av fritidshemmet att alla barn har någon form av behov. De gemensamma och grundläggande behoven som barnen har är bekräftelse, trygghet och omsorg för att nämna några. Karlsson (2020) beskriver i sin bok om specialpedagogik i fritidshemmet att, när det kommer till elever i behov av särskilt stöd kan de antingen trivas på fritidshemmet eller inte alls vilket kan bero på att fritidshemmet inte är fullt lika strukturerad som skolan är, där eleven kan uppleva bättre förutsättningar.

3.4 Att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshem

Jakobsson (2017) förklarar att den professionella läraren kan skapa och utveckla

förutsättningar för väl fungerande lärmiljöer. De lärmiljöer som eleverna vistas i kan vara avgörande då det finns barn vars så kallade stressbägare blir överbelastad under skoldagen menar Karlsson (2020). Vidare beskrivs att orsakerna kan vara tillfälliga för dagen eller ofta förekommande beroende på hur barnet kan hantera stress och hur händelser påverkar. En del barn kan exempelvis ha svårt med sin impulskontroll medan en del barn blir överbelastade av alla sinnesintryck. Vidare beskriver Karlsson att det kan vara rörigt i elevgruppen, att

lokalerna har mycket skåp och saker överallt eller en surrande ventilation. Arbetet i fritidshemmet handlar mycket om att strukturera och hjälpa elever med strategier för att hantera olika situationer, samt ge eleverna en möjlighet till vila, så att elevernas

8

lärare och andra barn, samt förebyggande arbete med till exempel goda lek och

lärandemiljöer. Att strukturera dagen för eleverna kan vara att göra tydliga scheman och att använda sig av bildstöd menar Karlsson vidare. Bildstöd kan även hjälpa elever att förstå leksituationer, ge förutsägbarhet och stöd som kommunikation med pekprat1 elever emellan samt mellan elever och fritidspersonal.

3.5 Fritidspersonalens förhållningssätt

Fritidspersonalen kan påverka barngruppen både positivt och negativt beroende på vilket förhållningssätt den vuxna har gentemot eleverna beskriver Ursberg (1996) i sin avhandling om fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper. När det kommer till klimat och atmosfär i elevgrupper, kan det bli stora olikheter på grund av hur fritidspersonalen agerar gentemot varandra och eleverna i det sociala samspelet. Ursberg beskriver att de analyser som gjorts visar att fritidspersonalens förhållningssätt inte har att göra med

personaltäthet. Förhållningssätten påverkas istället av hur tydligheten är i arbetsfördelningen och arbetsuppgifterna. Rohlin (2001) lyfter i sin avhandling om fritidshemmets uppbyggnad och utveckling i samordning med skolan, att fritidspersonalen agerar som förebilder och att det då är viktigt hur personalen beter sig kring och mot barnen. Rohlin beskriver det faktum att de handlingsmönster som fritidspersonalen förmedlar även kan ses som uppfostrande, där barn som inte följer ett visst mönster oavsiktligt riskerar att betraktas som utanför normen. Rohlin menar också att trots benämningen “fritidshem”, är det sällan barnen själva som får välja om de ska vara på fritidshemmet eller ej. Därtill menas att valet av barnens fritid inte är upp till dem själva. Vad som sker på fritidshemmet styrs till stor del av vad fritidspersonalen väljer utifrån sin egen kompetens samt vad ekonomin tillåter (Rohlin, 2001).

3.6 Rektorns ledning och ansvar enligt forskning och litteratur

Rektorn förväntas fördela den klumpsumma som tilldelats mellan de olika verksamheterna beskriver Holmberg (2011). Det behövs ett underlag för att kunna bedöma hur mycket medel varje verksamhet ska få för att kunna fungera. Vidare menar Holmberg att tilldelningen av ekonomiska resurser till skolan styrs av kommunens folkvalda politiker som också avgör hur kvalitén ska utvecklas samt de mål som ska uppnås. Karlsson (2020) menar att skolor idag har en stramare budget och ofta är det fritidshemmet som kommer till korta när medlen inte räcker till. Vidare beskriver Karlsson att detta mest troligen beror på de ökande kraven på skolans verksamhet och att fritidshemmets måluppfyllelse inte ses likvärdig med skolans. Karlsson menar att det är viktigt för fritidshemmet att de får de medlen som behövs för att stärka upp fritidshemmets kvalite. Stödmedlen handlar om personalförstärkning och tid för

9

planering eftersom alla elever är i behov av en välplanerad verksamhet. Karlsson beskriver också att de rektorer som intresserar sig för och stöttar personalen att höja kvaliteten på fritidshemmet har också ett större antal elever som lyckas i skolan. Rektorns stöd har då skett i form av att tidsutrymme till fritidspersonalen för god planering samt att personalen inte arbetar som resurser i klassen.

Lager (2020) menar att det funnits en tanke med att medel ska tillsättas för fortbildning. Bland annat handlar det om fortbildning till de i fritidspersonalen som saknar kunskaper, som bland annat hur dokumentation ska tillämpas. Men istället har flertalet neddragningar orsakat att förutsättningar minskat för fritidshemmen för att kunna uppnå de ökande kraven i

styrdokumenten, som att få tillräcklig planeringstid, ändamålsenliga lokaler och tillräcklig personal förklarar Lager vidare.

3.7 Teoretiska utgångspunkter

I syftet att utröna hur fritidspersonalen arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd avser vi att tillämpa några teoretiska perspektiv inom det sociokulturella -, relationella - och

salutogena perspektiven. Perspektiven har betydelse för att analysera resultatet från intervjuerna.

3.7.1 Ett sociokulturellt perspektiv

I Lundgren, Säljö och Libergs (2014) grundbok för lärare lyfts Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet inom lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet handlar om hur människan approprierar de medierande redskap som behövs för att fungera i och hantera olika situationer och miljöer, med andra ord utvecklar användbara förmågor hos sig själv.

