Årsredovisning 2018 för Gnosjö kommun
Balansomslutning 578,8 mnkr
Investeringar 56,3 mnkr
Resultat -3,9 mnkr
Antal anställda 31/12 2018 946 st Invånare 31/12 2018 9 776 st
Utdebitering 22:24
Innehållsförteckning
INLEDNING
Kommunledningen har ordet 4 Viktiga händelser under året 6 Gnosjö - kommunöversikt 10 Tio år i sammandrag 11 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Redovisning av inriktningsmål årsbokslut 2018 14 Årets resultat 21 Finansiell analys 23 Driftsredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Personalredovisning 32
FINANSIELLA RAPPORTER
Redovisningsprinciper 36 Resultaträkning 38 Kassaflödesanalys 39 Balansräkning 40
Noter 41
VERKSAMHETSBERÄTTELSER
Kommunledningsförvaltningen 54 Teknik- och fritidsförvaltningen 63 Revisionen 72 Kultur- och utbildningsutskottet 74 Socialförvaltningen 78 Samhällsbyggnadsförvaltningen 83
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Järnbäraren 92 Hylténs 94
BEGREPPSFÖRKLARING
Begreppsförklaring 98
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse 102
MÅLUPPFYLLESE
Måluppfyllelse
106
INLEDNING
Kommunledningen har ordet
Kristine Hästmark
Kommunstyrelsens ordförande Det gångna året kommer att gå till historien som det varmast
året någonsin. Vi märkte av skogsbränderna i norra Sverige även här i vår kommun, då flera av brandmännen hjälpte till i släckningsarbetet. Vår räddningstjänst och den samverkan vi har i länet var helt avgörande för att de 250 larmen om brand bara blev enstaka mindre händelser.
Kommunen har också en framtagen plan för olika händelser som extremt väder. Denna låg till grund för hur man arbeta- de inom både äldreomsorgen och barnomsorgen. Persona- lens agerande var föredömligt!
Vi lämnar också ett valår bakom oss. Även om det var turbu- lent på riksdagsnivå så har vi kunnat tillsätta ett borgerligt styre i minoritet. Att leda kommunen i minoritet ställer stora krav på ett gott ömsesidigt samarbete så väl på styre som opposition.
2018 innebar ett år då vi blev fler invånare i kommunen.
Ökat invånarantal förde med sig att vi behövde utöka barnomsorgen såväl i Hillerstorp, Kulltorp som Gnosjö.
Lagom till jul kunde man även öppna den nya, efterlängtade förskolan i Åsenhöga.
Lägenheterna på ”åkeritomten” och i Ballhusbyn stod klara under året och fylldes snabbt.
Näringslivet blomstrar som aldrig förr och många industrier har byggt till eller nytt. Liksom kommunen kämpar man med rekrytering av personal. Jag vill från kommunens sida passa på att tacka för ett gott
samarbete!
Viktiga händelser under 2018
Det händer mycket inom kommunens kostverksamhet! Kost- chef Eldin M. Salihovic och Måltidsinspiratör Lyndon McLe- od fick berätta om verksamheten och det utvecklingsarbete de jobbar med. Eldin har varit kostchef sedan 2016, och har innan dess varit kökschef i kommunen sedan 2013. Lyndon har arbetat som måltidsinspiratör i drygt ett år, och arbetar med allt från att ta fram matsedlar och recept till att möta de olika verksamheterna för att se över rutiner och arbetssätt;
allt för att verka för en hållbar kostverksamhet.
Med en grön tråd genom kostorganisationen
Kostenheten består av 18 stycken köksenheter och totalt 30 medarbetare samt måltidsinspiratör. Verksamheten är inde- lad i fyra delområden med varsin gruppledare. På vardagar lagas totalt ca 2200 lunchportioner för förskola, skola och äldreomsorg. Utöver det görs även frukost, mellanmål och kvällsmat. Verksamheten arbetar nu mycket för att den ”grö- na tråden” ska genomsyra hela verksamheten och alla som på något sätt berörs av kosten i sitt arbete ska lära sig om hur de hanterar maten hållbart.
Bäst tillväxt i Gnosjö för fjärde året i rad
Gnosjöandan lever i allra högsta grad
För fjärde året i rad tar Gnosjö kommun hem titeln Bästa Tillväxt i Jönköpings län 2018. Priset, som delas ut av kre- ditupplysningsföretaget Syna varje år sedan 2007, premierar en bred och stabil tillväxt i det lokala näringsli- vet. På andra och tredje plats kommer grannkommunerna Gislaved respektive Värnamo.
– Vi har helt fantastiska företag i Gnosjö. Det här är en utmärkelse som helt och hållet är deras, säger Ingalill Eb- besson, som tidigare varit näringslivsutvecklare i kommu- nen. Jag kan bara glädja mig åt att vi tar hem förstaplatsen för fjärde året i rad och sjätte gången totalt sett. Utmärkel- sen visar också att Gnosjöandan i högsta grad är levande.
Bästa Tillväxt utser en vinnare i varje län och utgår helt och hållet från företagens bokslut. Syna mäter tre olika kriterier hos alla aktiebolag i Sverige och ser hur dessa förändras mellan de två senaste boksluten. Utmärkelsen går till den
kommun i varje län som har störst andel företag som nyan- ställer, ökar sin omsättning och går med vinst. På så sätt skapas ett tillväxtindex som gör att kommunerna i ett län kan jämföras med varandra.
Syftet med projektet är att skapa ett rum utanför väggar- na där alla har möjlighet att undersöka och uppleva na- turen. Naturen stimulerar alla sinnen, ger ökad kreativitet och har en positiv inverkan på människors välbefinnan- de. Skogen är en mötesplats för flera generationer och platsen kommer göras tillgänglig för alla oavsett rullator, rullstol eller barnvagn. Naturen ger utrymme för frisk luft, fysisk aktivitet och rekreation. Skogsområdet ligger på kommunens mark i Kulltorp och utgör en gemensam samlingsplats för både förskola/skola och samhälle.
Med hjälp från pensionärer, föräldrar, föreningsliv, barn och ungdomar kan en neutral mötesplats skapas där vardagsroller neutraliseras. Projektet vill öka gemenska- pen i samhället och välkomna gammal som ung. Därför kommer gemensamma arbetsdagar anordnas för att bygga sittplatser för gemenskap, kunskapsutbyte och återhämtning. Det kommer även bli en utomhusscen där till exempel dans/teatergrupper kan uppträda samt ett väderskydd för att platsen lättare ska kunna användas i alla väder och ge möjlighet att uppleva de olika årstider- na utomhus.
Skolan i skogen - där naturen får bli klassrum Förskolepaviljongerna är på plats Solrosens förskola flyttade in i mars 2018
Från och med mars 2018 finns Solrosens förskola i de uppsatta förskolepaviljongerna på Åvikenom- rådet i Gnosjö. Inflyttningen påbör- jades den 26 februari, verksamheten delades upp för att göra det möjligt att iordningställa de nya lokalerna samtidigt som barnomsorgsverksam- het bedrevs. På så sätt kunde man successivt flytta över verksamheten och bygga i ordning möbler och få det hemtrevligt. Två ur den ordinarie per- sonalen var på den nya adressen för att göra i ordning, och två stannade på den gamla adressen under över- flyttningsperioden. Den nya adressen
för Solrosens förskola är Kvarngatan 40. Tidigare fanns förskolan på Järn- vägsgatan 50.
Tidigare har Solrosens förskola be- stått av en avdelning, men är nu större och består av totalt tre avdelningar.
Avdelningarna heter Fröet, Bladet och Blomman. Det betyder att barn- antalet har ökat från 12 till omkring 40 barn. Personalantalet med köks- och städpersonal inkluderat blir ungefär 13 ordinarie personal.
”Jag tycker det känns bra att nu änt- ligen kunna flytta in. När det äntligen börjat närma sig känner man att vi har räknat ner dagarna. Det känns roligt
att börja på något nytt!” säger Johan- na Andersson som jobbar på Solro- sens förskola.
