Skolsköterskors erfarenhet av lössutbrott i skolan
- bland barn mellan 6 och 9 år
School nurses experience of lice outbreaks in school – among children between 6 and 9 years.
Anna Hansson Elisabeth Jonsson
Fakulteten för hälsa- natur och teknikvetenskap Distriktssköterskeprogrammet
Avancerad nivå
Handledare: Anna Josse Eklund Examinerande lärare: Ingrid From Datum: 20160122
2 SAMMANFATTNING
Titel: Skolsköterskors erfarenhet av lössutbrott i skolan – bland barn mellan 6 och 9 år.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstad Universitet Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp.
Författare: Anna Hansson och Elisabeth Jonsson Handledare: Anna Josse Eklund
Examinerande lärare: Ingrid From
Sidor: 32
Månad och år för examination: Januari 2016.
Svenska nyckelord: skolsköterska, löss, barn, erfarenhet.
Skolsköterskor kommer ofta i kontakt med huvudlöss i sin yrkesroll. Hen är ofta en nyckelperson i arbetet med att bekämpa huvudlöss då skolsköterskan kommer i kontakt med både skolan, hemmen och de berörda barnen Studiens syfte var att belysa vilka faktorer i skolsköterskans arbete som är viktiga vid utbrott av löss, bland barn mellan 6 och 9 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Skolsköterskor (n=9) verksamma inom den kommunala skolhälsovården intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med huvudlöss i skolan. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskornas erfarenhet av arbete med huvudlöss i skolan framträdde i två huvudkategorier. Preventivt arbete vid löss utbrott som beskriver skolsköterskans arbete innan det faktiska arbetet börjar med att bekämpa huvudlössen och har tre underkategorier, Ha kunskap om faktorer som främjar löss, Kännedom om förekomst av löss samt Betydelsen av att ha kunskap. Kunna ge råd och stöd vid löss utbrott beskriver skolsköterskans arbete under det faktiska huvudlöss utbrottet och har tre underkategorier Utbildning till barn, föräldrar och personal, Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov samt Användning av olika Omvårdnadsstrategier Slutsats: Arbete mot huvudlöss är en del av skolsköterskans arbete och det kan skapa en stor frustration hos de berörda barnen och dess familjer. Uppsatsen belyste att det finns områden att förbättra i arbetet med huvudlöss utbrott i skolan.
3 ABSTRACT
Title: School nurses experience of lice outbreaks in school – among children between 6 and 9 years.
Faculty: Faculty of Health, Science and Technology, Karlstad University.
Course: Degree project –Primary Health Care Nursing, 15 ECTS credits.
Authors: Anna Hansson och Elisabeth Jonsson Supervisor: Anna Josse Eklund
Examining teacher: Ingrid From
Pages: 32
Month and year for the examination: January 2016.
Key words: nurse, lice, children, experience.
School nurses often come into contact with head lice in their professional capacity. The school nurse is often a key figure in efforts to combat head lice when the school nurse comes in contact with both persons in the school, in the home and the children concerned. The study's purpose was to illustrate which factors in the school nurse's work that are important to the outbreak of lice among children between 6 and 9 years.
Methods: A qualitative study was carried out. School nurses (n = 9) active in the municipal school health were interviewed about their experiences of working with head lice at school. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results:
School nurses' experience of working with head lice in the school appeared in two main categories. Preventive work for lice outbreaks that describes the school nurse's work before the actual work begins with combat head lice, and has three sub-categories, Have knowledge of factors that promote lice, Knowledge of the outbreak and The importance of having knowledge. To give advice and support during lice outbreaks describes the school nurse's work during the actual head lice outbreak and has three subcategories Education to children, parents and personal, adapting the interaction with the children, parents and teachers as needed and have different caring strategies. Conclusion: Work against head lice is part of the school nurse's work and it can create a big frustration for the affected children and their families. The paper highlighted that there are areas to improve the work of head lice outbreak in school.
4 Innehåll
Introduktion ... 5
Inledning ... 5
Distriktssköterskans ansvar inom skolhälsovård ... 5
Om huvudlöss ... 6
Behandling av huvudlöss ... 7
Ökade problem med huvudlöss i skolor ... 8
Problemformulering ... 9
Syfte ... 9
Metod ... 10
Design ... 10
Tillvägagångssätt ... 10
Undersökningsgrupp ... 10
Datainsamling ... 10
Dataanalys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ... 13
Preventivt arbete vid löss ... 13
Ha kunskap om faktorer som främjar löss... 13
Kännedom om förekomst av löss ... 14
Betydelsen av att ha kunskap ... 14
Kunna ge råd och stöd vid löss hos barn ... 15
Utbildning till barn, föräldrar och personal ... 15
Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov ... 16
Användning av olika omvårdnadsstrategier ... 16
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 21
Resultatets betydelse ... 21
Konklusion ... 22
Förslag till vidare forskning ... 22
Referenser ... 23
Bilaga 1 Tillstånd verksamhetschef Bilaga 2 Tillstånd intervjustudie
Bilaga 3 Förfrågan om att medverka i en intervju Bilaga 4 Medgivande att delta i studien
Bilaga 5 Intervjuguide
5
Introduktion
InledningGenom alla år har människan försökt bekämpa huvudlöss. Huvudlöss har varit sammankopplade med oss människor under evolutionens gång och har länge varit en illa omtyckt varelse hos människan vilket framkallar en känsla som inte alltid är av positiv karaktär. Löss är ett problem i hela världen men olika typer av behandlingar och behandlingsstrategier är mer vanligt förekommande i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder (Feldmeier, 2014; Baker et al. 2012). I vår yrkesprofession som sjuksköterskor inom elevhälsa och primärvård har vi erfarit problem av olika slag i relation till löss utbrott hos små barn och har därför genomfört en intervjustudie som belyser skolsköterskors erfarenheter av sitt arbete vid löss i skolan bland barn mellan 6 och 9 år. Skolsköterskan arbetar med löss på flera olika plan inom skolan. Om huvudlöss upptäcks under skoldagen består hjälpen av att upptäcka löss med hjälp av luskam samt kontakta hemmet och erbjuda råd och stöd. Skolsköterskan arbetar även med löss på ett mer övergripande plan och det kan då handla om att dela ut informationsmaterial till personal och föräldrar, uppdatera handlingsplaner samt eventuellt medverka på föräldramöten.
Distriktssköterskans ansvar inom skolhälsovård
Sjuksköterskans/ distriktssköterskans arbete omfattar enligt International Council of Nurses [ICN]
(2015) etiska kod fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och lindra lidande. Distriktssköterskans ansvarsområde är brett och mångfacetterat vad gäller både inriktning och åldersfördelning. Oavsett verksamhetsområde skall distriktssköterskans arbete vara präglat av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och vara baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet (ICN 2015).
Begreppen hälsa och omvårdnad är väsentliga för distriktsköterskan. I termbanken definierar Socialstyrelsen (2015) hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Vidare menar Socialstyrelsen att hälsobegreppet omfattar två dimensioner: en professionellt bedömd dimension och en självskattad dimension relaterad till egen förmåga.
Svensk sjuksköterskeförening uttrycker att omvårdnad utgår från en humanistisk grundsyn med ett existentiellt filosofiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande samt som en del av ett sammanhang (Svensk sjuksköterskeförening, 2014)
Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening (2011) anger i sin kompetensbeskrivning för skolsköterska att arbetet kräver en fördjupad kunskap och förståelse inom tre områden. Dessa huvudområden är: Omvårdnadens teori och praktik, Forskning, utveckling och utbildning samt Ledarskap (Grimstedt et al. 2011). Enligt kompetensbeskrivningen innebär det att skolsköterskan i sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete bland annat skall kunna visa ett respektfullt och empatiskt bemötande mot elev och vårdnadshavare samt ge en utvecklingsanpassad och relevant information till elev och vårdnadshavare, såväl individuellt som i grupp. Vidare skall skolsköterskan förvissa sig om att elev och vårdnadshavare har förstått given information. Området forskning, utveckling och utbildning innebär att skolsköterskan skall uppdatera sig inom aktuell forskning på nationell och internationell nivå. Vidare skall skolsköterskan implementera forskningsresultat i det kliniska arbetet samt kunna bedöma sitt behov av kontinuerlig kompetensutveckling relaterat till uppdraget. Området kunskap innefattar att skolsköterskan skall kunna mot bakgrund av sitt uppdrag och sin ställning i organisationen
6
styra, följa upp och utveckla samt dokumentera verksamheten. Vidare kunna samverka och förstå andra yrkesprofessioners ansvar och ta vara på teamets samlade kompetens.