Vidare beskrivs två redskap som människan behöver för att förstå omvärlden, det språkliga och det materiella. Lundgren m.fl. lyfter ett exempel att en bild är både språk och material. Kontentan av perspektivet är att människan lär genom samspel med omgivningen där språket finns både i tanken och mellan människor. Lundgren m. fl. menar vidare att språket på detta vis är en förutsättning för att förstå omvärlden.

10

3.7.2 Ett relationellt perspektiv

Det specialpedagogiska relationella perspektivet handlar i huvudsak om att anledningen till elevers svårigheter uppstår i mötet mellan individ och miljö. I skolan och på fritidshemmet handlar det om hur eleven påverkas i relation till närmiljön, kamratgrupper, skolan och samhället menar Ahlberg (2015) i sin bok om specialpedagogik. På SPSM (2019) hemsida framhålls att det relationella perspektivet handlar om att fritidspersonalen ska kontrollera och reflektera över sina handlingar samt analysera lärmiljön för att förstå hur elevers svårigheter uppkommer. Det relationella perspektivet (Ahlberg, 2015) förtydligar i denna studie arbetet med att anpassa och förbättra lärmiljön för eleverna. Fokuset flyttas från att utmaningarna beror på eleverna själva och att det istället handlar om hur lärmiljön påverkar dem. Som exempel kan nämnas att skolans och fritidshemmens miljöer kan påverka och överbelasta en del elever varvid det ligger en stor vikt i att personalen har en kunskap och därmed en förståelse för hur olika delar i miljön och verksamheten påverkar elever och att då arbeta för att motverka negativ påverkan (Ahlberg, 2015).

3.7.3 Ett salutogent perspektiv

I studien förklarar ett salutogent perspektiv hur fritidspersonal arbetar för att hjälpa barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ur ett salutogent perspektiv ska barnets helhet tas i beaktande, det vill säga barnets hela livssituation. I det salutogena perspektivet, utifrån Antonovskys teori, anges tre förutsättningar för att få ett sammanhang i vardagen (jfr. Jacobsson, 2017) :

● Begriplighet - kunskap, förståelse, förklaringar, struktur, kommunikation ● Hanterbarhet - verktyg, resurser, förhållningssätt, socialt stöd, metoder ● Meningsfullhet - glädje, engagemang, delaktighet, socialt erkännande

I studien kan det salutogena perspektivet förklara fritidspersonalens synsätt och verktyg för sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.

4. Metod

11

4.1 Datainsamlingsmetod

Då syftet med studien bland annat var att utröna hur personalen på fritidshemmet arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd utifrån deras egna beskrivningar, så blev valet att

använda en kvalitativ metod med åtta informanter som arbetar på fritidshem. En kvalitativ metod innebär att den information som de intervjuade ger bygger på deras egna

uppfattningar, erfarenheter, värderingar och kunskaper från verkligheten (jfr. Svedner, 2010). Då dessutom semistrukturerade intervjuer anses ge mer distinkta svar blev det också relevant i denna studie. Semistrukturerade intervjuer innebär att en intervjuguide används, där

exempelvis teman med öppna frågor är upplistade, vilket ger mer utrymme för informanterna att få frihet i sina svar. Intervjuguiden gav också möjligheten att ställa följdfrågor som inte står med i intervjuguiden. Studiens frågor behövde därför inte ske i ordningsföljd. En viss struktur ansågs dock vara bra för möjligheten att kunna jämföra svaren från de olika informanterna (jfr. Bryman 2018).

4.2 Urval

I denna studie intervjuades fyra fritidspedagoger, tre fritidslärare samt en barnskötare från åtta olika skolor och fritidshem. Antalet informanter valdes utifrån den begränsade

tidsaspekten för studien, det vill säga, hur stor studien skulle bli samt den tidsaspekt som fanns till förfogande (jfr. Johansson & Svedner, 2010). Framför allt valdes fritidspersonal som vi mött under VFU och vikariat.

Utifrån studiens syfte blev valet därav att alla informanter skulle komma från olika skolor. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv. De flesta av studiens åtta informanter har flera års erfarenhet av att arbeta inom fritidsverksamheten. Samtliga informanter arbetade på

kommunala fritidshem även om ett av fritidshemmen ligger på en friskola. De åtta

informanterna arbetar även inom två olika kommuner. För denna studie innebar det att få en bredare kunskap om hur arbetet kan se ut på skolor samt vad personalen har för upplevelser och tolkningar om extra anpassningar och särskilt stöd (jfr. Johansson och Svedner, 2010). Stukát (2011) beskriver att forskare som gör en kvalitativ intervju gör ett representativt urval vilket innebär att undersökningsgruppen representerar en större grupp inom kategorin, något som i denna studie avser personal i fritidshemmet.

Sju av våra informanter har en högskoleutbildning i bakgrunden medan en av informanterna har en gymnasial utbildning. Samtliga arbetar på olika fritidshem och på olika skolor. Alla informanter benämnas med fingerade namn. Vilken av de två kommuner som informanterna arbetar i benämns med färgen Gul eller Grön.

12 Isabella utbildad fritidspedagog, 21 år i yrket. Kommun Grön.

Pernilla utbildad fritidslärare, 15 år i yrket. Kommun Gul. Maud utbildad barnskötare, 11 år i yrket. Kommun Gul. Jonas utbildad fritidslärare, 10 år i yrket. Kommun Grön. Kalle utbildad fritidslärare, 3 år i yrket. Kommun Grön. Sanna utbildad fritidslärare, 2,5 år i yrket. Kommun Gul.

4.3 Genomförande

Till en början delade vi upp arbetet med studien, en skrev bakgrunden medan den andra skrev metoddelen. Därefter har planering och genomförande av intervjuerna samt resultat, analys och diskussion skett av oss båda. Vid transkriberingarna delades intervjuerna på hälften vardera.