Området ligger nära skogen och hembygdsparken. Det känner per- sonalen är särskilt värdefullt. De har även en egen bakgård där de kan gå ut med barnen och leka och göra olika aktiviteter.
De nya lokalerna består av ihopsatta paviljonger som invändigt inreds precis som vanliga byggnader. Pavil- jongerna står på rad och har dörrar mellan sig som man kan gå genom invändigt.
Uppsättningen av paviljongerna var i full gång i början februari 2018.
Valresultatet i Gnosjö kommun – Vad händer nu?
Socialdemokraterna 11 (-1) Vänsterpartiet 1 (+1) Moderaterna 8 (+1) Kristdemokraterna 5 (-1) Centerpartiet 4 (+1) Sverigedemokraterna 6 (+1)
Det nyvalda kommunfullmäktige hade sitt första sammanträde 2018-10-25 och utsåg då bland annat ordföran- de och vice ordförande för den kommande mandatperioden. Till ordförande utsågs Johan Malm (C) och till vice ordförande Stefan Lundell (KD) och Annie Fredriksen (S). Fullmäktige utsåg även en valberedning som nu skall ta fram förslag på vilka som skall sitta i kommunens styrelser och nämnder.
Den 9 september var det val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige och i riksdagsvalet var valdeltagandet cirka 86% och i landstings- och kommunvalen cirka 81%, vilket i alla tre fallen är en svag ökning jämfört med valet 2014.
Valet i Gnosjö genomfördes utan problem eller incidenter.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev:
Viktiga händelser under 2018
Många vill lära av SFI-modellen i Gnosjö kommun - Huvudmålet är arbete
efter studierna
Från vänster: SFI-lärarna Katri Strömberg, Dorota Vestlund, Sabina Björn Pettersson och rektor Sven-Åke Falkeby.
På Gnosjöandans kunskapscentrum finns utbildningen Svens- ka För Invandrare inom skolans vuxenutbildning. Här finns totalt sju SFI-lärare med totalt cirka 150-160 elever inräknat även de som går svenska på kvällskurser. Vid en intervju deltog rektor för vuxenutbildningen, Sven-Åke Falkeby och tre SFI lärare; Dorota Vestlund, Katri Strömberg och Sabina Björn Pettersson som fick berätta om en händelserik höst och en ny termin framför dem, som ser minst lika spännande ut.
SFI utbildningen i Gnosjö har genomgått flera större föränd- ringar med största målet att få både män och kvinnor ut i ar- betslivet. Detta för att det förutom att skapa trygghet att kunna försörja sig själv och sin familj, också gör att man snabbare kommer in i samhället och integreras.
Hur lyckas man då med detta? Man förstår värdet av att få en koppling till arbetslivet samtidigt som man genomför sina svenskastudier. Denna kombination av yrkesinriktad SFI ut- bildning är inte nytt i Gnosjö utan har sin början redan omkring 2001. Det som är unikt sedan förra året är att man har gjort yrkesinriktning på SFI obligatoriskt. Genom projektmedel från Skolverket har detta grepp om att befästa denna arbetsmodell gjorts möjlig, och planer finns på att utveckla inriktningarna som finns ännu mer. Inriktningarna som finns idag är indu- striteknik, vård och omsorg, kontor och handel, lokalvård och programmering.
För ett år sedan togs det första spadtaget för bygget av den nya förskolan i Åsenhöga. I mitten av december i år kommer förskolan vara klar för inflyttning.
Missionkyrkan har lånat ut lokaler
Barnantalet i Åsenhöga har vuxit de senaste åren, vilket har inneburit att de befintliga lokalerna inte räckt till för verksamheten. I dagsläget är det tjugoåtta barn som går i förskolan och ytterligare två kommer efter jul. För att kunna ta emot alla barn har förskoleverksamheten lånat lokaler av missionskyrkan.
Lösningen på problemet med för få lokaler blev därför att bygga en ny försko- la. I november 2017 började Skanska projektet med att riva de gamla lokalerna för att kunna starta det nya byggprojektet. Förskolan planeras att vara klar till Lucia i år, säger Lars-Åke Magnusson, produktionschef på Skan- ska. Förskolan byggs ihop med skolan via ett nytt bibliotek och en ny matsal som knyter ihop de båda verksamheterna. Det byggs också en ny idrottshall som angränsar både till skolan och förskolans lokaler.
Nya möjligheter till uteaktiviteter
Utanför förskolan förbereds den nya, stora lekplatsen av Jörgen Fellesson och Daniel Pettersson som båda arbetar för Sätermarks Entreprenad. Lekplat- sen kommer ge möjlighet till många nya, spännande aktiviteter. Cykelbana, pulka-backe, sandlåda med pergola och klätterställning samsas med mer tra- ditionella lekställningar som gungor och rutschkanor. Fotbollsplanen försvann när man började med det nya bygget men har ersatts med en ny. Den ligger numera på den östra sidan om skolan, ner mot villaområdet.
Tre avdelningar i den nya förskolan
Lovisa Klintenberg, förskolelärare i Åsenhöga, ser fram emot att få flytta in i den nya förskolan. Hon berättar att det kommer bli tre avdelningar, två för de mindre barnen och en för de lite större. Allt i den nya förskolan följer den senaste standarden med bland annat höj- och sänkbara bord och undertak som absorberar ljud, stora fönster med mycket ljusinsläpp och utrymmen som ger goda möjligheter för lek och olika aktiviteter.
Sista spadtaget för nya förskolan i Åsenhöga
Nya förskolan i Åsenhöga
Lovisa Klintenberg , förskolelärare i Åsenhöga, och Lars-Åke Magnusson, produktionschef på Skanska.
Jörgen Fellesson och Daniel Pettersson från Sätermarks Entreprenad tillsammans med Lars-Åke Magnusson.
Den nya gemensamma matsalen för förskolan och skolan.
Gnosjö kommun - en översikt
MANDATFÖRDELNING
KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-2022 UTDEBITERING PER SKATTEKRONA
Socialdemokraterna...11(-1 ) Moderaterna... 8 (+1) Kristdemokraterna... 5 (-1 ) Centerpartiet... 4 (+1) Sverigedemokraterna... 6 (+1) Vänsterpartiet... 1 (+1)
Församling
Gnosjö...34,78 kr Kävsjö... 35,17 kr Kulltorp... 35,11 kr Källeryd...35,17 kr Åsenhöga...35,10 kr
Den kommunala debiteringen är 22,24 kr.
Den landstingskommunala debiteringen är 11,26 kr.
Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse Samhällsbyggnads- nämnd
Allmänt utskott Kultur- och
utbildningsutskott Socialt utskott
Kommun- lednings- förvaltning
Teknik- och fritidsförvaltning
Kultur- och utbildnings- förvaltning
Social- förvaltning
Samhälls- byggnads- förvaltning
Räddningsnämnd
(ihop med Gislaveds kommun)
Räddningstjänst (ihop med Gisla- veds kommun) Samhällsbyggnads-
utskott Fastighets AB Järnbäraren
100 %
Ordförande Ingmar Johansson (m) VD Gunnar Lindow
GNOSJÖ KOMMUN Kf ordförande Johan Malm (c) Ks ordförande Kristine Hästmark (m)
Kommundirektör Anna Engström Stiftelsen J E Hylténs 100 %
Ordförande Folke Johansson (m) Sekreterare Klas-Göran Park
Stiftelsen Isabergstoppen 10 %
Ordförande Hasse Johansson (m) VD Louise Söderlund
KOMMUNENS ORGANISATION
KONCERN
TIO ÅR I SAMMANDRAG
VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? HUR ANVÄNDS PENGARNA?
