• No results found

Handlingsplan VA Gnosjö kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Handlingsplan VA Gnosjö kommun"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handlingsplan VA Gnosjö kommun

Del 3 i kommunens VA-plan

Plan

Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:

Kommunfullmäktige 2021-09-30 KS/2021:265

Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:

2021–2028

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

2. Sammanställning åtgärder ... 3

3. Redovisning av åtgärder ... 6

3.1 Organisation VA... 6

3.2 Tillstånd, vattenskydd och reserver för befintliga allmänna vattentäkter... 7

3.3 Rutin för anslutning av bebyggelse med enskilt VA till allmänt VA ... 10

3.4 Nödvatten – och haveriplan ... 12

3.5 Fjärravlästa vattenmätare ... 14

3.6 Åtgärder vid allmänna vattenanläggningar ... 15

3.7 Åtgärder vid allmänna avloppsanläggningar ... 16

3.8 Underhållsplan allmänna VA-ledningsnätet ... 17

3.9 Fullföljande av åtgärdsplanen för enskilda avlopp ... 18

3.10 Dagvattenstrategi... 19

3.11 Handlingsplaner för ökad resurshushållning inom de allmänna VA-anläggningarna .. 20

3.12 Informationskampanjer ... 22

3.13 Klimatanalys för Gnosjö kommun ... 23

3.14 Genomförande och uppföljning ... 24

(3)

1. Inledning

Denna handlingsplan för kommunens VA-planering är den sista av VA-planens tre delar.

I denna del redovisas de åtgärder som utöver den löpande verksamheten bedöms som strat- egiskt viktiga för det fortsatta VA-arbetet i Gnosjö kommun och som planeras att genom- föras inom de närmaste åren.

Handlingsplanen är framtagen utifrån det faktaunderlag som redovisas i Del 1 VA-översikten och de riktlinjer som redovisas i Del 2 VA-policyn.

VA-planen har delvis finansierats av Länsstyrelsen i Jönköpings län via LOVA - bidrag. Det står därmed länsstyrelsen fritt att använda denna handlingsplan.

2. Sammanställning åtgärder

I tabell 1 nedan sammanställs de åtgärder som prioriterats som strategiskt viktiga och som ska genomföras inom de närmaste åren.

De angivna åtgärderna är utförligare beskrivna i kapitel 3.

I tabellen nedan används följande förkortningar:

KF: Kommunfullmäktige KS: Kommunstyrelsen

KLF: Kommunledningsförvaltningen SBN: Samhällsbyggnadsnämnd SBF: Samhällsbyggnadsförvaltning TKF: Teknik- och fritidsförvaltning RTJ: Räddningstjänsten

SOCF: Socialförvaltningen

KUF: Kultur- och utbildningsförvaltningen

SKA: Säkerhet, kunskap och analysenheten (samarbete mellan Gislaved och Gnosjö kommuner)

(4)

Tabell 1. Sammanställning av VA-planens prioriterade åtgärder.

Nr Åtgärd Syfte och mål Ansvar Samverkan Tidplan

Organisation

1 Översyn av den kommunala VA-organisationen.

Uppnå en ändamåls- enlig organisation utifrån lagkrav och kommande behov.

TFF 2021–2022

Vattenresurser/vattentäkter 2 Tillstånd, vattenskydd och

reserver för befintliga all- männa vattentäkter.

Erhålla tillstånd för kommunens allmänna vattentäkter, inklusive reservvattentäkter, samt skapa ett lång- siktig skydd för dessa.

TFF SBF och RT 2022–2024

Verksamhetsområden (VO) för allmänt VA 3 Rutin för anslutning av be-

byggelse med enskilt VA till allmänt VA.

Säkerställa ordnande av allmänna vatten- tjänster utifrån behov och gällande krav.

SBF TFF 2023–2024

Allmänna vattenverk

4 Nödvatten- och haveriplan. Säkerställa försörj- ningen av nödvatten.

SKA TFF, RTJ,

SOCF, KUF

2022–2023

5 Fjärravlästa vattenmätare. Utbyte till fjärravlästa vattenmätare.

TFF 2021–2028

6 Handlingsplaner för allmänna vattenanläggningar.

Tillmötesgå det ut- vecklings- och invest- eringsbehov som finns för de allmänna vattenanläggningarna.

TFF 2021–2025

Allmänna avloppsanläggningar 7 Handlingsplaner för allmänna

avloppsanläggningar.

Tillmötesgå det ut- vecklings- och invest- eringsbehov som finns för de allmänna avloppsanläggning- arna.

TFF 2021–2023

(5)

Allmänna VA-ledningar 8 Underhållsplan för det all-

männa VA-ledningsnätet.

Driftsäker distribution av dricksvatten samt avledning av spill- och dagvatten.

TFF 2022–2023

Enskilda avlopp

9 Fullföljande av åtgärdsplanen för enskilda avlopp.

Att samtliga enskilda avlopp uppfyller en acceptabel funktion.