Genomförandet av intervjuerna inleddes med förberedelser där en semistrukturerad

intervjuguide användes för att skapa olika frågor utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. I intervjuerna användes till en början slutna frågor som var lätta för informanterna att svara på och som öppnade upp för en mer avslappnad intervju. De slutna frågorna var även utformade för att skapa ett sammanhang kring informanternas svar (jfr. Bryman, 2018). Resterande frågor var öppna och utformade för att få så fullständiga svar som möjligt av informanterna om hur de arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd utifrån deras erfarenheter (jfr. Kvale och Brinkmann, 2014). Frågorna var flexibla för att de skulle öppna upp för diskussion och därigenom generera mer beskrivande svar (jfr. Bryman 2018). På grund av rådande pandemi kunde intervjuerna inte ske genom att träffas. Observationer av informanterna verksamma på deras arbetsplats hade varit att föredra då det skulle gett en bättre helhetsbild i hur de faktiskt arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd (jfr. Bryman 2018). Valet blev då istället att hålla intervjuerna via Zoom där både ljud och bild kunde spelas in och där mimik och kroppsspråk till viss del kunde ses.

I missivbrevet som skickades ut till informanterna en tid före intervjuerna, fanns ett förslag på hur intervjun kunde genomföras, antingen över Zoom eller via mobilsamtal. En tid efter att informanterna erhållit missivbrevet blev de kontaktade angående att boka tid för intervjun. Informanterna tillfrågades även ifall de kunde tänka sig att samtalet spelades in för att underlätta transkriberingen. Målet och förhoppningen var att alla intervjuer kunde ske över Zoom.

13

transkriberingen avlyssnades ljudupptagningen och anteckningar fördes från ljud till text (jfr. Kvale och Brinkmann, 2014). Informanterna mejlades sammanfattningen av transkriberingen för att kontrollera om tolkningarna stämde överens med vad som sagts vid intervjun. De informanter som svarade tyckte att sammanfattningen stämde så när som på några mindre detaljer som fick rättas till.

Både i missivbrevet samt senare vid intervjuerna delgavs informanterna om studiens syfte och konfidentialitetskravet, vilket är en av fyra forskningsetiska principer (jfr Bryman, 2018). De forskningsetiska principerna användes i studien på grund av att de representerar en god forskningssed. Sedan förklarades det också för informanterna vid inledningen av intervjun att studien exempelvis inte kunde garanteras fullständig sekretess och anonymitet då exempelvis våra lärare kunde vilja se studiens insamlade material (jfr. Vetenskapsrådet, 2017).

4.4 Analysmetod

För att analysera det transkriberade intervjumaterialet lästes dessa noggrant igenom ett flertal gånger och sedan sorterades informanternas svar utefter studiens forskningsfrågor. Därefter kom vi att söka efter gemensamma nämnare i intervjustoffet samt vad som skiljer sig mellan svaren. Sådant som inte var relevant sållades bort som när berättandet svävade iväg till annat som inte rörde våra frågor, exempelvis privata angelägenheter. Det kvarvarande materialet av vår empiri till studien kunde nu tematiseras. Bryman (2018) beskriver att tematiseringar är något som är en av de vanligaste metoderna och utmärkt att använda i kvalitativa studier. Braun och Clarke (2006) förklarar att ett tema är ett område i transkriberingen som är av intresse och kopplat till forskningsfrågorna, något som eftersträvades i studien. De teman som togs fram var; Stödjande arbetssätt på fritidshem, Dokumentation samt Stöd i arbetet.

Ett fjärde tema togs med då vi fann det av intresse för kontexten av studien och blev således det första temat; Utmaningar som leder till extra anpassningar och särskilt stöd. Dessa fyra teman användes sedan som rubriker för att presentera resultatet.

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet

Här redogörs fyra olika delkriterier som eftersträvas för att erhålla god trovärdighet och tillförlitlighet i denna studie. De fyra delkriterierna är trovärdighet, tillförlitlighet,

överförbarhet och pålitlighet. Dessa kriterier utgår från en beskrivning av Bryman (2018) samt Patel och Davidsson (2003).

Trovärdighet

Studiens resultat kommer att vara tolkningar som vi har gjort utifrån den information som informanterna delgett, vilket kan innebära att studien kan komma att ses som mindre

14

citat från de transkriberade intervjuerna. Citaten är för att läsaren ska få en så rättvis bild av informanternas yttranden som möjligt. De utplockade citaten gör att resultatet ska bli mer trovärdigt då de är informanternas egna ord, något som Patel och Davidsson (2003) också lyfter ger ett mer autentiskt resultat.

Tillförlitlighet

I denna studie har informanterna tagit del av resultatet via mejl för att intyga att de tolkningar som har utformats stämmer överens med deras yttrande (jfr. Patel & Davidsson, 2003). De transkriberingar som tolkats, överfördes till resultatet i studien i balans med citat från informanterna. I denna studie användes både citat och tolkade sammanfattningar av texten just för att ge en trovärdig bild av informanternas yttranden.

Överförbarhet

Denna studie har ett spritt urval med informanter i form av barnskötare, fritidslärare och fritidspedagoger, med olika arbetslivserfarenheter inom fritidshemmen, allt från 2 till 25 år. Hälften av alla informanter arbetar inte i samma kommun som de andra informanterna. Detta urval har medfört att vi som forskare har erhållit en betydligt bredare bild över hur

verksamheten verkligen ser ut på de olika fritidshemmen. Studiens resultat har därför kunnat jämföras i några olika kontexter, vilket Bryman (2018) menar att överförbarheten i olika studier handlar om. De åtta informanterna kan då ge en övergripande bild av hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på fritidshem kan se ut i verkligheten.

Pålitlighet

För att säkerställa att alla delar av intervjuerna redovisats i resultatet gjordes en noggrann granskning av metoden och analysen i relation med resultatet, vilket medför en mer pålitlig studie. För att inte göra egna värderingar eller lägga till egna åsikter om vad informanterna har sagt, något som också riskerar att studien inte blir trovärdig, kommer vi i studien försöka att arbeta utifrån olika teoretiska perspektiv, detta för att kunna stärka upp och bekräfta vår studie (jfr Bryman 2018).

