INN EH

INN EH ÅL L

Generaldirektörens kommentar... 2

Organisation ... ... ... ... 4

Affärsförutsättningar ... . ... .... ... ... 5

Affärsplanering ... ... ... 7

Personal ... ... ... ... ... 8

Koncernöversikt ... ... ... l O AFFÄRSOMRÅDEN: PostGirot ... .. ... ... ... ... .. 14

Posten Bank och Kassa ... ... ... 18

Posten Brev. ... ... .... ... ... ... ... 22

Posten Lättgods ... ... ... ... 26

Posten Utrikes ... ... ... ... ... ... .... 30

CENTRALA ENHETE R : Posten Finans .. ... ... ... ... 34

Centrala enheter ... ... ... 35

BOKSLUT: Resultaträkningar ... ... ... 37

Balansräkningar ... ... .... ... .. ... ... 38

Finansieringsanalyser ... ... ... . ... . ... . 40

Definitioner .. .... ... .... .. ... .... ... ... ... 41

Bokslutskommenrarer ... . ... 42

Noter till resultat- och balansräkningar ... ... ... ... 44

Revisionsberättelse ... ... ... 49

Postkoncernen 1988 - 1992 ... . ... 50

Ledning ... .... ... ... 52

Styrelse ... ... ... ... .... ... ... 53

Adresser.... ... ... ... .. .... ... ... ... .... .... ... .. .... 54

1992 i sammandrag

·-- . ^·-·

^·-··~.

--,·-·-- -- - - -- - - - - - - -- -···· ·-··-- - - -···

JH2 :1.99!

For3mf:ir~ 1 ';-:.

-··---· .. --...

^·--···~--·-··-~---·

-·· · "·· ... ··-··--.. -·-··.---·---·----i--- ----·- ... ____ ---

l"?omiSlJI:-;tåk!~

M !<r

Result "tt e!~nr f:r.attsi~ t.J. J"'(l>~r Mkr Vll.'lstmargm: .. l %

n.:ntah:lltfrt 1 .f. ,~ ka[>l b:ll ':S

;,r.'I-'Steri ngar ""r.r

Be: 1"1:~htt<•tr.6 Mkr

t{;j;ci-!{iJ:l<J-1:1~x

{N Kt)

MedeJaritat mlStåik.!a Per!nflöl :..c.- · .1

71'.:~

o/, i

~ 'll'x:-.~

rid

4.

Intäkter och resultat

Rörelseintäkterna ökade med 5, l o/o till22 096 Mkr (21 032) . PostGirot har vunnit mark- nadsandelar medan intäkterna i fasta priser inom Posten Brev och transaktionerna på postkontoren fortsätter att minska.

Postens resultat efter finansiella poster förbätt- rades med 34,6 o/o till l 572 Mkr (1168) . Kraf- tiga rationaliseringar i kombination med högre förräntning på Postens placerade medel är de främsta orsakerna till resultat förbättringen.

Rationaliseringar

Fortsatta rationaliseringar har inneburit att medelantalet anställda under året minskade med 3 070 dvs med 5,4%. Antal anställda per- soner minskade med ca 5 200. Den lägre per- sonalvolymen innebar besparingar med ca 750 Mkr före avvecklingskostnader.

F öretagsfö rvärv

Posten har tillsammans med fyra utländska postverk förvärvat 50 procent av det internatio-

22096

^,...., ~-'....•,.:"-^~·'l'

l 572 1 1:,)0

. • ^':l +.\J ^.

7,1

^5.~'"

17,7 ^l

^{,j ... ;}

1693 •

,r.~

G,• , 46540 .

!·,~:::c

...

:~.7

72

^"'7~

53 345

^{::,·..; &+.~,..;.}

:; :

84 '::J

nella transportföretaget TNT Express Worldwi- de som bytte namn till GD Express Worldwide.

Posten Brev har förvärvat två ledande företag för elektro nisk post, Scandinavian Information Link AB (SIL) och BASCET Infolink AB (BIL). ·

PostGirot har förvärvat IPS AB, vilket är ett finansbo lag som bland annat ger ut betalkort och är medlem i Visa International.

Monopolet upphör

I december beslöt Riksdagen att Postens en- samrätt till brevbefordran ska upphöra från och med l januari 1993. I 1993 års budget- proposition föreslås även PostGirots kvarva- rande ensamrätt till statliga betalningar upp- höra från och med den l juli 1993.

Bolagisering

I 1993 års budgetproposition föreslår rege- ringen att Posten ska bolagiseras senast den ^l januari 1994.

ÅRSREDOVISNING 1992

Dags för det fjärde steget

A

LDRIG TIDIGARE HAR

kommunikationen mel- lan människor, företag och organisationer varit så intensiv som idag. Samtidigt kom- mer nya tillämpningar av elektroni- kens landvinningar. Det underlättar kommunikationen än mer, öppnar nya marknader, gör företagen allt mer internationella och skapar nya sätt att lösa gamla uppgifter.

Mitt i denna förändringens vind arbetar Posten. Uppgiften är att stödja 2000-talets företag och män- niskor i deras behov av att nå andra.

I den uppgiften utvecklar vi våra tra- ditionella sätt att lösa uppgifterna samtidigt som vi tar till oss elektro- niken och blir en del i internationel- la nätverk. Behoven av kanaler för meddelanden, betalningar och lätt- gods, de marknader som Posten ar- betar på, är enorma och växer kraf- tigt. Strömmen av meddelanden mellan människor och företag ökar

2 ÅRSREDOVISNING 1992

närmast exponentiellt. Betalningar- nas omfattning ökar snabbare än den samlade produktionen. Lättgods- marknaden växer med två-tre gånger industriproduktionens tillväxt.

Kundernas ändrade vanor och de nya elektroniska alternativen kräver dock att vi i Posten utvecklar våra tjänster och förändrar våra arbets- former.

Detta är bakgrunden till att Posten på kort tid förvandlas till ett modernt företag med fokus på kunderna och det ekonomiska resultatet. Tiden för den gamla myndigheten är förbi.

Myndigheten som levde i skydd av monopol och som inte behövde bry sig om vare sig kunder eller konkur- renter. Vi har sedan länge konkurrens i betalningsförmedling, i reklam- och tidningsutbärning och i paketdistri- bution. Nu har också Sverige som ett av få länder i världen full konkurrens i b revutdelningen. Än viktigare är d~

nya elektroniska alternativen.

Det innebär att Posten nu möter full konkurrens inom samtliga verk- samhetsområden. Fr o m nu är det kunderna och kundernas efterfrågan som bestämmer Postens framtid.

Samtidigt kan Posten visa upp en god lönsamhet. N är Sverige är i kris, när marknader kraschar, när företag tvingas visa upp miljardförluster- då står Posten stark. Det skäms vi inte för. Förklaringen är att arbetet med att förändra Posten inleddes i tid.

Den kulturella kursändringen från myndighet och monopol till kundo- rienterat företag i konkurrens har på- gått samtidigt som strukturella för- ändringar har gjort Posten mer effek- tiv. Sedan 1989 har antalet anställda minskat med drygt l O 000 personer.

Resultatet har successivt ökat - med bankkonfliktåret 1990 som ett ex- tremt år - från 200 miljoner kronor

1986 till1572 miljoner kronor 1992.

Resultatet måste dock ständigt åter-

vinnas genom rationaliseringar och re-

sursanpassningar. Redan i år, 1993, skulle Posten ha tvingats redovisa för- lust om vi avstått från de rationalise- ringar som genomfördes 1992.

Ett annat stort uppdrag är att verkligen ge ordet kundorientering substans och innehåll. Posten har i och för sig alltid värnat om kunder- na, och i alla undersökningar far Pos- ten toppbetyg: kunderna har just nu högre förtroende för Posten än för något annat större serviceföretag i landet. Ett omdöme värt att vårda och värt att utveckla.

Den fråga vi nu ställer oss är den- na: hur kan vi organisera arbetet så att det ännu bättre svarar mot alla kunders olika önskemål om service, individuella lösningar, kvalitet och ett konkurrenskraftigt pris?

Fjärde steget

Förändringen av Posten kan delas in i fyra steg. Det första innebar affärs- orientering och satte kunderna i fokus, det andra innebar att Posten började styras med affärsplaner som alla inriktades mot målen Tillräcklig lönsamhet, Nöjda kunder och Perso- nal som trivs.

Under verksamhetsåret 1992 ge- nomfördes en genomgripande divi- sionalisering och när vi nu har det året bakom oss utgör det en god av- stamp inför det fjärde steget i för- vandlingen. Affärsverket Posten skall bli Posten AB.