Elevhälsans uppdrag innebär bland annat att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete enligt Skollagen (2010:800). Som distriktssköterska inom skolan innebär det att vara behjälplig med konsultation och ge handledning till övrig personal i skolan. Många skolsköterskor i Värmland har utbildning i samtalsmetoden motivational interviewing/motiverande samtal (MI), vilket är en samtalspedagogik som främjar individens egna resurser (Rollnick et al 2012). Arbetet med elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete bedrivs på tre nivåer: organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsans insatser kan bidra till att belysa både företeelser och strukturer som kan utgöra hälsorisker eller hinder för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans medicinska insatser utförs av skolsköterska och skolläkare. Elever ska erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller och eleverna kan vid behov även anlita elevhälsan för enklare medicinska sjukvårdsinsatser. För att det hälsofrämjande arbetet ska fungera så bra som möjligt är det värdefullt att skolsköterskan har folkhälsovetenskaplig kompetens (Socialstyrelsen 2014).
Förutom arbete med insatser vid huvudlöss utbrott i skolan ingår en rad olika arbetsuppgifter i skolsköterskans uppdrag. Det handlar om lättare sjukvårdsinsatser och att finnas till hands för elever med besvärlig social situation eller utanförskap. I uppdraget ingår också att skriva remisser till externa instanser som barn- och ungdomspsykiatrin eller ögon- och öronmottagningar (Socialstyrelsen 2014).
Om huvudlöss
Huvudlusen (pediculus humanus capitis) är ca 2-4 millimeter stor, nästan genomskinlig med en gulbrun färgton. Huvudlusen biter hål på huden och suger blod någon gång per dygn. Lusen lever ca en månad och lägger 200-300 ägg under sin levnadstid. Äggen, som kallas gnetter, är millimeterstora och sitter fast på hårstråna nära hårbotten. Efter ca en vecka kläcks äggen och nya löss bildas (Folkhälsomyndigheten 2013). I en brittisk studie såg forskarna att äggkläckningen kunde variera mellan 5-10 dagar, vanligast var dock mellan 6-7 dagar och man fann att värme påskyndar äggkläckningen (Baker et al. 2012)
Huvudlössen sprids nästan uteslutande från hår till hår. Lössen sätter sig fast i hårbotten och på hårstrån(Baker et al. 2012) och när de biter hål på huden ger det sår (Läkemedelsverket, 2013).
Huvudlöss sprider inte infektionssjukdomar men det är en obehaglig upplevelse att ha löss då den drabbade personen kan uppleva intensiv klåda i hårbotten som skapas av lössens saliv och det kan uppstå nya sår när den drabbade kliar sig i hårbotten. Ett observandum är att det kan ta dagar upp till veckor innan personen märker av att man blivit smittad. Det förekommer att en del personer är symtomfria, speciellt vuxna. Löss trivs bra i ”rent” hår, d.v.s. smittan har inte med dålig hygien att göra. Enbart förekomst av lusägg på hårstråna är inte en säker indikation på att levande löss finns i håret. (Läkemedelsverket 2013).
7
Figur 1: Lössens utveckling. Persson, Vårdhandboken, 2015, Återgiven med tillstånd av Annika Ahrnstedt, medicinsk redaktör, Vårdhandboken.
Behandling av huvudlöss
Folkhälsomyndigheten (2013) menar att alla som bedriver en förskola eller skola ansvarar för att förebygga att huvudlöss inte sprids. Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten ansvarar för att verksamheter granskas. Huvudlöss betraktas som ohyra och skall undvikas och bekämpas i lokaler för allmänna ändamål enligt miljöbalken. Verksamhetsutövare skall göra egenkontroller för att undvika hälsoproblem och även ha rutiner för hur verksamheten tar om hand problem med huvudlöss.
Den första och enklaste metoden för att behandla lusangrepp var att plocka bort lössen med fingrarna och krossa dem med naglarna (Akuff et al. 2003). Genom århundraden har det utvecklats och prövats en rad olika metoder som t.ex. luskammen som har funnits med under lång tid (Burgess, 1995). I samband med att naturvetenskapen blev mer accepterad under 1700-talet utvecklades det nya behandlingsmetoder. Man började använda sig av svavel, arsenik och kvicksilver. Det gjordes även olika salvor och dekokter med bl.a. fett, vitlök och kvicksilver.
Sabadillättikan gjorde sitt intåg och i Sverige användes den ända in på 1960-talet. Den är dock giftig men användes i brist på bättre behandlingar (Burgess 1995, Jonsson 2010).
Under 1940-talet började användningen av olika kolvätepreparat. De förbjöds under 1970-talet då det visat sig att även dessa ämnen var giftiga. Redan under den här tiden sågs en viss resistensutveckling hos lössen mot kemisk behandling (Jonsson 2010). Idag används i första hand medicintekniska produkter och i andra hand läkemedel vid behandling av huvudlöss (Folkhälsomyndigheten 2013)
8
Medicinsktekniska produkter består av silikonolja (dimetikon) och/ eller växtoljor som kväver lusen. Dessa produkter är förstahandsvalet vid lössbehandling i Sverige, men är betydligt dyrare än de traditionella läkemedlen. Styrdokumenten för ovanstående produkter är Miljöbalken (SFS 1998:808) och Lag om medicinsktekniska produkter (SFS 1993:584). Behandling kan också göras med läkemedel som innehåller bensylbensoat och disulfiram och verkar som ett nervgift (Läkemedelsverket 2010), dock tar det ca 3 år eller ca 30 generationer för en lus att utveckla resistens mot ett läkemedel vilket innebär att de läkemedel som funnits på marknaden såsom permetrin, pyretroider har utvecklat resistens därav har Sverige förändrat sina riktlinjer angående behandling och numera är som nämnts tidigare medicinsktekniska produkter förstahandsvalet (Läkemedelsverket, 2013).
Dodd (2007) har gjort jämförande studier på olika medicinska preparat mot löss och menar att effekten av de olika preparaten är osäker på grund av resistensutveckling. Hamnerius (2010) har samlat bakgrundsfakta till läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer av huvudlöss och menar att de studier som gjorts tidigare har varierande kvalité. I andra studier har forskare undersökt olika behandlingsformer och kommit fram till att flera olika processer samtidigt är nödvändiga: luskamning i blött hår och behandling med i första hand medicinsktekniska produkter som upprepas vid två tillfällen eftersom det många gånger finns ägg som kläcks senare och därmed skapar recidiv (Feldmeier 2014, Baker et al. 2012). Alla drabbade i en t.ex. en skolklass bör behandlas samtidigt och information till alla inblandade är betydelsefull Luskamning är en nödvändig del i behandlingen och skall användas vid alla typer av övrig behandling som komplement. Numera finns det även olika typer av elektriska luskammar på marknaden. En del dödar löss och ägg med svaga elstötar och någon dödar löss och ägg med UV-ljus, det finns dock inga tillgängliga studier som kan verifiera dess effektivitet. Information om olika elektriska kammar finns på olika webbsidor till exempel barnnet.se.
Det finns en rad olika informationsorgan som skolsköterskan kan ha till hjälp i arbetet med lusangrepp, som till exempel Vårdhandboken, Folkhälsomyndigheten och 1177 (Persson 2015, Folkhälsomyndigheten 2013). Skolsköterskan bör vara behjälplig med information om diagnostik, smittspårning och behandling. Både Persson (2015) och Baker et al. (2012) menar att det är betydelsefullt att vid påvisat lusangrepp att informera de personer som haft närkontakt med de barn som är drabbade och därefter kamma med luskam, helst varannan dag under två veckor, för att utesluta att de drabbats av löss (Persson 2015, Vårdhandboken 2015, Baker et al, 2012).