4.6 Etiska ställningstaganden.

Vid intervjustudier finns några etiska ställningstaganden att ta i beaktning, något som Bryman (2018) menar är viktiga för studiers kvalitet. Dessa etiska ställningstaganden innefattar:

● Informationskravet: Informanterna som deltar i studien ska få information om vad

studien handlar om, samt vad informanternas roll i studien är och vilka villkor som finns för deltagande i vår forskningsstudie.

● Samtyckeskravet: Samtyckeskravet omfattar att informanterna bestämmer om de vill

15

● Konfidentialitetskravet: Informanterna informeras att deras namn kommer ersättas i

studien för att göra det så konfidentiellt som möjligt.

● Nyttjandekravet: Den insamlade datan som vi har fått från informanterna kommer

endast att användas i studiens forskningssyfte.

Inför studiens intervjuer med informanterna försågs de med ett skriftligt s.k. missivbrev som innehöll bland annat en presentation av studiens syfte, att den insamlade datan skulle

behandlas konfidentiellt, samt en förfrågan om intervjun fick spelas in för att sedan raderas efter transkribering. Vid intervjutillfället förklarades även att informanterna när som helst kunde avbryta intervjun och att datan skulle behandlas så konfidentiellt som möjligt med fingerade namn. Vidare beskrevs att svaren från informanterna skulle komma att användas till forskningsändamål (jfr Bryman, 2018). Med tanke på att exempelvis lärare från universitetet skulle kunna vilja titta på materialet eller andra forskare så förklarades det också för

informanterna att fullständig anonymitet och sekretess inte kunde utlovas, vilket de fick ta ställning till om de ville fortsätta med intervjun eller ej (jfr Vetenskapsrådet, 2017).

4.7 Metoddiskussion

I detta stycke lyfts de delar i metoden som kan ha påverkat eller haft betydelse för studiens resultat och trovärdighet, det vill säga metodens styrkor och svagheter.

I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa användes för att uppnå studiens syfte att utröna hur fritidspersonalen arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd ur fritidspersonalens perspektiv. Att använda sig av kvalitativa intervjuer ger en större insyn i verkligheten då resultatet visar på informanternas egna upplevelser och synsätt. De användes även för att de tidsmässigt är det mest effektiva sättet att få informanternas svar till ett resultat. Något som kan vara en nackdel med kvalitativa studier är att det blir svårare att kunna överföra studien till andra miljöer och yrkeskategorier än fritidshem och

fritidspersonal (jfr. Bryman, 2018).

16

För att få en bättre tillförlitlighet i resultatet valdes att de första frågorna informanterna fick var några som informanterna tryggt kunde svara på och som de kände till. Frågorna gav även en kontext till de öppna frågorna som sedan ställdes. Därav kunde vi få fram svaren mer korrekt samt att vi kunde fråga informanterna om svaret ifall vi blev osäkra (jfr Bryman, 2018). I resultatet kunde vi även använda oss av citat från informanterna för att öka studiens trovärdighet något som Patel och Davidsson (2003) beskriver visar på informanternas direkta uttryck. En av frågorna blev något för komplicerad för flertalet av informanterna att förstå och behövde förklaras. Riskerna med våra förklaringar märkte vi vid vår första intervju var att vi då kunde påverka informanterna och tillförlitligheten skulle försvagas. Vi försökte då med att fråga om vad informanten trodde att frågan handlade om, sedan omformulerade vi frågan. I Kvales lista över krav på de som intervjuar och som lyfts av Bryman (2018) står det att det är av vikt att frågorna som ställs är korta och begripliga för informanterna, detta för att svaren ska bli utifrån informantens eget yttrande.

På grund av ett urval av åtta informanter med tre olika utbildningsbakgrunder; fritidslärare, fritidspedagog och barnskötare, samt att informanterna kom från två olika kommuner och har arbetat allt från 2 till 25 år i yrket, ser vi studien som representativ för ett mer djupgående perspektiv på verksamheten. Problematiken med urvalet är däremot att det inte utförts slumpmässigt utan målinriktat, vilket innebär att en generalisering av resultatet inte kan ses som fullgott (jfr. Bryman, 2018).

När vi analyserat och sammanställt resultatet blev vi vid en granskning av vårt eget material varse att vi inte hade gjort riktigt som vi beskrivit i analysmetoden. Istället för att plocka ut teman utifrån studiens syfte och forskningsfrågor hade vi utgått direkt från intervjuguidens frågeställningar vilket resulterade i en svårhanterlig röra. Med rätt metod blev det lättare att få samman resultatet och analysen samt att informanternas svar förtydligades (jfr. Bryman, 2018).

5. Resultat

I detta kapitel presenteras de mest relevanta resultaten utifrån de intervjuer som har gjorts i studien. Rubrikerna utgår från de teman som framkommit i analysen och som är kopplade till studiens forskningsfrågor. I första delen lyfts de utmaningar som elever kan möta i

17

5.1 Utmaningar som leder till extra anpassningar och särskilt stöd

För att få en tydligare kontext i resultatet valdes detta tema utöver de tre andra teman som är kopplade till studiens forskningsfrågor.

När informanterna intervjuades om hur de arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd fick de beskriva vad som leder till att sätta in dessa stödinsatser. Samtliga av de åtta

informanterna lyfter att barn möter olika svårigheter på fritidshemmet samt att barn som på olika sätt är i behov av stöd framförallt behöver det i sociala sammanhang. Tre av

informanterna lyfter att det kan handla om elever som har svårt att stå i köer exempelvis till matsalen. Två informanter lyfter att det mer handlar om barn som har svårt med stora barngrupper. Isabella förklarar att det i stora barngrupper kan handla om elever som får det

svårt vid för höga ljud och behöver lugn och ro. Nelly menar att barn i behov av särskilt stöd