Anledningen till att ägaren föresla- git att Posten skall byta organisations- form är att det nu råder fUll konkur- rens inom samtliga områden där Pos- ten agerar. Det är då avgörande att Posten far förutsättningar som till alla delar blir likvärdiga konkurrenternas.

Det handlar bl a om att på affärs- mässig grund, i Sverige och interna- tionellt, etablera nya tjänster genom t ex allianser, företagsförvärv eller att kunna göra upphandlingar till så låg kostnad som möjligt.

Postens regionala ansvar

Ägaren ställer med rätta kravet på Posten att vi skall förmedla brev, be-

talningar och paket över hela landet.

Det hargjons ett försök att uppskat- ta Postens merkostnad för den riks- täckande brevförmedlingen och för enhetsportot. Den har beräknats till ca 1,3 miljarder kronor per år. Vi har accepterat att bära den kost- naden eftersom våra samordnings- och stordriftsfördelar är så omfat- tande.

Den ekonomiska fördel som dessa ger oss tas dock helt i anspråk för detta regionala åtagande och därför har vi från vår sida kravet att fa kon- kurrera fullt ut på lika villkor och utan särskilda restriktioner.

Detta har Posten framfört till äga- ren i samband med att statens betal- ningar nu föreslås helt avreglerade.

PostGirot måste få tillgång till auto- girokoppling och ra rätt att ge trans- aktionsränta och vissa korta krediter även på privatpersonkonton liksom att ge korta krediter till företag. Des- sa krav har inte tillgodosetts. Gläd- jande är dock att regeringen deklare- rat att avregleringen av de staliga be- talningarna skall genomföras först sedan PostGirot medgivits autogiro- koppling.

För andra åtaganden som Posten har, t ex den rikstäckande kassaservi- cen, tidnings- och tidskriftsutbär- ningen till reducerat pris, särskilt föreningsporto m m, har riksdagen uttalat att Posten i samband med av- regleringen och bolagiseringen skall få särskild ersättning. Utgår inte nå- gon sådan ersättning skall också det särskilda kravet på Posten upphöra och Posten få prissätta på marknads- mässiga villkor.

Det första område där denna prin- cip har tillämpats är den rikstäckan- de kassaservicen - i praktiken lant- brevbäringen. Till denna skulle fUll ersättning ges om 300 miljoner kro- nor. Anslaget har emellertid nu före- slagits nerskuret med 50 miljoner kronor. Posten betraktar detta som olyckligt eftersom det bryter den fastlagda principen. Riksdagen har ännu inte när detta skrives slutbe- handlat fdgan.

Postens synergier

Posten ska så väl över hela landet som internationellt förmedla medde- landen, lättgods och betalningar.

En av förutsättningarna för att Posten på lång sikt skall klara denna uppgift är att Posten hålls samman i ett företag. Därmed kan Posten fort- sätta att utveckla det naturliga sam- spel som sedan länge finns mellan koncernens olika verksamhetsgrenar.

Det är nämligen få företag som har så stora samverkans- och stordrifts- fördelar som just Posten.

Framförallt skall kunderna tjäna på att Posten utvecklar sina synergi- er. Genom intern samverkan far kun- derna högre servicegrad i hela landet.

Genom att arbeta tillsammans kan Posten över hela landet erbjuda ett utbud av varor och tjänster som an- nars enbart skulle vara förunnat stör- re tätorter. Samverkan inom Posten ger kostnadsfördelar som i sin tur gör det möjligt att hålla låga priser.

För allmänheten är det i första hand postkontoren, brevbärarna och lantbrevbärarna som är Posten. Det är också i det rikstäckande nätet av postkontor som de största synergier- na skapas mellan Postens olika affärs- områden. Till kontorsnätet finns kopplat ett transportsystem som gör det möjligt att varje dag, till varje hushåll och företag i landet, förmed- la brev, betalningar och paket. I den nya elektroniska miljön skapas nya synergier mellan affärerna.

De försök som gjorts att uppskatta betydelsen av synergi~ och stordrifts- fördelar visar på en årlig kostnadsbe- sparing med mellan en och två mil- jarder kronor. Det är den som för- väntas finansiera Postens framtida re- gionala åtaganden. Det finns mycket att tjäna på att under de kommande åren slå vakt om och ytterligare ut- veckla Postens synergier - inte minst för Postens kunder.

Med vänlig hälsning Stockholm i mars 1993

ULF DAHLSTEN

ÅRSREDOVISNJNG 1992

3

Postens organisation

Posten består av affärsverket och två helägda dotterbolagskoncerner med moderbolagen Postbolagen AB och Fastighets AB Certus. Postens verk- samhet delas in i fem affärsområden;

PostGirot, Posten Bank och Kassa, Posten Brev, Posten Lättgods samt Posten Utrikes.

Postens organisation är sedan den l januari 1992 divisionaliserad. Var- je affärsområde har ansvar för pro- dukter, försäljning, produktion och lönsamhet inom sitt ansvarsområde.

Ansvaret omfattar bolag inom Post- bolagenkoncernen som operativt till- hör det affärsområde de naturligt hör samman med.

PostGirot förmedlar betalningar och ansvarar för den rikstäckande kassaservicen.

Posten Bank och Kassa svarar för Postens kassanät och erbjuder bank- tjänster samt tillhandahåller Postens samlade sortiment till privatpersoner och småföretag.

Posten Brev förmedlar meddelan- den och lättare varor inom landet.

Posten Lättgods svarar för inrikes transporter av lättgods upp till 35 kg per kolli och olika tilläggstjänster.

Posten Utrikes svarar för utrikes försändelser.

Uppdelningen av Posten i affärs- områden syftar till att skapa en effek-

rivare styrning av Posten. Det bety- der inte att affärsområdena är helt fris tående från varandra. Det har varit en förutsättning för divisionali- seringen att de stordrifts- och sam- verkansfördelar som finns i transpor- ter, kontorsnät, lantbrevbäring m m utnyttjas fullt ut. Fleråriga samar- betsavtal finns mellan affärsområde- na. Sammantaget uppgår de interna köpen mellan affärsområdena till över 6 000 Mkr.

I organisationen ingår även kon- cernstaber och de centrala enheter som beskrivs på sidorna 34 och 35. ~

---·l

1 '. s i ,:& ;; ~ '. •. ~t ige$ 1tÖL>t.l lj.lustdbrrtJg rör ~rvice v.:h L:.or.1mu - i

r1iL rh>. En g.:n()Jnsnittlir.; das R ljer Po:.ten tjmsocr för Cj (l mil- j

4

ÅRSREDOVISNING

1992

jo tl~ LroaN oJt r-,&r b. 1nd rnn i6 miljoner fursändel~r. V..,rjc ar- '

k'-~ag kommer 600 000 !tunder ~ill p vst.kcntoren, ~.:r lant- brt.'VL:irama 22 000 mil, tÖtn't landets 40 000 hre\·l~dor o..;h

!>l)l.Irir PostGirot 24 milj.n· der kronor.

Generaldirektör Koncernledning

-

.

- .. "

·

..

^:'

. . . .

Postens

affärsförutsättningar

Ägarens krav avseende service och kvalitet

Posten ska åt alla hushåll, företag och organisationer tillhandahålla postutdelning och betalningsservice normalt fem dagar i veckan. För en- staka brev, betalningar och för kassa- service samt för paket från privat- personer ska priset vara enhetligt oavsett var i landet man utnyttjar Postens service.

Kostnaden för distributionen av ett enskilt brev kan variera mellan en och hundra kronor. Enhetsportot sätter tak för vilket pris som får tas ut. Merkostnaden för en rikstäck- ande distribution av brev till enhets- porto, som inte motsvaras av intäk- ter, har beräknats uppgå till ca 1,3 miljarder kronor per år.

Postens produktionssystem ska vara uppbyggda så att i princip alla brev kan gå fram över natten. An- delen brev som faktiskt kommer fram över natten är närmare 96 pro- cent, ett gott resultat vid en interna- tionell jämförelse.

Posten har väsentliga merkost- nader för betalnings- och kassaser- vice i glesbygden. Posten prövar där- för nya samarbetsformer med buti- ker och banker. De kostnader som inte kan motiveras affärsmässigt har beräknats uppgå till ca 300 Mkr per år. Från l juli 1992 har Posten erhål- lit ersättning för dessa. Regeringen har föreslagit att denna ersättning ska minskas till 250 Mkr. Därmed får Posten inte längre full täckning för dessa merkostnader.

