Sydsamiska spr˚ aket i tidningsform
Samiskt spr˚akcentrum, David Jonasson
Tre st¨orre samiska spr˚ak. I Sverige talas syd-, lule- och nordsamiska. ¨Aven ume- och pitesa- miska finns, men talas endast av ett f˚atal individer. Skillnaderna mellan dem ¨ar betydande s˚a till vida att de lingvistiskt (sett till ordf¨orr˚ad och grammatik) utg¨or olika spr˚ak med olika ortografier (skrivs¨att) och dialekter inom sig.
Sydsamiska. Spr˚aket tillh¨or den finsk-ugriska spr˚akgruppen och h¨or hemma bland de samiska spr˚aken. Det talas i Sverige och Norge av n˚agot hundratal individer. Det vanliga uppskattade antalet talare ¨ar 500 individer. Det ¨ar dock vanskligt att ange en exakt siffra. Bara en del av alla sydsamer beh¨arskar sydsamiska.
Demografi och beh¨arskningsgrad. Det finns flera grader av beh¨arskning[10][8][12]. Hos de
¨aldre talarna finns oftast dem med spr˚aket som modersm˚al och som beh¨arskar det, men ¨aven de har h¨ort spr˚aket som barn, men senare i livet f¨orlorat det. De kan vanligtvis inte skriva p˚a samiska och har f˚a eller ingen att anv¨anda spr˚aket med. I gruppen mellan yngre och ¨aldre kan man hitta alla grader av beh¨arskning. Hos yngre hittar man oftast potentiella talare med sm˚a eller obefintliga kunskaper. Vissa av dessa kan skriva till viss del, men kan eller v˚agar inte prata. Tillsammans med de passiva talarna utg¨or de basen revitalisering. Det g¨or ocks˚a barn som f˚ar spr˚aket som sitt f¨orsta. Det ¨ar viktigt att inse att de olika grupperna har olika behov.
Intresse, behov och attityder. Den sydsamiska gruppen har under det senaste decenniet n˚att ett spr˚akligt uppvaknande. Fler och och fler k¨anner sig beh¨ovda och deltar aktivt i den revitali- seringsprocess som p˚ag˚ar. Kurser h˚alls p˚a b˚ade norsk och svensk sida p˚a alla plan fr˚an det lokala till universitet. Graden av skrivkunnighet ¨okar och s˚aledes ocks˚a det vardagliga behovet f¨or bra, normgivande text p˚a sydsamiska. Det st¨orsta behovet ¨ar av texter av god kvalitet f¨orankrade i det sydsamiska normerna och naturliga uttryckss¨atten.
Litteratur. Den sydsamiska r¨attskrivningsnormalen antogs 1978. De f¨orsta sydamiska b¨ockerna som anv¨ande den ortografin var l¨arob¨ocker. Idag finns mer litteratur tillg¨anglig, men den st¨orsta delen utg¨ors av ¨overs¨attningar av information fr˚an statliga verk och myndigheter, partier och kommuner m.fl. Ett arbete har gjorts med att samla in sydsamiska texter och bygga upp ett korpus, d.v.s. en stor samling av text f¨or forsknings¨andam˚al (arbetet g¨ors p˚a Giellatekno vid Universitetet i Tromsø). Korpuset ¨ar inte fullst¨andigt, men speglar ¨and˚a v¨al det totala utbudet av sydsamisk text. Distributionen av texter fr˚an olika genrer inom det korpuset visar en klar ¨overvikt av ¨oversatta texter. I dagsl¨aget ¨ar 89 % ¨oversatt och endast 11 % av den text som samlats in ¨ar skriven direkt p˚a sydsamiska[3]. ¨Oversatt information utg¨or en alltf¨or stor del och matchar inte det behov som finns.