även kan vara de som har diabetes eller epilepsi. Amanda, Maud och Sanna lyfter barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, framförallt barn med diagnos inom

autismspektrumet som kan behöva extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. Sanna lyfter även att det mer handlar om hur barngrupperna är och att det kan variera från år till år om anpassningarna krävs eller inte. Kalle berättar om elever med

koncentrationssvårigheter och vandrare som blir oroliga av olika anledningar och bara går omkring till synes planlöst. Tre av informanterna beskriver också elever som är i behov av stöd och hjälp vid övergångar. Pernilla förklarar:

Oftast har barn som har det svårt i skolan lättare för fritidshemmet men det finns också många barn som har svårt med stora grupper som dessutom är blandade med elever från andra klasser. De eleverna kan även ha svårt med att fritidshemmet rör sig i andra miljöer eller det faktum att det är mer fritt och inte lika uppstrukturerat som i skolan. Dessa elever behöver vi anpassa verksamheten till. Övergångar, förflyttningar kan också vara svårt för en del elever som mellan skola och fritids, mellan fritids och matsalen och vid utflykter. Det finns också många som har full koll på veckoschemat och har svårt för att det blir förändringar (Pernilla).

5.2 Stödjande arbetssätt på fritidshem

När intervjuerna kom in på arbetssätt kring extra anpassningar och särskilt stöd så förklarade Jonas att: det handlar ju mycket om att inte anpassa efter speciella elever utan att anpassa för

hela gruppen, så att min undervisning fungerar även för de elever som har svårt. Jonas

förklarar vidare att han brukar ge eleverna alternativ istället för att ta bort utmaningar i uppgifterna. Ett exempel han lyfter är att vid hinderbanor göra avstickande banor från

18

Dessvärre, menar Jonas, så räcker inte alltid tiden till att hinna föra de samtalen med eleverna, något som också andra informanter lyft i intervjun.

Pernilla och Isabella förklarar fritidshemmens arbetssätt med att extra anpassningar är något som sker på fritidshemmet hela tiden och menar att det ingår i deras planering av

fritidsverksamheten. Pernilla beskriver att arbetet med extra anpassningar ofta kan handla om att alltid ha en backup-plan för elever som får svårt i vissa sociala situationer. Eller så kan det handla om att förbereda elever innan en aktivitet eller utflykt. Pernilla lyfter även att: Vissa

elever har också svårt vid avslut av en aktivitet, då handlar det om att kunna förbereda de eleverna en stund innan det ringer in eller är dags att städa undan.

Sanna beskriver att på hennes skola är hon aldrig delaktig i arbetet med särskilt stöd. Varannan vecka deltar en person från fritidspersonalen dock i ett samverkansmöte med klasslärarna där en specialpedagog sitter med. Sanna menar att de mötena handlar mer om vad eleverna behöver träna på under fritidstimmen på skoltid. Mötena resulterar inte i särskilt stöd i fritidshemmet menar Sanna vidare och den kontakt som finns med specialpedagogerna sker mer i förbigående.

Allt arbetet med särskilt stöd på fritidshemmet görs av fritidspersonalen själva förklarar

Maud. Men hon anser att de också har möjlighet för det, även om de tre som arbetar på fritidshemmet inte arbetar heltid någon av dem. Anledningen till att det fungerar förklarar Maud beror på att samarbetet med skolan fungerar så bra, de löser situationer tillsammans. Vidare beskriver hon att när en ur personalen behöver vara mer inriktad mot en elev så innebär det i regel att de andra eleverna får mindre uppmärksamhet.

Amanda förklarar att i deras arbete är det också viktigt att involvera vårdnadshavarna till elever i behov av stöd. Hon menar vidare att det inte alltid är det enklaste då vårdnadshavarna till dessa barn ofta är trötta, men då är det: viktigt att få dem att förstå att tillsammans ska vi

hjälpa barnet så att det blir så bra som möjligt.

Fyra av informanterna redogör för hur de arbetar med att komma fram till olika åtgärder för eleven innan det går vidare till elevhälsan. De förklarar att de sitter i möten och samtalar om elever som har det svårt och vilken stöttning som passar. Pernilla sitter med i sådana möten tillsammans med lärarna vilket medför en samsyn kring eleverna. Däremot menar hon att det inte följer upp hur deras anpassningar kring eleverna fungerar. Nelly förklarar att:

19

Vidare i intervjuerna så samtalades det om hur information som rör elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, förmedlas i arbetslaget samt till vikarier och resurspersoner som arbetar på fritidshemmet på eftermiddagen. Informanterna beskriver att på

arbetslagsmöten, eller planeringsmöten som en del av informanterna benämner det, förmedlas viktig information kring elever. Två av informanterna belyser att för vikarier brukar de ha en enkom pärm där information finns, som exempelvis presentationer av de barn som behöver specifika förhållningssätt, inte tål beröring eller har svåra allergier. Sanna beskriver hur de på deras fritidshem tänker kring vikarier:

Vi försöker ju så mycket vi bara kan att undvika att våra vikarier ska ha ansvar mot de eleverna. Vi har ju också ofta en viss ställtid inför varje arbetspass och där hinner vi ju ofta berätta om det är något speciellt kring vissa elever. Men vi har som

ambition att kommer man ny så ska man inte behöva ta det svåra. (Sanna)

Amanda och Jonas förklarar att de förändringar som skett de senaste åren handlar mycket om hur ”en till en” resurserna sakta fasas ur för att resurspersonen mer ska arbeta med hela klassen. Men Jonas menar också att det inte är eleven som skapar problemet utan skolan och:

att det är så man ska se på det. Vidare beskrivs att det förr var eleven som fick anpassa sig

och gå till stödklass om eleven inte kunde uppföra sig. Nu handlar det mer att anpassa lärmiljön till eleven. Men Jonas förklarar vidare att: för vissa elever är det för svårt, hur

mycket vi än försöker sätta in stöd. Kravbilden ökar ju för varje år.