Sociala åligganden

Posten har vissa sociala åligganden.

Kostnaderna för dessa uppgick 1992

till ca 580 Mkr och avsåg underskott vid distribution av vissa tidningar, befordran av portofri blindskrift, nordenporto, försvarsplanering, ra- batterat pris för föreningsbrev samt anpassning av glesbygdsservice med hänsyn till äldre och handikappade. I dagsläget står Posten för kostnader- na, men vid en avreglering är avsik- ten att dessa tjänster ska betalas av staten.

Ägarens resultatkrav

Posten ska driva sin verksamhet på ett så effektivt sätt att det möjliggör

ekonomisk överlevnad av egen kraft.

Ägaren, staten, krävde för 1992 ett ekonomiskt resultat efter finansnetto om minst fem procent av rörelsens intäkter. Överskottet ska användas till att ge staten avkastning på Pos- tens fasta statskapital, att finansiera nödvändiga investeringar samt till viss konsolidering.

För 1993 har ägaren omformule- rat resultatkravet. Posten ska då ge- nerera en marknadsmässig förränt- ning av det justerade egna kapitalet.

Ägaren har också satt upp produkti- vitetsmål för Posten.

Den 17 december 1992 beslöt riksdagen att upphäva Postens monopol pd formedling av brev frJn och med 1993.

ÅRSREDOVISNINC 1992

POSTENS AFFÄRSFÖRUTSÄTTNINGAR

Posten arbetllr på tre marknader: kommunikation/medde·

landen, distnbutionlvarusändning samt betalningar/ finansi- ella tjänster.

.!)tf:t:~···N,:.\tt:;J,•

...

... .._..., -..~..._.·w

^,

i l

·-· . ·-· .... -- ·-··- ··--·· "·-··- ·-- ---·-· ... i

S+-tl!lf9

fonlta&sr.~ ~ .?3 :.].htlt\ llr-1<~:.;;. '.l:sti"'''l"'~

...

,:!, ..

r-,

5~ 11

Prlwt skriftila

icclnrniJ>"IIIIalloo ^:~;,

E

~ J !T.

-

\\edl.!fAStrln!llgal'

^;~-:-

c:

~lf'l

. .

n!ler

:s

. ...,...,.,.. ...

trJl:-esliift'~A'C'M\t«

&. 13

;

^u~ Je!tt'OOspro-Ju~<W ~

1

~TMIJWFIII

\lnMpt 50 ~~

BH\l(WV!Cfl 11' 7

7 ^! j ^l

l

j

'Av Posten fOrmedlad inlåning i Nordbanken.

6

ÅRSREDOVISNINC 1992

Bolagisering

Regeringen föreslår an Posten blir ak- tiebolag från första januari 1994. Ak- tiebolagsformen kommer att medföra samma möjligheter för Posten som för konkurrentema att på affärsmässiga grunder i Sverige och internationellt etablera nya tjänster till exempel ge- nom allianser eller företagsförvärv.

Aktiebolagsformen ger också konkur- rensneutralitet i fråga om exempelvis köp av tjänster. Det senare blir en rea- litet då moms införs på förmedling av brev och tidningar och Posten kan göra fUllt avdrag för ingående moms.

Postens marknadssituation

Det mest lönsamma segmentet i Pos- tens försändelseverksamhet är rela- tionen företag till företag, särskilt i städerna. Posten utnyttjar alla affärs- mässiga möjligheter till stordrifts- och samverkansfördelar mellan de olika affärsområdena och genom en aktiv konkurrens på de lönsamma segmenten skapas resurser att upp- rätthälla postdistributionen även i mindre lönsamma delar, t ex på landsbygd.

Det är i kontors- och lantbrev- bäringsnätet samt i transporterna mellan dessa som de största synergi- erna mellan a.ffiirsområdena skapas.

Genom att affärsområdena samver- kar i nätet kan detta göras geografiskt mer finmaskigt och ha en mer omfat- tande sortiment och en högre service- grad än om varje affärsområde på egen hand skulle skapa sitt nät. Att samverkansfördelarna utnyttjas av a.ffiirsområdena säkerställs genom affärsmässiga fleråriga synergiavtal som utgår från marknadsprissättning.

Posten arbetar på tre marknader:

kommunikation/meddelanden, distri- bution/varusändning samt betal- ningar l finansiella tjänster.

Yttre förändringar

Postens huvudaffärer, att förmedla meddelanden, lättgods och betal- ningar, befinner sig i kraftig struk- turell förändring. Mångfalden på Postens marknader ökar alltmer.

Nya aktörer uppträder och nya kommunikationsformer utvecklas.

Teknisk utveckling förändrar stän- digt samhällets distributionskanaler.

Telefoni har undanträngt telegram- verksamhet. Mobiltelefoni ökar och trådtelefonin minskar. Telefaxut- nyttjandet ökar och den fysiska brevvolymen minskar på grund av denna och annan elektronisk kom- munikation. Förändringar i kunder- nas betalningsrutiner innebär kraf- tigt minskat utnyttjande av post- kontoren. Konkurrensen kommer att öka ytterligare under 1993 till följd av avreglering och internatio- nalisering.

Posten möter förändringarna på marknaderna genom investeringar i ny teknik, rationaliseringar, ny ar- betsorganisation och satsningar på ökad kompentens. Postens styrka är att kunna erbjuda ett heltäckande utbud av postservice med utnyttjande av elektronik i kombination med betalningar och fysisk distribution.

Posten söker framtida tillväxtmark- nader och tillväxtprodukter som exempelvis express- och tidssäkrade transporter, direktreklam och tjänster inom cash management.

För att till rimliga kostnader

erbjuda en riksräckande kassaser-

vicenät utvecklas och omstruktureras

detsamma, samordnas med annan

service och kompletteras med andra

uppgifter. Sammantaget leder den

pågående marknadsutvecklingen till

omfattande strukturförändringar in-

om Postens produktionsapparat och

administration. ~

Postens affärsplanering

Med utgångspunkt i ägarens krav och

kundernas efterfrågan har Posten utarbetat sin affärside, sina strategier och mål för verksamheten.

Mfärside

Posten ska över hela landet och internationellt förmedla meddelan- den, lättgods och betalningar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kunder- nas affärer stöds.

Strategier

Posten ska uppfattas som säker, det vill säga stå för kvalitet och pålit- lighet. Posten ska vara nära, det vill säga ha en unik tillgänglighet och vara enkel att ha att göra med. Nära står också för att Posten ska använda decentraliserade arbetsformer och att besluten ska fattas nära kunderna.

Posten ska också uppfanas som offen- siv och aktivt inriktad på förändring.

Postens tre långsiktiga mål

Tillräcklig lönsamhet

Postens vinst ska långsiktigt vara minst fem procent av rörelsens intäkter. Produktiviteten ska förbätt- ras med två procent årligen.

Nöjda kunder

Posten har alla i Sverige som kunder.

På de marknader där konkurrensen

är svag är det speciellt viktigt att flnga upp vad Postens kunder tycker om Posten. Nöjd-Kund-Index, NKI (se definition sid 41 ), mäter kun- dernas upplevelse av Postens service och ska ligga till grund för förbätt- ringar av Postens verksamhet. Index för 1992 för Posten totalt var 72 (76). Nedgången 1992 förklaras av att kundernas krav, såväl pris- som servicemässigt har ökat, främst på grund av lågkonjukturen. Målet är att index ska uppgå till minst 80 senast år 1995.

Personal som trivs

Nöjda kunder kan i ett tjänsteföre- tag endast erhållas genom en enga- gerad och kompetent personal. Där- för har Posten satt upp ett lång- siktigt mål för detta, "personal som trivs". Varje år genomför Posten undersökningar som mäter medar- betarnas attityder till bland annat arbetsuppgifterna, cheferna och ar- betsmiljön. Vid mätningen under 1992 svarade 84 procent (87) att de trivdes i Posten. Orsaken till ned- gången är de rationaliseringar som pågår inom Posten ,a,

NÖJD·KUND·INDEX (NKII

PostGirot Företag PostGirot Privat

Bank

och

Kassa Brev Företag Brev Privat lättgods Företag Lättgods Privat Utrikes Företag Utrikes Privat

~---~

[ r - --- --~=- :_·~---=~~~~~~=~=~~)s - - --- --

L - --- ---'-"- -

r=--= :=-~~- ---· - - --- ^{- ---1 73}

~--~ ===~=~=~~-- --- ~66

[=~~ -~=--~ -~~ =~--~~.=--~~~==~:=-==]74 r --- --- --- --- ----:

⁵⁹

r . _ _ ________ _ ___ , __ , _ _ __ _ _ _;

r - ---·---·---·--- -- --- ---·,

l_ ___

_j75

80 84

Postens sammanvageJa

mål = 80

%

15

% 100 95 90

VINSTMARGINAL DE SENASTE 5 ÅREN (%}

1988 1 989 1990 1991 1992

[ _ j

Vinstmarginal

- Mål 5

procent

PERSONAL SOM TRIVS

85·--- - -=;;;;..._f=r

: l

i · ^·-~~--

l

--l

r ' l ' l

80

- - :

H - - . ~ · -r · ~ - - , --

75 l

l . .

