Litteratur och kritik m.m.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_litt
Fornvännen 1964, s. 63-64, 217-219, 223-224, 304-305, 308-320
Ingår i: samla.raa.se
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S
i Stockholms och Rosersbergs slott. Utställningsmaterialet var flödande rikt, särskilt gällde detla de italienska och franska delarna av utställningen liksom åtskilliga av de östeuropeiska staternas bidrag, och visade klart det stora intresse som råder för k u l t u r m i n n e s v å r d s p r o b l e m och den allt starkare käns- la av ansvar för de m o u m e n t från alla epoker av mänsklighetens historia
som bevarats till våra dagar. Man k u n d e — inte u t a n avundsjuka — konstatera att de s u m m o r som i åtskilliga länder, inle minst i Östeuropa, anslås för konserverings- och iståndsätlningsarbeten p å äldre byggnader och miljöer liksom för omsorgsfulla undersökningar av material och metoder, är betydan- de och medger en grundlighet och omsorg i arbetena som vi tyvärr hittills alltför sällan h a r haft möjlighet att nå u p p till.
NOTES AND REVIEWS
On t h e method of m a n u f a d u r i n y the tortoise brooches. A replg. Inger Zachrisson answers the criticism made by Andreas Oldeberg in the first 1963 n u m b e r of this j o u r n a l of her papers in Tor 1960 and 1962 on the manufac- ture of Viking tortoise brooches. Zachrisson maintains that Oldeberg does not clearly distinguish the technical terms and does not keep to u n a m b i g u o u s definitions of concepfs. Oldeberg does not interpret praetically and realisti- cally certain features of casting technique which can be observed on the bronze o r n a m e n t s preserved. He tries to explain away the unmistakable traces of casting in parted moulds displayed by the incomplete bronze objects.
As regards the method described, he questions whether the layer of clay inserted in the lower half of the mould in order to m a t c h the thickness of the material in the finished metal brooch can be removed without damaging the negative pattern of the mould. However, repeated tests have always been successful in Z a c h r i s s o n s h a n d s . The occurrence of fabric impressions at the back of a large n u m b e r of bronze objects is for Oldeberg a "not always . . . easy p r o b l e m " and he offers several theoretical interpretations. W h e n the impressions are given a conceivable and practicable explanation. il is not convincing.
The broad bow in the Gotland pins from the early Iron Age. E. Nylén discusses the broad bow in the crop-necked pins of Gotland. This is a local characteristic, the origin of which has long been the subject of discussion.
It occurs in most but not all crop-necked pins found on the island. T h u s two pins of the same type m a y be found in the same grave, one with and the other without a b r o a d bow.2 A certain (perhaps late) type of bronze- pin has no broad bow at all.3 T h e early pins, several of which m a y rather he designated swan-neck pins t h a n crop-necked pins, have broad bows in mosl cases, however.
The origin of this Golland peculiarity in a generally diffused m a i n type of pins in the early Iron Age and the transition period between the Bronze
N O T E S A N D R E V I E W S
and the I r o n Ages may, as Professor Mårten Stenberger has suggested, be seen in certain north-east German and Polish fibulas, the broadened bows of which m a y be supposed to have been t r a n s f o r m e d into the b r o a d bows of the Golland pins.1 P r o b a b l e examples of such an interaction can also be given (Figs. 3 a n d 4).
A find which would seem to confirm the correctness of this theory h a s recently been m a d e in south-western Poland.8 In a disturbed dwelling-site layer here a pin was found which resembles a Gotland crop-necked pin so closely as regards o r n a m e n t a t i o n and other delails that a relationship is inescapable (Figs. 1 and 2).
Here we have once more a clear indication of the geographical direction or r a t h e r of one of the main directions of Gotland's cultural relations in this period, an indication still more manifest w h e n we k n o w that the skeleton graves on the island have counterparts with similar conditions in these districts. The Oder region, which is c o n c e m e d here, is also of importance for lhe periods of Gotland's pre-history immediately following.
Origin and development of a group of p e n d a n t s from the Vendel and Viking periods on Gotland. B. N e r m a n desires to show that such simple, almost longi- tudinally rhombic p e n d a n t s of thin bronze plate with hole o r n a m e n t a t i o n as Fig. 1 lea 650 to ca 700 A.D.) were developed t h r o u g h p e n d a n t s with m o r e massive heads like Fig. 2 (towards 700 A.D.) into moulded p e n d a n t s , which, like Fig. 3. could still have geometrical o r n a m e n t a t i o n (ca 700 to ca 750 A.D.) but laler. like Fig. 4, were provided with Carolingian o r n a m e n t a t i o n (ca 750 to ca 800 A.D.). T h e last-mentioned type gave rise in its t u r n to the p e n d a n t s fitted with silver plates, inlaid as a rule with niello, in the form of a stylized male figure like Fig. 5 (ca 800 or the beginning of the 9th century) and Fig. 6 (lOth century), these probably being pagan copies of a Christ figure.
General plan for Strängnäs. E. Bohrn introduces a recently presented general plan for the little town of Strängnäs in the Swedish province of Söderman- land. This plan has been d r a w n up by Mr. F r e j Klemming, the architect. One of its leading features is the endeavour to protect and preserve the character of the town a n d its old houses. A p a r t i c u l a r l y i m p o r t a n t matter is t h a t the large a m o u n t of through traffic will be by-passed.
Svenska Fornminnesföreningen 1963. A report on the activities of the Swedish Archeological Association in 1963.
Svenska Arkeologiska Samfundet 1963. An account of the activities of the Swedish Archeological Society in 1963.
New». Items is given about certain business dealt with at the meetings of the Royail Academy of Letters, History and Antiquities; certain grants to the Academy; acquisitions of certain properties for the Academy; restoration of churches and profane buildings; textile exhibition in Upsala Cathédral; and, finally. International congress of historical m o n u m e n t s and sites.
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S
lades driften ned. F r å n brukstiden k v a r s t å r nu dels den stora smedjan från 1790-talet, dels den mindre s. k. Dahlgrenssmcdjan, byggd omkring 1850 och med hjulhus bevarat, dels vissa uthus och b o d a r . Byggnaderna är delvis för- fallna, dock icke värre än det h a r bedömts möjligt att i stora drag återställa miljön. Tack v a r a visat intresse och tillmötesgående från A r b e t s m a r k n a d s - styrelsen h a r i d a g a r n a restaureringsåtgärder k u n n a t påbörjas som bered- skapsarbete.
Vid yttre renoveringsarbeten på Arby slott i Rasbokils socken h a r partier av den ursprungliga putsen från 1600-talet k u n n a t studeras. Den h a r varit överstruken med ljus kalkfärg. Denna färg h a r återställts på fasaderna, och
portalen har genom Riksantikvarieämbetets försorg restaurerats och fått sina
vapenbilder ä l e r u p p m å l a d e i färg.
NOTES AND REVIEWS
77ie fragments of rune-stones at Hagby in the parish of Täby, Uppland.
Ii. Westlund comments on nine loosc fragments of rune-stones at the Hagby farm in lhe parish of Täby, Uppland. They were found on the site of the former Lissby farm. In Upplands runinskrifter I, 1940, the fragments were numbered with six different n u m b e r s , t h u s : U155 A-C, U156 A, B a n d U157 A-D. On d o s e r examination, however, it a p p e a r s that only two of the nine fragments, viz. U156 A and U157 A, can be kept separate from the rest, which all belong to the same rune-stone. W i t h the exception of U156 B they can all be fitted together (see Fig. 1). The seven p a r t s form a stone with an almost complete runic- inscription (see Fig. 2). T h e text r e a d s : "Sven and Ulv had these stones raised to the m e m o r y of their brothers. They were the sons of ö r n and Ragnfrid." Together with U153, this stone forms a double m o n u m e n t , raised by Sven and Ulv lo lhe memory of their brothers, Halvdan and Gunnar.