Hälften av informanterna beskriver att de använder någon form av bildstöd eller liknande hjälpmedel under fritidstiden och skoldagen. Maud beskriver att de använder sig av bildstöd för att hjälpa elever att förstå både språk och sociala situationer, bland annat har de

bildscheman och en IPAD där de kan peka och visa samt strukturera dagen för eleven. Sanna förklarar att även de använder sig mycket av bildstöd i verksamheten för vissa elever i behov av extra anpassningar. Sanna beskriver vidare att vissa elever behöver en tydlig arbetsgång på fritidshemmet, och förberedas på olika vis. Bildstöd är också något som Pernilla och Amanda förklarar att de använder sig av. Pernilla beskriver att de använder sig av veckoscheman i bilder men även lappar på hyllan för vissa elever vad de kan göra då de kommit hem från skolan. Nelly beskriver att även hon använder sig av bildstöd för vissa elever, sedan försöker de på hennes fritidshem att använda sig av liknande scheman i skolan så att eleverna lättare ska kunna förstå vad som ska hända under dagen. Sedan använder sig Nelly också av timer klockor och det är för att underlätta för eleverna om vad klockan är och hur lång tid det är kvar av aktiviteten.

Pernilla menar att det egentligen inte skett några förändringar de senaste åren när det gäller arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Hon förklarar att “på fritidshemmet har vi

20

Det är viktigt i fritidshemmet att arbeta med elevgrupperna för att stärka gruppen samt att eleverna ska vara trygga med varandra. Att ha goda relationer till eleverna är också viktigt, det är lättare att stötta om man har en god relation. (Pernilla)

5.3 Dokumentation

I detta tema lyfts olika typer av dokumentation kring de stöd och anpassningar som görs på fritidshemmen. Hälften av informanterna menar att de för någon form av dokumentation men att de inte är så bra på det. Just dokumentation tycks som en svår uppgift för större delen av informanterna. Dokumentationen görs oftast när det gäller särskilt stöd eller vid större extra anpassningar men detta dokumenteras dock inte i på fritidshemmet. Informanterna hänvisar till att dokumentation mer görs av EHT (Elevhälsoteamet), specialpedagogerna eller lärarna. När det gäller små extra anpassningar handlar det mer om verbal information sinsemellan kollegorna. Tre av informanterna beskriver att det oftast inte finns den tiden. Isabella förklarar att:

Det finns ju inget krav att dokumentera vid extra anpassningar. Men ibland tänker jag att man har vissa grejer man tar upp i kvalitetsarbetet. Om man har sån

dokumentation i så fall, mm ja men då blir det nog kanske inte mot enskilda barn utan mot en grupp istället. (Isabella)

Amanda förklarar att fritidspersonalen på deras fritidshem många gånger sitter med i möten med föräldrar och specialpedagoger, så att deras kommentarer kommer med i den

dokumentation som förs på de mötena. Sanna berättar att de inte för någon dokumentation kring stöd och anpassningar men hon menar också att det är synd att fritidshemmet där inte är involverad i elevhälsan. Flera av informanter beskriver dokumentationen som en brist. Sanna förklarar bristen på dokumentation med att:

Jag tror att det handlar om att dels så finns det kunskapsbrister i arbetslaget. Vi har haft en otydlig ledning vad gäller vad vi ska göra. Sen är det naturligtvis en tidsbrist så för lite planeringstid. Men jag tror också att det är för enkelt att säga att det är en tidsbrist, jag tror det egentligen handlar mer om okunskap både från rektor och personal. (Sanna)

21

5.4 Stöd i arbetet

Temat handlar om hur fritidspersonalen upplever det stöd de får i sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.

Hälften av informanterna beskriver att deras rektorer är både förstående och lyhörda samt goda lyssnare som hjälper till så gott de kan för att stötta fritidspersonalen. Informanterna lyfter också att när det kommer till ekonomiska resurser är stödet mer bristfälligt. Amanda berättar att:

Det kan ju också vara så att de har enorma resurser till eleverna när de är i skolan, då finns det mycket resurser men då de kommer på fritids då finns det plötsligt inga resurser kvar längre (Amanda).

Pernilla ser helst att rektorn skulle vara mer involverad i fritidshemmets verksamhet, kunna styra upp samverkansmöten samt se till att fritidshemmet fick vara delaktiga i elevhälsan. Kalle menar att han är nöjd över att de har en rektor som är enkom för fritidshemmen. Däremot så är engagemanget lite tvivelaktigt då denna rektor aldrig besökt deras fritidshem och sett verksamheten i verkligheten. Beslut från rektorn kan vara så segdragna, menar Nelly och förklarar att det tar för lång tid innan eleven får rätt hjälp. Sanna berättar att rektorn, som en gång i tiden arbetade som fritidspedagog, nog anser sig ha ganska god inblick i

fritidshemmets verksamhet. Rektorn är förvisso mycket förstående men Sanna förklarar att synen på fritidshemmets verksamhet härstammar från den tiden då fritidshemmet mer handlade om omsorg. De får hellre materiella resurser kring anpassningar av lokaler såsom enhetliga plastlådor än personella resurser. Maud förklarar också att deras rektor ger mycket stöd i form av förståelse och om de vill gå utbildningar eller liknande, men menar vidare att

“om det är något som behöver bli bättre så är det givetvis mer personal, mer tid i barngrupp”.

Rektorn på Jonas fritidshem vill se att de har försökt med alla extra anpassningar de kan innan ett ärende ska gå vidare till huruvida eleven ska få särskilt stöd eller inte medan Amanda säger att “men det… sätts ju inte till något medel på nått vis. Alltså någon personal

eller pengar eller någonting så”. Sedan menar Amanda att de fått mycket fortbildning istället

22

och lyssna. Kalle, som arbetat en kortare tid på fritidshem beskriver att han inte har fått någon fortbildning men vet heller inte om kollegorna har fått det tidigare. Nelly menar att

fortbildning är viktigt för att kunna utveckla fritidshemmet:

Vi har haft en NPF kurs som varit på distans. Och det har varit väldigt givande även fast det var mycket repetering. Men man har ändå lärt sig mycket. Och förra året hade vi en kurs om lågaffektivt bemötande. Vi gick också In print förra året och då fick vi lära oss hur man ska jobba med bildstöd och hur viktigt det är för vissa elever. Sedan har vi också försökt likna schemat i skolan och på fritids för att det ska bli lättare för eleverna att hänga med. (Nelly)

Nelly förklarar också att mycket handlar om att stödet är: väldigt ekonomiskt styrt, men förklarar att det blir dyrare att vänta tills eleverna blir äldre. Hon lyfter att: om mer resurser

läggs på eleverna redan i lågstadieåldrar så kan många situationer för eleverna räddas eftersom det svåra ofta blir värre med åren. Isabella uttrycker en frustration över att det tycks

finnas massor av resurser till eleverna på skoltid men att när eleverna kommer till fritidshemmet så får fritidspersonalen lösa det själva.