1990 1991 1992

IL. )

Personal som trivs - Mill 85 procent

ÅRSREDOVISNING

1992 7

ANTAL ANSTÄLLDA SAMT MEDELANTAL ANSTÄLLDA

Antal 80000

30

1989 1990 1991 1992

Antal

anställda personer 31 dec Medelantal a n ställda Se definition sid 41

ALDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING AFFÄRSVERKET

4499[_ __

_=;

^{55- '2083}

8 925L_ _____ ___ ____ 45-55 :5 852 7 843r·c:-:-.-: · . . . .. 35-44

\...;_..._

.

...___~_...__ __

3217..:.~..:...· -24 3 216 Kvinnor Ålder Man

8

ÅRSREDOVISNING 1992

Postens personal

Antal anställda

Posten är en av Sveriges största arbetsgivare. Verksamheten är mycket personalintensiv och 67 procent av Postens kostnader är personalkost- nader. An tal anställda var cirka 62 100 (67 300) den 31 december, medelantal anställda var under 1992 53 345 (56 415).

I Posten finns fler än hundra olika yrken representerade. Andelen hel- tidsanställda är 74 procent. Av de an- ställda i Posten är 45 procent män.

Postens personalbehov minskar

Hela Postens verksamhet är inne i ett kraftigt förändringsskede. Använd- ningen av ny teknik ändrar förut- sättningarna för såväl betalnings- förmedling som meddelande- och lättgodshantering. Den nya tekniken är inte lika personalkrävande och tillsammans med färre försändelser och vikande transaktionsvolymer i kassanätet har det medfört behov av personalreduktion.

Med 80-talets personalrörlighet hade reduceringen kunnat ske enbart med hjälp av anställningsstopp. Med dagens låga personalrörlighet erford- ras även uppsägningar. Dessa har be- rört personal såväl inom produktio- nen som inom administrationen. Pa- rallellt med dessa åtgärder har Posten erbjudit frivilliga avgångar, i första hand förtida pensioneringar av medarbetare som fyllt 60 år.

Behovet av ytterligare personal- reduktion kommer att finnas de när- maste åren. Totalt beräknar Posten att antalet anställda kommer att minska med ytterligare närmare 5 000 under det kommande året.

Under 1992 uppgick personalom- sättningen till 6,6 procent (7,6).

Sjukfrånvaron var 28,5 dagar (29,5) per år och anställd.

Personalstrategi

Följande nyckelord beskriver Postens personalstrategi: delaktighet, kom- munikation och medansvar. Med en omvärld präglad av lågkonjunktur samtidigt som stora förändringar sker inom Posten har det varit extra angeläget att det personals trategiska arbetet präglas av dessa nyckelord.

Medarbetarnas yrkesskicklighet, enga- gemang och kvalitetsansvar är en för- utsättning för verksamheten. Posten satsar därför på utveckling av både organisation och medarbetare.

2000-talets arbetsplats

Posten har under året fortsatt arbetet med att utveckla 2000-talets arbets- plats. Målet är en arbetsorganisation bestående av små resultatinriktade enheter med en långtgående decent- ralisering. Ansvar och befogenheter ska föras så nära kunden som möjligt.

Utvecklingen sker i det normala arbetet på arbetsplatsen och ställer höga krav på kontinuerlig kompe- tensutveckling i en lärande organisa- tion. Därför krävs kompetenta ledare på alla nivåer i företaget. Flera stora förändringsprojekt har startat för att stödja denna utvecklingsprocess.

Bland annat har Posten under 1992 utvecklat ett nytt personalsystem som s ka ge verksamhetsansvariga chefer och arbetsledare stöd för att planera, leda och följa upp personal- resurserna i vid bemärkelse.

Kvalitetsarbete

Postens kvalitetsarbete- Total Kvali-

tet- har under 1992 bedrivits med

en fortsatt hög intensitet. Ett omfat-

tande program för kvalitetsutbild-

POSTENS PERSONAL

Delaktighet, kommunikation och medansvar är nyckelord i Postens persona/strategi. I Globen mötte Ulf Dahlsten medarbetare från S tockholm.

ning har påbörjats för att öka kvali- tetsmedvetandet och skapa förutsätt- ningar för förbättring. I övrigt har inom vissa strategiska områden in- förts system för att mäta och budge- tera kvalitetsbristkostnader. Syftet med detta är att förbättra både pro- duktivitet och kvalitet. Vidare har ett omfattande arbete initierats med att strukturera Postens kvalitetsarbete i linje med standarderna i ISO 9000-se- rien och utmärkelsen Svensk Kvalitet.

Posthögskolan

I ett tjänsteproducerande företag som Posten är hög kompetens bland de anställda en av de viktigaste kon-

kurrensfördelarna. Posten genomför därför omfattande kompetenshöjan- de åtgärder dels inom de olika yrkes- områdena, dels inom generella områ- den som ekonomi, ledarskap och marknadsföring/försäljning. Posthög- skoleprogrammet innehåller en kva- lificerad ekonomiutbildning på hög- skolenivå. Programmet, som utveck- lats och drivits i samarbete med Han- delshögskolan i Stockholm sedan starten 1991, leder fram till en posthögskoleexamen motsvarande 50 akademiska poäng. Totalt har nu ca 120 elever utexaminerats.

Posthögskolan har rönt ett positivt intresse och mottagande inom Posten. Programmet anpassas fort-

löpande till intressenternas efter- frågan. Inom ramen för det nya programmet erbjuds därför även separata kursblock i till exempel företagsekonomi och marknadsfö- ring. För närvarande pågår också för- beredelsearbete för att skapa en linje för informatik, det vill säga datanät/

datasystemutveckling, inom Post- högsk olan. Behovet av en sådan kvalificerad utbildning är givet mot bakgrund av att informatiken idag är en viktig del för utvecklingen inom samtliga verksamhetsområden i Pos- ten. Avsikten är att informatikutbild- ningen ska tas fram enligt samma modell och omfattning som gäller för ekonomiutbildningen. ~

ÅRSREDOVISNING

1992 9

Koncernöversikt

TRANSAKTIONER PA POSTKONTOR

index 125 l()() 75

50

25

7 "'

0---

index 125

1975 1980 1985 1990 1995 2000

Index Hl0=1985 BREVVOLYMER

1: ---- :7' --~~ . . - .. - .. - .. ^{- .~}

7

50-..:._ _ __ _ _ _ _ _

25

0 ---

_{1975 1980 1985 1990} 1995 2000 Index 100=1990

lÄTTGODSVOL YMER

Index 125

100---~--~~

..

~

..

~-

75· ~

50

25

0 ---

Mkr 3000

2500 2000

1500 1000 500

o

1975 1980 1985 1990 1995 2000 Index 100=1990

REsULTATUTVECKLING

; ;

i

^{i l l l ; l}

J ~

l l ^l

l

^'

l i i

l

l

^l

ⁱ l

1988 1989 1990 1991 1992

~~.~.J Resultat efter finansiella poster (vänster skala)

% 60 50 40 30

20 10

o

- -Rantabilitet efter skatt på eget kapital (höger skala)

10 ÅRSIU~DOV1SNING 1992

Marknadsutveckling

Postgirot

PostGirot har under året tagit mark- nadsandelar från Bankgirot. Betal- ningsflödena har ökat med l O pro- cent i en situation då marknaden i övrigt varit vikande. Trots ökade be- talningsflöden under året minskade dock den genomsnittliga inlåningen i PostGiro t. Orsaken är främst att staten från l juli 1992 fatt mark- nadsanpassade villkor för sina betal- ningar. 1992 års höga ränteläge har dock resultatmässigt kompenserat detta bortf all.

Postkontorsnätet

Transaktioner över disk på postkon- toren har minskat väsentligt sedan början av 1980-talet. Under 1992 blev minskningen 7 procent (7).