News. Items of information are given about t e m p o r a r y cxhibilions at the Museum of National Antiquities; excavations and finds; excavations in towns;
lhe putting of ancient m o n u m e n t s into order; the investigation of the ruined c h u r c h of St. Lars at Visby; the taking of moulds from sculptures in Gotland churches; the restoration of c h u r c h e s ; and, finally. the putting of secular buildings inlo order.
LITTERATUR OCH KRITIK
R. J. Forbes, Studies in ancient Technology, vol. VIII—IX, E. J.
Brill. Leiden 1963—1964. 288 sid., 46 ill. + 295 s., 48 ill.
Nu föreliggande volymer utgöra en omstöpinng och en utökad omarbet- ning av författarens 1950 utgivna arbete "Metallurgy in Antiquity" med hän- syn tagen till de specialarbeten i ämnet, som u t k o m m i t under de senaste åren. Det bör framhållas, att Forbes i första hand b e h a n d l a r de klassiska högkulturerna inom Medlehavsområdet men gör jämförelser med vissa nutida primitiva kulturer i Afrika och Asien samt även d r a r en del paralleller med det förhistoriska E u r o p a .
I volym VIII l ä m n a r sålunda författaren i ett första kapitel en översikt över metallurgins utveckling. H a n redogör härvidlag för skillnaden mellan den traditionella och arkeologiska metallåldern, och h a n skildrar metallurgiens olika stadier i gamla världen, i Afrika och i nya världen. Han försöker ge en definition av begreppet k o p p a r å l d e r och l ä m n a r besked om forskningens n u v a r a n d e uppfattning om var den plats var belägen inom den gamla världen, d ä r den tidigaste metallurgiska utvecklingen k u n d e tänkas ha ägt rum, saml om denna utvecklings olika faser. Därefter k o m m e r ett kapitel som behand- lar fornsaksmaterialels rengöring samt söndriga artefakters eventuella restau- rering och återställande i sitt ursprungliga skick. F ö r f a t t a r e n p o ä n g t e r a r h ä r nödvändigheten av att med de m o r d e r n a s t e till buds stående hjälpmedel undersöka fornsakerna med h ä n s y n till deras struktur och sammansättning.
I nästa kapitel berör Forbes den forntida smedens sociala och religiösa status under olika skeden och den utveckling, som smedens yrke genomlevt, från det äldsta primitiva stadiet med förhållandevis enkla r e d s k a p till det yngsta med dess m e r a specialiserade verktygsbeslånd. F ö r f a t t a r e n b e h a n d l a r vidare de verktyg och metoder, som k o m m o till a n v ä n d n i n g inom det tidi- gaste metallurgiska skedet. I övriga kapitel i n ä m n d a volym diskuteras fyn- digheterna och utvinningen av guld, silver och bly inom den gamla världen samt produktionen av mässing eller r ä t t a r e sagt mer eller mindre zinkhaltiga kopparlegeringar.
I volym IX utreder författaren i första kapitlet de olika faserna av den äldsta k o p p a r n s u p p t r ä d a n d e och utvinning i gamla och nya världen och redogör för de olika kopparfyndigheler, som torde ha utnyttjats under anti- ken. Med åberopande av utsagor av såväl de klassiska författarna, som av senare dylika såsom Theophilus, Agricola och Biringuccio försöker Forbes ge en bild av den besvärliga proceduren alt smälta k o p p a r n ur de olika malmerna, d. v. s. oxid-, karbonaf-silikat- och sulfidmalmer. H a n ger vidare en överblick över vissa i k o p p a r n ingående k a r a k t ä r i s t i s k a orenheter, som
L I T T E R A T U R O C H K R I T I K
skulle k u n n a göra det möjligt att härleda k o p p a r av ett bestämt slag till vissa fyndigheter. H a n uttalar sig också om kopparna nomenklatur. I ett a n n a t kapitel redogöres för tenn, brons, a n t i m o n och arsenik. Sålunda bcskrivcs de olika tennmalmernas beskaffenhet ocli deras förekomst samt smältningen och raffineringen av tenn. I s a m b a n d h ä r m e d behandlas uppkomsten av den egentliga bronsen, d. v. s. den avsiktliga legeringen av k o p p a r och tenn samt a n t i m o n — och arsenikbronser, bestående av k o p p a r , som blivit starkt förorenad av antimon och arsenik. I sista kapitlet berättar Forbes om j ä r n e t s äldsta historia. H a n ger besked om de olika j ä r n m a l m e r n a s be- skaffenhet och deras förekomst. Vidare redogöres för de metoder de gamla j ä r n s m e d e r n a tillämpade samt de verktyg och smältugnar, vilka k o m m o till användning. Därefter skildras meleoritjärnet och utvecklingen av j ä r n e t s metallurgi i E r ä m r e och Bortre Orienten samt i Afrika. Förfallaren redogör för vad de antika a u k t o r e r n a haft alt säga om järnet och berättar om de olika j ä r n m a l m e r n a s förekomst. F r ä n s e t t det celesla järnet, som mycket tidigt väckl en viss u p p m ä r k s a m h e t på skilda håll och icke minst i Egypten, men, som troligen icke spelat någon roll för utvecklingen i stort, så h a r möjligen den starkt järnhaltiga magnelitmalmen i Armenien och Egypten p å ett rela- tivt tidigt stadium, ca. 2000 f. Kr. bearbetats i s a m b a n d med guldutvinningen.
De erhållna j ä r n m ä n g d e r n a torde dock ha varit av ringa omfattning och använts endast för smycken. Den j ä r n m a l m , som senare kom att bliva n\
betydelse och som fick en mera vidsträckt användning var enligt Forbes sjö- och m y r m a l m e r n a i Mindre Asien, n ä r m a s t i Kappadocien. Framställningen av det äldsla stålet synes författaren vilja förlägga lill Indien. Det har i Centralindien funnits stålade vapen i gravar från 7:de och 6:e å r h u n d r a d e n a f. Kr., och under 200-lalel f. Kr. synes export av stål i form av s m å tackor ha ägt r u m från Indien både n o r r u t och västerut. Forbes tänker sig denna ståltillverkning som en slags degelprocess, d. v. s. m a n smälte kolfattigt och kolrikt j ä r n tillsammans under lufttillförsel genom bläsler. 1 Europa blev del senare brukligt atl frambringa stål genom alt tillföra kol lill kolfattigt smid- bart j ä r n , som var den vanligaste p r o d u k t e n vid järntillverkningen. Författa- ren b e h a n d l a r också j ä r n e t s nomenklatur.
Beträffande den äldsta k o p p a r n s historia vidhåller Forbes sin tidigare framförda kritik av Witter, då denne med stöd av ett mycket stort anlal analyser av främst mellaneuropeiska malmer och föremål vill göra gällande, att en självständig utvinning av k o p p a r ägt r u m i Mellaneuropa relativt tidigt, sålunda redan omkring 2000 f. Kr. Forbes m e n a r nämligen, att kännedomen om k o p p a r n och konsten att utvinna d e n s a m m a kommit från F r ä m r e Orien- ten, n ä r m a s t från b e r g s o m r å d e n a i Armenien. T r a n s k a u k a s i e n och Persien.