6. Analys

I det här kapitlet analyseras resultatet i studien. Analysen kopplas till studiens bakgrund och de teoretiska utgångspunkterna.

6.1 Sociala utmaningar

I resultatet framkommer att informanterna har en likvärdig syn på vilka olika utmaningar som barn i behov av stödinsatser på fritidshemmet står inför. Framför allt menar informanterna att det handlar om elever som av olika anledningar behöver stöttas i sociala sammanhang, som i lekar och aktiviteter med de andra barnen på fritidshemmet. Informanternas syn på vad som föranleder till extra anpassningar och särskilt stöd tycks till viss del vila på ett relationellt perspektiv, där lärmiljön i form av stora barngrupper orsakar problem för en del elever. I skolan och på fritidshemmet handlar det relationella perspektivet om hur eleven påverkas i relation till närmiljön, kamratgrupper, skolan och samhället. Det vill säga att eleven inte ska belastas då utmaningarna beror på sådant som eleven inte kan rå på (Ahlberg, 2015).

23

bli en belastning för elever beror på att fritidshemmet oftast är mindre uppstyrt än i skolan och innefattar stora barngrupper eller blandade grupper med elever från andra klasser (Karlsson, 2020). Karlssons förklaring tycks stämma överens med informanternas beskrivningar.

Det faktum att exempelvis tre av informanterna benämner diagnoser som NPF eller diabetes och en benämner koncentrationssvårigheter och vandrare, visar att det finns en viss antydan till att problemet kan ses beror på eleven. Detta leder till att perspektivet hos fritidspersonalen tenderar övergå i ett kategoriskt perspektiv, där svårigheter ses individuellt eller medfött. I resultatet framkommer att fritidspersonalen ser att det finns olika behov hos elever i

fritidshemmet vilket stämmer överens med vad Holmberg (2011) beskriver, att alla barn har någon form av behov. Men informanternas förklaringar kring vad som föranleder till att extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet visar snarare att orsakerna till viss del antas beror på elever som har det svårt.

6.2 Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmen

Resultatet visar att när det kommer till själva arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet så vilar fritidspersonalens beskrivningar i ett relationellt perspektiv. En av informanterna belyser särskilt att arbetet handlar om att anpassa miljön så att alla elever kan delta. Detta stämmer med vad SPSM (2019) förklarar, att ur ett relationellt perspektiv ska fritidspersonalen analysera lärmiljön för att förstå hur elevers utmaningar uppkommer och anpassa lärmiljön därefter. Vidare framkommer i resultatet att arbetet handlar mycket att stötta elever i sociala situationer med elevgruppen och kamrater. Hansen Orwehag (2017) beskriver också att fritidshem är socialt och relationsmässigt inriktade, vilket även skollagen (SFS 800:2010) anger kring fritidshemmets uppdrag, d.v.s. att fritidshemmet ska stötta och utveckla elevers sociala förmågor.

24

Det sociokulturella perspektivet handlar bland annat om att bildspråket kan vara ett redskap för att förstå omvärlden. Fritidslärarnas arbetssätt som lyft i resultatet kan även tolkas ur ett salutogent perspektiv genom att fritidspersonalen hjälper eleverna förstå och hantera olika situationer för att eleverna ska få känna tillhörighet. Fritidspersonalen arbetar bland annat med bildstöd för att förtydliga dagens upplägg, det vill säga att hjälpa eleverna strukturera dagen med bildscheman. Bildstöd kan också användas för kommunikation mellan elever och fritidspersonalen men även mellan eleverna, vilket Karlsson (2020) också beskriver. Det kommer även fram i resultatet att fritidspersonalen arbetar med att hjälpa eleverna hitta strategier för att hantera olika situationer som kan vara stressfyllda eller överväldigande. Jakobsson (2017) beskriver just det salutogena perspektivet såsom att begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet är tre förutsättningar för att förstå vardagliga sammanhang. Begriplighet handlar i stort om kunskap, förklaringar och strukturer. Hanterbarhet handlar om socialt stöd, redskap och verktyg. Meningsfullhet handlar om socialt erkännande och

delaktighet bland annat. Fritidspersonalens arbetssätt kan ses som förebyggande i och med att det är något som finns med i planeringsarbetet samt att de ständigt har en alternativ planering om något inte skulle bli som det var tänkt, där de förbereder eleverna så långt det går.

Karlsson (2020) beskriver att förebyggande arbete i fritidshemmet kan förhindra att elevers stressbägare överbelastas. Vidare beskrivs att det förebyggande arbetet innefattar förståelse, stöd och strategier samt att erbjuda eleverna vila, att ha tydliga strukturer på fritidshemmet och goda lek och lärmiljöer. Resultatet i studien kring fritidspersonalens arbete med extra anpassningar och särskilt stöd visar därför att fritidspersonalen förstår vikten av att

förebyggande arbete kan leda till att främja elevers sociala utveckling. Detta förebyggande arbete kan även kopplas till skollagen (SFS: 800:2010). Resultatet visar sedermera att fritidshemspersonalen har en förståelse för kamratrelationernas betydelse vilket stämmer väl överens med Ihrskogs (2006) förklaring om att dessa relationer är viktiga så eleverna kan skapa sig en identitet och känna sig bekräftade av andra elever.