Dom¨aner. Ett spr˚aks livskraftighet h¨anger samman dess dom¨aner d.v.s. inom vilka samh¨allsomr˚aden det anv¨ands. Ju fler dom¨aner desto starkare ¨ar spr˚aket. ¨Aven spr˚ak med f˚a talare kan s˚aledes vara livskraftiga. I nul¨aget ¨ar sydsamiskan fr¨amst anv¨and inom familjen och inte i stor utstr¨ackning i samh¨allslivet. Spr˚aket ¨ar fr˚anvarande p˚a de dom¨aner som ¨ar popul¨ara f¨or ungdomar och p˚a de mest prestigefyllda dom¨anerna f¨or vuxna, vilket ¨ar typiskt f¨or hotade spr˚ak[11].
Samiskan har traditionellt sett haft sin starkaste dom¨an inom rensk¨otseln och s˚a var ocks˚a fallet 2006[8]. Sydsamiskan ¨ar dock inte stark inom rensk¨otseln ¨overallt. M˚anga samebyar anv¨ander uteslutande svenska och spr˚akbytesprocessen fortg˚ar ob¨onh¨orligen inom byar d¨ar man fortfarande kan h¨ora samiska i rensk¨otselarbetet. D¨arf¨or kan man inte r¨akna med att rensk¨otseln ocks˚a i forts¨attningen kommer att ensam b¨ara upp spr˚aket. Andra dom¨aner m˚aste st¨arkas.
1
2
Internet. H¨ar ¨ar behovet f¨or texter p˚a minoritetsspr˚ak stort. Ungdomsgenerationen l¨aser n¨astan all sin nyhetstext p˚a n¨atet. Den enda faran med internet f¨or minoritetsspr˚ak ¨ar att inte synas d¨ar[4]. En tidning med n¨atupplaga ¨ar d¨arf¨or bra f¨or ut¨okade dom¨aner.
Spr˚aket har nyligen vunnit ny mark inom sociala medier t.ex. Facebook. D¨ar finns en grupp mottagliga ocks˚a f¨or traditionella medier. De kan ocks˚a utg¨ora en bas f¨or rekrytering av skribenter.
Utbildning. Den modell som dominerat och fortsatt dominerar i den svenska skolan ¨ar en typisk svag modell som leder till begr¨ansad tv˚aspr˚akighet[1][6]. Tillg˚angen till l¨arare g¨or dessutom att m˚anga elever som beg¨ar sydsamiska i skolan inte f˚ar det. L¨ararbristen ¨ar inget nytt. Exakt samma problem har funnits sedan man b¨orjat undervisa i samiska. Eftersom ingen f¨or¨andring skett sedan dess ¨ar det oklart om det g˚ar att f¨orv¨anta sig att l¨ararbristen blir l¨ost inom ¨oversk˚adlig tid. Det finns dock goda exempel ocks˚a fr˚an skolans v¨arld d¨ar starka tv˚aspr˚akiga modeller anv¨ands p˚a sydsamiskt omr˚ade. Elg˚a i Norge har gjort viktiga erfarenheter p˚a detta omr˚ade [11].
P˚a det hela taget ¨ar inte skolan den kraft i en revitalisering som den skulle kunna vara. Det st¨aller oerh¨ort h¨oga krav p˚a andra krafter som kan st¨otta revitalisering. Ingen fr˚aga ¨ar viktigare
¨an utbildningsfr˚agorna[8]. ¨Andock har inte n˚agot grepp om skolan tagits i den senaste minoritets- reformen (som ocks˚a t¨acker urfolket samerna). Det framgick klart och tydligt fr˚an f¨orsta b¨orjan n¨ar reformen initierades att skolfr˚agorna inte skulle inrymmas i den.
Media i dagsl¨aget. Idag ¨ar mediautbudet p˚a sydsamiska v¨aldigt litet. F¨or radio produceras tv˚a program per vecka i Norge och s¨ands p˚a b˚ada sidor gr¨ansen. Med musik bortr¨aknat ¨ar dessa avsnitt tillsammans per vecka ungef¨ar 12-14 minuter. Tv produceras mestadels p˚a nordsamiska, men n˚agot inslag per m˚anad ¨ar p˚a sydsamiska. Inom tidningsv¨arlden finns sydsamisk text i bl.a.