Detta k a n givetvis sägas. Det är ganska troligt alt k u n s k a p e n om k o p p a r n kommit till E u r o p a genom införda orientaliska kopparföremål, eftersom k o p p a r n i Orienten varit känd flera årtusenden tidigare än i E u r o p a . Detta behöver emellertid inte innebära, att konsten att utvinna metallen också kom- mit från Orienten. Likaväl som en gång en självständig kopparutvinning ägt r u m därstädes kan cn dylik ha skett i E u r o p a , om förutsättningar därför
L I T T E R A T U R O C H K R I T I K
funnits, vilket Witter synes ha k u n n a t visa. Vi vela, alt gedigen k o p p a r upp- träder i F r ä m r e Orienten redan omkring 5000 f. Kr. och föremål av smäll koppar lär ha förekommit därstädes på olika platser, t. ex. i Palestina i lager tillhörande tiden omkring 4000 f. Kr. Vi veta likaledes, att centra för en Ut- vecklad kopparindustri med n ä r a tillgång till k o p p a r m a l m e r existerat omkring år 3000 f. Kr. på flera platser t. ex. i Mesopotamien, Palestina—Syrien, Kuban, Armenien, Tröja, på Cycladerna och Kreta samt i Egypten omkring år 3000 f. Kr. Specialforskarna äro emellertid av olika mening r ö r a n d e själv- ständigheten av k o p p a r n s metallurgi inom dessa o m r å d e n . Hela detta fråge- komplex r ö r a n d e självständighet contra impulser är ett synnerligen viktigt problem, n u n jag anser alt full klarhet icke kan erhållas, förrän lika grundliga undersökningar företagits av malmer och föremål från Orienten som från Europa.
Forbes har i sitt nu föreliggande arbele använt s a m m a indelningsgrund som i sill tidigare verk, nämligen alt först göra en synopsis av den tidigaste metallurgiska utvecklingen, I väsentlig grad handlar detla avsnitt om kopparns äldsta historia och i någon m å n om järnets. Delvis upprepas s a m m a saker längre fram i kapitlen om k o p p a r och j ä r n . Säkerligen skulle arbetet ha vunnit i klarhet och överskådlighet, om delta första avsnitt inarbetats i de senare kapitlen. Författaren synes, som ovan n ä m n t s , vara benägen att beträffande
den äldsta järntillverkningen ge företräde åt sjö- och myrmalmerna. Han
framhåller emellertid, aft vi ä n n u vela allt för litet om järnets äldsta historia och att det behövs ytterligare ingående undersökningar. Beträffande frågan om m y r m a l m s j ä r n contra b e r g m a l m s j ä r n skulle jag vilja ifrågasätta, huru- vida det icke vore mera rimligt att tänka sig, att det äldsta brukliara järnet tillkommit i samband med utvinningen av koppar. Witter h a r redan tidigare varit inne p å denna tankegäng. Det förhåller sig nämligen så, alt på en del platser saviil i E u r o p a som i Orienten förekommer k o p p a r m a l m och järn- malm tillsammans. 1 E u r o p a är t. ex. delta fallet ifråga om det gamla Noricum i Alpområdet. Det skulle sålunda k u n n a tänkas, att de gamla kopparsmäl- tarna vid skilda tillfällen fått fram en gräsvart, järnhaltig smälta, som de till en början stodo främmande för och funno mera besvärlig än nyttig. Så småningom underkastades dessa smältor en n ä r m a r e undersökning, och man upptäckte, att de efter diverse o m s m ä l t n i n g a r innehöllo en metall, nämligen järnet, som k u n d e bliva mycket nyttig. Då d e n n a metall lätt r o s t a d e sönder, kunde sedermera den t a n k e n h a uppstått, att m a n även ur de r o s t b r u n a m y r - och s j ö m a l m e m a k u n d e f r a m b r i n g a den å t r å v ä r d a metallen.
F r å n s e t t de gjorda a n m ä r k n i n g a r n a vill jag framhålla, alt Forbes båda arbeten äro utomordentligt nyttiga som handböcker. Genom mängden av litteraturuppgifter utgöra de för oss arkeologer en rik källa att ösa ur.
A. E. Oldeberg
A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S STATLIGA BEREDSKAPSARBETEN
Flera betydelsefulla uppgifter inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n s o m r å d e h a r u n d e r år 1964 k u n n a t lösas genom att a r b e t s m a r k n a d s s t y r e l s e n ställt medel till riks- antikvarieämbetets förfogande för statliga b e r e d s k a p s a r b e t e n inom ämbetets i n t r e s s e o m r å d e . Sålunda h a r det — för att ta exempel — varit möjligt att blotta den gamla stensättningen på torget i S k a n ö r . Der» synnerligen till- talande ålderdomliga miljö som bildas av detta torg och de omgivande bygg- n a d e r n a h a r h ä r i g e n o m vunnit avsevärt i värde och intresse. Stensättningen är indelad i kvarter, skilda åt av s t r ä n g a r med sten i större format. P å sina håll var stensättningen m i n d r e omsorgsfullt utförd och betydande g r o p a r och o j ä m n h e t e r förekom, varför fullständig omläggning måste utföras. P å åt- skilliga av de större s t e n a r n a i s t r ä n g a r n a finns initialer eller b o m ä r k e n , san- nolikt tillhörande borgare i staden, vilka h a d e att svara för stenläggningens olika kvarter. Samtidigt med omläggningen av stensättningen lät staden snygga upp den planterade rundeln mitt på torget. Arbetena på stensättningen leddes på riksantikvarieämbetets u p p d r a g av l a n d s a n t i k v a r i e n i Lund.
NOTES AND REVIEWS
F o r t r e s s uillage at E k e t o r p . M. Stenberger gives a p r e l i m i n a r y account of a partial investigation m a d e during the s u m m e r of 1964 of the ring-fort at E k e t o r p in the parish of Gräsgård, s o u t h e r n Öland. T h e investigation will be resumed in 1965 and continued until the whole fortress h a s been excavated.
An cxploratory investigation was made in the early 1930's, w h e n a rich culture profile dating from laler Viking and early medieval times was found.
The excavations m a d e in 1964 showed that the fortress was inhabited for a long time during the period in question. Among the finds, c. 2000, there was a trove containing about 300 coins—probably struck on Gotland t o w a r d s the end of the twelfth cenlury—suggest a military c a t a s t r o p h e al that lime.
Well-prcserved remains of an older system of buildings w e r e found just below the top s t r a t u m , stirred by quarrying. These buildings were connected along their long sides to form large trapetsoidal houses, one short end of each being allached to lhe inside of the circular wall, while the o t h e r end faced the centre of the fortress (fig. 2). No finds which could date the buildings w e r e made but the lower building s t r a t u m probably dates from the Migration of Vendel Periods. This r e m a r k a b l e fortress probably consisted of a fortified village, which m a y have been used for other p u r p o s e s , too, as a m ä r k e t or cult place, for example.
N O T E S A N D R E V I E W S
A. E. Oldeberg reviews Vols. VIII and IX of R. J. Forbes's w o r k Studies in Ancient Technology. These volumes are a revised edition of a book which Forbes published in 1950 under the title of Metallurgy in Antiquity. They deal mainly wilh the metallurgy of copper a n d bronze, but the metallurgy of tin, anlimony, arscnic and iron is also discussed. Unlike Witter, Forbes thinks that lhe knowledge of copper a n d t h e art of extracting it from öres both came from lhe East. Here in Sweden, of course, copper became k n o w n through objects imported from the East, but this does not necessarily ex- clude the possibility Ihat, as W i t t e r t h i n k s , copper m a y have been extracted independently in E u r o p é also. This is an i m p o r t a n t problem, which the reviewer thinks can only be solved w h e n t h o r o u g h investigations have been made, bolh of öres and of objects from the East and from E u r o p é . As regards iron, Forbes seems to be of the opinion that lake and bog öres were the first lo be worked. However, the reviewer thinks it a m o r e reasonable hypothesis Ihat lhe earliest iron fit for use w a s derived from rock öres and that it was produced in connection with the extraction of copper. In spite of a certain tendency to repetition in the text, these volumes are useful m a n u - als, especially owing to the large n u m b e r of references to the literature.
News. Information is given about certain items dealt with at t h e meetings of the Academy of Letters, History and Antiquities; certain g r a n t s to the Academy; a n osteologioal r e s e a r c h institute; finds m a d e d u r i n g the r e s t o r a - tion of c h u r c h e s ; excavations in t o w n s ; and finally, state emergency work.