SBF 2027

Dagvatten

10 Dagvattenstrategi. Långsiktigt hållbar dagvattenhantering.

TFF SBF 2023

Resurshushållning

11 Handlingsplaner för ökad resurshushållning inom de all- männa VA - anläggningarna.

Ökad resurshushåll- ning inom de all- männa VA - anlägg- ningarna.

Arbets- grupp för VA-plan.

Löpande.

12 Informationskampanjer. Minskad dricksvatten- förbrukning och föro- reningsbelastning från avlopp.

Arbets- grupp för VA-plan.

Löpande.

Allmänt VA

13 Klimatanalys för VA-försörj- ningen inom kommunen.

Belysning och värde- ring av de konse- kvenser som ett för- ändrat klimat förvän- tas få för VA-försörj- ningen.

KLF SBF och TFF I samband

med nästa översikts- plan.

14 Genomförande och upp- följning.

Regelbunden och dokumenterad upp- följning av VA- planen.

TFF SBF, KLF, RTJ Löpande, 1 ggr/år.

(6)

3. Redovisning av åtgärder

Nedan redovisas en utförlig beskrivning av de åtgärder som anges i tabell 1 ovan.

3.1 Organisation VA

Inledning

Inom de kommande åren står Gnosjö kommun inför nödvändiga investeringar och förbätt- ringsåtgärder för att även i framtiden på ett tryggt och säkert sätt kunna leverera de VA- tjänster som efterfrågas. Den expansion som råder i kommunen bland annat inom industrin ställer högre krav på såväl leveranssäkerhet, kvantitet och kvalitet på levererat dricksvatten samt på en godkänd rening av avloppsvattnet.

Detta innebär att förstärkning av personal inom drift, VA-nätsidan och administration kommer att vara nödvändig för att även i framtiden kunna göra ett fortsatt bra arbete inom VA-verksamheten. Lika viktigt kommer det att vara att personal fortlöpande hålls inform- erad om mål och inriktningar samt att kompetens bibehålls via utbildningar och att samverka med övriga VA-huvudmän i närområdet eller inom regionen.

Syfte och mål

Att uppnå en ändamålsenlig VA- organisation.

Vad ska göras

Genomföra en organisationsöversyn för VA-verksamheten. Utredningen bör till exempel omfatta personalresurser, verksamhetsfunktioner, VA-anläggningar, beredskap och extern utrustning.

Utredningen bör även omfatta analys av möjligheter till större samverkansformer.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen . Tidplan

2021 – 2022.

Kostnad

140 000 kr, inom ordinarie budget.

(7)

3.2 Tillstånd, vattenskydd och reserver för befintliga allmänna vattentäkter

Inledning

Under 2019 genomfördes en principutredning för den framtida dricksvattenförsörjningen i kommunens större orter. Utredningen har bl. a utgått från att både Marieholms och Åsen- högas distributionsområden kopplas in på Gnosjös distributionsområde år 2025.

En ombyggnad av Bäckshults vattenverk kommer att vara nödvändig och planeras att genomföras 2023–2024, men några direkta beslut för detta saknas idag. Det saknas även beslut gällande förslaget om överföringsledningen från Gnosjö till Åsenhöga och Marieholm.

I den fortsatta utredningen bör det tas ställning till om dessa orter ska anslutas till vatten- distributionen från Bäckshult eller om de ska finnas kvar och om de utvidgas med egna reservvattentäkter för att klara framtida behov.

När inriktningen av den framtida dricksvattenförsörjningen är avgjord behöver tillstånd för vattenuttag, bestämmelserna om vattenskydd och reservvattenförsörjningen sammantaget ses över för kommunens vattentäkter.

Tillstånd

Av kommunens fyra allmänna vattentäkter är det bara huvudvattentäkten och reservvatten- täkten i Bäckshult som har tillstånd enligt miljöbalken till uttag (vattendom). Vattentäkterna Nissafors, Marieholm och Åsenhöga saknar tillstånd.

Vattenskydd

Vattenmyndigheten fastställde i slutet av 2016 ett åtgärdsprogram som talar om vilka åt- gärder som krävs av landets kommuner för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten.

Enligt åtgärdsprogrammet ska kommunerna:

1. Anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som för- sörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3 per dygn.

2. Göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande (1998) och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande före- skrifter så att tillräckligt skydd uppnås.

Ett nytt förslag till åtgärdsprogram har tagits fram av Vattenmyndigheten för perioden 2021–

2027 och är skickat på remiss till landets kommuner under våren 2021. Förslaget till nytt åt- gärdsprogram innehåller en reviderad åtgärd avseende vägledning för vattenskyddsområden.

I början av 2021 publicerade Havs- och vattenmyndigheten en ny vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden (Rapport 2021:4): Vägledningen omfattar en be- skrivning av och vägledning om hur vattenskyddsområden för dricksvattenresurser kan in- rättas, förvaltas och upphävas.

Fastställda vattenskyddsområden med tillhörande vattenskyddsbestämmelser är en god hjälp för att skydda viktiga vattenresurser i enlighet med moderna riktlinjer och med hänsyn till de förhållanden som råder för varje vattentäkt.