Skatte- intäkter 74,6 % Övriga
intäkter 4,6 %
Bidrag 14,9 %
Taxor och avgifter
5,9 %
Personal 63,6 % Övriga
kostnader 27,9 %
Lokal- kostnader
4,5 %
Avskrivningar 4,0 %
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal inv 31/12 9 536 9 546 9 400 9 354 9 406 9 509 9 514 9 615 9 733,0 9 776 Skatteintäkt (mkr) 431,8 448,3 449,5 448 469 484,1 502,1 525,4 550,5 564,6 Kommunal utdeb %* 22,13 22,13 22,13 21,8 22,39 22,24 22,24 22,24 22,2 22,24
Resultaträkning Verksamhetens netto-
kostnad (mkr) 417,4 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 505,0 510,2 530,8 568,5
Årets resultat 11,8 14,6 12,9 1,8 7,1 -5,4 -3,5 14,7 20,2 -3,9
Balansräkning
Långfr skulder (mkr) 98 73 63 60,3 80,4 80,5 100,8 102 102,2 87,2
Anläggningstillg (mkr) 415 416,3 420,6 419,8 433 434,4 449,8 470,5 438,9 465,7
Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av
skatteintäkter 96,7 96,2 96,7 99,4 98,6 101,1 100,6 97,1 96,4 100,6
Soliditet i % 54 57,5 61,7 63,3 59,3 60,9 57,2 55,8 55,5 56,9
FÖRVALTNINGS-
BERÄTTELSE
Inriktningsmålen är ett av kommunfullmäktiges styrinstru- ment och ska visa hur den politiska viljeriktningen ser ut och vad som ska uppnås under året. Dessa bryts sedan ned av nämnderna till nämndmål vilka mäts med indikatorer. Varje indikator har ett beslutat acceptabelt värde per år. För att visualisera måluppfyllelsen används en ”trafikljustabell”.
Procentsatsen avser måluppfyllelse i procent.
Bild ovan: Trafikljustabellen
Modell för analys av måluppfyllelse
Vid årsbokslutet görs bedömning av nämndmål och indikato- rer enligt beslutad viktningsmodell. I viktningsmodellen ges alla mål och indikatorer olika “viktningsprocent” eller “tyngd”
beroende på deras presumtiva bidrag till invånarens välfärd i förhållande till andra nämndmål och indikatorer. Viktnings- modellen har anvisningar för uträkning som visar nämndmå- lens måluppfyllelse i procent. Dessa används sedan för att se till vilken grad inriktningsmålen uppfyllts.
Åtgärdsplanering
Resultat som inte når upp till acceptabelt värde för året påkallar åtgärder. Dessa åtgärder planeras direkt vid uppfölj- ning och finns redovisade, tillsammans med verksamheter- nas analyser, i verksamhetsberättelserna.
Mål för god ekonomisk hushållning
Nämndmålen för god ekonomisk hushållning (alla nämndmål under inriktningsmålet för ekonomi nedan) måste alla ha en måluppfyllelse till minst 90% (grön nivå, dvs uppnått) för att anses utgöra god ekonomisk hushållning. När alla nämndmål är uppfyllda blir även inriktningsmålet uppfyllt.
Visualisering av måluppfyllelse
Färgerna avgörs genom den så kallade trafikljustabellen enligt ovan. Trafikljustabellen är, liksom viktningsmodellen, politiskt beslutad.
Invånare
Inriktningsmål: Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i.
Redovisning av inriktningsmål årsbokslut
Måluppfyllelse inriktningsmål: 62 %
Nämndmål Måluppfyllel-
se nämnd- mål 2020 har alla invånare i Gnosjö kommun
möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och
hållbar livsmiljö 70%
2020 möjliggör Gnosjö kommun stora kul- turupplevelser genom gränsöverskridande
samarbeten och digital innovation. 100%
Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i
toppklass 0%
Kommentar
Inriktningsmålet gällande invånare visar en måluppfyllelse på 62 %. Endast inom kulturområdet uppnår kommunen sitt mål. Orsaker till resultatet är bland annat en långtids- sjukskrivning inom de anmälningspliktiga inspektionerna på samhällsbyggnadsförvaltningen, att de sociala aktiviteterna inom äldreomsorgen ännu inte fått de effekter som eftersträ- vats, samt att företagarna i kommunen rankat tillgången till kompetens är lägre än tidigare.
Gällande sociala aktiviteter inom särskilt boende har kom- munen backat 1 % från 2017 års resultat. Orsaken kan vara att dagverksamheten ”Träffpunkten”, som öppnats under året, behöver ytterligare tid att etableras, liksom rutiner för att möjliggöra att fler äldre kan komma till verksamheten. In- dividanpassningen i genomförandeplanerna behöver också stärkas. Enheterna har påbörjat arbetet med aktivitetsombud på samtliga enheter.
Näringslivsutvecklingen stärks under 2019 med b.la. utökad tjänst, arbete för att locka arbetskraft utomlands och införan- de av förbättrad kollektivtrafik för pendlare från Jönköping.
Verksamhet
Inriktningsmål: Kommunens verksamheter ska vara effekti- va, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet
Måluppfyllelse inriktningsmål: 26,1%
Nämndmål Måluppfyllelse
nämndmål
2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalise-
ring 100%
2020 är Gnosjö kommun en av länets sex
bästa skolkommuner 0%
Gnosjö kommun tar tillvara brukarens själv- bestämmande och stärker medborgaren till
ett tryggt och självständigt liv 46%
2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och
gott bemötande 0%
Kommentar
Inriktningsmålet inom verksamhet har varit ett utvecklings- område sedan tidigare år. 2018 ser vi fortsatt flera utveck- lingsområden. Tre av fyra nämndmål nås inte. Orsakerna är bl.a. en hög ambitionsnivå i målsättningen. Den lägsta acceptabla nivån har i flera fall satts till att vara bland de bästa i Sverige/alt. bland liknande kommuner. Arbetsmark- nadsenhetens insatser når fortfarande upp till att vara bland de bästa i Sverige, medan hemtjänstens personalkontinuitet, särskilt boendeenheternas hänsyn till brukarnas önskemål samt insatserna på IFO för ungdomar når upp till genom- snittlig nivå. Jämför vi bara med oss själva ser vi att personalkontinuiteten i hemtjänsten försämrats något, från 13 personer under 14 dagar 2017 till 15 personer 2018 (15 är snitt för Sverige). Resultatet för hänsyn till åsikter och önskemål på särskilt boende (brukarnas bedömning) har ökat från 2016 års nivå på 60 %, 74% 2017 till 83% 2018.
Alltså en markant förbättring år från år.
När det gäller grundskolan ligger accepterad nivå på att grundskolan ska vara bland de 8 bästa i länet (totalt 13 kommuner). Gnosjö kommun hamnade på 9:e plats 2018.
2017 låg kommunen på 12:e plats. Även där ser vi alltså en markant förbättring.
2017 påbörjades arbetet med digitalisering för framtiden.
2018 blev året då detta började implementeras över hela kommunen bl.a med en rad e-tjänster. Resultatet blev att kommunen nådde sitt digitaliseringsmål med 100%.
Personal
Inriktningsmål: Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara.
Måluppfyllelse inriktningsmål: 0 %
Nämndmål Måluppfyllelse
nämndmål 2020 är Gnosjö kommun en av
Sveriges mest attraktiva kommunala
arbetsplatser 0%
Alla tillsvidareanställda har den sys- selsättningsgrad som de önskar 0%
Kommentar
Inriktningsmålet under perspektivet ”personal” har två nedbrutna nämndmål. Det med störst vikt gäller den övergri- pande styrningen, ledningen och trivseln mätt med HME-en- käten. Det andra gäller sysselsättningsgrad. Inga av målen uppnås 2018. Tittar vi dock närmare på resultaten ser vi att även i dessa mått har kommunen förbättrat sig, senast kom- munen gjorde enkäten låg vi på 74 (2016), 2018 hamnar vi med 77 strax under vår ambitionsnivå på 78.
I jämförelse med kommuner som strukturellt liknar Gnosjö kommun gällande referenskostnader och invånarantal (in- delningen ”liknande kommuner övergripande” enligt Rådet för kommunala analyser) ligger Gnosjö kommun (med index på 77) 2 enheter över snittet (som är 75). I jämförelse med kommuner med 5000 - 9999 invånare ligger kommunen precis på snittet. I jämförelse med riket ligger Gnosjö kom- mun (77) 2 enheter under snittet på 79. Gnosjö kommuns accepterade nivå för året var 78.