Orsaken är främst att kundernas be- talningsrutiner förändras i takt med att alternativa betalningsformer ut- vecklas. Beträffande bankuppdragen har kundernas minskade förtroende för bankerna påverkat efterfrågan av banktjänster. Även om sparaodet varit lågt har Posten och samarbets- partnern Nordbanken kunnat ta marknadsandelar avseende inlåning.

Brev och lättgods

Inrikes brevvolymer minskade för första gången 1991 och har minskat ytterligare under 1992. Konjunktur- nedgången är den viktigaste orsaken, men även ett ökat utnyttjande av te- lefax och elektronisk post ger utslag på den fYsiskt hanterade volymen.

Inrikes brevprodukter mätt som intäkter i fasta priser minskade under året med 2,9 procent. Utrikes voly- merna ökade däremot något.

Konjukturnedgången har slagit hårdast mot lättgodsverksamheten, vilket lett till 2 procent lägre volymer

för inrikes paket. Hårdare konkur- rens har medfört kraftig prispress.

Resultatöversikt

Postkoncernens resultat efter finansi- ella poster ökade med 34,6 procent till l 572 Mkr (l 168). Vinstmarginalen uppgick till7,1 procent (5,6). Postens långsiktiga resultatmål om 5 procents vinstmarginal överträffades för femte året i rad. Avkastningen på eget kapi- tal blev 17,7 procent efter skatt (15,4).

Förändringen av resultatet jämfört med föregående år förklaras av:

Kraftfulla rationaliseringar Fortsatta rationaliseringar har inne- burit lägre kostnader. Medelantalet anställda minskade med 3 070 till 53 345. M inskningen motsvarar ca 750 Mkr i lägre löne- och löne- bikostnader. Pensionsåtagandet för förtida pensioneringar har kostat ca 100 Mkr. För 1992 är således netto- effekten 650 Mkr i lägre personal- kostnader.

Högre ränteläge

Posten har gynnats av det högre rän- teläget under 1992. Avkastningen på Postens placerade medel var vid oför- ändrad volym närmare 400 Mkr hö- gre än under 1991, vilket motsvarar en ökning med 1,7 procentenheter.

Därav är cirka 300 Mkr direkt hän- förligt till de extrema räntorna i sep- tember.

Volyminverkan

Lägre volymer har påverkat resultatet negativt, med ca 500 Mkr.

Prisökningar under året

Prisökningarna på Postens produkter

och tjänster var i genomsnitt 4,6

procent och svarade för ca 800 Mkr i

intäktstillskott.

Kostnadsforändringar

Av kostnadsprisökningarna på totalt 950 Mkr avser närmare 900 Mkr rena löneökningar, tillkommande arbets- givaravgifter och kostnader för kom- pletterande ålderspension (KÅPAN).

Resultatmässigt motverkas löneök- ningarna av de rationaliseringseffek- ter som tidigare nämnts.

Posten har till skillnad från föregå- ende år inte drabbats av kreditförlus- ter i finansrörelsen. Kronans fall har i ringa utsträckning påverkat 1992 års resultat, eftersom Posten har en liten exponering i utländsk valuta.

Intäkter

Postkoncernens rörelseintäkter upp- gick till 22 096 Mkr (21 032). In- täktsstrukturen framgår av vidståen- de diagram.

Försändelseintäkterna, ökade med 2,1 procent i löpande pris till13 155 Mkr (12 889). I fast pris minskade försändelseintäkterna sammanvägt

med 2 procent (+3,2).

Räntenettot, till den del detta in- går i rörelsens intäkter, ökade med l 0,5 procent (- 0,3) och uppgick till 3 274 Mkr (2 964). Postens placera- de medel, i huvudsak genererade genom PostGirot, uppgick i genom- snitt till23 600 Mkr (24 600). Minsk- ningen förklaras av tidigare nämnda marknadsanpassade villkor för sta- tens betalningar. Marknadsanpass- ningen har inneburit ett intäktsbort- fall om ca 200 Mkr under 1992.

Förräntningen på placerade medel uppgick i genomsnitt till 14, l pro- cent (12,4). Den höga räntenivån har inneburit en intäktsförstärkning om 394 Mkr jämfört med 1991.

Bankuppdragen, som till största delen avs er ersättning från Nordban- ken för utförda uppdrag, ökade med 3,1 procent till 1604 Mkr (1 556).

Transaktionsersättningarna i Post- Girot ökade med 16,8 procent till l 153 Mkr(987) .

Övriga intäkter inklusive dotter- bolagens intäkter ökade med 2,0 procent till2 910 Mkr (2 853).

Kostnader

Postkoncernens totala kostnader uppgick till 20 524 (19 864). Kost- nadsstrukturen framgår av vidstående diagram.

Personalkostnaderna ökade med 2,1 procent och uppgick till 13 615 Mkr (13 330). Rationaliseringar har inneburit kostnadsminskningar i storleksordningen 650 Mkr. Löneök- ningar har ökat kostnaderna med ca 700 Mkr och dessutom har komplet- terande ålderspension avseende 1992 inneburit ökade personalkostnader om 169 Mkr.

Övriga rörelsekostnader ökade med 8, l procent och uppgick till 6 043 Mkr (5 591).

Avskrivningarna i Posten ökade med 26, l procent och uppgick till 777 Mkr (616).

Finansnettot uppgick till - 89 Mkr (- 61). Av finansnettot avser 50 Mkr ränteko stnader på ett amorteringsfritt statslån om 411 Mkr.

Extraordinära kostnader avser kost- naden för kompletterande ålders- pension för 1991 vilken resultatförts först i samband med 1992 års bokslut.

Av årets nettovinst l 411 Mkr (l 156) lämnar Pos ten utdelning med 50 Mkr (49) till ägaren. Ut- delningen motsvarar av staten begärd avkastning på det fasta statskap i t alet.

Finansiell ställning

Koncernens balansomslutning den 3 1 december 1992 uppgick t ill 46 540 Mkr (53 301) .

KONCERNÖVERS!KT

r ----~~~CERNENS

RESULTATRÄKNING, MKR

Re~u:!at :f:cr fif"t.J:"';~·.::;a

;.:c"'tf:llr

s··.a~

1HZ :::S ~

22096 '"· C 2 -111658 ·'='

.~-

2418 - 177

11161

- n

1572

- 2

:

:~3

..

l~

INTÄKTERNAs FÖRDELNING

Försandelse- intäkter 60% ,

Räntenetto 15%

Transaktions- ersattningar PostGirot 5%

KOSTNADERNAS FÖRDELNING

l

sakkostnader 29%

Avskrivningar 4%

l l

l

\ kostnader 67% ^Personal·

ÅRSREDOVISNING 1992 ll

KONCJ!RNÖVERSIKT

KONCERNEN$ BAL.INSRAKNING : ] l SAldMANORAG, f:IKR

IH2

:)?:

t orv tl ".edt: H 012 ;,a

~7

·~· ~ III l "ib·

··r~r.;cJ1

.

4 ~2 46' 1

AJ

o.:=ii('ll ••••

~~---· ·----~~-~---~~-~~

~nuW~~W

•uo 53ZJl

D\11,00 Gell N f .,-,- .

H.•

.~;;.t P·"<tt.~.;.;·,•te::>en

25 !527 3" 7!\1

!).i i kc lti; !

:;:,.1 1 r 10041 10io<fCl

411 411

l O'!ob

l/'

46 !.40 ~1 l

fiNANJtEIIINGSAH.Al YS 1

IJI»llANDRAc; M.<R

\~t:·:~ ;_j~~-~~-~ .. ~~;

; · ~ .. -· Ul¹¹r~

"'"''"""''·~

ljkvld.J 'lled•t

li92 "1J;ll

2 2!16 :<!C l

8 79S -., -..

- 1817 l :Y.>1

8:!1 3

- ., 335 - :. 7~')

POSTKONCERNENS INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR (MKR)

Mkr 2000

1500 i

l ;

!

1000

500

1989 1990 1991 1992

D

Investeringar - -Avskrivningar

I2 ÅRSREDOVISNING 1992

Postkoncernens likvida medel uppgick till 26 052 Mkr (33 387).

De likvida medlen samvarierar med postgiroinlåningen och påverkas i hög grad av kalendereffekter. Sett som ett genomsnitt över året uppgår balansomslutningen till cirka 39 000 Mkr. Den låga balanslikviditetsnivån förklaras av att 7 700 Mkr av Postens finansiella placeringar finns redovisa- de som anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångarna, såväl ma- teriella som finansiella, ökade med 792 Mkr till 16 046 Mkr (15 254). Ök- ningen är huvudsakligen hänförlig till materiella anläggningstillgångar.