(8)

Reservvattenförsörjning

Med reservvattenförsörjning avses att hela eller delar av den ordinarie dricksvattenförsörj- ningen är så oanvändbar att försörjningen måste ske från en alternativ vattentäkt eller ett alternativt vattenverk.

Vid Gnosjös huvudvattentäkt Bäckshult finns en reservvattentäkt som vid behov kan försörja Gnosjös försörjningsområde med dricksvatten. Reservvattentäkten vid Bäckshult har dock en betydande sämre kvalitet på råvattnet än huvudvattentäkten och beredningsanläggningen är inte anpassad för reservvattentäktens grundvattenkvalitet. I Bäckshult finns också en reserv- vattentäkt för Gislaveds kommun som ligger i närheten av Gnosjö reservvattentäkt.

Bäckshults vattenverk är även sammankopplat med reservvattentäkten för Gislaved och det finns en gemensam sammankoppling på överföringsledningen mellan Gislaveds och Gnosjö kommun. Detta ger en viss ökad reservvattenberedskap och ökad driftsäkerhet.

I Nissafors finns två brunnar som bedöms kunna utgöra en viss reserv åt varandra. I dags- läget nyttjas endast den äldsta brunnen men den nyare planeras att köras i gång under 2021, vilket skulle dubblera uttagskapaciteten. I övrigt saknas reservvattentäkt för Nissafors.

I Marieholm finns två brunnar som körs parallellt och utgör viss reserv åt varandra. I Åsenhöga finns även där två brunnar som körs parallellt. I övrigt saknas

reservvattenkapacitet för Marieholm och Åsenhöga. Vid båda täkterna är tillrinningen periodvis för låg för att producera tillräckligt med dricksvatten och grundvattenmätningar visar på en sjunkande trend för grundvattennivåerna. Vid behov kan nödvatten köras till Marieholm och Åsenhöga från ett annat vattenverk.

Under 2022 planeras för en inventering för ytterligare en brunn i Åsenhöga för att om möj- ligt säkerställa kvantitet och en god vattenkvalitet.

I det fall Marieholm och Åsenhöga ansluts till huvudvattentäkten i Bäckshult skulle de i framtiden kunna fungera som potentiella reservvattentäkter för de båda orterna.

Reservvattenförsörjningen för kommunens större orter bör fortsatt ses över och säkras.

Syfte och mål

Att erhålla erforderliga tillstånd för kommunens allmänna vattentäkter, inklusive reserv- vattentäkter, samt skapa ett långsiktig skydd för dessa.

Vad ska göras

För de vattentäkter som ska användas i den framtida dricksvattenförsörjningen, inklusive reservvattentäkter, ska

- Tillstånd för vattenverksamhet och lagligförklaring av befintlig utrustning sökas i den omfattning som behövs.

- Vattenskyddsområden med tillhörande vattenskyddsföreskrifter uppdateras i den om- fattning som behövs. I samband med detta arbete görs en inventering av de risker som hotar respektive vattentäkt. Färdigarbetat förslag till vattenskyddsområden med till- hörande vattenskyddsföreskrifter lämnas in till länsstyrelsen för fastställelse.

I samband med översyn av tillstånd och vattenskyddsområden ska även reservvattenförsörj- ningen ses över och säkras.

(9)

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen i samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten.

Tidplan

Beslut om inriktningen av den framtida dricksvattenförsörjningen väntas under 2021.

Därefter startar arbetet med rubricerade åtgärder enligt tidplanen nedan. För samtliga vattentäkter ska förslag till tillstånd/lagligförklaring och vattenskyddsområde/vatten- skyddsföreskrifter vara färdiga 2024.

Vattentäkt Tidplan Nuläge - tillstånd och vattenskyddsområde

Nissafors 2022 2022 - 2023

Tillstånd saknas.

Skyddsområde med tillhörande föreskrifter finns från 1974.

Bäckshult 2022: Översyn så att befintligt tillstånd räcker.

2022: Översyn så att befintligt skydd räcker.

Om fullt tillstånd eller nödvändigt skydd saknas startar arbete med detta 2023.

De två brunnarna vid huvudvattentäkten har en vattendom från 1975. För reservvattentäkten finns en vattendom från 1996.

Skyddsområde med tillhörande föreskrifter finns från 1994.

Marieholm Beroende på utredning. Tillstånd saknas.

Skyddsområde med tillhörande föreskrifter finns från 2011.

Åsenhöga Beroende på utredning. Tillstånd saknas.

Skyddsområde med tillhörande föreskrifter finns från 1974.

Kostnad

Nissafors 100 000 kr.

Bäckshult 200 000 kr.

Marieholm 100 000 kr.

Åsenhöga 100 000 kr.

(10)

3.3 Rutin för anslutning av bebyggelse med enskilt VA till allmänt VA

Inledning

Enligt Vattentjänstlagen, LAV (Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster), är det kom- munens skyldighet att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse (s. k § 6-områden). Enligt branschföreningen Svenskt Vattens riktlinjer är praxis att LAV alltid ska tillämpas när antalet bostadsbyggnader

”i ett större sammanhang” överstiger 20–30. Vid bebyggelsegrupper med utspridda fastig- heter eller ett lägre fastighetsantal prövas frågan om LAV:s tillämpning i det enskilda fallet.