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
kunderna, finns vidare u t m ä r k t a i n ä r h e t e n av den tydligt utsatta b r o n mellan slottsholmen och fastlandet.5
Ambrosius Thorn h a r inle redovisat allt i slottets omgivning. Man saknar förborgen, något som kan ha sin förklaring i att arbetena på denna icke på allvar salts i gång.6
Genom dessa iakttagelser h a r vi k u n n a t fixera väderstrecken och därmed kan slottets torn identifieras. Sålunda återfinner vi från väster: Teatertornet, Fängelsetornet, Vasatornet och Griplornet. Huvudsikten är alltså lagd på fasaden mot sjösidan, d ä r sjöporten fått förryckta proportioner och blivit felplacerad. Tcgelmurningen h a r antytts och blinderingar m a r k e r a t s — tre runda på Teaterlornet resp. Vasatornet. Fönster — tre på Teatertornet och två på Vasatornet — h a r också utsatts. Beträffande a n t y d n i n g a r n a strax under krenelcringen på de b å d a synliga längorna är det omöjligt atl avgöra, huru- vida det är fråga o m fönsteröppningar eller skottgluggar: den övre fönster- raden pä det äldsta Gripsholm låg som bekant tätt intill de nedåtriktade
skottgluggarna.
En förbryllande detalj är skyttevåningens krenelering. Denna antyder ju att skyttegången kunde ha varit öppen. All med stöd av denna teckning av slollet hävda, att så varit fallet, skulle givetvis vara förhastat; dock är det inte- fullt klarlagt, hur skyttevåningens Iak varit anordnade.7 T o r n h u v a r n a s form är av siirskilt intresse, emedan m a n kan förmoda att Petter Kolländer, som medverkade vid cn tornrensning, haft inflytande på h u v a r n a s utseende. Denne arbetade nämligen efter formseheman, vilka i princip kan tänkas ansluta sig till den form som h ä r angivits.8
Denna genomgång h a r visat, alt Ambrosius Thoins framställning av Grips- holms slott i slorl slammer med samtida arkivaliska uppgifter, vilket innebär att man kan betrakta denna bild av slottet som elt försök till exakt åter- givning. Någon större porträttlikhet h a r emellertid k n a p p a s t uppnåtts, var- för denna framställning, även om den k a n tillmätas ett d o k u m e n t a r i s k t värd likväl måste tas med stor reservation. Icke desto m i n d r e är den värd att beaktas för sin tidiga daterings skull.
H a n s Henrik Brummer
••> Westlund. a. a. s. 24 ff., s. 19 f.
<i Wcsllund. a. a. s. 176 ff.
7 Wettlund, a. a. s. 71 f.
8 Westlund, a. a. s. 72 f.
LITTERATUR OCH KRITIK
F R I T H I O F DAHLBY, Svensk heraldisk Uppslagsbok, Lexikon över svenska sköldemärken tillhörande samtliga på riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter, 235 sid. Slockholm 1964. P r i s inb. 72 kr.
Redan 1892—1903 utkom T h . de Renesse's Dictionaire des figures héraldi-
L I T T E R A T U R O C H K R I T I K
ques i sju band, som ger möjligheter att identifiera 105.000 vapen. F ö r s t 1919 fick Sverige genom J o h a n Klebergs "Heraldiskt lexikon över å Svenska Riddarhuset introducerade älter" en heraldisk bestämningsnyckel för icke släklbeslämda vapen tillhörande den introducerade svenska adeln. Klebergs bok. som är uppställd på ett sätt som genast för t a n k a r n a på en flora, har brukats i stor utsträckning av konst- och kulturhistoriker, museimän och privatsamlare, som med dess hjälp k u n n a t bestämma vapen på föremål eller bilder av de mest skilda slag och — sedan släktbestämningarna avklarats — ofta nå fram till den person som låtit vapenbilden tjänstgöra som ägare- märke eller dekor. Sådana frågor är ständigt aktuella. Nya föremål, som kräver studier med tillhjälp av ett vapenlexikon, dyker ständigt upp. Det är därför mycket välkommet, att komminister Dahlby givit vapencxarainatorn ett nyl! instrument i händerna. I flera avseenden skiljer sig D:s bok från Klebergs. Som redan titeln ger vid h a n d e n innehåller den även svenska ointroducerade ätter (till etl beräknat antal av ca 700). Därtill kommer att den oinilierade fått elt rikligt och tydligt bildmaterial till hjälp' för att klar- göra de heraldiska begreppen, först i ett slags kortfattat heraldiskt term- register, alfabetiskt uppställt, sedan som illustrationer i innehållsförteck- ningen och slutligen även inströdda h ä r och var i själva examinationssche- m a t . . D e t t a är uppdelat i två avdelningar. 1. Sköld med e n b a r t häroldsbild (d. v. s. bild å s t a d k o m m e n blott genom olikriktade linjer, " s k u r o r " , (nom skölden j . 2. Sköld med "allmän bild". Båda avdelningarna är alfabetiskt ord- nade, vilket gör alt de är utomordentligt lätta atl bruka. Inte bara till ögon- fägnad är 32 bilder i färg av heraldiskt källmaterial ur adelsbrev eller från riddarhusets sköldar. F ö r ett allvarligt historiskt studium av heraldiken iir elvlika bilder oskattbara. Sedan ett antal år har adelskalendern reproducerat några i varje nytt band.
Nägra frågetecken h a r rec. satt i marginalen, så t. ex. för bilden av eldstål (högst olik den klassiska eldstålsbilden i I. ex. Gyllene skinnets kedja). Tris- kelens innebörd tycks ej vara fullt tydligt klarlagd men är mycket vid- sträcktare än den anknytning lill fiskbilder sådan en illustration hos D. synes antyda. Olikheter i termbestämningar förekommer för två likadana kors av- bildade på s. 24, där kallat "liljekors", vilket torde vara en traditionell och ändamålsenlig beteckning, och det till sitt u r s p r u n g obegripliga "liljekors, härmästetligt" s. 51, 175. Ytterst egendomlig är på s. 38 blasoneringen "stol- pe, slyckad balkvis". Sätter m a n in "förskjuten" före ordet balkvis synes de bli k l a r a r e , C. O. Querfurth. Kritisches W ö r t e r b u c h der heraldischen Ter- minologie, Nördlingen 1872 s. 2: "verschoben".
Komminister Dahlbys bok är att varmt r e k o m m e n d e r a som ett nyttigt och b r u k b a r t arbetsinstrument. Det kan i delta s a m m a n h a n g vara på sin plats alt framhålla, h u r för den, som är n ö d s a k a d att gä utanför Sveriges gränser vid bestämmandet av vapen, n u m e r a finns en nyttig handledning u t a r b e t a d av den eminent sakkunnige danske heraldikern Tito Achen, "Identificering af ukcndtc väbener" tryckt i Heraldisk Tidskrift, utg. av Soeietas heraldica scandinavica (nr 9 1904 s. 395—422). Nils Ludvig Rasmusson
N O T E S A N D R E V I E W S
säsonger 1961—1964 över förväntan rika fynd och vetenskapligt betydelse- fulla upptäckter. Genom generöst tillmötesgående från de sudanska myndig- heternas sida ha stora delar av fynden k u n n a t hemföras tiit Norden. Fynden representerar kulturutvecklingen i nedre Nubien ä n d a från äldre stenåldern och fram i m u h a m m e d a n s k tid.
Expeditionen ingick i det internationella Nubienprojektet, som även om- fattar flyttningen och b o r t t r a n s p o r t e r a n d e t av mänga a r k i t e k t u r m i n n e n , bl. a.
faraonska tempel. I arbetet med r ä d d a n d e t av det märkligaste av dem alla — farao Ramses K's mäktiga Abu Simbel — delfar flera svenska företag och arbelel ulföres efler en av Vattenbyggnadsbyrån utarbetad plan. Nubienulsluli- ningens ena del skildrar det gigantiska Abu S i m b d - p r o j e k t e t och Nubien- k a m p a n j e n s tekniska och ingenjörsmässiga sida.