Postkoncernens fastighetsbestånd värderades i november 1991 av två oberoende värderingsinstitut. Inför 1992 års bokslut har Posten med hänsyn till prisutvecklingen på olika orter uppdaterat den ett år gamla värderingen. Uppdateringen har inte indikerat något nedskrivningsbehov trots utvecklingen på fastighets- marknaden. Detta beror på att huvuddelen av Postens egna fastig- heter är driftsenheter som uppförts av Posten för egna behov och således ej påverkats av prisökningarna på fas- tigheter under 1980-talet.

Posten har ett långfristigt amor- teringsfritt statslån om 411 M kr.

Övriga långfristiga skulder har ökat med 880 Mkr beroende på ökad upplåning i Postbolagen AB samt Postens skuld för kompletterande ålderspension. Affärsverket rar för närvarande inte ta upp lån, utan all expansion och alla investeringar finansieras via egna medel. I 1993 års budgetproposition föreslås dock att Posten ska ra ta lån upp till l 000 Mkr. Affärsverket föreslås även få låna ut upp till 600 Mkr till bolagen i Postkoncernen.

Det egna kapitalet ökade med l 372 Mkr till 9 506 Mkr (8 134).

Andelen eget kapital (soliditeten) motsvarar 20,4 procent (15,2) av de totala tillgångarna. Dock bör noteras att pensionsförpliktelser ej är skuld- förda i balansräkningen (med undan- tag för kompletterande ålderspen- s ion). Värdet, per den sista december 1992, av aktuell pensionsförpliktelse exklusive kompletterande ålderspen- sion uppgick till 9 533 Mkr. Vid s kuldfäring i samband med den pla- nerade bolagiseringen erfordras ka- pitaltillskott från ägaren.

Investeringar och finansiering

Investeringar netto inklusive föränd- ring av långsiktigt inne hav i obliga- tioner och andra marknadspapper uppgick till l 617 M kr (l 963). Pos- tens bruttoinvesteringar (exkl obli- gationer oc h andra marknadspapper) uppgick till l 693 Mkr (l 700).

Bland stö rre investeringar märks installation av en ny generation kas- saterminaler på postkontor, fortsatt utveckling av brevnätet samt nya produkt ions system för såväl företags- paket som ekonomipaket inklusive ett antal nya terminaler. Investering- ar i materiella anläggningstillgångar uppgick till l 348 M kr. I investe- ringarna i aktier ingår förvärv i sam- band med bildandet av . GO Express Worldwide. Posten har självfi nansie- rat samtliga investeringar.

Utsikter inför 1993

Utsikterna inför 1993 är mycket osäkra. Den fortsatta lå gkonjunktu- ren samt ett lägre ränteläge än under 1992 kommer dock att påverka 199 3 års resultat ne gativt. Om ensamrätten till de statliga betalningarna upphör, sätter det ytterligare press på Posten.

För att klara resultatmålet om fem

procent av rörelsens intäkter krävs fortsatta kraftfulla besparingar med personalreduktioner om drygt 3 000 medelantal anställda under 1993.

Antal anställda personer beräknas minska med 5 000.

Strukturella förändringar

Från och med 1992 finns i Posten en fullständigt divisionaliserad organi- sation med en strikt ansvarsuppdel- ning mellan affärsområdena. Den interna redovisningen har anpassats för att möta de krav en bolagisering ställer. Vid jämförelse mellan 1992 och 1991 av affärsområdena måste nedanstående beaktas:

Andrat ajforsområdesbegrepp Från och med 1992 ingår de flesta av aktiebolagen inom Postbolagen AB styrningsmässigt i respektive affärs- område.

Andrat ansvar for lantbrevbäringen . Från l januari 1992 överflyttades ansvaret för ca 4 000 lantbrevbärare

PostGirot'

(medelantal anställda) från Posten Bank och Kassa till Posten Brev.

Omflyttningen har varit resultat- neutral men påverkar kostnads- och omsättningssiffrorna för båda affärs- områdena.

Ajforsområdena belastas for forsäkringsttkniskt

beräknade pensioner För affå.rsverket tillämpas kontant- metoden vid redovisning av pensions- kostnader (exkl ATP, folkpension och KÅPAN där bokföringsmässiga grun- der tillämpas). Affarsområdenas resul- taträkningar har däremot belastats med försäkringstekniskt beräknade pensioner. Mellanskillnaden har åter- förts på koncernnivå.

Intern ersättning for sociala åligganden

Posten hade 1992 merkostnader för sociala åligganden (se sidan 5). Av- sikten är att Posten ska ta ersättning av staten för dessa merkostnader. För 1992 utgick ingen ersättning. I af- färsområdesredovisningen har emel-

POSTKONCERNEN l SAMMANDRAG 1992 Rörelse· Resultat

intäkter Mkr Mkr

5325 1 284

Posten Bank och Kassa'

5860 185

Posten Brev

14927 748

Posten lättgods

2631 - 473

Posten Utrikes

1 554 105

Posten Finans ¹

169 140

Centrala enheter och bolag

1 910 24

Gemensamt'

522 - 441

Elimineringar

- lO 802

SUMMA 22 096 l 572

KONCERNÖVERSIKT

lertid affarsområdena internt tillgo- doräknats ersättning för detta för att de ska kunna planera och styra verk- samheten utifrån affarsmässiga förut- sättningar. Därvid har Posten Brev från koncernen erhållit 41 O Mkr och Posten Utrikes 127 Mkr.

strukturforändringar i postkontorsnätet

Transaktionerna på postkontoren minskar. Detta medför omfattande rationaliseringskrav på Posten Bank och Kassa. De affärsområden, som är uppdragsgivare till Posten Bank och Kassa, har i den interna redo- visningen under året erhållit kost- nadsreduktioner för de framtida ratio- naliseringarna i postkontorsnätet;

kostnader som uppdragsgivarna eljest skulle ta bära fram tills dess ratio- naliseringsmålen uppfyllts. Kostnads- reduktionerna har kommit Posten Brev tillgodo med 130 Mkr, Posten Lättgods med 70 Mkr och PostGirot med 150 Mkr och har belastat Pos- ten gemensamt.

^'()!

•

Medelantal anställda

3 466 13 767 34409

562 92 14 842 193

53 345

1 Skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader redovisas som ett räntenetto under rörelsens in- täkter enligt gällande praxis för banker.

' Avser ej utfOrdelade intäkter och kostnader.

ÅRSRI!DOVISNING 1992 13

PostGirot

Höga räntor bidrog till rekordresultat. PostGirot tog marknadsandelar.

Betalningsflödena ökade med l O procent.

God produktivitet. Kunderna visar fortsatt stort förtroende för PostGirot.

.\l· P \:R.SIDB

Pcm\,iroc:

~:\

i1Yctl.da l.iiKI..'t ud .. bt.'.f-

o~a.Jlc

c.l..ju.k !?fO'justcf och tinan-

~dh rriDcter tör f.Ktt' 4' ot~WN:J01ter.

Nn.cit.~

o.. h ytintpcmmet.

ANDEL AV POSTKONCERNENS

22%

Externa intäkter

52%

Resultat efter finansiella

poster'

6%

Medelantal anställda 'Andel beraknad exklusive enheter med förlust.

NVCK~lTAL

1992 : - "'' l :

~

.··· ,;.

fl325 11.1

.U30

12.414 ,i_:

,r

~4.1

:-

. .:

5.9

ve ("

^l

^•k.·

^l

'2 U'

t11:.,. .

^1,7

^{: 0,3}

l

'"''

^e:,o!r'

t•

•111i- - "'r

'tr

14

^~\.} !JC'.·J

l' ... .:; .1(.,-~i-: ''::!.t.~\~!~

... i:"'re·~·t'S:c ... c ,, ~r. ~K

10

'l5·

- ^r

l·,c.:~k'..; J~r

· o e..

84 8)

!\ ~ .;\,;,! ·, .. , ... !'

:

~s1~.u.

·

34M .<8/) .. ~-' c

...

~s •;"'l:! ~.:.n' :·,~ .o 84 8~

~ ~!.';·

··s·: ...

^l

'Rantenetto från internbanken Posten Finans har betraktats som extern Intäkt.

'Cirka 160 av minskningen avser effekter av organisatoriska fOf'anclrlngar.