Bild: HME-resultatet i Gnosjö kommun (svart linje) i jämförelse med olika kommunindelningar
Nedan redovisas de olika enheternas resultat:
Hållbart medarbetarengagemang per verksamhet
2018 Medarbetarengagemang (HME) omsorg om personer med funktionsnedsättning - Totalindex 85 Medarbetarengagemang (HME) kultur och fritid - Totalindex 83 Medarbetarengagemang (HME) ”Övriga verksamheter” - Totalindex 82
Medarbetarengagemang (HME) gymnasieskola - Totalindex 80
Medarbetarengagemang (HME) hemtjänst äldreomsorg - Totalindex 80 Medarbetarengagemang (HME) särskilt boende äldreomsorg - Totalindex 80
Medarbetarengagemang (HME) förskola - Totalindex 77
Medarbetarengagemang (HME) grundskola - Totalindex 77
Medarbetarengagemang (HME) infrastruktur, skydd m.m - Totalindex 74 Medarbetarengagemang (HME) kommunledningsförvaltningen - Totalindex 68 Medarbetarengagemang (HME) individ- och familjeomsorg - Totalindex 62 Uppdelningen av enheter är baserad på den nationella upp-
delningen för HME-enkäten och följer inte Gnosjö kommuns uppdelning. Jämförelse mot 2016 års resultat går inte att göra då resultatet då inte samlades in per verksamhet.
Jämför vi resultatet av enkäten per enhet visar den att kommunens styrning, ledning och trivsel skiljer sig åt mycket mellan enheter. Vi har både enheter som har bland de högsta värdena i Sverige (ex. funktionshinderomsorgen på 85, men även hemtjänst, gymnasiet, kultur samt fritid ligger mycket högt), och de som har låga värden (för detaljerad tabell se kommunledningsförvaltningens verksamhetsbe- rättelse). På de två enheter/förvaltningar med lägst värden, individ och familjeomsorg samt kommunledningsförvaltning- en, ska åtgärder tas fram under 2019 bl.a.. i samråd med medarbetare.
95,14 % av alla tillsvidareanställda har idag den syssel- sättningsgrad som de önskar. Accepterad nivå låg dock på 100%. Flertalet av de som önskat annan sysselsätt- ningsgrad har önskat lägre sådan. Att färgen blir ”röd” för personalinriktningsmålet med 0% uppfyllelse kan ses som lite väl hårt med tanke på att organisationen ligger så nära accepterad nivå. Detta är en målteknisk fråga, och kommer att adresseras och förbättras till 2019 års delårsbokslut för att ge en mer rättvisande bild av verklig kvalitet. Åtgärden innebär en revidering av viktningsmodellen.
Ekonomi
Inriktningsmål: Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt
Måluppfyllelse inriktningsmål: 75,9%
Nämndmål Måluppfyllelse nämndmål
Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella stats- bidrag år 2017-2020
50%
Gnosjö kommuns tjänster utförs, se- nast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad 80%
Alla investeringar, exklusive nybyggna-
tion, finansieras med egna medel 100%
Kommentar
Vad gäller ekonomiska mål, vilka är de samma som kom- munens mål för god ekonomisk hushållning, ser vi både stabilitet, ökad kvalitet och utvecklingsområden (se tabeller nedan för detaljerade resultat av indikatormätningar). Solidi- teten är god (indikator under nämndmålet “Gnosjö kom- muns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020) men årets resultat hamnar på -0,68 %, vilket är under accepterad nivå för 2018.
Nämndmålet för årets resultat uppnås bara till hälften och blir därför rött. När budgeten lades, hade kommunen ett budgeterat resultat för 2018 på 11,8 mkr, som sänk- tes successivt p.g.a. ökade behov i verksamheter. Under 2018 tilldelats 9,6 mkr i tilläggsanslag till förvaltningar, för att täcka oförutsedda behov. Kommunen har under 2018 vuxit och det har funnit behov av att utöka verksamheterna.
Barn i förskoleålder har ökat och behovet av att öppna nya förskoleavdelningar har varit stort. Det har även skjutits till extra medel till Socialförvaltningen för att täcka det be- hov som funnits de senaste åren främst inom Individ- och familjeomsorgen som haft stora underskott pga. höga konsultkostnader, placeringar för vuxna, placeringar för barn och unga samt till viss del kostnader för försörjningsstöd.
Utöver detta hade kommunen även ett lägre intäkts utfall än budgeterat vilket har bidragit ytterligare till det negativa resultatet.
Förvaltningarna arbetar med att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budget. Framförallt är det socialförvaltning- en som under flera år kämpat med att försöka minska sitt underskott. Det största underskottet inom förvaltningen står individ- och familjeomsorgen för. Under 2019 anställs en utvecklingsledare för att utveckla arbetet med hemmaplans- lösningar för att minska antalet placeringar, men även kunna korta tiden för de placeringar som ändå behöver göras.
Individ- och familjeomsorgen har de senaste åren haft flera konsulter från bemanningsföretag då det varit svårt att rekrytera socialsekreterare/chefer. Fortsatt arbete med enhetens arbetsmiljö förväntas öka möjligheten att anställa
och därmed minska konsultkostnaderna. En arbetsgrupp kommer att tillsättas för att tillsammans hitta lösningar för hur socialförvaltningen ska kunna anpassa sin verksamhet för att kunna hålla tilldelad budget. Ett arbete är påbörjat där socialförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen tittar på samverkanslösningar för att förbättra barns psykiska hälsa, förbättra resultatet för eleverna i skolan samt för att minska antalet placerade barn.
Detta förväntas minska verksamheternas kostnader.
Vidare lyckas vi nå våra accepterade nivåer gällande resultat för indikatorerna kostnad per betygspoäng, kostnader inom hemtjänst, brukarnas bedömning av hemtjänsten och kostnaderna inom särskilt boende (kopplade till nämndmålet
“Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effek- tivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad”).
Där vi inte riktigt når fram (i ovanstående mål) är brukarnas bedömning (helhetssyn) av våra särskilda boenden. Här når vi upp till en genomsnittlig kvalitetsnivå jämfört liknande kommuner inom äldreomsorg, men eftersom accepterad nivå var att vara bland de bästa kommunerna jämfört liknan- de kommuner äldreomsorg når vi inte årets accepterade nivå. Samtidigt har enheterna gemensamt förbättrat sig från 77 % nöjda brukare till 81 % och gått från ”röd” nivå till
”gul” nivå jämfört med liknande kommuns äldreomsorg. Tittar vi per enhet ligger Bäckgården 2018 redan över accepterad nivå med 86 % nöjda men sjönk från 2017 års nivå då 91 % av brukarna var nöjda. Rosendal hade 2017 64 % nöjda och ökade till 75 %. En markant förbättring. För Hamngården har vi inga siffror för 2017, men för 2018 var 64 % av brukarna nöjda med helheten på boendet. 37 % av brukarna har själ- va fyllt i enkäten, vilket är fler än snittet i riket (35 %).
Kanske var ökning från att gå från rött till grönt på ett år för ambitiös, men speglar samtidigt engagemanget och driv- kraften hos våra chefer, sociala utskott och kommunstyrelse.
Sammantaget blir bilden ”gult” för våra ekonomiska mål, dvs. vi var på god väg, men når inte målet. Tyngsta orsaken är årets resultat.
Orsaker till bristande måluppfyllelse ur ett mål- och resultatstyrnings-
perspektiv.
En hög ambitionsnivå där beslutat acceptabelt värde ibland är 100%, eller att kommunen ska vara bland de 25% bästa kommunerna i Sverige (jämfört de 260 kommuner som ingår i kommunens kvalitet i korthet). En hög lägsta nivå kan vara orimlig i förhållande till förutsättningarna, framförallt i förhål- lande till tid (att höja kvaliteten så mycket på kort tid).