NOTES AND REVIEWS
Spatula» from the Vendel Period in Gotland. B. N e r m a n publishes seven small spatulas dating from the Vendel Period in Gotland (Figs. 1—7; Figs. 1 and 3 are from graves of vomen and Figs. 5—7 from graves of m e n ) . The former date from tbc period ca. 550 lo ca. 700 a n d the latter from the Sth cenlury or the lime aboul 800. The spatula in Fig. 2—this also is probably from a v o m a n s grave—is from the period ca. 550 lo ca. 700.—On the Con- tinenl and in England smalt spoons or spatulas of the Merovingian Period have been found, sometimes of gilded silver but more often of silvered or gilded bronze, in m a n y cases with small holes bored t h r o u g h the blade. It is considered that they were used as strainers or to apply ointment, p o m a d e or rouge or to remove the froth from beer or to take salt with.—None of the Gotland spatulas has a blade with holes in it and therefore it is impossible Ihat they might have been used as strainers. T h e spatulas in Figs. 1—4, which are certainly or very likely from graves of women and have small thin litades, were probably used for picking up ointment or rouge. They are obviously simple Scandinavian imitations of the metal spatulas on the Continent and in England. On the other h a n d , the spatulas in Figs. 5—7, which are all from graves of men and date from a laler period, m a y have been used for removing the froth from beer.
N O T E S A N D R E V I E W S
Harness. A g r o u p of o r n a m e n t s from the Vendel Period, found in Gotland.
B. Nerman reports a type of bronze ornament (as shown in fig. 2) often found in graves of men with metat fillings for harness, dating from lhe Vendel Period, ca. A.D. 550-600. The o r n a m e n t s probably belonged lo harness. and were most likely fixed to lhe front, i . e . in the middle of lhe band across lhe forehead of the horse. Sometimes two o r n a m e n t s were clearly laid in one grave, and it may be assumed Ihat the harness had another front lower clown, in the middle of which the other o r n a m e n t was placed. An earlv type with an ornament in two parts is shown in fig. 1 (the upper part is missing).
Olher bronze ornaments, fig. 3 (ca. 600-650), fig. 4 (inlaid wilh enamel; ca.
650-700), fig. 6 and a similar one (ca. 700-750) and fig. 7 (ca. 800), all found by non-experts, were clearly used in the same way.
.1/1 earlg drawing of Gripsholm Castle. H. H. Brummcr comments u p o n an interesting map of the southern parts of Sweden, attributed to Ambrosius Thorn, Prussian envoy to Sweden a r o u n d 1560. T h e a u t h o r of the m a p was mainly interested in showing Gripsholm Castle a n d its s u r r o u n d i n g s . The m a p may have been d r a w n in connection with plans to liberale Prince J o h a n , w h o was at the time imprisoned in lhe Castle. This is, however, of minor im- portance for the art historian; the piclure of the Castle seems to have the character of a portrait.
A comparison of the records of the early hislory of the Castle and the drawing reveals certain affinities; but Ihis does not mean Ihal lhe picture is reliable in all details. It should be probably considered as an outline for guidance. T h e drawing is nevertheless of great interest on account of ils early dating. The building of lhe Castle was begun in 1537.
N. L. Rasmusson reviews a critical study by F. Dahlby of the a r m s of lhe Swedish nobility. He finds lhe book, which is illustrated by 32 colour p h o t o - graphs, easy lo read and very inslruclive.
News. Information is given about a conference on lexlilc conservation in Delfi. 1964; archaeological textiles, and, the exhibition Abu Simbel.
309
BIBLIOGRAFISKA MEDDELANDEN
F R Å N
KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIENS RIBLIOTEK
Av Maja Lundqvist
T i d s k r i f t e r i n k o m n a u n d e r t i d e n 1/7 1 9 6 3 - 3 0 / 6 1 9 6 4
Acta archaeologica. 3 3 : 1. 1962. E.
L o m b o r g, Zur F r a g e der band- k e r a m i s c h e n Einflusse in Siidskan- dinavien. — H. D r e s c h e r , Neue U n t e r s u c h u n g e n am Sonnenwagen von T r u n d h o l m u n d iiber die Guss- technik bronzezeitlicher Tierfiguren.
— U. S a l o , Friiheisenzeitliche Lan- zenspilzen der s k a n d i n a v i s c h e n Halb- insel. — C. J. B e c k e r , A Danish h o a r d containing neolithie ehisels.
— K. T h r a n e , Counting m a r k s on urnfield culture armrings. -—
T. C a p e 11 e, Eine barocke Silber- spange aus Birka.
Heraldisk tidsskrift. 1964: 9: B. O.
K ä I d e. Series archiepiscoporum upsalicnsis. — Nya k o n n n u n v a p e n i Norden. — B. B. H e i m , P å v e P a u l den sjetles våben. — S. T. A c b e n, Identificering af u k e n d t e våbener.
Nordisk n u m i s m a t i s k u n i o n s Med- lemsblad. 1963:6—10: C. S v a r - s t a d , F i g u r e r t e en spansk konge på Norges pengesedler 1901—-1945?
— E. N a t h o r s t - B ö ö s , Rörande allmänna spelpenningar. — Ett buret m y n t från E r i k XIV. — E. Tamme- lander, Svarta b r u k s poletter. — F . R.
Chrlstoffersen, E n undersögelse af de almindeligste m o n t e r fra Frederik III.
— 1964: 1—5; A. E r n s t, E n medaille över F r e d e r i k IV og czar P e t e r den store. — ö s t r i g s k medaille över kam- pen ved Oversö (Sankelmark) 1864.
— Holger Hedes m ö n t v a e r k og dels forgaengere. —- K. B e n d i x e n , Möntfundet fra Lögumktoster.
Ale. Historisk tidskrift för Skåne- land. 1963.2—3: P . E. S k ö l d , E n väg och en bygd i g a m m a l tid. — M. K ä h n e 1, Christian IV och H a l m s t a d . — J. L e p i k s a a r , Hus- djurens historia i Skåneland. — M. S t r ö m b e r g , H a n d e l s s t r å k och vikingabygd i sydöstra Skåne. — G. Å b e r g , Gyllebofynd. — Aktu- ellt om antikvariskt.
Alingsås m u s e u m . Arstryck. 1961:
P. K. R., Det medellida Lödöse. Un- d e r s ö k n i n g a r s o m m a r e n 1961.
310
B I B I . I U G R A F I S K A . M E D D E L A N D E N
Almundsryds hembygdsförening.
Årsskrift. 1963: K. L i n d b e r g , Ell tragiskt k y r k o m å l a r e ö d e .
ISIekingcboken. 1964: B. E. B e r g - 1 u n d, R. P e t r é , & B. S a l o- m o n s s o n, Hällkistorna på Inläng- an. — L.-O. L a r s s o n , Ett medel- lida godskomplex i Blekinge. — P.
W i 1 s t a d i u s, Guld- och silversme- der i Ronneby u n d e r 1600-talet.
Bohusläns h e m b y g d s f ö r b u n d . Års- skrift. 1964: Ä. F r e d s j ö. Bohus- länska fornsaker av guld. — Ett offerfynd med dubbeleggad yxa från l l b y i Herrestad. — G. H a l l - s t r ö m , 1911-års u n d e r s ö k n i n g av fornborgen Börsås kulle i Skreds- vik.
Bygd och n a t u r . 1964: M. M a n- n e r f e l t, Gala och gränd. — E.
L u n d b e r g , Att restaurera. 1.
Dalarnas hembygdsbok. 1963: B.
I l a l l e r d t , D a l a r n a s m u s e u m , en presentation i bild.
De h u n d r a k y r k o r n a s ö. 1963: P.
N o r r b y, S k u l p t u r e r n a s k y r k a i Stänga. Några problem kring portal och krucifix i s a m b a n d med restau- reringen 1963. — Sankt Ilians k y r k a i Hemse.
Eskilstuna stads museer. Årsbok.
1963: S. Z a c h r i s s o n , F r å n Ven- deltid lill Vasatid. Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersök- n i n g a r n a av Eskilstuna kloster och slolt 1961—62.