Ökade problem med huvudlöss i skolor
Huvudlöss i skolor är ett ökande problem i både utvecklade länder och utvecklingsländer. I länder med bättre socioekonomisk standard används olika typer av farmakologisk behandling i större utsträckning jämfört med utvecklingsländer (Feldmeier 2014, Baker et al. 2012) Forskare har också sett att lusangrepp är vanligast hos barn mellan 3-12 år och att flickor blir drabbade oftare än pojkar (Baker et al. 2013). I en norsk studie från 2011 såg forskarna att barn som gick i tredje klass hade högst prevalens och att familjer med många barn och i tätbefolkade kommuner hade mer problem med lusangrepp än familjer med färre barn och familjer i glesbygd (Rukke et al.
2011). I deras uppföljningsstudie såg författarna att de personer som hade bäst kontrollfrekvens1 var de som tidigare hade erfarenhet av löss, dock avtog kontrollfrekvensen efter 1 år. Föräldrar
1 Kontrollfrekvens: Hur ofta kontroll gjordes om barnen har löss.
9
som var födda i ett utvecklingsland kontrollerade sina barn oftare men inte så noggrant och de informerade färre personer då man upptäckt löss i familjen. De använde även förebyggande behandling oftare och hade mindre kunskap om löss och behandling än föräldrar födda i icke utvecklingsland. Man fann också att välutbildade mödrar inte undersökte sina barn i samma utsträckning som föräldrar med utländsk härkomst men hade hög kunskap och gärna informerade andra. Ensamstående föräldrar bekymrade sig för den ekonomiska kostnaden och behöll barnen hemma längre vid lusangrepp (Rukke et al. 2014).
En möjlig orsak till ökade problem med löss kan vara att skol- och förskoleklasser har blivit större och att fler barn går på fritids (Lindh et al. 2012), vilket har bekräftats av danska studier där forskarna har sett att ökningen av lusangrepp i skolor/ fritids går parallellt med de allt större barngrupperna. En annan orsak kan vara förlorad kunskap om hanteringen av löss. Den generation föräldrar som har skolbarn idag har inte växt upp med omfattande lusangrepp (Lindh, et al. 2012).
I en studie från USA har forskare sett att löss skapar olustkänsla, rädsla och en känsla av att delar av ens integritet förloras. Studien visar också att kunskap är makt och att sjukvård- och skolpersonal bör hantera situationen lugnt och professionellt. Det är betydelsefullt med utbildning om löss och behandlingsmetoder till barn och föräldrar för att minska stigmatiseringen (Baker et al 2013). Norska forskare har sett att kunskapen är ojämnt fördelad bland föräldrar på grund av deras ursprung och socioekonomiska aspekter (Rukke et al. 2014).
Problemformulering
Löss finns utbrett i hela världen men det är framförallt i länder med god socioekonomisk standard som man betraktar löss som ett problem och strävar efter att behandla lusangrepp med olika medicinska produkter eller läkemedel. Löss skapar olustkänsla hos barn och föräldrar och det råder osäkerhet i hur behandlingen bör ske på bästa sätt då det finns ett antal preparat med olika tillvägagångssätt på marknaden. Att arbeta som distriktssköterska inom skolhälsovården innebär bland annat att arbeta med lusangrepp hos barn mellan 6 och 9 år där frekvensen av lusangrepp har ökat. Skolsköterskornas arbete mot löss är därför viktigt att undersöka för att erhålla samlad kunskap om deras arbete.
Syfte
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i skolsköterskans arbete som är viktiga vid utbrott av löss bland barn i åldern 6-9 år.
10
Metod
Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor verksamma inom skolhälsovård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Design
Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där data samlades in och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och utgick ifrån ett naturalistiskt paradigm (Hsieh & Shannon 2005).
Naturalismen bygger sin kunskap på vad människan har för erfarenheter och på vilket sätt människan förstår världen. Naturalismen ser världen ur ett subjektivt perspektiv. Naturalism strävar efter trovärdighet, giltighet och kvalitet. Inom naturalismen byggs teorin induktivt, dvs.
teorin skapas utifrån den insamlade informationen och forskaren grundar sina teorier på observationer från den verklighet som uppfattas av människorna (Borglin 2012).
Studien inleddes med att ett antal semistrukturerade intervjufrågor skapades utifrån den kunskap som finns om löss och lusbehandling i skolor. Därefter intervjuades skolsköterskor individuellt.
Data analyserades enligt konventionell innehållsanalys (Hsieh & Shannon 2005).
Tillvägagångssätt
Berörda verksamhetschefer inom elevhälsan i Värmlands kommuner fick både skriftlig och muntlig information om studiens syfte och ombads att ge sitt tillstånd till att samla in data i respektive kommun (bilaga 1). Efter att verksamhetscheferna givit sitt godkännande till en intervjustudie med skolsköterskor (bilaga 2), skickade författarna ut ett informationsbrev till berörda skolsköterskor med information om studiens syfte, inklusionskriterier och beräknad tidsåtgång för intervjun och att den skulle spelas in samt information om samtycke och konfidentialitet (Bilaga 3). Informanten kunde välja att avbryta studien när helst hen önskade (Bilaga 4). De skolsköterskor som var intresserade av att medverka i studien ombads att kontakta författarna genom mail eller sms. Författarna skickade ut påminnelsemail till de verksamheter som tackat ja via verksamhetschef. Muntligt och skriftligt medgivande inhämtades från skolsköterskorna som medverkade i studien (bilaga 4). Bortfall av de som tackat ja till medverkan var 0.
Undersökningsgrupp
Bekvämlighetsurval användes för att få fram informanter. Detta urval innebär att personer som förväntas uppfylla inklusionskriterierna för studien och som var lättillgängliga kontaktades (Polit
& Beck 2012). I inklusionskriterierna ingick att de skolsköterskor som intervjuades hade lämplig vidareutbildning för yrket: distriktsköterskeutbildning eller skolsköterskeutbildning och ha erfarenhet av huvudlöss i skolan.
Datainsamling
Intervjuerna genomfördes efter överenskommelse med informanterna på deras respektive arbetsplats med stöd av en semistrukturerad frågeguide som utformades utifrån studiens syfte, se bilaga (5). Intervjuerna varade mellan 4 och 17 minuter. Teknisk utrustning testades innan och intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades ordagrant efter intervjun som därefter
11
kodades. Två kommuner tackade aktivt nej till att delta på grund av omstruktureringar och nyanställningar. Tre kommuner svarade inte på förfrågan. Intervjuerna fördelades på fem kommuner i Värmland. För att behålla integritet och sekretess valde författarna att inte precisera vilka kommuner som deltog i studien. Intervjuerna genomfördes under september 2015.
Informanterna var samtliga kvinnor. Åldersfördelningen var från 39 år till 62. Medelåldern var 52 år. Informanterna hade arbetat inom skolhälsovården mellan 1,5 år till 10 år varav en hade skolsköterskeutbildning och övriga distriktssköterskeutbildning. Tidigare yrkeserfarenhet informanterna hade var bl.a. från psykiatrin, vårdcentral, kirurgi, akuten samt barn och ungdomspsykiatrin.
Dataanalys
Analysprocessen skedde utifrån en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Metoden är vanlig vid omvårdnadsforskning och anses lämpa sig väl till studier som vill undersöka upplevelser och erfarenheter inom omvårdnad. Metodens syfte är att analysera olika typer av text och sedan gruppera innehållet till olika kategorier som består av data med liknande innehåll och därmed ge fördjupad förståelse och kunskap om det fenomen som studerats (Hiesh & Shannon 2005).
Analysen genomfördes induktivt vilket innebär att forskaren fokuserar på texten och dess innebörd och strävar även efter att ge fördjupad kunskap och förståelse för det ämne som undersökts (Hiesh
& Shannon 2005). .
Intervjuerna genomfördes och transkriberades av båda författarna under september 2015. De transkriberade intervjuerna lästes upprepade gånger av båda författarna först var för sig och sedan tillsammans för att få en helhetskänsla för materialet, därefter fördjupade sig författarna i textmaterialet ytterligare för att eventuellt få nya insikter. Sedan lästes texten igen och de ord och meningar som svarade på studiens syfte markerades och därefter bildades koder som definierar olika intryck och tankar från texten (Hiesh & Shannon 2005)
Koderna sorterades därefter in i kategorier. En kategori består av koder som liknar varandra och bildar ett kluster. Varje kategori bör vara helt avskild från andra kategorier. I detta skede studerades transkriptionerna ytterligare för att kontrollera att innebörden av de beskrivna erfarenheterna i koderna stämde överens med de bildade kategorierna som därefter fick en beskrivande rubrik som stärktes med citat från det transkriberade materialet. Därefter grupperades kategorierna in i ett antal huvudkategorier utifrån inbördes relation och diskrepans i förhållande till andra kategorier (Hsieh & Shannon 2005).
