Riktlinjer för
hedersrelaterat våld och förtryck
I Gnosjö kommun
Styrdokument
Riktlinjer
Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:
Kommunfullmäktige 2021-01-28 KS/2020:147
Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:
Diarienummer: 2019-0000 §0
Innehållsförteckning
Om riktlinjer ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
1. Inledning... 3
2. Syfte ... 3
3. Avgränsning ... 3
4. Definitioner ... 4
5. Lagstöd... 4
5.1 Skollagen ... 4
5.2 Föräldrabalken ... 4
5.3 Socialtjänstlagen ... 4
5.4 Barnkonventionen ... 5
6. Hedersrelaterat förtryck... 6
6.1 Vem är utsatt? ... 7
6.2 Hur ser förtrycket ut? ... 7
6.3 Hur upptäcker man förtrycket? ... 8
6.4 Frågor medarbetare kan ställa vid misstanke om att någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck ... 8
7. Teknik – och fritidsförvaltningen ... 9
8. Kultur – och utbildningsförvaltningen ... 10
9. Socialförvaltningen/Individ- och familjeomsorgen ... 11
10. Medverkan ... 11
11. Ungdomsmottagningen ... 12
12.Upprätthålla arbetet i kommunen/samverkan ... 12
1. Inledning
För att på bästa sätt möta och motverka hedersrelaterat våld och förtryck krävs fungerande samverkan mellan de förvaltningar som kommer i kontakt med utsatta personer. Socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen behöver därmed ha en gemensam bild av vad hedersproblematik innebär och hur arbetet med denna typ av ärenden ska bedrivas. Denna riktlinje är grunden för personal i ovanstående förvaltningar för att kunna möta de som utsätts för
hedersrelaterat våld och förtryck på ett samordnat sätt.
Riktlinjen är framtagen tillsammans med representanter från socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en specifik form av våld i nära relationer, då det inte endast är våld och förtryck mellan två personer utan våld och förtryck från en hel familj/släkt mot någon/några personer i familjen. Utifrån detta har en person som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har specifika behov. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck tar sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Ingen människa har rätt att kontrollera, hota, slå eller trakassera någon annan människa, inom eller utom familjen. Hedersrelaterat våld handlar om normer som finns i olika grupper i
samhället gällande kön, makt och sexualitet och att kvinnors/flickors agerande och sexualitet skall kontrolleras.
Att tala om hedersrelaterat förtryck kan innebära att vissa grupper stigmatiseras men det är viktigt att tydliggöra att hedersförtryck finns i många olika grupper i samhället. I dessa grupper finns
förväntningar på vad man skall tycka, tänka, tro och hur man skall agera. Detta är inte avskilt endast grupper från kulturer som kommer från andra länder utan det både finns och har funnits i vårt land historiskt. Enligt Länsstyrelsen Östergötland får dock rädslan för stigmatisering aldrig leda till att individer förvägras sina mänskliga rättigheter och att hedersrelaterat våld och förtryck osynliggörs. I arbetet med de som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck måste den enskilda personens situation alltid vara i fokus, liksom utgångspunkten att de mänskliga rättigheterna är lika för alla.1
2. Syfte
Syftet med riktlinjen är att:
• ge medarbetare inom socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen verktyg för att uppmärksamma barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld
• barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat förtryck skall få ett professionellt stöd och hjälp i sin situation
• ge medarbetare en grund att luta sig mot kring samarbetet mellan förvaltningarna när det gäller hedersrelaterade frågor
• lättillgängligt stöd för medarbetare som möter barn och unga som lever i en hederskultur i tjänsten
3. Avgränsning
Riktlinjerna gäller medarbetare inom socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen.
Riktlinjen tillhandahåller inte förvaltningsspecifika rutiner för hedersrelaterat förtryck men för att riktlinjen skall fungera i praktiken skall det finnas rutiner i de olika verksamheterna i förvaltningarna.
1 http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
4. Definitioner
Barn Personer 0 - 18 år
Unga Personer 18 – 20/21 år
5. Lagstöd
Nedan är en sammanställning kring vissa av de lagar som berör förvaltningarna och hedersrelaterat förtryck.
5.1 Skollagen
1 kap 5§ Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
29 kap 13§ Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
5.2 Föräldrabalken
6 kap 1§ Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
6 kap 11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
5.3 Socialtjänstlagen
3 kap 3§ Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
5 kap 11§ Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.
Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.
Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.
11 kap. 1 § Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt
11 kap. 1 a § första stycket När en anmälan enligt 1 § rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.
11 kap. 2§ Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av
omständigheterna i ärendet.