Diskussion uppstår ofta om glesbebyggelse, fritidshus- och omvandlingsområden etc. som ligger utanför de allmänna verksamhetsområdena. Det är främst dessa områden denna åtgärd omfattar.

I kommunens VA-plan från 2017 har kommunen identifierat några sannolika framtida VA- områden. Utöver kraven i lagen om allmänna vattentjänster har områdena valts ut och priori- terats utifrån skyddsvärdet av miljön i området, antalet fastigheter i området, teknisk svårig- hetsgrad för anläggande, behov och ekonomi.

Utöver de i VA-planen identifierade områdena har kommunen under 2010 fått föreläggande om att anordna allmän vatten- och avloppsanläggning i tre områden inom kommunen. I två av områdena är VA-anslutningen ännu inte färdigställd p g a planerad nybyggnation av lägenheter och förorenad industrimark.

Förutom de förelagda områdena där anslutning kvarstår bedöms det i nuläget inte finnas några bebyggelseområden i kommunen som lever upp till kraven i § 6 vattentjänstlagen. När önskemål eller krav om allmän VA-försörjning uppstår bör det dock finnas en rutin att arbeta efter.

Syfte och mål

Säkerställa ordnande av allmänna vattentjänster utifrån identifierade behov och krav enligt lagen om allmänna vattentjänster.

Vad ska göras

Ta fram en rutin för hur fastigheter med enskild VA-försörjning kan bli aktuella för anslut- ning till allmänt VA.

Rutinen bör omfatta frågor om utredningsansvar (kommunala förvaltningar), identifiering av potentiellt intressanta områden (med avseende på hälsa och miljö), värdering av angelägen- hetsgrad och utbyggnadskostnader. Rutinen ska fungera som en grund för framtagande av en utbyggnadsplan för allmänt VA. Alternativet till kommunalt verksamhetsområde kan vara en enskild gemensamhetsanläggning, vilken i sin tur eventuellt kan anslutas till den allmänna VA - anläggningen genom avtal.

Rutinen ska antas av Kommunfullmäktige.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen.

(11)

Tidplan

2023–2024.

Kostnad (om möjligt) Inom befintliga budgetramar.

(12)

3.4 Nödvatten – och haveriplan

Inledning

Nödvatten avser primärt försörjning av dricksvatten för mat, dryck och personlig hygien i samband med störningar i vattenverk eller VA-ledningsnätet. Behov av nödvattendistribution kan även finnas mellan olika orter vid störningar i befintliga vattentäkter där tillgång till reservvattentäkt saknas. Problem med vattenförsörjningen kan även uppstå under längre perioder.

Begränsat samarbete sker också i dag med Gislaveds kommun.

Livsmedelsverket har tagit fram en guide för planering av nödvattenförsörjning. Guiden kan användas som ett stöd vid framtagande av en kommunal nödvattenplan.

Syfte och mål

Syftet med åtgärden är att ta fram en plan för en väl fungerande beredskap mot nödvatten- situationer och olika typer av haverier som kan drabba VA-verksamheten. När dessa stör- ningar väl är en realitet och påverkar dricksvattenproduktionen ska insatserna följa en dokumenterad förbestämd rutin.

Vad ska göras

Ta fram en plan för nödvattensituationer och haverier för Gnosjö kommuns VA-försörjning.

Planen ska kunna tillämpas i den dagliga driften.

Nödvatten- och haveriplanen ska utformas så att den kan användas i en större kris med lång- variga störningar t ex på grund av sabotage, pandemisk störning samt vid en större beredskap i landet avseende leveranser av kemiska produkter, reservdelar, personalförsörjning etc.

Nödvatten- och haveriplanens syfte är att med inventerade och förutbestämda åtgärder av- hjälpa eller begränsa störningar samt att få tidsvinster i processen vid störningar i dricks- vattenproduktionen.

Planen ska i sitt innehåll omfatta rutiner för t ex omkoppling av distributionsledningar, till- gång till mobila tankar m.m. Den ska även framgå av planen vilken personal som finns att tillgå och vem som gör vad inom organisationen vid större kriser.

Åtgärderna ska i stora delar avlasta arbetsmiljön för personal i arbetet med att återställa störningen samt lindra skador för kunden genom att tillgång till vatten finns för matlagning och hygien. Åtgärderna är uppbyggda i en, utifrån abonnenterna, prioriterad ordning och utifrån vilken insats som ska göras med avseende på behov, vem som är ansvarig och när det ska vara genomfört.

Nödvattenberedskapen bör dessutom inkludera de hämtställen som finns för hushåll med enskild vattenförbrukning.

(13)

Ansvarsfördelning

Uppstart för framtagandet av en nödvatten- och haveriplan ska föranledas av ett beslut i kommunfullmäktige.

SKA-enheten (Säkerhet, kunskap och analys), som är ett samarbete mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner, har en viktig roll och ska vara med arbetsgruppen för planen.