Forskningsetiska överväganden
Omvårdnadsforskning i Norden utgår från fyra etiska principer; autonomiprincipen, principen att göra gott, principen att inte skada och principen om rättvisa (Northern Nurses Federation 2003).
Utifrån autonomiprincipen där alla människor har rätt att bestämma över sig själva samlades informerat muntligt och skriftligt samtycke in från alla informanter. Detta innebär att deltagarna i studien medverkade frivilligt efter att ha fått information (Kjällström 2012). Principen om att inte skada har beaktats genom att alla informanter informeras innan datainsamlingen påbörjas om att intervjuerna spelas in och att gavs också möjlighet att kunna avbryta intervjuerna om så önskades.
Konfidentialitet har upprätthållits genom att resultatet redovisas så att inga personer eller skolor kan identifieras. Principen om rättvisa beaktas genom att försöka bemöta alla informanter lika och värdera samtliga svar likadant. Utifrån principen att göra gott kan studien komma att bidra till ny kunskap om skolsköterskans arbete runt problematiken med löss hos skolbarn i åldern 6-9 år.
12
Nyttan med studien anses överstiga riskerna då resultatet av studien kan leda till fördjupad kunskap och därmed vara till hjälp i skolsköterskors preventiva arbete mot löss.
Innan författarna påbörjade studien granskades syfte och metod vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstad universitet. Författarna hade kontinuerlig handledning under studiens gång av handledare. Under skrivprocessen har källdata förvarats så att inga obehöriga fått tillgång till det. Primärdata vilket utgörs av inspelade och transkiberade intervjuer, bevaras enligt Karlstads Universitets Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial (2002). Genom detta förfarande anser författarna att konfidentalitet mot informanterna är uppfylld.
13
Resultat
Studiens resultat utmynnade i två huvudkategorier som belyser skolsköterskors erfarenheter av löss i skolan bland barn mellan 6 och 9 år. Kategorin Preventivt arbete vid löss utkristalliserades ur underkategorierna Ha kunskap om faktorer som främjar löss, Kännedom om förekomst av löss och Betydelsen av att ha kunskap. Den andra kategorin Kunna ge råd och stöd vid löss hos barn utmynnade från underkategorierna Utbildning till barn, föräldrar och personal, Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov och Användning av olika omvårdnadsstrategier. Under varje huvudkategori redovisas ett antal kategorier (figur 2) som befästs med koder från de transkriberade intervjuerna som citat i texten.
Figur 2: Skolsköterskors erfarenheter av arbete mot huvudlöss i skolan bland barn mellan 6 och 9 år.
Preventivt arbete vid löss
Ha kunskap om faktorer som främjar löss
Flera av de intervjuade skolsköterskorna gav en tydlig bild av de faktorer som de ansåg främjade löss och under intervjuerna framkom att skolsköterskorna erfor att närkontakt mellan barnen var en bidragande faktor och att man kunde se att de mindre barnen var mer drabbade än de lite större barnen.
”De ä små barn så de är ju uppe i varandra”
14
Flertalet av de intervjuade skolsköterskorna påtalade att det ofta förekom löss utbrott vid terminsstarterna och då speciellt vid uppstarten av höstterminen. En skolsköterska beskrev i intervjun att under sensommar och höst förekommer fler löss utbrott jämfört med vår och sommar.
I flera av intervjuerna tog skolsköterskorna också upp att barnen sitter tätt ihop då de använder läsplattor och liknande och att det kan vara en bidragande orsak till spridning av löss. En av skolsköterskorna beskrev att på grund av den här nya tekniken som barnen använder sig av så kommer barnen närmare varandra på ett annat sätt än tidigare.
Kännedom om förekomst av löss
Skolsköterskornas erfarenhet var att de snabbt fick information om att det förekom löss i skolan.
Oftast är det läraren i klassen där man upptäckt löss som kontaktar skolsköterskan för kännedom.
Det händer också att föräldrar kontaktar skolsköterskan. I intervjuerna framkom det att skolsköterskorna upplevde att det var sällsynt att hela klasser blev drabbade. Det vanligaste var att en till tre elever drabbades.
”Jag får ofta kännedom om att det går löss på skolan endera genom någon lärare vars föräldrar har ringt å sjukanmält ett barn eller att föräldrarna kontaktat mig direkt ….. en del är väldigt luttrade, har lång erfarenhet som föräldrar av när barna får löss o ringer å talar om att nu är det dags igen nu kör vi”
Betydelsen av att ha kunskap
Samtliga skolsköterskor upplevde sig trygga med den kunskap de hade och uttryckte att den var viktig i arbetet mot lössutbrott. Skolsköterskorna ansåg sig vara informerade om de senaste rönen om behandlingsmetoder och vilka preparat som rekommenderas samt hur de skall förmedla detta vidare till berörda parter. Kunskapen hade förvärvats på olika sätt; dels via länsnätverket2 där de fått enhetlig information om de senaste rönen rörande löss. Nätverket är också ett forum öppet för diskussioner. Dels hade skolsköterskorna förvärvat kunskap genom tidigare erfarenhet och ett aktivt sökande efter aktuella rön.
”Kunskapen har jag fått när jag började jobba som skolsköterska fick jag kunskap om löss och lusbehandling när jag stod med förste eleven som hade löss”
Skolsköterskorna i Värmland har en gemensam handlingsplan som är tillgänglig på deras hemsida och flertalet av de intervjuade skolsköterskorna ansåg att det finns en samlad kunskap som är tillförlitlig och aktuell i de nuvarande riktlinjerna, däribland vårdhandboken, Folkhälsomyndigheten och länsnätverket.
I intervjuerna framkom det att de flesta skolsköterskor aktivt och självständigt sökte kunskap för att vara uppdaterade på de senaste rönen. Kunskapen söktes, förutom fortlöpande information från/mellan kollegor och via länsnätverket, bland annat via läkemedelsverkets hemsida, Folkhälsomyndigheten, hemsidan 1177 och Vårdhandboken.
”Så blir det att man läser på o man hänger med i preparat man skall använda och så vidare så att och vi har ju tagit upp det på våra träffar och så vidare. Så det att, kunskap har vi ju”
2 Länsnätverket för skolsköterskor i Värmland.
15
Skolsköterskorna fick även tillskickat sig reklam för olika produkter i form av planscher, broschyrer och provförpackningar, som de studerade för att finna ny kunskap om behandlingsmetoder. Ytterligare en viktig faktor i det preventiva arbetet som de intervjuade skolsköterskorna gav uttryck för var vikten av att avdramatisera fördomarna om löss och informera om varför det förekommer. Ett forum skolsköterskorna använde sig av var klassrummet när de var ute och informerade eleverna. En av skolsköterskorna beskrev att hon ibland pratade om löss i samband med inskrivningssamtalet i förskoleklass. Andra skolsköterskor nämnde i intervjuerna att de ibland deltog på föräldramöten för att informera om löss.
Skolsköterskorna framhöll också att det behövs en öppenhet om löss, då alla kan drabbas och att lusangrepp inte har med bristande hygien att göra. Öppenheten kan även skolskolsköterskorna personligen stå för. Under intervjuerna beskrev flera skolsköterskor att de hade berättat för elever att de själva eller familjemedlemmar drabbats av huvudlöss någon gång.
Kunna ge råd och stöd vid löss hos barn
Utbildning till barn, föräldrar och personal
Skolsköterskorna går vanligtvis inte ut med allmän information vid enstaka fall. Skolsköterskornas erfarenhet var att det inte fanns några exakta riktlinjer om hur eller när de borde gå ut med information. Det var mer oskrivna regler som gällde om när det är dags att ge allmänna direktiv.
Skolsköterskorna berättade att de informerade föräldrar, elever och lärare/övrig skolpersonal om löss. Tillvägagångssätten skilde sig åt. Bland annat var det interna informationssidor, föräldramöten, utskick av informationsbroschyrer och övriga faktablad. En av skolsköterskorna beskrev att hon ibland kunde lägga ut information på skolans lärplattform om att det florerade löss i skolan och information om gällande råd.