14 ÅRSRI!DOVISNING 1992

Affärsområdet i korthet

PostGirot är landets ledande betal- ningsförmedlare med en total mark- nadsandel på över 50 procent av förmedlade belopp på den inrikes betalningsmarknaden. Under 1992 förmedlades 430 miljoner betalningar via PostGirot, varav 125 miljoner var kontantbetalningar i postkassorna.

PostGirot är även en stor aktör inom utrikesbetalningar räknat i antal transaktioner.

PostGirot har särskild kompetens att hantera mycket stora betalnings- volymer. Detta sker till rätt belopp, rätt konto och med återredovisning till kunden i rätt tid. Under 1992 bokförde PostGirot betalningar mot- svarande omkring 24 miljarder kro- nor per arbetsdag. PostGirot behand- lar och redovisar betalningsuppdrag i Sverige inom 24 timmar, om inget annat avtalats med kunderna.

PostGirots mål är att för kunderna möjliggöra god avkastning på likvida medel genom effektiva betalnings- och informationstjänster. Dessa kom- pletteras med kreditgivning och placeringstjänster. Kunderna erbjuds också dagligen rikstäckande in- och utbetalningstjänster samt kvalificera- d e tjänster inom cash management.

Konkurrens och samverkan med banker Främsta konkurrenter är bankerna.

PostG irot är bankneutralt. Samver- kan med banker sker på kundn ivå och på kommersiella villkor. Post- Girot har ett omfattande samarbete med Nordbanken och Sparbankerna, bland annat för privatpersonsgire- ringar från lönekonton. Detta sam- arbete bidrar till PostGirots domi- nerande roll på privatpersonsmark- naden, där marknadstäckningen ;i-r över 80 procent.

Resultat

Under 1992 uppgick intäkterna till 5 32 5 Mkr (4 795) och resultatet till l 284 Mkr (729) vilket motsvarar 24,1 procent (15,2) av rörelseintäk- A

terna. Vid e n jämförelse med föregå- • ende år måste beaktas ändrade redo- visningsprinciper för pensionskost- nader och lägre ersättning till Posten Bank och Kassa avseende framtida rationaliseringar i postkontorsnätet (se koncernöversikten sid 13).

Intäktsutveckling

En viktig orsak till det goda resultatet var det höga ränteläget i Sverige. Av resultatförbättringen om 555 Mkr förklaras 420 Mkr av ett högre ränte- läge än 1991. Ränteintäkterna gene- reras av PostGirots p laceringar, som m öjliggörs genom postgiroinlåningen.

Räntenettoökningen stannade dock på 219 Mkr på grund av att place- ringarna i PostGirot var 2 miljarde r lägre än under 1991. Detta förklaras av att statens betalningar nu passerar snabbare genom PostGirot. I genom- snitt under året uppgick placeringarna till22 miljarder kronor. Samtidigt som statens betalningar snabbats upp kom- penserades PostGirot av staten i viss mån för kostnaderna av upprätthållan- det av ett rikstäckande kontant utbe- talningsnät via Postens lantbrevbärare och glesbygdskontor. D~nna ersättning uppgick tilll50 Mkr under 1992.

Även transaktionsersättningarna har utvecklats väl under 1992. De har ökat med 186 Mkr, det vill säga 17 %.

Det är främst mottagarersättningarna,

det vill säga ersättningar för ankom-

mande transaktioner till transak-

tionsintensiva kunder, som ökat. Ef-

tersom PostGirot önskar minska sitt

ränteberoende kommer transaktions-

ersättningarnas andel av intäkterna

att öka i framtiden.

Rationaliseringar

En tredje viktig orsak till resultatök- ningen är att kostnaderna minskat med l procent jämfört med före- gående år. PostGirots köp av post- kontorstjänster från Posten Bank och Kassa utgör ca 40 procent av de totala kostnaderna. Dessa kostna- der har under 1992 minskat med 5 procent främst till följd av att kun- derna i allt högre grad använder

Totalproduktiviteten ökade med när- mare sex procent under 1992.

Marknadsutveckling

PostGirots betalningsflöden har ökat med 10 procent under 1992 i en situation då marknaden i övrigt för- svagats på grund av lågkonjunktu- ren. Betalningar mellan företag och privatpersoner har ökat med 8 pro- cent och betalningar till/från staten,

PostGirot har mc forsä/jningsregioner. Här har regionchefen for PostGirot väst, Birgitta Sandwal/, just avslutat

l!tt

kundmöte med Roland Sigbladh från Stena Line, en av regionens större kunder.

gireringstjänster, samt att PostGirot erhållit en rabatt för framtida ratio- naliseringar i postkontorsnätet.

Personalkostnaderna har ökat relativt måttligt på grund av att me- delantalet anställda, korrigerat för organisatoriska förändringar, mins- kat med cirka 200. Det har möjlig- gjorts genom förbättrad arbetspro- duktivitet och löpande satsning på ny teknik. '

Under 1992 uppfylldes arbetspro- duktivitetsmålet om tre procents förbättring. Under den senaste fem- årsperioden har denna produktivitet därmed ökat med nästan 30 procent.

kommuner och landsting med 13 procent. Betalningar mellan företag har minskat med 7 procent, vilket varit väntat. Exportindustrin och de tillverkande företagen har liksom partihandeln aktivitetsmässigt drab- bats hårt av lågkonjunkturen.

Under 1992 har bankerna ökat sin användning av PostGirot som betal- ningsförmedlare vilket skapat en flödesökning av bank- och finans- sektorns betalningar med 14 pro- cent. Detaljhandelns flöden ökade med 11 procent. Bearbetningen av dessa företag att till Posten över- låta dagskassehanteringen har således

POsTGIROT

ORGANISATION

POSTGIROTS FÖRMEDLADE BETALNINGAR 1988-1992

Miljoner

styck 500 450 400 350 300 250 200

f"l n n

~ n ' !I II

1 l ^{i l :} l i ^l

1

i ^{11 11} I l

l ^! l : . ^! l ^! l

1988 1989 1990 1991 1992

FÖRDELNING AV FÖRMEDLADE BETALNINGAR 1992

D Inbetalningar Gireringar

• Utbetllningar

ÅR.SR.EDOVISNINC 1992 15

POSTGlROT

/

Inom PostGirot finns G K-Data, en av Sveriges största datacmtraler. PostGirot bokfor 24 miljarder kronor varje arbetsdag.

16 ÅRSREOOVISNING 1992

varit framgångsrik.

Generellt sett har 1992 visat en viss överströmning av betalningsflöden från Bankgirot till PostGirot. Bank- girot har tappat 6 procent, ett bort- fall som delvis har att göra med dess kundstruktur. PostGirots och Bank- girots positioner på företagsmark- naden varierar i hög grad inom olika branscher. PostGirot är mycket starkt inom den offentliga sektorn, energi-, transport- och byggsektorn, medan Bankgirot traditionellt är betalnings- förmedlare åt tillverkande industri och partihandel, vilka haft störst problem under lågkonjunkturen.

Konkurrens om de statliga betalningarna Sedan starten 1925 har PostGirot haft ensamrätt på vissa delar av den stadiga betalning strafiken. I 1992 års finansplan aviserade regeringen för- ändringar i villkoren för de statliga betalningarna. Inbetalning av skatt ska i framtiden kunna göras via bank på samma villkor som via PostGirot.

Med utgångspunkt från finans- planen skrev PostGirot och Riks- revisionsverket ett avtal som på affärsmässig grund reglerar de stat- liga betalningarna. Avtalet trädde i kraft den l juli 1992 och gäller till och med den sista juni 1993. Om den av regeringen aviserade avregle- ringen blir ett faktum råder full kon- kurrens från den 1 juli 1993 på hela betalningsmarknaden . En förutsätt- ning för avregleringen är dock att PostGirot får autogirokoppling till bankernas lönekonton.

Kvalite t

Kundernas förtroende för PostGirot är stort och affärsområdet har Pos- tens mest nöjda kunder enligt den se- naste Nöjd-Kund-Index {NKI) -mät- ningen. Företagskunderna ger Post-

Girot betyget 80. Privatkunderna ger ett betyg som är fyra enheter bättre.

Det är en stor kvalitets- och infor- mationsutmaning att ytterligare förbättra PostGirots NKI. PostGirot ska fortsätta att driva verksamheten med den höga kvalitet företaget har och även försöka förbättra den under 1993.