Åtgärd:
Kommunfullmäktige beslutade i november 2018 att till 2019-2020 års mål- och resultatstyrning sänka alla accep- tabla värden som låg på 100% till 97% för att möjliggöra att det ska finnas utrymme för enstaka invånare som inte är helt nöjda eller motsvarande, utan att hela måluppfyllelsen ska förkastas. Vid framtagning av målen för 2018-2020 användes begreppet ”accepterade värden”, vilket troligen misstogs för ett ”slutmålsvärde”. Detta medförde troligen att det accepterade värdet sattes för högt för vissa indikatorer.
För att förtydliga byts formuleringen i 2019 års mål- och resultatstyrning ut till ”lägsta acceptabla värde”. Betydelsen av detta, och skillnaden mot ”målvärde”, är dock troligen inte tillräckligt känd.
Åtgärd:
Vid framtagning av de nya målen för 2021 och framåt med förvaltning och politik diskutera begreppet ”lästa accepte- rade värde” som en undre gräns, inte ett slutmål. Dvs. en gräns för kvalitetsnivån som kan accepteras av politiken, inte en vision om önskad slutgiltig kvalitet. Detta för att de värden som sätts för mål- och resultatstyrningen ska sättas på en mer rimlig nivå utifrån politisk ambition om vad som är acceptabelt utifrån tid, kostnad och andra förutsättningar.
Bild: Brukarbedömning särskilt boende, helhetssyn, andel mycket eller ganska nöjda. Gnosjö kommun är markerad med blått.
Resultat blev 81 % nöjda, accepterad nivå 2018 var att vara bland de 25% bästa jämfört liknande kommuner äldreomsorg, vilket var 88% nöjda.
Kommunen har en viktningsmodell som endast tilldelar vikt- ningsprocent till indikatorer och mål som nått accepterat värde. Detta utifrån perspektivet att allting under beslutat accepterat värde inte ska anses accepterat. Detta är i sig en rimlig slutsats. Den tar dock inte hänsyn till att de accepte- rade värdena kan vara satta utifrån en mindre rimlig logik, el- ler missuppfattning, om att det angivna värdet är ett slutmål.
Slutsats
Kvaliteten har generellt förbättrats inom flera verksamheter, men når inte alltid ända fram till måluppfyllelse. Det ekono- miska resultatet (årets resultat) har försämrats. Soliditet och självfinansieringen är stabil och uppfylld.
Eftersom samtliga nämndmål för god ekonomisk hushållning ska vara uppnådda till minst 90 % kan inte konstateras att god ekonomisk hushållning förelåg 2018. Utvecklingsområ- den finns både inom ekonomi och kvalitet. Med nuvarande system blir det inte synligt om verksamheter förbättrat sig och nästan nått accepterat värde.
Åtgärd:
I april 2019 kommer analysgruppen, ledd av utvecklingsle- daren på kommunledningsförvaltningen, att ta fram ett för- slag på reviderad viktningsmodell med mer avancerade kal- kyler för att kunna räkna ut vilken viktningsprocent som ska tilldelas när verksamheterna nästan når lägsta accepterade värde (”gul nivå”). Detta kommer att göra att kvalitetshöj- ningar kommer att synliggöras på ett tydligare sätt. Kanske var ökning från att gå från rött till grönt på ett år för ambitiös, men speglar samtidigt engagemanget och drivkraften hos våra chefer, sociala utskott och kommunstyrelse.
Sammantaget blir bilden ”gult” för våra ekonomiska mål, dvs. vi var på god väg, men når inte målet. Tyngsta orsaken är årets resultat.
Orsaker till bristande måluppfyllelse ur ett mål- och resultatstyrnings- perspektiv
En hög ambitionsnivå där beslutat acceptabelt värde ibland är 100%, eller att kommunen ska vara bland de 25% bästa kommunerna i Sverige (jämfört de 260 kommuner som ingår i kommunens kvalitet i korthet). En hög lägsta nivå kan vara orimlig i förhållande till förutsättningarna, framförallt i förhål- lande till tid (att höja kvaliteten så mycket på kort tid).
Åtgärd:
Kommunfullmäktige beslutade i november 2018 att till 2019-2020 års mål- och resultatstyrning sänka alla accep- tabla värden som låg på 100% till 97% för att möjliggöra att det ska finnas utrymme för enstaka invånare som inte är helt nöjda eller motsvarande, utan att hela måluppfyllelsen ska förkastas. Vid framtagning av målen för 2018-2020 användes begreppet ”accepterade värden”, vilket troligen misstogs för ett ”slutmålsvärde”. Detta medförde troligen att det accepterade värdet sattes för högt för vissa indikatorer.
För att förtydliga byts formuleringen i 2019 års mål- och resultatstyrning ut till ”lägsta acceptabla värde”. Betydelsen
av detta, och skillnaden mot ”målvärde”, är dock troligen inte tillräckligt känd.
Åtgärd:
Vid framtagning av de nya målen för 2021 och framåt med förvaltning och politik diskutera begreppet ”lästa accepte- rade värde” som en undre gräns, inte ett slutmål. Dvs. en gräns för kvalitetsnivån som kan accepteras av politiken, inte en vision om önskad slutgiltig kvalitet. Detta för att de värden som sätts för mål- och resultatstyrningen ska sättas på en mer rimlig nivå utifrån politisk ambition om vad som är acceptabelt utifrån tid, kostnad och andra förutsättningar.
Kommunen har en viktningsmodell som endast tilldelar vikt- ningsprocent till indikatorer och mål som nått accepterat värde. Detta utifrån perspektivet att allting under beslutat accepterat värde inte ska anses accepterat. Detta är i sig en rimlig slutsats. Den tar dock inte hänsyn till att de accepte- rade värdena kan vara satta utifrån en mindre rimlig logik, el- ler missuppfattning, om att det angivna värdet är ett slutmål.
Med nuvarande system blir det inte synligt om verksamheter förbättrat sig och nästan nått accepterat värde.
Åtgärd:
I april 2019 kommer analysgruppen, ledd av utvecklings- ledaren på kommunledningsförvaltningen, att ta fram ett förslag på reviderad viktningsmodell med mer avancerade kalkyler för att kunna räkna ut vilken viktningsprocent som ska tilldelas när verksamheterna nästan når lägsta accep- terade värde (”gul nivå”). Detta kommer att göra att kvali- tetshöjningar kommer att synliggöras på ett tydligare sätt och mål-uppfyllelseprocenten kommer att bli mer flexibelt uttryckt och intuitivt förståbar. Det är dock viktigt att värdena för indikatorerna också blir rimligt satta vid nästa revidering av mål/ framtagning av mål.
Aktiviteterna i enhetsplanerna för 2018 var inte alltid ba- serade på en tydlig effektkedja som baserats på evidens,
via aktivitet till måluppfyllelse. Det fanns aktiviteter som inte var tillräckligt skarpt inriktade mot att lösa grundorsaken till utvecklingsområdena. Orsaken till detta var att orsaksa- nalys troligen inte gjorts/hunnits med före fastställandet av aktivitet. Utan analys av grundorsaker samt undersökning av evidens finns föga förutsättningar för säkerställandet att vald aktivitet kommer att leda till önskat läge.
Åtgärd:
Utvecklingsledarna på socialförvaltningen och kommunled- ningsförvaltningen har erbjudit förvaltningscheferna stöd vid framtagning av aktiviteter i enhetsplaneringen för 2019. Det- ta i syfte att säkerställa att stöd för orsaksanalyser finns och att koppling mellan aktivitet och måluppfyllelse säkerställs genom evidens.
Aktiviteterna i enhetsplanerna 2018 har inte varit tillräckligt kända av alla chefer och medarbetare i verksamheterna.
Åtgärd:
Utvecklingsledaren på kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag av kommundirektörens ledningsgrupp att ta fram verktyg för kommunikation av styrning (styrmodell, där bl.a.
mål- och resultatstyrningen ingår) samt mål. Det kommer främst att göras i filmform. Filmerna ska utgöra ett stöd för chefer på alla nivåer när de ska ha en dialog kring mål och aktiviteter i sina verksamheter.