”Då gick jag runt i alla klasser och pratade med eleverna också. Lärarna tog och visade film i klasserna”
I intervjuerna framkom det att skolsköterskorna använde sig av olika forum som hjälpmedel. De hänvisade ofta till apoteket då de upplevde att det var där som de senaste rönen angående preparat fanns.
Ett annat hjälpmedel som skolsköterskorna använde sig av var sjukvårdsupplysningen 1177 och de hänvisade även föräldrar dit för information. Skolsköterskornas erfarenheter var att de upplevde svårigheter att fullt ut nå ut med informationen och att få vårdnadshavarna att förstå vikten av följsamhet i behandlingen. Skolsköterskorna beskrev svårigheterna med att förmedla information så att vårdnadshavarna förstår att informationen gäller allas barn och att de som vårdnadshavare har ett stort ansvar att undersöka just sitt barn. Skolsköterskorna erfor att det har brustit någonstans i informationsflödet men de fann ingen specifik orsak att peka på.
”… vilken länk är det som felar. Det är ju oftast så att man inte tar till sig informationen”
Skolsköterskorna gav i intervjuerna uttryck för att de hade en känsla av att vissa vårdnadshavare inte tog till sig informationen som förmedlats av dem. De hade också funderingar kring hemmens förmåga att följa de instruktioner som finns i de olika lusbehandlingsprodukter som säljs.
16
Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov
Individer som skolsköterskan ansåg sig interagera med i sitt arbete mot huvudlöss var först och främst barnen men även föräldrar och lärare. Skolsköterskorna uttryckte att de hade en betydande roll i mötet med olika individer. Med detta menade de att de i sin yrkesroll både möter eleverna, lärarna i skolan och vårdnadshavarna. Vidare har skolsköterskan kännedom om hemförhållandena för vissa barn och besitter därmed kunskap om att det är olika individer och vårdnadshavare hen har att interagera med. Skolsköterskorna beskrev att de fick bemöta föräldrars ilska och frustration över återkommande lössutbrott.
”Det skapar en irritation bland föräldrarna och det, stämningen blir ganska jobbigt i det”
Skolsköterskorna fick också hantera och informera lärare som hade svårt att ta till sig vidden av problemen med löss och hur det borde hanteras i skolan för att stävja spridning. Skolsköterskorna beskrev erfarenheten av kontakten med barnens hem och dess vårdnadshavare som komplext på grund av olika sociala förhållanden. Skolsköterskorna återgav hur de kunde få stötta föräldrar som inte hade förmåga att hantera situationen. Det kan handla om ekonomiska svårigheter eller någon typ av handikapp hos föräldrarna som gör det svårt att förstå hur man skall gå tillväga. Det kan också handla om familjer med många barn där det blir svårt att genomföra behandlingen korrekt pga. tidskrävande och dyr behandling. Skolsköterskornas erfarenhet var att interaktion med andra, i detta fall främst vårdnadshavarna, hade avgörande betydelse för hur omfattande ett lössutbrott kunde bli. Framför allt kunde svårigheterna att nå fram till vårdnadshavarna vara stora. En skolsköterska gav uttryck för detta genom att beskriva hur hon deltog på ett föräldramöte där hon försökte förmedla betydelsen av att alla familjer måste hjälpa till för att få bukt med lössen.
Skolsköterskornas erfarenhet var att en del föräldrar inte hade några problem med att informera andra föräldrar om att deras barn hade löss medan andra föräldrar upplevde det problematiskt att informera; de skämdes och var rädda för att barnen skulle bli retade, särskilt om de hade haft löss tidigare.
”En del föräldrar har ju inga som helst problem med att tala om… sen har en dom som där det ständigt återkommer å där barna faktiskt blir lite retade o lite drabbade tyvärr”
En skolsköterska menade att när informationen hade nått fram till föräldrarna syntes det tydligt att lössutbrottet kunde stävjas snabbt och hen tolkade det som att föräldrarna hade förstått sitt ansvar och behandlat barnen. Några skolsköterskor hade även erfarenhet av att lärare meddelade om inte lusutbrottet hade hävts.
Användning av olika omvårdnadsstrategier
Alla skolsköterskor var helt eniga om att kamning är mycket betydelsefullt i bekämpningen av huvudlöss. De hade också likartad erfarenhet av att det var svårt att få berörda parter att förstå hur viktigt det är att kamma. Kamningen är en avgörande komponent tillsammans med all behandling.
”Det är jätte, jätte att en uppmanar föräldrar o kamma lång tid helst två till tre veckor efter för det känns som det är där vi brister.. att behandla gör dom men sen är det ingen som kammar”
Skolsköterskorna uttryckte även att det kunde vara svårt att nå ut med att alla i en familj bör kammas, även mor- och farföräldrar om de finns i barnens närhet.
17
I intervjuerna framkom att skolsköterskorna hade erfarenhet av att det brast i behandlingen på olika plan. En faktor som de intervjuade skolsköterskorna påpekade var att det kunde bero på följsamheten i behandlingen. Flera hade uppfattningen att föräldrar behandlar men inte kammar i den utsträckning som rekommenderas.
”Alltså man tror att det räcker med behandlingen och kamma en gång så tjofs är det klart liksom, sen är det ju även det ekonomiska sidor man har sett, att det blir dyrt”
Skolsköterskorna upplevde även en problematik med att de förväntades ta ansvar för delar av behandlingen, bl.a. kamningen. Förväntningarna uttrycktes från både hemmen och personal på skolan.
Skolsköterskorna beskrev under intervjuerna att det finns ett antal olika preparat på marknaden som används vid behandling av huvudlöss, framförallt medicinsktekniska produkter.
Instruktionerna och antal behandlingar varierar mellan preparaten. Vidare uppgav skolsköterskorna att de preparat som rekommenderas är kostsamma. Således är det en kostnadsfråga för de drabbade familjerna. Skolsköterskornas erfarenhet var att det kanske inte används tillräckligt med medel för en säker och effektiv behandling.
”Lusmedlen är ju väldigt dyra.. är säkert ett stort problem för vissa, att det är ojämlikt på det sättet. Att det är svårt att få alla behandla av den anledningen”
Några skolsköterskor beskrev att de ibland fick stötta behandlingen ekonomiskt med hjälp av pengar från Majblommans fond då man sedan tidigare visste att det fanns ekonomiska svårigheter i drabbade familjer.
”De hade det jättetufft ekonomiskt så där vet jag att vi gick in o hjälpte till med 1a maj blommepengar”
Flera av skolsköterskorna hade även fått produkter via reklam som de kunde lämna ut vid behov.
Flera av skolsköterskorna hade även fått produkter via reklam som de kunde lämna ut vid behov. . Skolsköterskorna upplevde inte att de bedrev något regelrätt uppföljande arbete som att kontrollkamma barn. Några av skolsköterskorna berättade att de ibland gick in och stöttade upp i behandlingen med kamning. Även om skolsköterskan inte hade ett aktivt uppföljande arbete kunde de ofta uppmana föräldrarna att höra av sig om behandlingen inte fungerade.
18
DISKUSSION
Studiens två huvudkategorier belyser skolsköterskors erfarenhet av löss i skolan bland barn mellan 6 och 9 år: Preventivt arbete vid löss utbrott med underkategorierna Ha kunskap om faktorer som främjar löss, Kännedom om förekomst av löss och Betydelsen av att ha kunskap, och Kunna ge råd och stöd vid löss utbrott med underkategorierna Utbildning till barn, föräldrar och personal, Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare och Användning av olika omvårdnadsstrategier.
Resultatdiskussion
I resultatet framkommer det att skolsköterskorna är medvetna om vilka faktorer som främjar löss i skolan utifrån deras erfarenheter. Tät fysisk kontakt mellan barnen är en faktor och då särskilt hos de yngre barnen. Detta stämmer väl överens med Baker et al. (2013) som har sett att lus angrepp är vanligast hos barn mellan 3-12 år. En intressant iakttagelse skolsköterskorna gav uttryck för i intervjuerna var den nya tekniken och då främst surfplattorna som gör att barnen sitter nära för att kunna se på dem tillsammans. Denna iakttagelse av skolsköterskorna kan vara viktig att informera familjer om, då denna typ av nära kontakt ofta sker hemma och att det kan leda till lusspridning.