Framtagandet av planen ska ske i samråd med övriga representanter för Socialförvaltningen, Kultur- och utbildningsförvaltningen, Räddningstjänsten, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Teknik- och fritidsförvaltningen.

Tidplan

2022–2023.

Kostnad 250 000 kr.

(14)

3.5 Fjärravlästa vattenmätare

Inledning

Fjärravlästa vattenmätare läses av automatiskt med hjälp av radiosignaler, vilket innebär att kunden inte längre behöver läsa av den förbrukade mängden vatten och rapportera till kom- munen. Automatisk avläsning innebär ökad datakvalitet då risken för felavläsning elimi- neras. Kunden faktureras för sin faktiska förbrukning och inte för, som tidigare, en upp- skattad förbrukning som görs mellan den årliga avstämningen när kunden läser av sin vatten- mätare och skickar in den avlästa förbrukningen till VA:s kundtjänst.

Fjärravlästa vattenmätare kan även skicka larm vid till exempel vattenläckor i fastigheten. På så sätt kan läckor och andra fel upptäckas i ett tidigt skede och leda till färre driftstörningar och lägre kostnader.

Fjärravlästa vattenmätare innebär även mindre administration för kommunen.

Syfte och mål

Att installera fjärravlästa vattenmätare med automatisk avläsning i Gnosjö kommun.

Vad ska göras

Byta ut samtliga mekaniska vattenmätare i kommunen till fjärravlästa samt att med hjälp av radionät möjliggöra automatisk avläsning av vattenmätarna. Arbetet drivs tillsammans med Gislaveds kommun.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen.

Tidplan

2021 – 2028.

Kostnad

Ca 600 000 kr år 2021.

Ca 500 000 kr/år därefter.

(15)

3.6 Åtgärder vid allmänna vattenanläggningar

Inledning

Denna åtgärd syftar till åtgärder för en långsiktig dricksvattenförsörjning baserat på behovet av utvecklings- och investeringsbehov vid de allmänna vattenanläggningarna. Normalt reno- verings- och underhållsbehov samt mindre utbyggnationer ingår i den löpande driften.

Syfte och mål

Att tillmötesgå det utvecklings- och investeringsbehov som finns för de allmänna vatten- anläggningarna.

Vad ska göras

• Utbyte av samtliga gamla operatörspaneler (styrning av driftsignaler för dataöver- föring) i tryckstegringar och vattenverk.

• Projektering av kommunalt VA Gnosjö-Målskog.

• Översyn och åtgärder av skalskydd för allmänna vattentäktsområden och vatten- anläggningar.

• Översyn och åtgärder för vattenförsörjningen i Bäckshult, Åsenhöga och Marieholm.

• Val av säker framtida kommunikation för vattenanläggningar.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen . Tidplan och kostnad

Åtgärd Tidplan Kostnad

Utbyte operatörspaneler. 2021 400 000 kr

Projektering Gnosjö-Målskog 2021–2022 1–2 Mkr

Översyn/åtgärd av skalskydd. 2021–2024 400 000 kr/år

Vattenförsörjning Bäckshult, Åsenhöga och Marieholm.

2021–2024 400 000 kr/år

Kommunikation. 2021–2025 ca 1 Mkr/år

(16)

3.7 Åtgärder vid allmänna avloppsanläggningar

Inledning

Denna åtgärd syftar till åtgärder för en säker och miljöriktig avloppsvattenrening baserat på behovet av utvecklings- och investeringsbehov vid de allmänna avloppsanläggningarna.

Normalt renoverings- och underhållsbehov samt mindre utbyggnationer ingår i den löpande driften.

Syfte och mål

Att tillmötesgå det utvecklings- och investeringsbehov som finns för de allmänna avlopps- anläggningarna.

Vad ska göras

• Utbyte av samtliga gamla operatörspaneler i pumpstationer och avloppsreningsverk.

• Inkoppling av Marås samhälle till Gnosjö avloppsreningsverk.

• Projektering av kommunalt VA Gnosjö-Målskog.

• Översyn och åtgärder av skalskydd för allmänna avloppsanläggningar.

• Översyn Hillerstorps avloppsreningsverk.

• Inkoppling av Kulltorps samhälle på Hillerstorp avloppsreningsverk. Hillerstorps reningsverk måste i så fall eventuellt byggas ut.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen . Tidplan och kostnad

Åtgärd Tidplan Kostnad

Utbyte operatörspaneler. 2021 600 000 kr

Inkoppling Marås till Gnosjö. 2021–2022 ca 10 Mkr

Projektering Gnosjö-Målskog 2021–2022 1–2 Mkr

Översyn/åtgärd av skalskydd. 2021–2024 400 000 kr/år

Översyn Hillerstorp avloppsreningsverk. 2022 200 000 kr

Inkoppling Kulltorp till Hillerstorp. 2023 ca 4 Mkr

(17)

3.8 Underhållsplan allmänna VA-ledningsnätet

Inledning

I nuläget präglas underhållsarbetet av det allmänna VA-ledningsnätet av akuta insatser till följd av till exempel läckor, stopp och även översvämningar som har varit påtagliga de senaste åren. I samband med ett större underhållsarbete försöker kommunen numera att renovera (sanera) hela gatan eller området om möjlighet finns. Störst saneringsbehov finns i ledningsnätets äldsta delar.