F a t a b u r e n . 1963: S. W a l l i n , B a r o c k s ä n g a r i k y r k o b r u k . —• K.
H o l m q u i s t , E n rysk guldskål. — R. U n n e r b ä c k, Den nya orgeln i Seglora k y r k a på Skansen.
F r å n bergslag och bondebygd.
1963: B. B r u z e 11 i, T e n n g j u t a r e i Örebro. —• N. E c k e r b o m , E k a r n a i Nalavi hage.
F r å n Borås och de sju h ä r a d e r n a . 1964: A. N i s b e t h , Södra Asarps k y r k a . — II. W i d é e n , Märkliga metallfynd.
F r å n Gästrikland. 1963: S. C u r- m a n, Högtidstal vid Gästriklands Kulturhistoriska Förenings jubile- u m s s a m m a n t r ä d e 1962. — E. B a u- d o u, Arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r på gravfältct vid Arsunda k y r k a . — i. S w a r t l i n g , Maria såsom före- bedjerska. Ett cisterciensiskt motiv i Arsunda kyrka.
Frun Soinmubygd till Vätterstrand.
1963: J. S i 1 f v i n g, Gripenbergs sätesgård. — E. W e s s é n , Bun- stenen i Rök. — S. E r i x o n , Tub- b a r p , en oskiftad r a d b y . — B. G.
S 0 d e r b e r g, Mäster Amund och m å l n i n g a r n a i Säby k y r k a .
F r å n å d a l a r och fjäll. 1963: E.
D a h l g r e n , Något om våra kyrk- böcker.
F y n d . 1963: E. J o h a n s e n , En- ningdals oldlid. — GAM 1962, Års- berättelse från Göteborgs arkeolo- giska m u s e u m . — L. K a e l a s , Häll- kista vid Kållered. —• Boplatspro- blem vid Kattegalt och Skagerack.
F r å n ett symposium och dess fort- sättning: .1. T r o e l s - S m i t h , Dan- m a r k s og den svenske vestkysts me- solitiske stenaldersbebyggelse. — A.
H a g e n , P r o b l e m s k o m p l e k s Fosna.
Opphav, k o n t a k t med k o n t i n e n t a l e grupper, forholdet till Komsa. — Th. M a t b i a s s e n, K o m m e n t a r . —
C. J. B e c k e r , Kommentar. — P r o -
311
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N blemer o m k r i n g grubekeraini.sk kul-
t u r i D a n m a r k . — A. H a g e n , P r o - blemet o m k r i n g g r o p k e r a m i s k kul- t u r s homogenitet. — C. J. B e c k e r , K o m m e n t a r . — L. K a e l a s , Kom- m e n t a r . — C. A. M o b e r g, Om nägra metodfrågor. — E. J o h a n- s e n, Kysl- (fångst) boplassenes s l r a n d b u n d e n h e t og strandlinjekro- nologien. — M. P. M a l m e r , E m - pirism och rationalism i arkeolo- gisk forskning.
F ö r e n i n g e n Gamla H a l m s t a d . Ars- bok. 1963: M. Il ii h n e 1, H a l m s t a d s slottskyrkas inventarier. — P. W i 1- s t a d i u s, Guld- och silversmeder i Halmstad u n d e r 1700- och b ö r j a n av 1800-talet. II. — S. T., Ett sensa- tionellt fynd av mynt.
Gotländskt arkiv. 1963: E. N y 1 é n, F o r n v å r d - och fornforskning. — B.
(i. S ö d e r b e r g , Kejsar H e n r i k i vågskålen och Nicolaus på skeppet.
Två intressanta motiv i Gotlands medeltida m u r a l m a l e r i . — - A . A n - d e r b e r g , Om tillkomsten av Visby d o m k y r k a s t o r n h u v a r .
Göteborgs Historiska m u s e u m . Ars- t r y c k . 1963: Berättelse för 1960—62.
— II. W i d é e n , Älvsborg slott •—
grävningsfynd och byggnadsdata. —•
M. K j e l l i n , " K o p p a r m ä r r a " . H a l l a n d . 1963: E. S a l v é n , Mn seilanken i Halmstad. — A. H a 1- 1 i n el, F o r s k n i n g a r k r i n g en gam- mal e k d ö r r i Hasslövs k y r k a . — K.
B. B j e r i n g, Stäv-dekorationer ge- nom tiderna. Galjonsbilder, orna- ment och n a m n b r ä d e n i Hallands museum. — L. L u n d b o r g, Röj- ningsarbeten vid h a l l ä n d s k a grav- fält och f o r n l ä m n i n g a r . F r å n Hal- lands m u s e u m s f o r n m i n n e s v å r d a n d e
verksamhet 1962. — E n stensättning viel tingstället Skansen i Kungs- backa.
Hallandsbygd. 1962—63: B l a n s - s o n, Älradalens medellida slendop- funtar. — 1963—64; A. S k a n l z e , Ell nytt m u s e u m i F a l k e n b e r g .
Hembygden. 1963: G. I) a 1 g ä r cl, Tösse och Tydjc k y r k o r . — M.
N o r d i n n d, G a m m e l g å r d e n i Bengtsfors. — S. H a l l b ii c k &
W. A n g e r m a r k , Tre invente- ringar i Dalsland. Om Dalslands häll- ristningar. Den forna dalsländska j ä r n b r u k s b y g d e n . Minnesmärken i Dalsland.
Historisk tidskrift. 1963:4: O.
M o b e r g , Slaget på Fyrisvallarna och de norskisländska skaldediktar- nas a n v ä n d n i n g som historiska käl- lor.
H u n d a r e oeh skeppslag. 12. 1956
—1962: B. T h o r d e m a n . Till Un- unge b r u d k r o n a s historia. — H.
G i 11 i n g s t a m, ö s t r a Upplands k r o n o g å r d a r på Gustav Vasas lid.
J u l h ä l s n i n g till församlingarna i ärkestiftet. 1963: K. S a 1 1 a n d e r, Ärkestiftet på Olaus Magnus' k a r t a 1539. — A. N i s b e t h , Nyframlagna k a l k m å l n i n g a r i ö s t e r a n d a kyrka.
— B. I. K i l s t r ö m , Aspnäs gårds- kyrka.
Konsthistorisk tidskrift. 1963:1/2:
C. F i I m, Aclamsbliden i Tensta, dess källor och bildtyp inom me- dellida konst. — H. K. B r u m m e r, Till belysning av d r o t t n i n g Chris- tinas a n t i k s a m l i n g i Stockholm.
K r o n o b e r g s b o k e n . Hyllén-Caval- liiislöreiiingeus å r s b o k . 1962—63:
G. W i 1 s t a d i u s, Takmålniiigar-
312
B I B L 1 O G R A V 1 S K A M E D D E I. A N II E N
na från F u r u b y k y r k a . — L.-O.
L a r s s o n, Vägar och förbindelser i Värend fram till 1600-talets slut.
Kvämimsbygden. 1963: F. W i 1 d- 1 e, Norra Vånga som tingsställe. — H. W i d e e n, " V å n g a j ä t t e n " — ett jordfynd från Karl XII:s dagar. — F. W i n g m a r k e , Kyrkobyggmiis- laren Anders Pettersson.
Kyrkohistorisk årsskrift. 1963: R.
Z e i 11 c r, Om Uppsala d o m k y r k a s konstnärliga k a r a k t ä r . — S. S ö- d e r 1 i n d. Några suppliker från 1470-lalel angående Uppsala dom- k y r k a . — Elt nyfunnet medeltids- d o k u m e n t i Skattunge k y r k o a r k i v .
— S. H a l l b e r g , R. N o r b e r g , &
O. O d e n i u s , F r a n c i s k a n s k a äm- bets- och konventssigill från Sve- riges medeltid. — I. F r i e cl 1 a c n- d e r, Suppliker från Vadstena klos- ler och dess gynnare 1416—1419.
Linköpings stiftsbok. 1963: G.