Samefolket och Daerpies Dierie samt Ungdomstidningarna ˇS och Nuorat. Utbudet som ges idag fyller inte det behov som finns hos sydsamerna och lever inte upp till vad Sverige ˚atagit sig att g¨ora f¨or sydsamiskan.
Textproduktion, ¨overs¨attning och kvalitetsgranskning. En ¨oversatt text f¨orlorar alltid n˚agonting. De referensramar som finns f¨or en text kan f¨orsvinna i en ¨overs¨attning eftersom
¨overs¨attaren inte ¨ar f¨orfattare och oftast inte arbetar ihop med f¨orfattaren[2]. Det finns dess- utom s¨allan n˚agon korrekturl¨asare av ¨overs¨attningen. Utifr˚an det behov som finns f¨or sydsamis- kan ¨ar nyskrivning att f¨oredra. Det finns ett v¨aldigt behov av mer skriftligt sydsamiskt material direkt p˚a samiska, eftersom en stor del av den samlade sydsamiska litteraturen ¨ar ¨overs¨attningar.
Overs¨¨ attning kan inte helt uteslutas och kan ha positiva effekter i form av dom¨anvinster. Likv¨al b¨or ¨overs¨attning vara ett andrahandsalternativ eftersom det missar behovet och ¨aven att de rent spr˚akligt riskerar att utarma spr˚aket. Att m˚anga skandinaviska ord inf¨ors ¨ar naturligt men att morfologiska och syntaktiska (ordens och meningarnas uppbyggnad) f¨oreteelser f¨or sydsamiskan f˚ar stryka p˚a foten f¨or svenska och norska s˚adana ¨ar en fara. Spr˚ak i liknande situationer som den sydsamiska l¨oper s˚adana risker[9].
En typisk arbetsg˚ang f¨or en ¨oversatt text ¨ar att f¨orst skriver en reporter texten p˚a svens- ka/norska/nordsamiska och l¨amnar den sedan till en ¨overs¨attare som ¨overs¨atter texten till syd- samiska. I dagsl¨aget sker inte n˚agon vidare spr˚akgranskning utan texten g˚ar d¨arifr˚an till tryck (undantag finns, se nedan). Oavsett hur duktig ¨overs¨attaren ¨ar kommer denne att st¨ota p˚a pro- blem i vissa formuleringar och ordval som inte g˚ar att ¨overs¨atta direkt. Det som h¨ander ¨ar att ord och konstruktioner kommer att ¨overf¨oras fr˚an svenska och norska till sydsamiska. Att l¨asaren sedan anser texten som fr¨ammande beror i det h¨ar fallet inte p˚a ovana utan p˚a att fr¨ammande element inf¨orts i det sydsamiska spr˚aket.
Oavsett om nyskrivning eller ¨overs¨attning anv¨ands ¨ar korrekturl¨asning av redaktionellt material en f¨oruts¨attning. Det sker s¨allan i nul¨aget av ¨oversatta texter vilket leder till f¨ors¨amrad kvalitet.
N˚agot som man inom tidningsv¨arlden ¨ar medveten om men som inte kan ˚atg¨ardas av ekonomiska sk¨al. Den svenska ungdomstidningen Nuorat f˚ar inte ekonomin att r¨acka till korrektur i dagsl¨aget och ¨overs¨attningar ¨ar dyra[7] ¨aven om man har som m˚als¨attning att n˚a upp i 50 % av inneh˚allet p˚a samiska. Ungdomstidningen ˇS producerar redan text direkt p˚a sydsamiska. D¨ar har man l¨ost fr˚agan med originaltext genom att anst¨alla en sydsamisk journalist och anlita en sydsamisk granskare som arbetar tillsammans med journalisten[13].