Direkt åtkomst (läsbehörighet) för alla medarbetare till alla kommunens verksamhetsplaner implementeras april 2019.
Aktiviteterna i enhetsplanerna 2018 har inte på alla förvalt- ningar åtföljts av ett systematiskt arbete för kvalitet.
Åtgärd:
Under 2019 implementeras den sk. ”kvalitetsplattformen”
vilken kommer att vara Gnosjö kommuns övergripande kvali- tetsledningssystem. I detta system finns arbetsmodeller och mallar för systematiskt arbete utifrån adekvata kopplingar mellan mål/krav på kvalitet, aktivitet, mätning, analyser och förbättringar. Särskilt viktig kommer implementering av den övergripande mallen för egenkontroll vara, vari verksamhe- terna kan samla allt sitt arbete med målen, dess aktiviteter, genomförande och uppföljning. Målen kommer i samband med implementering av kvalitetsplattformen även vara tyd- ligare kopplade till processteam, processledare och pro- cessägare på varje enhet. Implementeringen kommer att starta 2019 med kommunledningsförvaltningen och teknik
& fritidsförvaltningen. Samtidigt implementeras det digitala verksamhetsstödet Pulsen combine (där bl.a. kvalitetsarbete ingår inom Socialförvaltningen i samma syfte.
I några fall har verksamheterna höjt sin kvalitet, jämfört med sig själva året innan, men blivit ”omsprungna” av en annan kommun 2018 vid jämförelse mellan kommuner. När det då finns accepterade nivåer där jämförelser görs med andra kommuner blir kommunen beroende av andras resultat. Den egna kommunens resultat kan därmed vara bättre, d.v.s.
användaren av tjänsterna har fått en leverans med högre kvalitet jämfört tidigare år, men eftersom jämförelse ska gö- ras mot andra kommuner uppnås inte lägsta accepterade nivå. En fördel med denna systematik är att säkerställa att kvalitetsnivån i Gnosjö kommun är jämförbar med liknande kommuner eller alla andra kommuner. Nackdelen är att kva- litetsnivån avgörs av den samlade bilden av alla kommuners resultat i jämförelseklassen.
Åtgärd:
Beslut togs i kommunfullmäktige i november 2018 om att, från 2019 göra om de flesta mått som angav accepterade nivåer i jämförelse med andra kommuner (t.ex. ”25 % bästa i Sverige”). Alla mått, förutom ekonomimåtten gjordes då om och man fastslog en specifik kvalitetsnivå istället. Förslagen till kvalitetsnivå togs fram på tjänsteledningsnivå och beslu- tades i nämnd, styrelse och fullmäktige. Därav behöver kom- munen, från 2019, bara jämföra sig mot denna siffra i nästa bokslut (delår). Anledningen till att ekonomiindikatorerna fortfarande har dessa jämförelsenivåer är att ekonomienhe- ten inte hann med att ta fram nya förslag.
Slutsats mål- och resultatstyrningen 2018
Sedan 2017 har ett flertal åtgärder implementerats för att stärka mål- och resultatstyrningen i kommunen, inkl. verk- samhetsplaner, analysgrupp, utbildningar i mål- och resultat- styrning för chefer, samverkan mellan utvecklingsledare, för- bättrade indikatorer och förbättrade och betydligt färre mål.Riktlinjer för god ekonomisk hushållning har införts liksom test av verktyg såsom kanbantavlor i vissa ledningsgrupper.
De förvaltningar som kommit längst i sitt målarbete är socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Framgångsfaktorn har varit engagerade chefer och lednings- grupp som får ut målen och målarbetet till sina medarbetare,
systematik och utvecklad verksamhetsplanering gällande mål och aktiviteter samt uppföljning. Anställandet av utveck- lingsledare på socialförvaltningen 2018 har också givit stor effekt, både på engagemanget, kunskapen och kvaliteten på arbetssätten. Resultatet ser vi i båda förvaltningars kvalitets- resultat. Båda förvaltningar uppvisar förbättrade nivåer se- dan 2017, generellt över alla enheter. På socialförvaltningen hittar vi dessutom flera verksamheter som 2018 är bland de bästa i Sverige inom flera områden.
Resultatet för kvaliteten övergripande för kommunen är dock ännu inte tillfredställande. Arbetet behöver stärkas ytterliga- re, vilket även ligger i planeringen för 2019-2021. De störs- ta förändringarna kommer bli förbättrade indikatorer och mål, en ännu tydligare röd tråd, förbättrad implementering av mål och aktiviteter i första linjen samt kanske det viktigaste av alla åtgärder – införandet av kvalitetsledningssystem på alla enheter fram till 2021.
2018 års resultat visar som sagt bristande måluppfyllel- se men på flera områden stärkt kvalitet. Prognosen för de närmaste åren är att de förvaltningar som lyckas skapa en- gagemang och systematik i sin uppföljning och sitt förbätt- ringsarbete kommer att lyckas nå beslutade kvalitetsnivåer på några års sikt. Uthållighet kommer att vara en framgångs- faktor när systematiken väl är på plats.
Sammanfattning god ekonomisk hushållning
Alla nämndmål för god ekonomisk hushållning (alla nämnd- mål under inriktningsmålet ekonomi) ska ha nått måluppfyl- lelse till minst 90 % (grön nivå i trafikljustabellen ovan) för att anses utgöra god ekonomisk hushållning.
Måluppfyllelse för inriktningsmålet inom ”Ekonomi” ligger på 75,9 % vilket hamnar strax över nivån ”mål på god väg att uppfyllas”, dvs. gul nivå enligt trafikljustabellen ovan.
Tittar vi på nämndmålen inom ekonomi ser vi att målet för årets resultat har en måluppfyllelse på 50 %. Här är det årets resultat som drar ned måluppfyllelsen, medan soliditet uppnås. Nämndmålet kan enligt riktlinjerna inte visa på god ekonomisk hushållning i denna del.
Ser vi till målet där kvalitet och ekonomi vävs ihop: ”Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad” ser vi att alla indi- katorers lägsta nivåer uppnås förutom brukarbedömningen på särskilt boende. Det ger en måluppfyllelse på gul nivå, med 80 %. Nämndmålet kan enligt riktlinjerna därför inte visa på god ekonomisk hushållning i denna del.
Tittar vi på investeringsmålet så är det uppnått till 100 %.
Nämndmålet visar därför enligt riktlinjerna på god ekonomisk hushållning i denna del.
Sammantaget visar en genomgång av indikatorernas mätre- sultat att god ekonomisk hushållning föreligger i vissa delar av de mätta verksamheterna, men inte inom alla.
Tillbakablick tidigare uppföljningar
2017 visade kommunen god ekonomisk hushållning vad gäller ekonomi, men inte vad gäller kvalitet i alla delar. Prog- nosen i delårsbokslutet 2018 fastställde att utmaningar fanns inom kvalitet, vilka såg ut att riskera måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning vid årsbokslutet. Farhågor fanns dock ej för ekonomiskt resultat vid delåret 2018.
Vid årsbokslutet 2018 kan fastställas att i jämförelse med 2017, har ekonomin försämrats gällande resultat, medan kvaliteten generellt höjts. Kvaliteten når dock inte alltid upp till fastlagda acceptabla nivåer.
Årets resultat
Gnosjö kommun redovisar ett resultat på -3,9 mkr. Årets resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbi- drag blir -0,68 % som understiger acceptabla värden av 1 till 3 % för 2018. Genomsnittligt resultat för 2017 och 2018 uppgår till 1,51 % som är också lägre än målet på 2 %.
När resultat målet sattes, hade kommunen ett budgeterat resultat för 2018 på 11,8 mkr, som sänktes successivt p.g.a. ökade behov i verksamheter. Under 2018 tilldelats 9,6 mkr i tilläggsanslag till förvaltningar, för att täcka oförut- sedda behov. Utöver detta hade kommunen även ett lägre intäkts utfall än budgeterat vilket har bidragit ytterligare till det negativa resultatet.