Att fritidspersonalen har och visar förståelse för sina elever är också en avgörande

förutsättning för lärande och undervisning menar Aspelin & Johansson (2018). Vidare visar resultatet att fritidspersonalen har en strävan att bygga goda relationer med eleverna för att kunna ge så bra stöd som möjligt, vilket stämmer väl med vad Aspelin och Johansson (2018) beskriver om relationell pedagogik. Relationell pedagogik förklaras att som lärare ska man värdesätta och uppmärksamma relationer i och med att undervisningen utgår från relationella samspel. Relationell pedagogik kan således kopplas till det sociokulturella perspektivet (Lundgren m.fl., 2014) där det också beskrivs att lärande sker i samspel med andra. Det problem som kommer fram i resultatet är att fritidspersonalen anser att i stora barngrupper är det svårt att få tid till alla elevers behov då de är få vuxna. Detta är något som också kan kopplas till Andishmands (2017) studie om att det i stora barngrupper är svårare att se till alla elever och bygga relationer till dem. Ursberg (1996) förklarar att personalens förhållningssätt däremot inte påverkas av låg personaltäthet, utan snarare brist på tydlig arbetsfördelning och tydliga arbetsuppgifter, vilket också framkommer i studiens resultat. Ur ett salutogent

25

elever att strukturera, hinna med att intryckssanera och ha god ordning i fritidshemmets lokaler något som Karlsson (2020) beskriver kan vara orsaker till elevers överbelastning.

6.2.1 Möten för samsyn och likvärdigt arbete

I intervjuerna framkommer att på några fritidshem ingår i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd möten med andra lärare eller i arbetslaget. På mötena lyfts elevernas utmaningar och vad som kan påverka dem. Syftet med mötena är att få en samsyn och ett likvärdigt arbetssätt kring de anpassningar som de kommer fram till behöver tillämpas. Vidare menas att de beslut om anpassningar som tas genom denna samverkan, ska efter en tids

genomförande revideras innan de går vidare till elevhälsan. Det framkommer även att en rektor vill se att fritidspersonalen ska anpassa verksamheten i mesta möjliga mån innan något särskilt stöd kan uppbringas. I skollagen (SFS 800:2010) anges att särskilt stöd också kan ges till elever utan att extra anpassningar har gjorts. Om särskilt stöd är behövligt är upp till rektorn att besluta.

Att revidera och analysera de stöd och anpassningar som gjorts kan länkas till ett relationellt perspektiv (SPSM, 2019). Som nämnts tidigare i analysen handlar det relationella

perspektivet om att elevers utmaningar uppstår i mötet mellan eleven och miljön. Analysresultatet kan sammanfattas att samverkansmöten genererar en samsyn och ett likvärdigt arbetssätt inom skola och fritidshem. En samverkan är nödvändig för att kunna få en helhetssyn på eleverna och för att kunna ge det stöd som eleverna är i behov av enligt skollagen (SFS 800:2010).

6.3 Dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd

Ur studiens resultat framkommer att en del av informanterna för någon form av

dokumentation i sitt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Informanterna menar att deras dokumentation är bristfällig, dels på grund av okunskap och dels på grund av tidsbrist vilket är ett resultat som även framkommit i tidigare forskning enligt Lager (2020).

Informanterna beskriver att dokumentation görs vid större extra anpassningar eller vid särskilt stöd. Men informanterna beskriver också att den typen av dokumentation görs av EHT (elevhälsoteamet). I enlighet med Skolverket (2014b) menar informanterna att ingen dokumentation krävs för extra anpassningar. Däremot förs dokumentationer vid särskilt stöd genom kartläggning och i åtgärdsprogram (SFS 800:2010).

26

Analysen visar att fritidspersonalen förstår att dokumentationen är viktig, att den kan visa hur omfattande arbetet i fritidshemmet är kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. men att tid och kunskapsbrist gör dokumentationen inkomplett. Lager (2020) beskriver att dokumentation är någonting som är viktigt eftersom att det är där man ser hur det är på fritidshemmet, något som också framkommer i studiens resultat. Fritidspersonalens syn kring sina egna dokumenteringar är att de kan förtydliga hur viktigt fritidshemmets verksamhet är för eleverna och för skolan (Lager, 2020). Ur ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2015) kan bristen på kunskap och tid att dokumentera innebära att de faktorer i lärmiljön som försvårar elevers vistelse i fritidshemmet inte framkommer skriftligt. Exempelvis kan dokumentering behövas för att analysera lärmiljöns utformning och funktion och för att eventuella brister påvisas för rektor och huvudman.

6.4 Stöd i arbetet

I resultatet beskrivs informanternas syn på rektorns ledning och ansvar. De flesta tycks uppleva rektorn som förstående, lyhörd och stöttande. Men när det kommer till stöd i form av ekonomiska resurser är det betydligt mer bristfälligt menar de. En likartad uppfattning har Holmberg (2011) som också förklarar att tilldelningen av resurser till skolor styrs av

skolpolitiker som även avgör den kvalité som ska förbättras. Karlsson (2020) förklarar att de bristfälliga ekonomiska resurserna för fritidshemmet beror på att skolan fått förhöjda krav och inte att det handlar om att verksamheten ses som mindre viktig. Samtidigt menas att ekonomiska resurser är avgörande för att kvalitén i fritidshemmet ska kunna höjas, vilket i första hand handlar om personalförstärkning och ökad planeringstid.

Ur ett salutogent perspektiv (Jacobsson, 2017) kan detta kopplas till hanterbarhet, där bland annat vikten av resurser lyfts. I studiens resultat framkommer det att fritidspersonalen ser resursfördelningen som orättvist fördelat mellan skolans verksamheter. Skollagen anger att det är huvudmannen som är ansvarig över att se till att skolorna får de resurser de behöver för att uppfylla kravet kring bland annat extra anpassningar och särskilt stöd. Vidare anges att resurserna ska fördelas så att elevens behov och förutsättningar tillgodoses och kompenseras. Rektorn på skolan ska se till att resurserna fördelas till alla verksamheter vilket även

innefattar fritidshemmet (SFS 800:2010).