3
En av det fr¨amsta orsakerna till att nyskrivning ¨ar att f¨oredra ¨ar spr˚aklig autonomi. I dagsl¨aget har sydsamerna sj¨alva lite kontroll ¨over vad som finns att l¨asa p˚a sydsamiska. Genom att anlita sydsamer som direkta skrivare f¨or en tidning inkluderas sydsamiska v¨arderingar direkt i arbetet.
Det kr¨aver en sydsamisk redigerare eller redakt¨or.
Funktion och effekter. Den statush¨ojande effekten ¨ar kanske den st¨orsta. Att f˚a in sydsamiska i dagstidningsv¨arlden kommer att lyfta hela spr˚akets status.
Att f˚a mer sydsamisk text skulle vara ett bidrag till den text man har att tillg˚a i undervis- ningssituationer. Idag h˚alls m˚anga kurser i sydsamiska d¨ar ytterligare relevant text att anv¨anda i undervisningssituationer ¨ar av nytta. Vidare ¨ar den av nytta f¨or forskning p˚a sydsamiska. Det korpus som finns hos Giellatekno i dagsl¨aget ¨ar f¨or litet f¨or att vara riktigt anv¨andbart. Det kan i f¨orl¨angningen ge en djupare f¨orst˚aelse av sydsamiskan som spr˚ak vilket p˚a sikt st¨arker den.
En dagstidning har en sj¨alvklar m˚algrupp i vuxna, en grupp som idag har ett n¨armast obefintligt utbud av litteratur p˚a sydsamiska. Effekterna av att skapa l¨asning f¨or vuxna vore ofantliga. ¨Aldre talare som inte har anv¨andning f¨or sitt spr˚ak ges ett incitament att b¨orja l¨asa. En ins¨andarfunktion t.ex. utg¨or en m¨ojlighet att ¨overbygga de demografiska hindren f¨or spr˚akanv¨andande. Vidare ¨ar en s˚adan funktion ett ypperligt tillf¨alle att aktivera talare med passivt spr˚ak och talare som har spr˚aket starkt, men ¨ar ovana att skriva p˚a det.
En tidning kan bidra till att avprivatisera det sydsamiska spr˚aket. Vissa sydsamer som ¨ar vana vid att l¨asa sydsamisk text s¨ager sig kunna se vem som har skrivit en text enbart ge- nom ordval, personliga normer o.d. Genom ett samarbete med det normgivande organet den samiska spr˚akn¨amnden kan tidningstexter f¨olja g¨angse norm och s˚aledes bidra till att skapa ett mer enh¨alligt skriftspr˚ak. Tiden ¨ar v¨al vald eftersom man nyligen f˚att den f¨orsta sydsamiska r¨attstavningskontrollen tillg¨anglig. En avprivatisering ¨ar n¨odv¨andig, men kommer inte att ske utan konflikter vilka tenderar att uppst˚a n¨ar ett spr˚ak g˚ar fr˚an privata till det offentliga planet[5].
Gr¨ans¨overskridande arbete. F¨or den sydsamiska gruppen har landsgr¨ansen Sverige-Norge va- rit av ringa betydelse. Att n˚as av gemensamma nyheter via en tidning skulle bef¨asta den h¨ar regionala samh¨origheten och ocks˚a vara av betydelse f¨or att sydsamiskan i Norge och sydsamiskan i Sverige utvecklas i samma riktning s˚a att inte olika termer uppst˚ar f¨or samma f¨oreteelse p˚a varje sida om gr¨ansen.
Dessutom ¨ar den m¨ojliga upplagan begr¨ansad n¨ar det g¨aller sydsamisk text och det ¨ar d¨arf¨or n¨odv¨andigt att samordna de h¨ar typerna av insatser f¨or b˚ade Sverige och Norge. Det finns eko- nomiska besparingar att g¨ora i det. De relativt f˚a resurspersoner som finns att tillg˚a bor b˚ade p˚a norsk och svensk sida. Det ¨ar d¨arf¨or n¨odv¨andigt med samordning f¨or att kunna h˚alla en h¨og kvalitet p˚a det redaktionella materialet.