L i n d q v i s t , Tre nya s m å k y r k o r .
— B. C n a t t i n g i u s , Nyrestaure- rade kyrkor. — A. N i s b e t b, Kyr- kan i Lillkyrka.
L u n d s universitets Historiska mu- seum. Meddelanden. 1962—1963: B.
S t j e r n q u i s t , P r ä l i m i n a r i u m zu einer Untersuchung von Opferfunden.
— B. S a l o m o n s s o n . An early neolithie settlement site from S. W . Scania. — 1. T i l a n d e r , A lale neolithie settlement in F i n n l a n d , Scania. — B. S t j e r n q u i s t , Ein ungarischer F u n d mil mclallvcrzierler Keramik. — M. S t r ö m b e r g , Kul- lisohc Slcinselzungen in Schonen. — E. C i n t h i o, Medieval, archaeology as a research subject. — A. W. M å r- I c ii s i o n, Wells and their contents from lhe early middle ages in Lund.
- E. T h u n, Die Wassenniihlen, ein ökonomischcr Enlwickluugsfaklor der mittelalterlichen Städte Scho- nes. — Die K i r c h e n r u i n e in T j ö r n - a r p . — R. H o l m b e r g , L'église ro-
m a n e de G u d m u n d l o r p . — K.-G.
P e t e r s s o n , & U. S. L i n d e r W e l i n , T h e Slubbemåla hoard. — I. Z a k, & E. S a l b e r g e r , Ein Runenfund von Kamicn P o m o r s k i in W e s t p o m m e r n . — E. S a l b e r g e r , Nekrologen från Härlingslorp. — R.
P e t r é , Ein mesolithischer Bern- steinanhänger von F l a c k a r p , Scho- nen. — C. B u n t e, A. Bornholm fi- bula from Gärds Köpinge. — M.
S t r ö m b e r g , Eine vendelzeilliche Fibel von Gladsax. — E. H o f r é n , F o u n d a t i o n s of lale medieval housea in Kalmar.
Malmö f o r n m i n n e s f ö r e n i n g . Års- skrift. 1964: Th. M u n c k a f R o- s e n s c h ö kl, E x p l o a t e r i n g s h o t och k u l t u r s k y d d . — E. H o f r é n , Stads historiska u n d e r s ö k n i n g a r n a 196.!.
N a c k a b o k r n . 1963: A. N o r d - s t r ö m , Gravfältel vid J ä r l a .
Namn och bygd. 1962: 1/4: B.
B e c k m a n, Tvä bidrag till Eriks- k r ö n i k a n s topografi. — G. G i h l , Hur har Kung Nordians hög fått sitt n a m n ?
Nordisk tidskrift. 1963: 7: A. J ö r- g e n s e n, F r a " M o n u m e n t a d a n i c a "
til " D a n m a r k s Runeindskrifter".
N o r r b o t t e n . 1963: H. H v a r f n e r , Boltniskl centrum i ö v e r k a l l x . Mest om stenålder. — S. L i n d r o t h , Sigurd Dablbäck. Advokat — för- fattare — bygdeforskare.
Onsjö h ä r a d s hembygdsförening.
Årsbok. 1960—61: B. O l a u s s o n , Bösarps k j r k o r . 3. Gravstenar. -
313
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N Bildhuggaren P e t e r Löfberg.
1962: R. M u n t e r , Reslövs k y r k a .
— E. A n d e r s s o n , T o t t s k a grav- k o r e t vid T o r r l ö s a gamla k y r k a . — B. O l a u s s o n , V. Strö gamla kyr- ka. — 1963: J. L a r s s o n , ö s t r a Karaby k y r k a .
Orgel. Tidskrift för svensk orgel- konst: 1963: 1/2: B. W e s t e r , Or- geln i Leufsta b r u k s k y r k a . — H.
W e m a n, Leufstabruksorgelns re- staurering.
Orientalia suecana. 11. 1962: H j . L a r s e n , Die M e r i m d e k e r a m i k im Mittelmeermuseum Stockholms. —
— O. L ö f g r e n , Äthiopische W a n - d a m u l e t t e .
O r t n a m n s s ä l l s k a p e t i Uppsala.
Årsskrift. 1962: G. L a n g e n f e l t , Beowulf och Fornsverige. Ett för- sök till datering av den fornengel- ska hjältedikten. 2.
Rig. 1963: 2—4: K. H o l m- q u i s t , Kronstämpeln som efter- stämpel. — A. W. M å r t e n s s o n , Järnugnslillverkningen vid Klavre- slröms bruk i Småland.
Salabygdens fornminnesförening.
Årsbok. 1963: K y r k b y n i Norrby i gången lid. — Arbeten utförda i Väsby kungsgård 1962.
S a m l a r e n . 1963: L. L ö n n r o t h, Studier i Olaf Tryggvasons saga.
S;t Ragnhilds Gille i Söderköping.
Årsbok. 1963: T. B o r d i n, Kyrko- herde Adell b e r ä t t a r om sin k y r k a .
Skånes h e m b y g d s f ö r b u n d . Års- bok. 1963: G. H. S l å g a r p , E n
1800 -talsgård blir landsbygdsmuse- iiin. — E. G u s t a f s s o n , Stiftelsen
Jöns J o n s - g å r d e n i Kattarp. — E. L.
F o r s b y , Väggmålningar på Söder- slätt. — S.-B. V i d e , Om Dalby klos- ters e g e n d o m a r år 1530. — E.
B l o m g r e n , Kring en g a m m a l m ä s s k r u d .
Skånes n a t u r . 1963: B. S t j e r n- c| u i s t, Om Göingebygdens brons- ålder.
S m å l ä n d s k a k u l t u r b i l d e r . 1963. G.
W i 1 s t a d i u s, T a k m å l n i n g a r n a i Näsby k y r k a . — 1964: K. P 1 e i j e 1, Några d r a g ur J ö n k ö p i n g s läns historia. — F. H ö g b e r g. Några m ä r k l i g a k y r k o r i J ö n k ö p i n g s län.
Svenska museer. 1963:3/4: S.
J a n s o n , K. A. Gustawsson — en företrädare för modern kulturmin- nesvård. —• E. U 11 s t a d, J. Rosén, N. Lindhagen, I. T u n a n d e r , B. Bengts- son, Museerna och den nya skolan.
Svenska v a p e n h i s t o r i s k a sällska- pet. Skrifter. N. S. 8, 1963: K.
S e i t z, The weapon-dance of the
< i i l a n Curetes. A Roman terracotta.
— 9, 1964: A. D a n i e l s s o n , Se- venteenth-century colours and stand- ards from the Netherlands.
Svio-estonica. 16. 1962: S. W a 1- 1 i n. Svensk processionsvapensed hos baltisk adel. — S. O. J a n s - s o n, De estlandssvenska kalender- stavarna. — P. W i e s e l g r e n , An- teckningar om Suecana i estländska
samlingar.
Sömilaiidsbygdcn. 1963: I.
S c Ii n e 11, E n j ä r n h ä l ) från Nykö- ping. 1594. — M. A m a r k , Sörm- ländska helgonklockor. — C. L a i n e, H u v u d b y g g n a d e n vid Stora Kungs- l a d u g å r d e n i Nyköping. — S.
314
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N
L j u n g, Biskopar och a n d r a i det medellida Strängnäs. Kring ett her- d a m i n n e i v a r d a n d e . — N. S t r ö m - b o m. Sjösa-taken. Elt tillskott till svenskt dekorativt 1600-faIsmåleri. — C. II ac g g b 1 o m, t r kyrkliga in- venlariellstor. — I. S c b n e 11, Ett fynd i Sundby kyrka från runstens- tiden,
Till h e m b y g d e n . 1963: Stiftets fy- ra nya helgedomar: Valla k y r k a . A n s g a r s k y r k a n i Eskilstuna. Alla Helgons kyrka i ö s t e r t ä l j e . Kila för- samlings tre k y r k o r . — I. D a n i e l - s o n , Askers kyrka. — A. R a p p e, Maranala, k y r k o r u m m e t s eskatologi.