Detta resultat ligger i linje med de senaste rekommendationerna från Läkemedelsverket (reviderade 2013) att vårdnadshavare ska göra noggrann undersökning av barnen med luskam vid misstanke om löss i ens närhet, de menar även att andra personer i barnets närhet till exempel mor- och farföräldrar bör kontrolleras preventivt med kamning 1gång/ vecka under pågående utbrott.
Resultatet visar att skolsköterskorna känner sig trygga med den kunskap de har om huvudlöss. Här uppkommer enligt författarna en intressant motsägelse i studiens resultat.
Skolsköterskorna känner sig trygga med sin kunskap men upplever en frustration över att inte nå ut med sin kunskap. Författarna har reflekterat över om en del av förklaringen kan vara sändare/mottagare det vill säga hur kunskapen har förmedlats och på vilket sätt skolsköterskorna försäkrat sig om att informationen nått fram till mottagaren.
Rukke et al.s (2014) norska studie bekräftar att kunskapen är ojämnt fördelad på grund av föräldrarnas ursprung och socioekonomiska aspekter. Lindh (2015) beskriver att den generation föräldrar som växt upp idag inte har växt upp med omfattande lus angrepp. En del av förklaringen kan ligga i kategorin om interaktion med andra. Att tolka information och omvandla den till en praktisk handling kan vara problematisk för vissa vårdnadshavare. En del av dessa svårigheter kan säkerligen bli mindre om skolsköterskorna försäkrar sig om att informationen de ger verkligen når ut genom att exempelvis använda sig av olika samtalstekniker såsom MI och återkoppling (Rollnick et al, 2012). Resultatet belyser ett viktigt område i skolsköterskans yrkesutövning som stärks av Grimstedt et al (2011) som skriver att skolsköterskan bl.a. skall ge en utvecklingsanpassad och relevant information till elev och vårdnadshavare, såväl individuellt som i grupp samt förvisa sig om att elev och vårdnadshavare har förstått given information. Författarna ser dock svårigheterna i skolsköterskans roll då löss och dess behandling är ett föräldraansvar som sker i hemmet och skall utföras av vårdnadshavarna och inte av skolsköterskorna.
Skolsköterskorna anser sig ha goda hjälpmedel i sitt arbete mot löss och svaren är enhetliga då skolsköterskorna använder sig av hemsidan 1177 och hänvisar även föräldrar att ta del av informationen på 1177. Skolsköterskorna hänvisar i stor utsträckning till Apoteket för ytterligare information. Författarna anser att användandet av Apoteket är intressant ur den aspekten att det är oklart hur väl insatta apotekspersonal är i gällande styrdokument såsom de från Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och 1177. Således kanske det hos skolsköterskorna
19
finnas en övertro på den information apotekspersonalen ger i samband med försäljning av lus preparat.
Skolsköterskorna erfar att det inte finns några exakta riktlinjer om när de skall gå ut med informationen till hemmen. Skolsköterskorna ger i intervjuerna uttryck för denna ambivalens genom att de väntar tills det blir flera barn drabbade i samma klass innan de går ut med information till hela klassen. I resultatet som framkommit är att samtliga skolsköterskor går ut med någon slags information när de får kännedom att det förekommer löss. Informationen kan bestå av informationsbroschyrer, information på föräldramöten eller hänvisning till filmer där även lärarna är behjälpliga. I studien framkom att skolsköterskornas upplevelser är att det brister någonstans i informationsflödet mellan berörda parter.
Resultatet visar att det finns svårigheter att nå ut med informationen till vissa vårdnadshavare och pedagoger. Dessa svårigheter kan bero på en rad olika faktorer såsom tidsbrist hos föräldrarna, handikapp eller språkförbistringar. Vägledning för elevhälsan (2014) beskriver att i skolsköterskans uppdrag ligger ett ansvar på att förvissa sig om att informationen nått fram korrekt till berörd mottagare. En svensk studie beskriver att föräldrar mestadels upplever kommunikationen med skolsköterskan som positiv men att sättet att kommunicera kan utvecklas i vissa sammanhang. Studien beskriver vidare att föräldrar inte vet vilken utbildning en skolsköterska har eller vilket uppdrag skolsköterskan har (Dicander & Rosenqvist 2015).
I resultatet framkommer att skolsköterskorna tror att socioekonomiska faktorer kan vara en förklaring till bristande följsamhet i behandlingen. De ger uttryck för detta i intervjuerna genom att de delar ut preparat till barn som de vet lever i familjer som har en social utsatthet. Resultatet överensstämmer med studien av Rukke et al. (2014) som visar att ensamstående föräldrar bekymrade sig för den ekonomiska kostnaden. Vidare har skolsköterskorna i materialet gett uttryck för att många familjer har en social utsatthet som kan resultera i att löss i skolan och följaktligen eventuell behandling av dessa inte är ett prioriterat område för vissa familjer.
De intervjuade skolsköterskorna ger i materialet inte uttryck för att socioekonomiska faktorer är en avgörande faktor i bekämpningen av huvudlöss. Barn som lever i dessa familjer är inte på något sätt överrepresenterade när det gäller löss angrepp men skolsköterskorna uttrycker att familjer med socioekonomiska svårigheter har svårare att ta till sig informationen. Rädda barnen skriver om barnfattigdom i Sverige att den ligger kvar på samma nivå och visar samma mönster som de senaste åren (Rädda Barnen 2014). Rapporten konstaterar att barnfattigdomen generellt har minskat i Sverige mellan åren 2011 och 2012 med 0,1 procentenheter till 12 %. Rapporten slår dock fast att ha en utländsk bakgrund eller vara ensamstående förälder är en faktor som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under knappa ekonomiska förhållanden. Detta visar att det har en klinisk relevans för skolsköterskorna att var tionde barn lever under ekonomiska förhållanden som kan påverka deras möjligheter att få adekvat lus behandling.
Lindh et al. (2012) har i sin studie konstaterat att sökningar på nätet om löss samt försäljning av löss medel ökar under vissa perioder. Apoteken i Sverige säljer en rad olika preparat där behandlingsmetoden skiljer sig från varandra. Preparaten finns i olika prisklasser och det kan vara svårt att avgöra vilken produkt som är bäst. Det finns en-steg, två-steg och tre-stegsbehandlingar. I vissa produkter ingår kam i andra inte. Det finns även olika typer av kammar. Enligt 1177 skall luskammen vara CE-märkt och kammen skall vara ljus med täta och styva tänder. Författarna ser att det finns stora vinster i att förtydliga bruksanvisningarna samt rekommendationerna om vilka av de medicintekniska produkter som skall väljas i första hand. Detta styrks av en studie från
20
Baker et al. (2012) som föreslår att läkemedelsföretagen behöver vara mer noggranna med att beskriva tillvägagångssättet vid behandling både på förpackning och i patientinformationen.
Produkterna skall dessutom vara CE-märkta och för de medicinsktekniska produkterna bör det finnas en klinisk prövning, det finns dock ingen skyldighet att prövningen publiceras (Läkemedelsverket 2010). Detta kan medföra en osäkerhet i produkternas effektivitet och därmed försvåra valet för konsumenterna.
Skolsköterskorna i studien erfar att bristen på kamning spelar en central roll i löss behandlingen och de uttrycker att det är svårt att förmedla betydelsen av detta till vårdnadshavarna.
Läkemedelsverket (2010) rekommenderar även att preventivt kamma barnen i samband med skolstart, därefter regelbunden kamning 1gång/vecka i två månader.
Läkemedelsverket (2010) menar att ansvarsfördelningen avseende lus bekämpning är oklar i samhället och de rekommenderar att det bör finnas handlingsplaner i förskola och skola. Här ser författarna ett viktigt utvecklingsområde med ett förtydligande om ansvarsfördelningen. Resultatet visar som presenterats tidigare att samtliga skolsköterskor kände sig trygga med den kunskap de har men detta till trots brister det någonstans i behandlingskedjan. Ett tydligt och avdelat ansvarsområde kan vara ett stort steg i rätt riktning för att underlätta arbetet för skolsköterskorna samt övriga aktörer i löss bekämpningen. De intervjuade skolsköterskorna uppgav att de hade handlingsplaner men inte att det fanns direkta handlingsplaner för skola och förskola.