11 kap. 10 § tredje stycket Vid en sådan utredning som avses i 2 § om behov av ingripande till ett barns skydd eller stöd får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att
vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma gäller vid en utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken.
14 kap 1§ Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,
3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4 de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.
14 kap 1c§ Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.
5.4 Barnkonventionen
Barnkonventionen blev 2020-01-01 svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. I denna riktlinje belyses särskilt de artiklar som hör samman med hedersrelaterat våld.
Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller
familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör
barn. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som
behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.
Artikel 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Artikel 11. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. Konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
Artikel 16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. Inget barn får utsättas för
godtyckliga eller olagliga ingripande i sitt privata- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripande eller angrepp.
Artikel 24. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Konventionsstaterna ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.
Artikel 29. Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att:
b. utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadgar.
d. förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.
Artikel 31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
Artikel 36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. Konventionsstaterna ska skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
6. Hedersrelaterat förtryck
Hedersrelaterat förtryck
Det som kännetecknar hedersrelaterat förtryck är bland annat att det har att göra med föreställningar att flickors/pojkars och kvinnors/mäns faktiska eller påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende. Det centrala i hedersförtrycket är kontrollen av personers sexualitet samt val av partner.
Valet av partner är också familjens eller släktens angelägenhet snarare än individens, och det är något som gäller både flickor, kvinnor, pojkar och män. När det gäller flickor och kvinnor förväntas de vara oskulder när de gifter sig. Hedersrelaterat förtryck är ofta planerat och kan både utövas och
sanktioneras kollektivt, exempelvis utövas av den närmaste familjen eller personer i hemlandet och vara sanktionerat av släktingar utanför den närmaste kretsen. Den som utövar våldet kan både vara män och kvinnor.
Skillnaden mellan våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck handlar om att våldet utförs kollektivt till skillnad från våld i nära relationer där våldet utförs individuellt2.
Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck: ”När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär
innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är påkallat med särskilda insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Specifik kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och särskilda rutiner är nödvändigt, exempelvis i polisutredningar, vid riskbedömningar och vid bedömningar av vilka stödinsatser som bör ges till den våldsutsatta personen.” 3
Begreppet hedersrelaterat förtryck används i riktlinjen övergripande för hedersrelaterat våld.
6.1 Vem är utsatt?
I största omfattning är det flickor/kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck då det är främst de som skall kontrolleras och bevakas. Pojkar och män utsätts indirekt då de får rollen och ansvaret (ofrivilligt) att vara den som kontrollerar och bevakar. HBTQ: personer av alla kön är utsatta då hederskulturen handlar om att följa den heterosexuella normen.
6.2 Hur ser förtrycket ut?
Hedersrelaterat förtrycka kan se ut på olika sätt och det vi främst förknippar med hedersrelaterat förtryck är, äktenskap mot den egna viljan och könsstympning av flickor och kvinnor, vilket är starkt förknippat med föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende.4 Nedan finns några exempel på hur hedersrelaterat förtryck också kan se ut. Observera att förtrycket kan vara en kombination av dessa.
Psykiskt våld kan till exempel handla om kontroll, kränkningar, hot och skuld- och
skambeläggning. Det kan t.ex. handla om att barnet inte får gå själv till och från skolan, trots att denne nått en ålder och mognad som gör det lämpligt.
Socialt våld kan exempelvis innebära att en person blir isolerad och utfryst från familjens gemenskap och att inte få delta i olika aktiviteter i skolan och på fritiden.
2
https://static1.squarespace.com/static/5bea92c270e8027e5843b891/t/5c7650dae79c708641ff4001/15512578205 27/Regeringens-defintion-HFV.pdf
3Regeringens skrivelse 2007/08:39, sid. 12
4http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/det-hedersrelaterade- valdets-och-fortryckets-uttryck/
Sexuellt våld tar sig bland annat uttryck i att personer tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja. Homosexuella personer och i vissa fall bisexuella personer kan tvingas in i relationer med personer av motsatt kön vilket innebär att man förvägras rätten till sin sexualitet.
Det förekommer även andra typer av sexuella övergrepp.
Fysiskt våld kan röra sig om olika brottsliga våldsgärningar, alltifrån enstaka slag till mord. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket och kontrollen inte fungerar och våldet används då för att bestraffa den som brutit mot familjens normer och värderingar.
Ekonomiskt våld kan röra sig om att flickor och kvinnor inte får tillgång till utbildning, hamnar utanför arbetsmarknaden, får rätten till utbildning men förvägras rätten att arbeta eller inte får tillgång till sin egen ekonomi eller förvärvade inkomst. Ekonomisk självständighet för flickor och unga kvinnor kan bli ett hot mot efterlevnaden av familjens normer och värderingar.