Klagomål från abonnenter har tidigare varit sällsynta men har ökat under senare år, särskilt klagomål rörande dålig vattenkvalité. Överlag är kvalitén på det vatten som lämnar vatten- verken god, vilket innebär att försämringen har sin orsak i ledningsnätet.

För att klara det underhåll som förväntas av det allmänna VA-ledningsnätet framöver krävs ökade resurser. I dag avsätts 2,8 Mkr/år. Branschföreningen Svenskt Vatten rekommenderar 3,5 - 4 Mkr/år för ett VA-ledningsnät motsvarande det för Gnosjö.

Syfte och mål

Att säkerställa en driftsäker distribution av dricksvatten samt avledning av spill och dag- vatten.

Vad ska göras

Upprätta en underhållsplan för det allmänna VA-ledningsnätet enligt Svenskt Vattens modell med analysprogram som efter införandet ska uppdateras årligen. Arbetet med underhålls- planen har till viss del påbörjats.

Medel finns avsatta i kommunens budget för underhåll och läckor.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen . Tidplan

2022 – 2023.

Kostnad

Planen tas fram inom befintlig budget.

(18)

3.9 Fullföljande av åtgärdsplanen för enskilda avlopp

Inledning

I Gnosjö kommun finns det i dagsläget knappt 1 400 enskilda avlopp, varav drygt 1 100 är slamavskiljare. Övriga enskilda avlopp består av slutna tankar, latrinkärl, minireningsverk och gemensamhetsanläggningar.

Sedan 2010 pågår ett arbete med inventering av de enskilda avloppen i kommunen. Större delen av kommunen inventerades mellan 2010–2014. Kvar att inventera är enstaka oklara avloppsanläggningar och några av lantbruken, dessa planeras att inventeras under åren 2021–

2023. Drygt hälften av de inventerade avloppen har godkänd status och drygt en fjärdedel är bristfälliga och behöver åtgärdas. Resterande är antingen icke godkända, saknar avlopp eller är obebodda fastigheter.

Syfte och mål

Att åtgärda samtliga bristfälliga enskilda avloppsanläggningar i Gnosjö kommun så att de uppfyller en acceptabel funktion. Särskild hänsyn ska tas till de anläggningar som riskerar att påverka vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormerna för vatten.

Enligt kommunens åtgärdsplan över inventerade avlopp ska fastighetsägare med bristfälliga avloppsanläggningar inkomma med ansökan om inrättande av avloppsanordning eller beskrivning av status, som visar att befintlig avloppsanläggning är i godtagbar funktion, senast år 2025. Kommunen beräknar att samtliga bristfälliga avloppsanläggningar kommer att vara åtgärdade senast 2030.

Vad ska göras

Inventering av kvarvarande enskilda avlopp genom platsbesök och genomgång av checklista.

Åtgärda bristfälliga enskilda avlopp genom föreläggande. Samtliga icke godkända avlopp ska åtgärdas snarast.

Genomföra uppföljande tillsyn av de avlopp som inte har åtgärdats efter föreläggande.

För samlad bebyggelse kan det vara miljömässigt lämpligt med bildande av en gemensam- hetsanläggning, eventuellt med anslutning till allmänt VA, se åtgärd nr 3.3.

Ansvarsfördelning

Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Tidplan

2027.

Kostnad

Arbetet med inventeringen av enskilda avlopp har finansierats via LOVA bidrag.

Handläggning av anläggande av enskilda avloppsanläggningar och dispensansökningar finansieras genom en taxa som tas ut löpande efterhand som ärenden kommer in och handläggs. Taxan beslutas årligen av Kommunfullmäktige.

(19)

3.10 Dagvattenstrategi

Inledning

Gnosjö kommun saknar en dagvattenstrategi som anger riktlinjer och förutsättningar för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering, till exempel med rutiner och åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).

Hantering av dagvatten finns inskrivet i Gnosjö kommuns allmänna bestämmelser för an- vändande av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna (ABVA). Enligt ABVA är huvudmannen (Gnosjö kommun) inte skyldig att ta emot dag- och dränvatten från en fastig- het om avledning av sådant vatten kan tillgodoses bättre på annat sätt. Avledning till en LOD - anläggning kan innebära en sådan fördel i vissa fall.

I samband med detaljplanearbetet för nybyggnationer eller övriga ändringar av betydande karaktär i infrastrukturen genomför kommunen en dagvattenutredning. Utredningen ska informera om vad som kommer att ske och vad kommunen eller exploatören behöver utföra när mark eller ytor används för byggnation.

Syfte och mål

Att ta fram en dagvattenstrategi för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i Gnosjö kom- mun.

Vad ska göras

Framtagande av dagvattenstrategi för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i Gnosjö kommun. Dagvattenstrategin ska ange riktlinjer och förutsättningar för till exempel lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och definiera olika aktörers ansvar i dagvattenfrågan.