Budgetavvikelser
(miljoner kronor) 2018 Avvikelse
i % Netto-
kostnader
Kommunledningsförv. 2,3 4,5% 42,7 Räddningsnämnd*
Teknik o fritidsförv. -0,6 -1,6% 4,3
Revisionen 0,1 13,4% 0,0
Kultur- och utbildningsförv. -2,8 -1,0% 276,4
Socialförv -12,4 -6,6% 200,5
Kommunstyrelse -13,5 -2,4% 523,9
Samhällsbyggnadsnämnd 2,0 32,1% 4,2
Finansförvaltningen -1,1 -0,2% -1,1
Lönerevisionen 2,2 2,2
Flyktingverksamheten 4,3 4,3
Totalt -6,1 533,5
*Ingår i kommunledningförv.
Förvaltningarna/utskotten/nämndens budgetavvikelse av- ser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp.
Verksamheterna har en nettoomslutning på totalt 533,5 mkr, vilket är en ökning i förhållande till 2017 med 21,1 mkr (4,1
%).
Förvaltningarna/utskotten/nämnden har haft en relativt säm- re följsamhet mot budget och ett negativt resultat för samt- liga förvaltningar förutom Kommunledningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsnämnden.
Kommunledningsförvaltningen visar på ett positivt resultat i förhållande till budget det beror till större del på planerade investeringar som inte har hunnit genomföras. Utrednings-
kontot visar ett positivt resultat då antalet köpta utredningar varit få. En felbokning har upptäckts vilket förbättrar resulta- tet ytterligare.
Teknik- och fritidsförvaltningens ekonomiska resultat är lägre i förhållande till tidigare prognoser under året och även jämfört föregående år. Det beror till större del på den varma sommaren med stor klimatpåverkan och därmed höga kostnader. Ett antal fastigheter har köpts in under året med korta avskrivningstider på grund av kort nyttjandetid och nya planerade användningsområden för fastigheterna.
Förvaltningen har belastats med oförutsedda kostnader i samband med byggnationer av flera utemiljöer intill förskolor vilka skyndsamt uppförts för att tillgodose verksamheternas behov. Markförsäljningen har inte varit i samma nivå som tidigare år vilket påverkar intäkterna.
Socialförvaltningens avvikelse exklusive flyktingverksam- heten uppgår till -12,4 mkr. Det är en liten förbättring jämfört med föregående år med 2,1 mkr. Socialförvaltningen har un- der året jobbat hårt med åtgärder för att förbättra ekonomin, samtidigt har en tilläggsbudget beviljats för att stärka ut- skottets ekonomiska förutsättningar. Inom förvaltningen har de olika verksamheterna kommit olika långt i sitt arbete men samtliga verksamheter har gjort sitt yttersta. Det negativa resultatet beror till stor del på höga konsultkostnader och placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Förvaltning- en arbetar aktivt med att tillsätta tillsvidareanställd personal och att förebygga placeringar utanför kommunen. Även äldreomsorgen visar ett stort underskott vilket kan förklaras av höga konsultkostnader. Delvis tomma trygghetsboenden i perioder pga. stor omsättning på hyresgäster. Samt har hemtjänsten haft en ökning av antalet utförda timmar vilket inte fanns budgetteckning för. Arbetsmarknadsenheten fick statsbidrag från Arbetsförmedlingen i mars månad 2018 eftersom kravet på antal Extratjänster årsskiftet 17/18 upp- fylldes. Detta bidrog till en intäkt på 543 tkr vilket bidrar till överskottet. 3,5 tjänster var tillfälligt finansierade av externa aktörer vilket också bidrar till överskottet.
Flyktingverksamheten visar ett överskott på 4 325 tkr upp- delat på etableringsverksamheten, 1 324 tkr och ensam- kommande barn och ungdomsverksamheten, 3 001 tkr.
Överskottet inom etableringsverksamheten beror till stor del på medel som sattes av under 2014 och 2015. Överskottet rörande ensamkommande barn och ungdomsverksamheten består till fullo utav överskott som inkommit under 2018 rörande ansökningar som gjordes under 2016 och 2017, den löpande verksamheten har under året inte kunnat täcka sina kostnader med schablonersättningar som Migrations- verket betalar ut.
Kultur-och utbildningsförvaltningens detaljbudget lades inte på rätt grunder vilket medförde en felaktig budgetfördelning mellan de olika verksamhetsområdena. Ombudgeteringen drog ut på tiden vilket medförde en svårighet för budgetans- variga att göra avstämningar under året. Behovet av försko- leplatser har samtidigt ökat de senaste åren och budget- kompensation har inget givits till samtliga nyöppningar som genomförts vilket medfört att resurser har behövt omfördelas från redan befintliga verksamheter. Samtidigt har en statlig styrning med exempelvis lärarlönelyft medfört en rotation av lärare mellan kommuner vilket har påverkat lönebilden som har förändrads kraftigt och haft konsekvenser på ekonomin.
Förvaltningen visar dock på ett minus i förhållande till bud- get. En av orsakerna är att en missbedömd ansökan till Mig- rationsverket för ensamkommandebarn. Vi ser samtidigt att bidragen för nyanlända börjar minska och förberedelsegrup- pens verksamhet har inte fått in de intäkter som prognosti- serats. De interkommunala kostnaderna för gymnasieelever, dvs. kostnaderna för elever som läser vid andra skolor än kommunens eget gymnasium, har under året varit högre än budgeterat.
Samhällsbyggnadsnämnden visar ett plusresultat på 1 982 tkr. Resultatet beror på att tidigare avsättningar gällande kalkning förts över till resultatet. Dessa avsättningar har ing- et känt användningsområde och med anledning av detta har beslut tagits om att föra in dessa under 2018.
Skatteintäkterna och de generella statsbidragen blev något lägre än budgeterat - 1,8 mkr. Budgeten för lönerevisionen har under året gett ett överskott på 2,2 mkr. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat, 41,2 mkr och även kostnaderna är högre än budgeterat, 44,7 mkr. De högre in- täkterna beror till större del av högre driftbidrag än budgete- rat. De högre kostnaderna beror till större del på placeringar utanför kommunen samt lönekostnader.
Mer detaljerad information finns under förvaltningarna/ ut- skotten/nämndens verksamhetsberättelser.
Avstämning mot balanskravet
I kommunallagens 11 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha ”en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”, vilket beslutats om i riktlinjer för god ekono- misk hushållning antagen av fullmäktige 2018-04-26 § 96.
Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste översti- ga kostnaderna. Ett eventuellt underskott mot balanskravet måste återställas inom de kommande tre budgetåren. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster och andra extra- ordinära poster som inte utgör del av den löpande verksam- heten avräknas mot balanskravet, för året uppgår dessa till 1,5 mkr för realisationsvinst vid försäljning av anläggnings- tillgång. Det justerade resultatet för 2018 blir ett underskott på 5,4 mkr som ska återställas inom tre år. Återställning av resultatet uppnås med effektiviseringar i verksamheten.
För att uppnå målet behöver förvaltningarna klara att bedri- va sin verksamhet inom tilldelad budget. Framförallt är det socialförvaltningen som under flera år kämpat med att för- söka minska sitt underskott. Det största underskottet inom förvaltningen står individ- och familjeomsorgen för. Under 2019 anställs en utvecklingsledare för att utveckla arbetet med hemmaplanslösningar för att minska antalet place- ringar, men även kunna korta tiden för de placeringar som ändå behöver göras. Individ- och familjeomsorgen har de senaste åren haft flera konsulter från bemanningsföretag då det varit svårt att rekrytera socialsekreterare/chefer. Fortsatt arbete med enhetens arbetsmiljö förväntas öka möjligheten att anställa och därmed minska konsultkostnaderna. En arbetsgrupp kommer att tillsättas för att tillsammans hitta lösningar för hur socialförvaltningen ska kunna anpassa sin verksamhet för att kunna hålla tilldelad budget. Ett arbete är påbörjat där socialförvaltningen, kultur- och utbildnings- förvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen tittar på samverkanslösningar för att förbättra barns psykiska hälsa, förbättra resultatet för eleverna i skolan samt för att minska antalet placerade barn. Detta förväntas minska verksamhe- ternas kostnader.