Folkhälsomyndigheten (2013) anger att verksamhetsutövaren skall i sin egenkontroll förebygga att olägenheter för människors hälsa uppkommer, rutiner skall finnas om hur löss tas omhand och motverkas. Här finns ett utvecklingsområde då elevhälsans organisation skiljs åt mellan kommunerna med avseende på vem som är verksamhetsansvarig. I en del kommuner är det rektor som är ansvarig för elevhälsan och i andra kommuner en fristående verksamhetschef.
Att arbeta som skolsköterska innebär ett varierat arbete med många olika arbetsuppgifter och många olika möten med främst elever men även med vårdnadshavare och övrig skolpersonal såsom lärare, assistenter och rektorer. Skolsköterskan har ett uppdrag att arbeta hälsofrämjande med sina elever och i detta uppdrag ligger bl.a. regelbundna hälsobesök och vaccinationer. Utbrott av huvudlöss kan då tänkas inte få högsta prioritet i allt det arbete som åligger skolsköterskan.
Samtliga av informanterna ansåg sig följa rådande riktlinjer både från länsnätverket för skolsköterskorna i Värmland samt andra myndigheter såsom Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Författarna ser dock en utvecklingspotential i de riktlinjer och rekommendationer som kommer främst från länsnätverket då författarna under studiens gång har upptäckt att det finns olika uppgifter om hur huvudlössen bör bekämpas och då främst vad gäller praktiska råd såsom handhavande av material ex. kuddar, soffor samt annat material som kan finnas i skolan samt handhavande av hårborstar, handdukar, sängkläder etc. som kan vara av betydelses för informationen till hemmen. Författarna har efter att ha tagit del av informationslappen som går ut till hemmen från länsnätverket upptäckt att den inte innehåller någon information om handhavande av exempelvis sängkläder, handdukar som Folkhälsomyndigheten skriver om att det skall vara med i egenkontrollen som verksamhetsutövaren skall ha. Skolsköterskorna gav i studien uttryck för att huvudlöss hör samman med skolan och en av informanterna tyckte att det var ett icke-problem. Författarna har under arbetets gång reflekterat över detta faktum d.v.s. är det ett problem om man jämför med många andra ”hälsoproblem” som kan drabba elever och följaktligen deras vårdnadshavare.
Slutsatsen författarna drar är att det är ett problem i den bemärkelsen att det skapar en frustration bland vårdnadshavare och personal på skolan att det förekommer löss. Nämnda frustration kan bero på att bekämpningen av löss är tidskrävande, kostsamt och då framförallt i socioekonomiska utsatta familjer samt att det kan resultera i att det blir ryktesspridning om vilka familjer som
21
drabbats. Slutsatsen författarna drar är att bekämpning av huvudlöss och följaktligen dess behandling utgör en del av skolsköterskan arbete och kan denna bekämpning effektiviseras kan man bespara familjer mycket frustration.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i skolsköterskans arbete som är viktiga vid utbrott av löss bland barn i åldern 6-9 år. Kvalitativ innehållsanalys som användes i denna studie anses vara relevant och kunna besvara syftet med studien på ett adekvat sätt. Den kvalitativa undersökningsmetoden syftar till att skapa förståelse för hur människor upplever sin situation (Polit & Beck, 2012). Ur ett omvårdnadsperspektiv anser Elo & Kyngäs (2008) att kvalitativ innehållsanalys passar bäst och författarna ansåg att studien har ett omvårdnadsperspektiv.
Inom kvalitativ forskning finns det fyra huvudkriterier att förhålla sig till när trovärdigheten skall bedömas (Polit & Beck, 2012). De kriterierna är: pålitlighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.
Utifrån syftet med studien valdes en kvalitativ design och datainsamlingsmetoden blev intervjuer.
Enligt Polit & Beck (2012) är det väsentligt att informanterna är lämpliga att intervjua och i vederbörande studie anses de kraven uppfyllda då samtliga skolsköterskor hade 1,5 års erfarenhet, alla hade vidareutbildning till distriktssköterska eller skolsköterska och hade även flera års erfarenhet som sjuksköterska inom andra verksamheter. En studies tillförlitlighet stärks genom att använda lämplig datainsamlings- och analysmetod (Guba & Lincoln 1989).
Verksamhetscheferna i berörda kommuner fick skriftlig information om studiens syfte och vårt önskemål om att intervjua skolsköterskor. Verksamhetscheferna sände kontaktuppgifter till författarna som efter det kontaktade skolsköterskorna i olika kommuner runt om i Värmland. Nio tackade ja och alla deltog i studien. Intervjun skedde på respektive skolsköterskas arbetsplats på arbetstid och informanterna valde tid för intervjun. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant direkt efter intervjun vilket stärker pålitligheten i en studie (Guba & Lincoln 1989).
Informanterna hade möjlighet att läsa studiens PM innan intervjun och informanterna fick läsa frågorna i direkt anslutning till intervjun. Intervjuerna varade mellan 4 till 17 minuter. Trots att några av intervjuerna var relativt korta så framkom enhetliga fakta från alla informanter och samtliga intervjuer besvarade syftet vilket stärker resultatet. Bekräftelsebarheten i resultatredovisningen styrks då resultatet redovisar citat hämtade från intervjuerna (Polit & Beck 2012). En svaghet med kvalitativ forskning kan vara analysprocessen då det kan vara svårt för läsaren att bedöma vilket omdöme och kritiskt tänkande författarna haft vid analysprocessen (Polit
& Beck 2012). I denna studie har författarna varit medvetna om sin förförståelse och har strävat efter att bortse från den under analysarbetet och har även under arbetes gång reflekterat och diskuterat över sin egen förförståelse vilket stärker bekäftelsebarheten (Polit & Beck 2012).
Det faktum att deltagarnas bakgrund och verksamhetsområde beskrivits noga styrker studiens överförbarhet (Guba & Lincoln 1989). Urvalsgruppen bestod av nio distriktssköterskor med olika lång erfarenhet av arbete inom elevhälsan och lus angrepp. Det framkom dock entydigt i resultatet att det finns brister i behandlingskedjan vilket stärker trovärdigheten.
Resultatets betydelse
Studien ger en fördjupad kunskap om betydelsen av hur information förmedlas och mottas, vilket bör vara intressant för skolsköterskors fortsatta arbete då en betydande del av skolsköterskors
22
arbete handlar om att undervisa/informera elever, föräldrar och övrig skolpersonal om hälsoförebyggande åtgärder. Studien kan även ha en betydelse för en ökad medvetenhet om den socioekonomiska utsatthet många barn lever under i dagen Sverige. Medvetenhet om denna utsatthet kan vara av betydelse i skolsköterskans praktiska arbete med att bekämpa huvudlöss och framför allt i diskussionen med barnens vårdnadshavare. Kunskap om den kontext barnen lever i kan leda till en större förståelse till hur information kan/bör förmedlas.
Studien visar att skolsköterskorna har goda insikter om de återkommande problemen med löss i skolan och att det troligtvis alltid kommer att förekomma. Studien visar även att det vore önskvärt att preparaten blev billigare och att det fanns tydligare direktiv om vilka preparat och behandlingsmetoder som bör användas. Resultatet visar att föräldrar upplever frustration över att köpa dyra medel och att det brister i kamningen. Oberoende av vad föräldrarnas upplevda frustration beror på, så visar resultatet att får man inte med föräldrarna på tåget så brister behandlingskedjan och återkommande löss utbrott är ett faktum. Studien visar tydligt att är av yttersta vikt att vårdnadshavarna tar till sig den givna informationen. Slutligen visar studien på att det finns förbättringsområden i den information som går ut från skolsköterskorna till hemmen samt övrig personal på skolan.
Konklusion
Studien visar att skolsköterskorna har bred erfarenhet av förekomst av löss i skolan och att skolsköterskorna är trygga med sin kunskap om löss och de rekommendationer de ger. Studien belyser skolsköterskornas upplevda svårigheter med att nå ut med informationen till samtliga berörda parter. När informationen når ut korrekt erfar skolsköterskorna att lössutbrotten hävs snabbt. När detta inte sker upplever skolsköterskorna att löss utbrotten avlöser varandra och blir ett återkommande problem under läsåret. Socioekonomiska faktorer spelar även en roll i bekämpningen av huvudlöss. Skolsköterskorna erfar att även brister i behandlingen förekommer, främst otillräcklig behandling i avseende kamning och medicintekniska produkter.