Tor. 1963: M. S t e n b e r g e r , Tio nordiska arkeologmöten. En åter- blick inför l l : e Nordiska arkeolog- mötet 17—21 augusti 1963 i Uppsala och Stockholm. — K. C h r i - s l i a n s s o n , Norrland och Syd- skandinavien. Arkeologiska fråge- ställningar och p r o b l e m l ö s n i n g a r under ett sekel. — S. F l o r i n , Skiillungesjön. Et bidrag till Drag- byområdets paleogeografi. — N.-G.
G e j v a l l , Skelcttmalerialet i Dragby hällkista. — S. L i n d q v i s t , Heru- ler och daner. — G. E k h o l m , Ger- m a n e r n a s taktik enligt Tacitus. — C E. H a g b e r g , Blötare i Skede- iiuisse. — G. A r w i d s s o n , Demon- mask och gudabild i g e r m a n s k folk- vandringslid. — P. O l s é n , Aska- g i m i n - gripdjur. —• E. N y I é n, T r a - dition, renässans och p r o p a g a n d a i begynnande m e d e l t i d Kring en ny- funnen smyckcbrakleat. — B. A l m - g r e n , Vikingatågens höjdpunkt och slut. Skepp, h ä s t a r och befästningar.
1964: G. A r w i d s s o n , Bebyggelse- arkeologi i M ä l a r l a n d s k a p e n . — Be- byggelsearkeologitk forskning. —• S.
J a n s s o n. Högfjällsundersökning- arna. — A. H a g e n , Arkeologiske undersökelser i sör-norske högfjells- områder. —• B. H o u g e n , Gård och by under j ä r n å l d e r n . — B. A m b r o- s i a n i, By och gård i de öslra delar- na av Mälarområdet. — K. A. G u s - t a w s s o n , Vården av förhistoriska lämningar i Sverige. A. E. H e r t e i g, Marknadsplatser — stadsbildningar.
11. A r b m a n , Om prioritetsrätt till arkeologiskt material. — C. J. B e c- k e r, Senneolitikum i Norden. — L.
K a e l a s , Senneolilikum i Norden. •—
B. A 1 m g r e n, Bronså!dersproWem i Norden. — S. M a r s t r a n d e r, Stil- former og typer i utformningen av j o r d b r u k s r i s l n i n g e n e s skibsf igurer. —
E. N y 1 é n, Mål och medel för fält- arkeologisk u n d e r s ö k n i n g s m e t o d i k .
— O. V o s s , Arkaeologisk gravnings- melodik. •— M. ö r s n e s, Mosefund —
stratigrafi og kronologi. — U. E.
H a g b e r g , J ä r n å l d e r n s offerfynd ur svenskt perspektiv. — O.
K l i n d t - J e n s e n , Dansk arkaeolo- gisk forskning 1963. — C. F. M c i- n a n cl e r, Ny finsk lag om fornmin- nen. — Th. S j ö v o 1 d, Arkeologisk virksomhed i Norge i liden eller 1 9 4 5 . — B. G r i i s l u n d , Bronsål- derns krumsvärd och frågan om deras u r s p r u n g .
Upplands fornminnesförening Tid- skrift 48: 2/3. 1962: E. A. J a n I- s o n , Singö. E n Roslagssockcns krö- nika.
Vadsbobygdcn. 1952: S. T u n - b e r g Västergötland och dess plats
i Sveriges historia. — M. M ä n n e r - f e 11, Om Vadsbo h ä r a d s trafikleder.
—• G. U l l e n i u s , Skeppssättning- a r n a vid ö s l r a Böckersboda i Lyre- stad.
315
B I B L I O G R A F I S K A M E D D E L A N D E N Varbergs m u s e u m . Årsbok. 1964:
E. L i n d ä 1 v, Depåfynd frän Var- bergsbygden. Offerfynd och skatt- gömmor i Himle och Viske h ä r a d e r .
— E. W a l e r i u s , Dopfunten från Dagsäs.
Vetenskaps-Societcten i L u n d . Års- bok. 1963: A. H a g e n , Höyfjellsar- keologi i Sör-Norge.
Vikarvet. 1962—1963: L. K a e 1 a s, S t e n k a m m a r g r a v a r n a på Sotenäset
och Stångenäset. — S. A. H a l 1-
b ä c k, Jylländska lån i Bohusläns stenkons!. — A. O l s s o n , Notiser om en t a p p s k å l från T j ö r n . — S.
R y d s I r a n el, T a k m å l n i n g e n i Brastads gamla k y r k a . — N. W.
G r a n q v i s t , Begravningsplåtarna i Skee k y r k a .
Vår bygd. N o r d h a l l a n d s h e m - bygdsförening. 1961: E. L i n d ä l v , S t e n å l d e r s m a n n e n i Rolfsåker. — S.
T o r n e h e d, T r e k y r k o r på Kungs- backa torg. — B. J o h a n s o n , Sy- ner viel elt g a m m a l t kopparstick. — 1963: S. T o r n e h e d , När får Kungsbacka elt m u s e u m ?
Värendsbygder. 1963: C. G. F o r s - b e r g , Undersökning av gravröse vid v a t t e n t o r n e t i Alvesta. — B.
H o l m b e r g , Elt gravröse i Alvesta stadspark. — L.-O. L a r s s o n , Ell biskopabrev från 1200-lalels Värend.
Värmland förr och n u . 1963: G.
O l s s o n , E n s o c k e n k y r k a u n d e r me- deltiden. — E. B o h r n , Södra Råda gamla k y r k a . — A. L i n d b l o m , E n hyllning till Jungfru Maria från F o l k u n g a t i d e n . — A. N i s b e t h , Mäsler Amund och l å n g h u s m å l n i n g - a r n a i Södra Råda. — F ä r g b i l d e r från Södra Råda gamla k y r k a .
V ä r m l a n d vår hembygd. 3. 1962: .1.
E n g v a 11, ö s t e r v i k s kapell — cn
märklig ödekyrka i Värmland.
Västerbotten. 1963: E. W e s t e r - l u n d , En forntida segelled. — Skif- ferdolk med djurhuvud. — P.-U.
Å g r e n , Länsmuseets utställnings- kalender 1962,
Västerås stiftsbok. 1959 60: G.
B 0 S t h ] u s. Guds lag i den folkliga konsten. — 1961: B. R a m n e r ö.
D o m k y r k a n s r e s t a u r e r i n g . — 1962: E.
L u n d h e r g, M a r i a d o m e n i ny ge- stalt. — 1964: S. D r a k e n b e r g, Dominikanklostret i Västerås. — G.
H a n s s o n, Sankt David.
Växjö stifts h e m b y g d s k a l e n d e r . 1963. T a k m å l n i n g a r n a i Dädesjö gamla k y r k a . Av Mäster Sighmun- der.
Ymer. 1963: 1—2: G. K u r t h , Nyare n a t u r v e t e n s k a p l i g a aspekter på m ä n n i s k a n s historia.
Aarböger for nordisk oldkyndig- hed og historie. 1962: G. G a l s t e r , Cuardale-fundet og de d a n s k e vi- kingekonger i 9. å r h u n d r e d e . — K.
H ö g s b r o 0 s t e r g a a r d. Kva- derstensteknik. — G. G a I s te r, Möntfundet fra Kongsö plantage. — K. M a d s e n, Primitiv flintkultur ved Isefjord. — E. M u n k s g a a r d, Skallefundet fra Duesminde.
Arv og eje. 1963: M. B e n c a r d.
Om r a a d m a n d s s t o b e n i Ribe. — S.
S c b o u b y e, Om d a n s k sölvfor- falskning.
Budstikkcn. 1963: R. S t o c k - l u n d , Den fa;röske hjallur. — E.
A n d e r s e n , Lidt om håndklaeder.
— P. L a r s s o n, Gammel maling.
316