Förtrycket av pojkar och unga män kan delvis ta sig andra uttryck än det som drabbar flickor och kvinnor, bland annat genom att pojkar och unga män kan förmås eller tvingas att bevaka till exempel sina systrar eller sin mamma. Det kan dock även förekomma att exempelvis systrar tvingas att bevaka varandra. Både kvinnor och män/mamma och pappa kan vara drivande i att upprätthålla hederskulturen.
6.3 Hur upptäcker man förtrycket?
Om du som medarbetare har fått funderingar kring en person eller om du vill ha koll på hur du kan upptäcka förtrycket finns här nedan några frågor du kan ställa dig.
• Vilka begränsningar är personen utsatt för, i skolan, i hemmet, på fritiden?
• Får personen vara med på skolresor och/eller åka på olika läger?
• Är personen utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en släkting/familjemedlem på skolan?
• Är personen begränsad när det gäller val av kläder, rörelsefrihet och fritid?
• Får personen ha pojkvän/flickvän? Måste hon vara oskuld till hon gifter sig?
• Vad tror personen kan hända om hen bryter mot dessa krav?
• Får personen välja och bestämma vem hen ska leva med/gifta sig med?
• Är personen utsatt för hot om våld och/eller våld?5
6.4 Frågor medarbetare kan ställa vid misstanke om att någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck
Det är viktigt att alla medarbetare vågar ställa frågor som handlar om hedersrelaterat förtryck. En del som utsätts för förtrycket vet inte om något annat och förstår inte att misshandeln, övergreppen och hoten är något som är fel. Därför är det den enskildes upplevelse av sin situation som är i fokus när man ställer frågor kring förtrycket. Här nedan kommer förslag på korta, enkla och raka frågor som man kan använda sig av.
• Vad vill du göra som du inte får?
5http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/konsstympning/att-arbeta-mot-konsstympning/till-Medarbetare- inom-socialtjansten/samtal-med-barnet/
• Vad måste du göra som du inte vill?
• Vilka argument används för att reglerna skall efterföljas?
• Vilka metoder används för att reglerna skall efterföljas?
• Vilka personer upprätthåller reglerna? Vem bestämmer vad?
• Vilka är konsekvenserna om reglerna bryts?
• Har någon du känner till varit i en liknande situation?
• Hur reagerade familjen, gruppen, församlingen då?
• Hur länge har du blivit kontrollerad/har kontrollen pågått?
• Föreligger underliggande eller direkta hot, i så fall från vem eller vilka?
• Förekommer våld? I så fall från vem eller vilka?
• Vad tycker andra om den du är kär i? Kan du ta hem din partner? Kan du ta hem vänner av motsatta kön?
• Vilka krav finns om ditt utseende?
• Vad har sagts om din framtid?
• Vilken är familjens/församlingens/gruppens hållning i det här som har tagits upp?
• Hur ser syskon, släktingar eller andra gruppmedlemmars inställning och agerande ut?
• Finns det någon inom gruppen som känner till din situation?
• Finns det någon som du litar på inom eller utanför gruppen?
• Hur ställer du dig själv till din situation?6
7. Teknik – och fritidsförvaltningen
Medarbetare inom teknik- och fritidsförvaltningen i Gnosjö kommun möter främst barn och unga på fritidsgården Hamargården samt i Töllstorpshallen.
Medarbetare på Hammargården kommer dagligen i kontakt med barn och har en viktig roll i att se barnen i vår kommun på fritiden. De har även anmälningsskyldighet (göra orosanmälan) till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§. För att riktlinjen skall fungera i praktiken ska det finnas rutiner med en tydlig ansvarsfördelning. Rutinerna behöver beröra hur teknik- och fritidsverksamheten skall agera då situationer som berör eventuell anmälan uppstår. Detta för att den enskilde medarbetaren inte skall vara själv i en bedömning.
Medarbetare på Töllstorpshallen ansvarar för kommunens simhall, en av kommunens gymnastikhallar samt järnlyftet som är kommunens gym. Medarbetare på Töllstorpshallen lyder under
anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1c§, vilket innebär att medarbetarna inte är skyldiga att anmäla men att de bör anmäla när de misstänker att barn far illa (se ovan). För att riktlinjen skall fungera i praktiken ska det finnas rutiner i verksamheten med en tydlig
ansvarsfördelning. Rutinerna behöver beröra hur medarbetare inom teknik- och fritidsförvaltningen skall agera då situationer som berör eventuell anmälan uppstår. Detta för att den enskilde
medarbetaren inte skall vara själv i en bedömning gällande anmälan.