Särskild hänsyn ska tas till de anläggningar som riskerar att påverka vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormerna för vatten.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Tidplan

2023.

Kostnad 200 000 kr.

(20)

3.11 Handlingsplaner för ökad resurshushållning inom de allmänna VA-anläggningarna

Inledning

Inom den allmänna VA-hanteringen hanteras förhållandevis stora volymer vatten och avlopp, vilket innebär goda möjligheter till att arbeta för kretsloppslösningar och resurs- hushållning.

Till exempel kan metoder för sparsam användning av dricksvatten införas, återvinning av energi och näringsämnen kan öka inom avloppshanteringen, dagvatten kan exempelvis användas som bevattningsvatten och/eller vara en resurs bland bebyggelsen för såväl estetik som ekosystemtjänster.

I åtgärd nr 3.12 (informationskampanjer) redovisas några åtgärder som syftar till minskad dricksvattenanvändning och föroreningsbelastning på miljön.

I nuläget görs resurshushållande åtgärder i form av till exempel återanvändning av spill- värme och avloppsslam vid Gnosjö avloppsreningsverk. Det pågår även energibesparande åtgärder i form av att uttjänade pumpar byts ut mot sådana med lägre energiförbrukning. All el som används i kommunens VA-anläggningar är dessutom förnyelsebar.

Syfte och mål

Uppnå en ökad resurshushållning inom de allmänna VA-anläggningarna.

Vad ska göras

Ta fram handlingsplaner för ökad resurshushållning i de allmänna VA-anläggningarna.

Förslag på åtgärder:

• Idag används det avvattnade och blandade (sand och torv) avloppsslammet som täckmaterial i växtskiktet vid sluttäckningen av deponin vid Gynnås

avfallsanläggning. När sluttäckningen är färdigställd, omkring 2027–2028, krävs ett annat hållbart omhändertagande av slammet.

• SÅM (kommunens renhållningsansvarige) har påbörjat ett utredningsarbete för biokolteknik. Processen innebär kortfattat att man uppför en anläggning som kan förbränna/förkolna stamved (ris och grenar) och eventuellt i detta kunna tillföra avvattnat avloppsslam med begränsad tillgång till syre vid en temperatur av 350–

1000 C°. Askan dvs biokolet används sedan i form av pellets som ett material för växtnäring. Restvärmen vid förbränningen av pyrolysgasen används för

uppvärmning eller produktion av el.

• Installation av solpaneler vid ett framtida byte av tak vid Gnosjö avloppsrenings- verk. Gnosjö kommun har tagit ett inriktningsbeslut för kommunens fastigheter att vid nybyggnation och vid om- och tillbyggnader av främst tak ska möjligheten för installation av solpaneler utredas.

(21)

• Hitta användningsområden där dricksvatten kan ersättas av annat vatten t ex vid bevattning av idrottsplatser och parker. Annat vatten kan t ex vara dag- eller yt- vatten.

• Användning av uppsamlat dagvatten och/eller skapa dagvattenytor i estetiskt syfte eller möjliggöra god infiltration så dagvatten kan återgå till grundvatten.

• Generellt följa utvecklingen av kretsloppsanpassade lösningar och vid ny- och om- byggnation av kommunala anläggningar se över möjligheterna till kretslopps- anpassning.

Ansvarsfördelning

Arbetsgruppen för VA-planen.

Tidplan

Arbetet sker löpande.

Föreslagna insatser diskuteras och beslutas om i samband med de arbetsgruppsmöten för VA-planen som hålls en gång per år (enligt åtgärd 3.14).

Kostnad

Planering inom ordinarie budget.

(22)

3.12 Informationskampanjer

Inledning

Information och kommunikation till abonnenter är en viktig del i arbetet med att spara dricksvatten och minska föroreningsbelastningen till recipienter från avlopp.

Dricksvatten är ett livsmedel och bör ses som en ädel produkt som primärt ska användas till just dricksvatten. Inför torka och andra situationer där det uppstår brist på dricksvatten är det en fördel om förebyggande åtgärder är vidtagna och att det finns rutiner för att minska onöd- ig användning av dricksvatten. Att spola ner t ex fett, kemikalier eller föremål i avloppet kan skada både ledningsnätet, reningsanläggningen och miljön varför det är viktigt att abon- nenter får information och erhåller kunskap i dessa frågor.

Syfte och mål

Minskad dricksvattenförbrukning och föroreningsbelastning till recipienter från avlopp.

Vad ska göras

Förslag på information och åtgärder att genomföra:

Vattenbesparing

• Information till alla dricksvattenanvändare om att göra insatser för att minska förbrukningen.

• Bearbeta och föra återkommande dialog med storförbrukare att minska sin dricksvattenanvändning.

• Bortkoppling av spillvattenanslutet dagvatten (det som benämns som felkopplingar).

• Ökad kontroll på uttag av t ex bygg och brandvatten från det allmänna ledningsnätet.

Avlopp

• Information och ökad kunskap om fett och oljor i avloppet.