Viktiga händelser

PostGirot fortsatte under 1992 på den väg från produktions- till kom- pentensföretag, som företaget tidi- gare slagit in på. Detta har uttryckts på flera sätt. PostGirot har idag en komplett försäljningsorganisa- tion, väl lokaliserad i närheten av landers stora och medelstora före- tag. Flera stora börsföretag har under der gångna året blivit postgi- rokunder. PostGirot erbjuder kun- derna bra tjänster och gör goda af- f'årsmässiga avslut. PostGirot bygger också upp ökad kompetens inom dataområdet.

Nya produkter

Under 1992 introducerades EURO- GIRO. Det är ett samarbete mellan PostGirot och 13 andra europeiska giroförvaltningar om tidsgaranterade betalningsuppdrag till konkurrens- kraftiga priser. Med EUROGIRO lever PostGirot redan idag upp till de krav, som kunderna och EG kom- mer arr ställa på betalningstrafiken i det framtida Europa. EUROGIRO har emottagits positivt av EG-kom- mtsswnen .

Betalningskredit till kunder för att stimulera till ökade flöden är en ny produkt, som introducerades under

1992. Utvecklingen har dock varit försiktig. En betydande ökning pla- neras för det kommande året.

I'OSTGJROT

PostGirot forsätter satsningen in- om kontokortsområdet. Under 1992 förvärvades finansbolaget IPS AB från Nordbanken och Sparbankerna.

Personal

Vägen från produktions- till kuns- kapsföretag medför i det rådande konjunkturläget ett överskott av främst produktionspersonaL Onor- mal arbetsmarknadssituation och närmast obefintlig personalrörlighet har medfört att affärsområdet för första gången sedan starten tvingats varsla ca 200 medarbetare om upp- sägning. Samtidigt företogs rationali- seringar av den centrala stabsfunk- tionen för att bättre möta kravet på kostnadseffektivitet. Av de anställda trivs 84 procent (80) med arbetet på PostGirot. Medelantal anställda var 3 466 (3 840).

Prognos

Avregleringen av de statliga betal- ningarna och en lägre räntenivå i Sverige kommer att medföra en be- tydande negativ påverkan på resul- tatet 1993.

Mycket av PostGirots konkurrens- kraft ligger i en låg kostnadsnivå. De kostnadstrimningsåtgärder, som har genomförts de senaste åren, fortsät- ter även under 1993. När det gäller arbetet med kostnadseffektivisering har PostGirot lyckats mycket väl vil- ket behövs inför den framtida kon- kurrenssituationen.

De synergieffekter som finns inom Postkoncernen kommer att utnyttjas optimalt. PostGirot har ett stort be- hov av det postkontorsnät som Pos- ten Bank och Kassa tillhandahåller samt av att på andra områden sam- verka med övri~a affärsområden för att nå sitt mål.~

ÅRSREDOVISNING 1992 17

Posten Bank och Kassa

Förbättrat resultat. Ökad produktivitet trots väse ntligt minskad efterfrågan på kassatjänster. Omfattande rationaliseringsinsatser med anpassning av kontorsnätet.

Intensifierat kvalitetsarbete. Ökade marknadsandelar inom bankområdet.

AFFÅRSIDE

Porten Bank och Kass.t ska genom ett rikl'tackaode nar erbjuda

pn,-atbank~­

tjinstl"r 52mt f6nnedla Pouens

~de

l

l

1 w 1

timent oU pm-atperson.,r orh mmdre

l ^{for~tag sA ..}

^tt

^{aila lun n:\ a!la och d .m}

l lundernas affilrer srod.\.

[!_ _ _ _ _ _ _

ANDEL AV POSTKONCERNENS 7'\,

Externa intäkter l

\

'

Resultat efter finansiella

poster'

26%

''--~-

Medelantal anstlllkla 'Andel beraknad exklusive enheter med förlust

r~~-~===

- -- - ---.

l !

NYCKELTAL

1992

i;= ... ~ :3; 1!;4~ :~~

l.f ... r

!

.:·~·.·(;\~.--

... -; ; ....

~ ~·.

&HO

!! :-:·:"~ !

^lj

·- 7,6

l :..'H :. '3L :?

~·--:;: .. ~~~-~.s·,:)~~ ,!"';l.' f .• :·

1 r:·

~=-~r.n~~ :

e--,

~~-~3r 'V~Kr

- !1-l.at·;J J:

1f}ot·<!LS!

1525

185

1.;5

3.2 2?

-7,0 - 7.C

230

.;9~

- 533

~:=.t:e~

r . ,:

6:~:1f1~<. :-;

14

~

-

~e:-:~·,;:,1:~ ':.J

~ ;: jpr ·~-r!'!'.~.

:rQ ·.;c, :·

72 d8

Nc1::;.K:..r~.~·!:"':C.:!X :N~~;~ 75 Sr')

;.APC .. ictn:a~ l" ~:a:;~---·

13

787 :~.;.;s

-

^25.~

:ittS:''"Cl

s·

,rr: ~f'\:. ·: I l g.~

1 Rantenetto frän internbanken Posten Finans har betraktats som extern intakt.

'Ny mätmetod Inför 1992 varför 1991 års v.lrden inte ar he~

jamfOrbara.

'För 1992 ingår Silvål privatkunder som smäföretag och bank- kunder. För 1991 enbart privatkunder.

4 Ca 3 450 av minskningen avser effekter av organisatoriska förandringar Inom Posten.

18 ÅRSREDOVISNING 1992

Mfärsområdet i korthet

Ett rikstäckande utbud av dagliga, grundläggande posttjänster till ett enhetligt pris ingår i Postens sociala åtagande. Posten Bank och Kassa utgör Postens återförsäljamät och till- handahåller Postens hela sortiment för privatpersoner och mindre före- tag. Nätet består av ca 2 000 service- ställen. Lantbrevbäring, som fr o m 1992 drivs i Posten Brevs regi, kom- pletterar servicen i glesbygd. Posten Bank och Kassa utför pose- och bank- tjänster åt landets hushåll och m indre företag. Affärsområdet har fyra huvud- sakliga uppdragsgivare: Posten Brev, Posten Lättgods, PostGirot och Nord- banken, vilkas produkter/tjänster till- handahålls i kontorsnätet.

Organisation

Posten Bank och Kassa är organiserat i 13 geografiska regioner och präglas av delegering och målstyrning. Regio- nerna har fastställda mål för resultat samt mål avseende såväl nöjda kunder som personalens trivsel.

Posten Bank och Kassas värdepap- pershandel bedrivs genom Posten Finansservice AB. Under året bildades PBK Inkasso AB som ska sköta inkas- seringen av postbeviljade krediter och Postens egna inkassoärenden. Bolagen är dotterbolag till Postbolagen AB.

Resultat

Rörelseintäkterna uppgick till 5 860 Mkr (6 340). Resultatet blev 185 Mkr (145) vilket motsvarar 3,2 procent (2,3) av rörelseintäkterna. Vid en jämförelse med föregående år måste beaktas ändrade redovisningsprinci- per för pensionskostnad er samt att lantbrevbärarna organisatoriskt över- föres till Posten Brev (se koncern- översikten sid 13) .

Ratio naliseringar

Resultatförbättringen har främst uppnåtts genom förbättrad produk- tivitet. Omfattande rationaliseringar och besparingar på kostnadssidan har A

medfört betydande personalminsk- • ningar. Arbetsproduktiviteten har därför förbättrats med 2,0 procent.

En trend med försämrad produk- tivitet på grund av minskande voly- mer har därmed brutits. Se diagram- met på följande sida. Totalprodukti- viteten minskade med drygt en pro- cent till följd av väsentligt ökade av- skrivningskoscnader för omfattande in- vest eringar i kassaterminaler på post- kontoren.

Marknadsutveckling

Tendensen med vikande efterfrågan på kassatjänster har fortsan under året.

Transaktionsvolymen har minskat med 7 procent jämfört med 1991.

Intäkterna för bankuppdrag har utvecklats svagt till följd av vikande efterfrågan på såväl in- som utlåning.

Nordbanken och Posten har dock i det rådande läget klarat sig bra i konkurrensen med andra banker och har ökat sina marknadsandelar avse- ende inlåning. Posten Bank och Kassa har även utfört sparbankstran- saktioner på postkontoren enligt avtal med sparbankerna.

Även intäkterna från Postens af - färsområden har haft en svag utveck- ling. Mindre företag, som är en vik- tig kundgrupp för Posten Bank och Kassa, har drabbats hårt av lågkon- junkturen med minskad efterfrågan som följd.

Kundkatalog

För att stödja försäljningen h ar Pos-

ten Bank och Kassa i egenskap av

återförsäljare av h ela Postens sorti-

m ent av tjänster till privatpersoner