6 https://www.haninge.se/globalassets/globala-katalogen/styrdokument/regler-och-styrande-dokument/kommun- och-politik/trygghet-och-sakerhet/handlingsplan-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck.pdf
8. Kultur – och utbildningsförvaltningen
Förskola, grundskola och gymnasiet
Enligt läroplanerna för skolväsendet ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.7 Skolan har uppdraget att aktivt motverka traditionella könsnormer. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.8 Förskola och skolan är en arena för utbildning där personalen möter barn och unga dagligen. Denna kontinuitet ger en unik möjlighet till att kunna bygga upp en förtroendefull relation som är en förutsättning för att kunna se, upptäcka och agera när barn och unga utsätts för våld.
Vad gäller undervisning i skolan har föräldrarna en skyldighet att se till att barnet deltar i all
undervisning. Om föräldrarna undanhåller sitt barn att delta i undervisningen efter att skolan försökt samverka ska en anmälan till socialtjänsten göras.
Misstänker verksamheter inom förskolan och skolan att ett barn eller en ung person är utsatt för hedersrelaterat förtryck är medarbetare inom verksamheten skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§. Att uppmärksamma när det gäller denna paragraf är att den gäller elever under 18 år. Vid orosanmälan skall det beaktas att vårdnadshavare inte ska informeras om anmälan. Detta för att vårdnadshavare inte skall få möjlighet att påverka sitt barn och att socialtjänsten skall kunna arbeta enligt 11 kap 10§ SoL där socialtjänsten har möjlighet att prata med barnet utan vårdnadshavares kännedom. Finns det misstanke om att en elev som är över 18 år är utsatt för hedersrelaterat förtryck kan det finnas en vinst med att hjälpa eleven att göra en ansökan om stöd och hjälp till socialtjänsten. Givetvis går det att göra en orosanmälan på elever över 18 år men hjälpen socialtjänsten kan bistå med förutsätter att den enskilde vill ta emot hjälpen.
För att riktlinjen skall fungera i praktiken ska det finnas rutiner i förvaltningen med en tydlig
ansvarsfördelning. Rutinerna behöver beröra hur skolan arbetar vid akuta situationer, kännetecken hos barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och hur en uppföljning ser ut efter exempelvis en orosanmälan till socialtjänsten.
Kulturverksamheten
I Gnosjö kommun möter medarbetaren i kulturverksamheten främst barn och unga i bibliotekets lokaler. Medarbetaren bedriver olika evenemang för barn och unga så som sagostunder eller olika workshops främst på lov. Medarbetare på biblioteken har inte någon anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1§ socialtjänstlagen, utan lyder under 14 kap 1c§ socialtjänstlagen. Detta innebär att de bör anmäla vid misstanke om att ett barn illa. För att riktlinjen skall fungera i praktiken ska det finnas rutiner med en tydlig ansvarsfördelning. Rutinerna behöver beröra hur medarbetare inom
kulturverksamheten skall agera då situationer som berör eventuell anmälan uppstår. Detta för att den enskilde medarbetaren inte skall vara själv i en bedömning.
7https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/laroplaner
8https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan
9. Socialförvaltningen/Individ- och familjeomsorgen
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I 5 kap. 11 § socialtjänstlagen, tydliggörs att socialtjänsten ska verka för att, den som utsätts för brott och dennes närstående, får stöd och hjälp. Nämnden ska vidare beakta att kvinnor som är, eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden ansvarar vidare för att barn som utsätts för brott eller bevittnar våld av eller mot närstående får stöd och hjälp. Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framkommer också att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet samt att det ska finnas personal inom socialtjänsten med lämplig utbildning och erfarenhet för utförandet av uppgifter.
Barn
När en anmälan inkommit till socialtjänsten görs en förhandsbedömning där socialtjänsten även tar ställning till om barnet är i behov av omedelbart skydd samt gör en riskbedömning. Utifrån den förhandsbedömningen fattas beslut om utredning ska inledas enligt 11 kap 1§ SoL.
Förhandsbedömningen får högst ta 14 dagar. Socialtjänsten kan även göra en bedömning om att ansöka om vård enligt LVU efter det att bedömning gjorts att risk för utsattheten är för hög, skyddsbehovet är stort samt att samtycke saknas. Ansökan om vård enligt LVU sker via
Förvaltningsrätten som fattar beslut om verkställighet. Utredningen får enligt lag inte göras mer omfattande än vad ärendet kräver vilket innebär att utredningen endast skall beröra det anmälan berör.
Vid en utredning gällande sydd för barnet kan socialtjänsten prata med barnet utan att föräldrarna närvara och även utan att föräldrarna samtycker. Vid misstanke om hedersrelaterat våld kan det finnas behov av att prata med barnet utan att föräldrarna närvarar.