Sn˚asningen. Den tidning som tar ett ansvar f¨or att skriva p˚a sydsamiska kommer att f˚a en ny l¨asekrets. Vilket har visat sig f¨or Sn˚asningen. Den har n˚att kretsar utanf¨or sitt k¨arnomr˚ade i form av sydsamer som ¨ar intresserade att l¨asa p˚a sitt spr˚ak ¨aven om inneh˚allet har lokal anknytning till Sn˚asa. Sn˚asningen uppfyller idag inte behovet av text med sydsamiska som orginalspr˚ak och spr˚akilg autonomi eftersom all text ¨ar ¨oversatt.
Okat st¨¨ od. Att speciellt fr¨amja sydsamiska genom ¨okat st¨od ¨ar en bra ˚atg¨ard. Det totala utbu- det av text ¨ar inte j¨amf¨orbart med nordsamiska och b¨or d¨arf¨or fr¨amjas. Det nordsamiska totala mediautbudet ¨ar st¨orre och den samlade m¨angden publikationer ¨ar i betydande grad st¨orre. Nors- ka Sametingets publikationsst¨od ¨ar kopplat till ett samiskt spr˚akkrav att hela tidningen ¨ar p˚a samiska, varav 20% ska vara p˚a lule- och/eller sydsamiska. Detta kravet ger en bra bild p˚a hur sammans¨attningen av spr˚akbilden i samiska medier ¨ar, och hur dominerande nordsamiskan ¨ar.
Sydsamiskans situation ¨ar mer lik den f¨or lulesamiskan.
Sametinget i Norge har dock f¨oreslagit ett st¨od som ger sydsamisk text tre g˚anger s˚a mycket st¨od som f¨or en nordsamisk text. En ˚atg¨ard som b¨or tas i beaktande eftersom det skulle ¨oka den sydsamiska m¨angden publicerad text och bidra till att m¨atta det behov som finns och infria de r¨attigheter Sverige ˚atagit sig f¨or sydsamiskan.
4
Referenser
[1] Colin Baker. Foundations of bilingual education and bilingualism, band 27 av Bilingual education and bilingu- alism. Multilingual Affairs, tredje utg˚avan, 2001.
[2] Copelie Cocq. Personlig kommunikation, 2011. Ume˚a universitet.
[3] Børre Gaup. Personlig kommunikation, 2011. Universitetet i Tromsø.
[4] Institutet f¨or spr˚ak och folkminnen, Rickard Domeij. Spr˚aksituationen p˚a internet – En utredning om tillg¨anglighet, resursbehov och teknikutveckling i flerspr˚akigt perspektiv. 2010.
[5] Inger Johanssen. Personlig kommunikation, 2011. S´ami Allaskuvla/Norges teknisk-naturvitenskapelige univer- sitet.
[6] Engen & Kuldbranstad. Tospr˚aklighet, minoritetsspr˚ak of minoritetsundervisning. Gyldendahl Akademisk, Oslo, 2004.
[7] Elin-Anna Labba, 2011. Chefredakt¨or Nuorat.
[8] Utredningen om finska och sydsamiska spr˚aken. Att ˚aterta mitt spr˚ak – ˚Atg¨arder f¨or det samiska spr˚aket. SOU 2006:19.
[9] Michael Raymon M. Pangilinan. Kapampangan Lexical Borrowing from Tagalog: Endangerment rather than Enrichment. Aussois, France, 22-26 June 2009. Paper read at the Eleventh International Conference on Aust- ronesian Linguistics.
[10] Sametinget. Mentorsprogrammet – Bihked¨ajja. Arbetsdokument, 2011.
[11] Jon Todal. Samisk Spr˚ak i Svahken Sijte, band 1/2007 av Diedut. S´ami Instituhtta, 2007.
[12] Mikael Vinka. Personlig kommunikation, 2011. Ume˚a universitet.
[13] ˚Age Persen, 2011. ¨Agare av f¨orlaget Idut.