Balanskravsresultat 2017 2018
Årets resultat enligt resultaträkning 20,2 -3,9 Reducering av samtliga realisationsvinster -4,6 -1,5 Justering för realisationsvinster enl.
undantagsmöjligheter 0 0
Justering för realisationsförluster enl.
undantagsmöjligheter 0 0
Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Justering för återföring av orealiserade
förluster i värdepapper 0 0
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar 15,7 -5,4
Reservering av medel till resultatsutjäm- nings-
reserven 0 0
Användning av medel från resultats-
utjämningsreserven 0 0
Årets balanskravsresultat 15,7 -5,4
Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0
Summa 15,7 -5,4
Balanskravsresultat att reglera 0 -5,4
Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kom- munen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finan- siella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper:
Långsiktig kapacitet: En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrest- ningar.
Kortfristig kapacitet: En analys av nuvarande ekonomiska ställning.
Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Den sista delen i den finansiella ana- lysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot bud- get med mera.
Långsiktig kapacitet
För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkter- na överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s.k. balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den lång- siktiga kapaciteten dvs. uppnå god ekonomisk hushållning.
Avstämning beslutat lägsta resultat – balanskravsjusterat utfall
(miljoner kronor) 2016 2017 2018
Beslutat res. Nivå 4,8 11 2,2
Utfall 14,7 20,2 -3,9
Gnosjö kommunfullmäktiges beslutade ett budgeterat resultat på 11,9 mkr i juni 2017. Sedan reviderades budget under 2018 till ett budgeterat resultat på 5,7 mkr. Tilläggs- besluten efter revidering sänkte budgeterat resultat ytter- ligare till 2,2 mkr. Utfallet för året blev dock -3,9 mkr, dvs.
resultatet nådde inte upp till det beslutade målet.
Kostnads/intäktsutveckling
Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag.
(miljoner kronor) 2016 2017 2018
Intäkter 200,5 187,1 163,4
Kostnader 681,9 688,4 702,5
Skatteintäkter 426,7 446,5 455,7
Gen statsbidrag 98,7 104,3 108,9
Finansnetto -0,5 0,5 0,8
Avskrivningar 28,6 29 30,6
Nettokostn andel av skatteint 97,1 96,4 100,9
Kostnader
Personalkostnaderna för 2018 uppgår till 469,1 mkr. Motsvarande kostnader för 2017 var 453,1 mkr.
Kostnadsökningen uppgår till 3,5 % (jmf 1,8 % 2017). Övriga kost- nader ligger på samma nivå som 2017. Kommunens nettokostnader har stigit med 15,7 mkr från förra året och det innebär en ökning på 2,2 %.
(miljoner kronor) 2016 2017 2018
Skatteintäkter 426,7 446,5 455,7
Generella statsbidrag 98,7 104 108,9
Summa 525,4 550,5 564,6
Varav tillfälligt stöd med an-
ledning av flyktingsituationen 9,1 9,9
Förändringen mellan åren 2016 till 2017 uppgår till 25,4 mkr. Föränd- ringen mellan åren 2017 till 2018 uppgår till 13,8 mkr, vilket är 45,6
% lägre än förändringen mellan 2016 till 2017. Konjunkturläget är så- dant att man kan anta en avmattning i utveckling av skatteintäkterna för både 2019 och 2020 enligt de analyser som görs av Skatteverket samt SKL. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas, framförallt med de ekonomiska mål kommunen har uppsatta.
Finansnettot
De finansiella intäkterna 2018 är högre än budgeterat. 2018 betalade kommunen in en särskild medlemsinsats till Kom- muninvest för att komma upp i högsta nivån. Det innebar vid överskottsutdelningen att kommunen erhöll en finansiell intäkt som inte hade budgeterats för. I förhållande till 2017 var de finansiellaintäkterna i samma nivå eftersom en borgensavgift från Järnbäraren 2016 fakturerades under 2017. De finansiel- la kostnaderna var lägre än budgeterat då räntorna på kom- munen lån inte uppsteg till den budgeterade nivån. Det gäller även i förhållande till föregående år då räntorna har minskat.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2017 till 100,6 %. Detta är inte ett tillfredsställande resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98,0 %. Gno- sjö kommun har under en tioårsperiod haft fem år där värdet varit för högt, varav tre år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt, där framförallt årets nettokostnader överstigit både budget och tidigare utfall.
Finansiell analys
Nettoinvesteringar
2018 års nettoinvesteringar uppgick till 56,3 mkr.
Under 2015 översteg investeringsnivån avskrivningarna + resultatet, vilket är ett förhållande som även uppvisas 2018.
År 2016 och 2017 var det tvärtom. För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostna- derna överstiga avskrivningar plus/ minus förändring av eget kapital, vilket är detsamma som resultatet.
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna i kommunen fi- nansierats av egna medel. Soliditeten påverkas av det årliga resultatet och hur kommunens tillgångar förändras. Kommu- nens mål för soliditeten inkl. pensionsåtagande 2018 är ett lägsta acceptabla värde på 25,0 %, utfallet blev 28 %
Skuldsättning
Den del av tillgångarna som har finansierats med främman- de kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad
2016 2017 2018
Total skuldsättningsgrad 44,2% 44,5% 43,1%
varav avsättningar 31,3 32,4 29,9
varav kortfristiga skulder 115 133,1 132,1
varav långa skulder 102 102,2 87,2
Summa 248,3 267,7 249,2
Årets resultat
Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna ka- pitalet är att det bör uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2018 innebär det -3,9 mkr. Årets resultat uppfyller inte målet med ett resultat på 2
% av skatteintäkterna och de generella statsbidragen.
För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling och en god följsamhet av den budget som kommunen beslutar.
Kortfristig kapacitet Likviditet
Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likvidite- ten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser.
Vid årets utgång uppgick likvida medel till 4,1 mkr. Jämfört med 2017 har likviditeten minskat med 6,4 mkr. Anledning- arna till detta är flera, men kommunen har framförallt under de senaste åren minskat sin andel nyinvesteringar som är direkt kassaflödesgenererande.
(%) 2016 2017 2018
Likvida medel och dess andel
av externa kostnader 31/12 2,9 10,5 4,1 Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande.
Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl. a. för att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en check- kredit på 20 mkr.
Risk & Kontroll
Lån förfaller till betalning:
(%) 2016 2017 2018
Andel om 0-1 år 25,0 15,0 47,2
Andel om 1-5 år 75,0 85,0 52,8
Andel efter 5 år 0,0 0,0 0,0
Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 76,7 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränteutveckling- en är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå.
Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommu- nen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år.
För 2018 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 47,2 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynn- sam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittliga räntan har minskat sedan 2016.
Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån.
(%) 2016 2017 2018
Genomsnittlig ränta 0,34 0,32 0,22
Borgensåtagande
Gnosjö kommun har borgensåtagande för totalt 281,7 mkr. De är fördelade på Fastighets AB Järnbäraren, Kam- ratstödet, Stiftelsen Isabergstoppen, Föreningen Nya Åsenhögafibern samt SÅM. Under 2017 ökade borgenså- tagande för Fastighets AB Järnbäraren till 260,0 mkr och Föreningen Nya Åsenhögafibern fick en borgen beviljad på 4,0 mkr. Kommunförbundet Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) bildades mellan kommunerna i GGVV under 2017.
Det har ingåtts solidarisk borgen samt regressavtal mellan medlemskommunerna. För Gnosjös del innebär det en andel av 11,1 %, som grundar sig på antalet invånare 2016-12- 31, vilket var 9 615 av totalt antal i GGVV 86 643. Borgen- såtagandet utgör totalt ett tak på 100 mkr, vilket blir 11,1 mkr för Gnosjö. Dessutom en borgen för SÅM:s checkkredit 20 mkr, vilket blir 2,2 mkr. Under 2018, ökade borgen för Kamratstödet med till 0,46 mkr.