Myndiga personer
Inkommer det orosanmälan angående myndig person så tas kontakt med denne. Om personen inte vill ha någon hjälp har socialtjänsten inte några möjligheter att hjälpa och stödja den enskilde.
Socialtjänsten har inga tvångsmöjligheter gällande hedersrelaterat förtryck och myndiga personer.
Är en myndig person i behov av stöd från socialtjänsten utifrån utsatthet av hedersrelaterat våld kan personen ansöka om stöd.
10.Medverkan
Medverkan är en familjefridsverksamhet som arbetar över fyra kommuner: Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Verksamheten är ett komplement till socialtjänstens arbete med
familjefridsfrågor samt till de ideella organisationer i GGVV-regionen som arbetar med våldsutsatta personer. Medverkan erbjuder hjälp till utsatta såväl som utövare samt de som bevittnar våld i nära relationer oavsett kön eller ålder.
Medverkan vänder sig till personer som är eller riskerar att bli utsatta för hot/våld av någon anhörig eller tidigare närstående person. Medverkan kan också hjälpa personer som på något sätt gjort sin partner illa. Alla besök hos medverkan är kostnadsfria. Samtal kan ges både utifrån råd och stöd samt som en biståndsbedömd insats från socialtjänsten.
Hos Medverkan finns sakkunniga att prata med. Rådgivning kan ske genom telefon eller vid ett möte, tolk kan bokas vid behov.
Medverkan erbjuder:
• Tystnadsplikt
• Anonymitet efter önskemål
• Rådgivning och stöd för utsatta personer
• Hjälp för barn som lever i våldsmiljö
• Att vara en länk mellan olika parter vid behov. Vi samarbetar med bl.a. socialtjänst, kvinnojour, brottsofferjour, sjukvård samt rättsväsende. Samarbete sker inte utan den utsattes medgivande
• Hjälp för personer med hedersrelaterade problem
• Hjälp och stöd även för HBTQ-personer som lever i en osund relation
• Samtal för personer som har svårt att kontrollera sitt beteende
• Information för personer som kommer i kontakt med personer utsatta för våld i nära relation
• Förebyggande insatser genom information (t ex föreläsningar, mässor, och andra utbildningsinsatser)
Vid misstanke om att ett barn far illa har personal inom Medverkan skyldighet att göra en anmälan till socialtjänsten.
11. Ungdomsmottagningen
Ungdomsmottagningen i Gnosjö tar emot personer från 13 – 21 år vilket innebär att de behöver agera kring hedersrelaterat förtryck gentemot myndiga så som omyndiga personer. På
ungdomsmottagningen finns kurator, barnmorska samt en extern läkare. Ungdomsmottagningen är ett samarbete mellan socialförvaltningen i Gnosjö kommun och Region Jönköping och har bra råd och stöd på sin hemsida9 gällande hedersrelaterat förtryck. Medarbetare/personal på
ungdomsmottagningen lyder under anmälningsskyldigheten 14 kap 1§ socialtjänstlagen vilket innebär att de har skyldighet att anmäla till socialtjänsten när det uppstår misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa. För att riktlinjen skall fungera i praktiken ska det finnas rutiner med en tydlig
ansvarsfördelning. Rutinerna behöver beröra hur medarbetare inom ungdomsmottagningen skall agera då situationer som berör eventuell anmälan uppstår. Detta för att den enskilde medarbetaren inte skall vara själv i en bedömning.
12.Upprätthålla arbetet i kommunen/samverkan
Då det i socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen samt teknik- och fritidsförvaltningen finns varierade kunskaper om hedersrelaterat förtryck har varje förvaltning ansvar för att kompetens om ämnet finns i verksamheterna. Det är dok av största vikt att förvaltningarna samarbeta och jobba tillsammans för att upprätthålla medvetenhet och kompetens inom området. Varje förvaltning skall ta fram egna rutiner kring hur de skall agera då de misstänker/upptäcker barn, unga och vuxna som utsätts för hedersrelaterat förtryck.
En gång om året skall personal få någon form av kompetenshöjande insats. Då de olika
förvaltningarna samt olika verksamheter inom förvaltningarna har kommit olika långt med arbetet gällande hedersrelaterat förtryck kan de kompetenshöjande insatserna se olika ut. Det kan handla om föreläsning, utbildning, genomgång av artikel från den egna branschen etc. Ansvar för den
kompetenshöjande insatsen som skall göras varje år har verksamhetscheferna/rektorerna.
9https://www.umo.se/vald-och-krankningar/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