Förslag till vidare forskning
Skolsköterskorna har gett uttryck för funderingar kring de aktuella rön som finns om huvudlöss.
Kan det finnas mer vägar som lössen kan spridas än de vedertagna vägarna som presenterats av till exempel Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.
En annan intressant forskningsfråga kan vara att undersöka hur föräldrarna upplever den information som de får av skolsköterskorna, hur denna information uppfattas och i förlängningen utförs på barnen i hemmen.
Att studera föräldrarnas åsikter om behandling av löss och hur de uppfattar information från Apoteket då skolsköterskorna förväntar sig att Apoteket bistår med relevant information skulle också vara intressant. De riktlinjer som finns hos Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten är skrivna 2010 och 2013. Många artiklar är gjorda för många år sedan och flera förändringar avseende rekommendationer av vilka preparat som bör användas har förändrats de senaste åren.
Det talar för att ytterligare forskning behövs och att en översyn görs angående medicinska produkter och om handlingsplaner är uppdaterade.
23
Referenser
Akuffo. H., Linder. E., Ljungström. I.,Wahlgren, M. (2003). Parasites of the Colder Climates.
London: Taylor & Francis.
Baker,C.J., Kimberlin, D.W. & Pickering, L.K. (2013). Headlice;
myths,facts,treatments.Contemporary,Pediatrics.Tillgänglig:
http://contemporarypediatrics.modernmedicine.com/contemporary-
pediatrics/content/tags/american-academy-pediatrics/head-lice-myths-facts-treatments [ 2015-06-13]
Borglin, G.(2012). Mixad metod- en introduktion. Henricsson, M. (red) Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur.
Burgess, I.F. (1995). Human lice and Their Management. Advances in Parasitology, 36, 272-321.
Burgess, I., Meinking.,T.L & Mumcuoglu, K.Y. (2012). International guidelines for clinical trials with pediculides. International Journal of Dermatology, 51,853-858.
Dodd,C.S. ( 2007). Interventions for treating headlice. Cochrane database.[ Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17636657 [ 2016-01-03]
Feldmeier. H. (2014). Treatment of Pediculosis Capits : An Apprasival of the Current Litterature.
American Journal of Clinical Dermatology 15, 401-412.
Folkhälsomyndigheten.(2013). Huvudlöss.[ Elektronisk ] Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och- miljohalsa/inomhusmiljo/skadedjur/huvudloss/ [2015-06-13]
Gillham, B. (2008). Forskningsintervju, tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur.
Grimstedt, A.C., Lagenkrans, K., Lundqvist, M. & Teider, K. (2011). Kompetensbeskrivning.
Tillgänglig. http://www.skolskoterskor.se/wp/wp-
content/uploads/2013/02/Kompetensbeskrivning-legitimerad-sjuksk%C3%B6terska-med- speci.pdf [ 2015-06-13]
Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1989). Fourth generation evalutation. Newbury Park: Sage.
Hamnerius, N. ( 2010). Bakgrundsinformation. Läkemedelsverket.[ Elektronisk] Tillgänglig:
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/20101011_rev_bakgrund_l%C3%B6ss_bokm
%C3%A4rken.pdf [ 16-01-03]
Hsieh, H.F., Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research. 15:9, 1277-1288.
24
International Council of Nurses (ICN) (2012). Kompetensbeskrivning. [Elektronisk] Tillgänglig:
hhtp://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2016-01-04]
Jonsson, B. (2010). Loppor och Löss. Populärhistoria nr 3.[Elektronisk] Tillgänglig.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/loppor-och-loss/ [ 2015-06-13]
Karlstads Universitet (2002). Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial Nr 53/02, Diarienr 230/02 [Elektronisk] Tillgänglig.
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B9497054d3206F3kIPM5107D1/rb53.pdf [ 2015- 12-13
Kjällström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricsson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idè till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur. s. 69-90.
Lindh, J., Magnusson, M., Grynewald, M. & Hult, A. (2012). Head Lice Surveillance on a Deregulated OTC-Sales Market: A Study Using Web Query Data. [Elektronisk] Tillgänglig.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0048666 [ 2012- 11- 18]
Läkemedelsverket (2013 ). Huvudlöss. [Elektronisk] Tillgänglig.
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--
rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/Huvudloss1/ [2015-06-13]
Länsnätverket,Värmland. (2015) .[Elektronisk] Tillgänglig.
http://quickr.karlstad.se/LotusQuickr/elevhalsanlanet/Main.nsf?Login&RedirectTo=%2FLotusQui ckr%2Felevhalsanlanet%2FMain.nsf%2Fh1EFA70A595DFE550C1257A5D0026D545%2F87793 F4F0CB0D9DEC1257A5D002D018B%2F%3FOpenDocument [2015-11-10]
SFS 1993:584. Lag om medicinsktekniska produkter. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Justitiedepartementet
Northern Nurses Federation. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries.[ Elektronisk] Tillgänglig. [ 2015-06-13]
Persson, L.M. (2015). Vårdhandboken. [ Elektronisk] Tillgänglig.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Loss/Huvudloss/ . [ 2015-06-13]
Rollnick, S., Miller, W.R., Butler, C.C. (2012). Motiverande samtal i hälso-och sjukvården - Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur.
Rukke, B.A., Soleng. A., Lindstedt, H.H., Ottesen, P & Birkemoe,T. (2011). Headlice prevalence among households in Norway: importance of spatial variables and individual and household characteristics. Cambridges Journals: Parasitology/ 138, 10. 1296- 1304.
Rukke, B.A., Soleng, A., Lindstedt, H.H., Ottesen, P & Birkemoe,T. (2014). Socioeconomic status, family background and other key factors influence the management of headlice in Norway.
Parasitology Reseach. 113, 5 1847-1861.
25
Rädda Barnen, Barnfattigdom, Årsrapport (2014). [Elektronisk] Tillgänglig http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-
ansvar/barnfattigdom/rb_fattigdom_2014_klar2_webb_.pdf [2015-11-10]
Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. [Elektronisk] Tillgänglig.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10-2.pdf [2015-06-13]
Socialstyrelsen (2015). Termbank.[Elektronisk] Tillgänglig.http://socialstyrelsen.iterm.se/ [2015- 12-15]
Svensk Sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och God Vård.[ Elektronisk]Tillgänglig. http://
www.swenurse.se/globalassassets/publikationer-se [2015-12-12]
1177. (2015). Huvudlöss.[ Elektronisk] Tillgänglig. http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och- rad/Sjukdomar/Huvudl [ 2015-11-03]
Bilaga 1
26
Fakulteten för Hälsa-natur och teknikvetenskaper Institutionen för hälsovetenskaper
Till Verksamhetschef för hälso-och sjukvård i XX kommun
Härmed ansökes om tillstånd att genomföra intervju med skolsköterskor verksamma hos er som arbetar med stadierna f- 3som ett led i studien Skolsköterskors erfarenhet av arbete med löss i skolan. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i omvårdnad vid Karlstads universitets distriktssköterskeutbildning.
Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av arbete med löss i skolan, både det preventiva arbetet och under pågående utbrott.
Detta kommer att ske genom att sammanlagt intervjua ca 12 skolsköterskor. I intervjun kommer vi att ställa ett antal öppna frågor som berör skolsköterskans erfarenheter om arbete med löss. Intervjun spelas in på band och skrivs sedan ut. All information som kommer oss till del kommer att behandlas så att inga obehöriga kommer att få del av den. Deltagarna har rätt att avsluta intervjun när som helst utan att förklara varför.
Karlstads universitet är studiens forskningshuvudman.
Om vi får tillstånd att intervjua distriktssköterskor i XX kommun kommer vi att kontakta enhetschefer och efterhöra om de kan vara oss behjälpliga med urval av tänkbara deltagare.
Vi kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal. Har du några frågor vänligen kontakta oss!
Med vänliga hälsningar:
Anna Hansson, sjuksköterska Elisabeth Jonsson, sjuksköterska
Arbetsplats:Landstinget i värmland Arbetsplats: Grums Kommun
Mejladress: Anna.hansson1@live.se Mailadress:
Homosapiens@telia.com
Handledare: Anna Josse Eklund, fil.dr
Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet.