• Information till hushåll, företag och industri för att minska mängden av miljö- och driftstörande ämnen till avloppet.

• Information om en miljöriktig och hållbar inriktning för privata biltvätt.

• Information riktad till ägare av enskilda avlopp avseende ansvar och skötsel av den enskilda anläggningen.

Ansvarsfördelning

Arbetsgruppen för VA-planen.

Tidplan

Arbetet sker löpande. Föreslagna insatser diskuteras och beslutas om i samband med de arbetsgruppsmöten för VA-planen som hålls en gång per år (enligt åtgärd 3.14).

Kostnad

Planering inom ordinarie budget.

(23)

3.13 Klimatanalys för Gnosjö kommun

Inledning

I VA-översikten har det redovisats att VA-försörjningen riskerar att drabbas hårt av såväl framtida torka som intensiva regn vid framtida klimatförändringar.

När det gäller vattenförsörjning är det huvudsakligen de torra perioderna som innebär problem i form av vattenbrist, men som även kan påverka vattnets kvalité. Intensiva regn eller perioder med mycket nederbörd påverkar avloppssystemen med risk för bland annat översvämningar, såväl i källare som på ytor, och utsläpp av orenat avloppsvatten (brädd- ningar).

Kommunen bör därför göra en kommunövergripande klimatanalys som bl. a belyser hur VA- försörjningen i kommunen bör anpassas till följd av de framtida klimatförändringarna.

Syfte och mål

Syftet med klimatanalysen är att göra en djupare analys och ta ett bredare grepp kring hur VA-försörjningen bör anpassas med tanke på konsekvenser av framtida klimatförändringar.

Målet är att klimatanalysen ska utmynna i bedömningar och förslag till åtgärder för en hållbar framtida VA-försörjning i Gnosjö kommun.

Vad ska göras

Framtagande av en klimatanalys som omfattar både allmän VA-försörjning och enskild VA- försörjning i kommunen. Analysen tas fram i samband med arbetet med nästa översyn av kommunens översiktsplan.

Klimatanalysen ska fastställas av kommunfullmäktige.

Ansvarsfördelning

Kommunledningsförvaltningen är huvudansvarig för översiktsplanarbetet. Arbetet sker i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen och Teknik- och fritidsförvaltningen.

Tidplan

I samband med nästa översyn av kommunens översiktsplan.

Kostnad

Inom budgeterade ramar.

(24)

3.14 Genomförande och uppföljning

Inledning

VA-planen innehåller 14 åtgärder som innehåller åtaganden om bland annat tid för genom- förande. Planen innehåller även verksamhets- och ansvarsbeskrivningar samt principer och riktlinjer som ska följas.

Syfte och mål

Syftet med denna åtgärd är att den ska fungera som en påminnelse om regelbunden och dokumenterad uppföljning av planens intentioner och de åtgärder som ska genomföras.

Målet med denna åtgärd är att VA-planen ska efterlevas.

Ansvarsfördelning

Teknik- och fritidsförvaltningen ansvarar för kallelse till möten med arbetsgruppen för VA- planen samt återkoppling till kommunstyrelsen.

Handlingsplan och tidplan

I syfte att löpande följa upp de intentioner, principer, handlingsplaner, åtgärder m.m. som anges i denna VA-plan bör en arbetsgrupp bestående av representanter från närmast berörda förvaltningar träffas en gång om året. Dessa är:

• Teknik- och fritidsförvaltningen (VA, gatuservice)

• Samhällsbyggnadsförvaltningen (miljöenheten, plan och bygg)

• Kommunledningsförvaltningen

• Räddningstjänsten

Inför större informationsinsatser kan kommunikatör från kommunledningsförvaltningen behöva hjälpa till.

Lämplig tid för det årliga mötet är i september - oktober. Med avstamp i detta möte kan behov uppstå av ytterligare möten angående särskilda frågor.

I lämplig omfattning bör frågor remitteras till de vattenråd som kommunen har delaktighet i.

References

Related documents

För barn i förskoleklasser finns ingen lagreglerad skyldighet för kommunen att sörja för skolskjutsning. Här jämställs dock 6-åringar, åk F med elever i åk 1-3 avseende

Dagvattenutredningen syftar till att beskriva dagens dagvattensituation, förändringarna i dagvattenflödet efter att området exploaterats enligt underlag till ny detaljplan samt ge

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det

I de fall behovsbedömningen leder till att beslut fattas om att planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedöm- ning göras och redovisas i

Detaljplanen innebär inte att mark får tas i anspråk för ändamål där en MKB krävs enligt plan- och bygglagen 4 kap 34§..

Behovsbedömningen görs för att utreda om genomförandet av en detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan för vissa utpekade ändamål.

Kommunen och de kommunala företagens likvida medel och betalningsflöden skall samord- nas i ett gemensamt koncernkontosystem enligt de ägardirektiv som fastställts på

Dessutom ansvarar informationsfunktionen för utvecklingen av kommunens informations- och kommunikationsverksamhet samt för långsiktig planering, uppföljning och utvärdering..