Sjuksköterskors möte med kvinnor utsatta för
våld i nära relation
- En litteraturöversikt
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Jessica Sandberg & Rebecca Persson Handledare: Mattias Georgsson
Sjuksköterskeprogrammet: 2022 januari
Sammanfattning
Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och en
diskriminering mot kvinnors mänskliga rättigheter. Av kvinnor mellan 15–49 år som varit i en relation har 27 procent blivit utsatta för våld i nära relation. Vanligtvis är det sjuksköterskor som träffar dessa kvinnor först när de söker sig till vården. I möte med dessa kvinnor behöver sjuksköterskor ha ett personcentrerat arbetssätt.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.
Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats.
Artikelsökning gjordes i Cinahl, PubMed och Scopus. Resultatet framställdes av 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs 5-stegs modell.
Resultat: I resultatet framkom 4 huvudteman med tillhörande 9 underteman. De fyra huvudteman var: avsaknad av träning, förutsättningar för ett bra möte, vikten av medvetenhet och samverkan och rollfördelning.
Slutsats: Sjuksköterskor upplevde bristande kunskap och osäkerhet i hur de skulle agera kring hantering av våld i nära relation. De uppgav att en trygg miljö behövdes för att kvinnor skulle våga öppna upp sig. God samverkan mellan olika professioner var en viktig del av arbetet.
Nyckelord: erfarenhet, screening, sjuksköterskor, våld i nära relation
Nurses´ encounter with women exposed to intimate partner violence - A literature review
Summary
Background: Intimate partner violence is a global public health issue and a
discrimination against women's human rights. Of women between the ages of 15 and 49 who have been in a relationship, 27 percent have been exposed to intimate
partner violence. The nurse is usually the one who first sees these women when they seek care. When meeting these women nurses need to have a person-centered
approach.
Aim: The aim of the study was to explore nurses experience of meeting women who have been exposed to intimate partner violence.
Method: A literature review with a qualitative method with an inductive approach.
Articles included in this study were collected from Cinahl, PubMed and Scopus. The results are presented by 12 scientific articles that have been analyzed with Friberg's 5-step model.
Results: The results showed 4 main themes with 9 sub-themes. The four main themes were: lack of training, prerequisites for a good encounter, the importance of awareness and collaboration and division of roles.
Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and insecurity about dealing with intimate partner violence. They stated that a safe environment was needed for women to feel comfortable opening up. Good collaboration between different professions was an important part.
Keywords: experience, intimate partner violence, nurses, screening
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Våld i nära relation ... 1
Definitioner ... 2
Riktlinjer och lagar ... 2
Sjuksköterskans roll ... 2
Teoretisk referensram: Personcentrerad omvårdnad ... 3
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Metod ... 3
Design ... 3
Urval ... 4
Datainsamlingsmetod ... 4
Dataanalys ... 5
Forskningsetiska överväganden ... 5
Resultat ... 6
Avsaknad av träning ... 6
Bristande utbildning: ... 6
Osäkerhet i hantering av svar: ... 7
Förutsättningar för ett bra möte ... 7
Ställa rätt frågor: ... 7
Skapande av en säker miljö: ... 7
Rätt tid och plats: ... 8
Vikten av medvetenhet ... 8
Påverkan på värderingar: ... 8
Den emotionella påverkan: ... 9
Samverkan och rollfördelning ... 9
Stöd från andra professioner: ... 9
Sjuksköterskans roll: ... 10
Metoddiskussion ... 10
Resultatdiskussion ... 11
Slutsats ... 14
Kliniska implikationer ... 14
Referenslista ... 15
Bilaga 1 – Sökmatris Cinahl Bilaga 2 – Sökmatris PubMed Bilaga 3 – Artikelmatris
Bilaga 4 – Jönköping University - Kvalitetsprotokoll
1 Inledning
Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och definieras av handlingar som orsakar psykisk, fysisk eller sexuell skada hos en individ (World Health
Organisation [WHO], 2021a). Det kännetecknas genom att den utsatta har en nära relation till förövaren och starka emotionella band. Våldet kan uppstå i
heterosexuella och homosexuella relationer, samt inom familj och släkt (Region Sörmland, 2020). Utsatthet för våld i nära relationer sker både för män och kvinnor, däremot är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld där kvinnan kan behöva söka vård för sina skador (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2021). En av de
vanligaste former av våld som kvinnor utsätts för utförs av en man som kvinnan har en relation med (WHO, 2021a). Mäns våld mot kvinnor är ett stort problem som sker över hela världen oavsett landets ekonomiska förutsättningar, kultur eller religion.
Våld av detta slag är en diskriminering mot kvinnors mänskliga rättigheter och ett hot mot kvinnors hälsa och välbefinnande (WHO, 2021b). Av den anledningen kommer detta arbete fokusera på mäns våld mot kvinnor.
BRÅ (2020) beskriver i sin rapport hur Covid-19 pandemin har påverkat det svenska samhället med riktlinjer om isolering och minskad rörelse. I rapporten har de
genomfört en jämförelse av anmälda brott i Sverige under det första halvåret av 2020 med motsvarande period året innan. Det framkom att det skett en ökning av
anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 18 år och äldre med 4 procent.
Att kunna identifiera och se tecken på olika typer av misshandel är något som kan rädda liv. Det är viktigt att sjuksköterskor är utbildade i att ställa rätt frågor vid misstanke om att någon blivit utsatt för våld vid besök till primär- eller slutenvård, trots att personen eventuellt söker för ett annat problem.
Bakgrund
Våld i nära relation
WHO (2021a) uppger att 27 procent av kvinnor i åldern 15 – 49 som varit i en relation, har blivit utsatt för någon form av våld av sin partner. Enligt statistik från BRÅ (2021) anmäldes 28 900 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år under 2020 i Sverige, 80 procent av dessa brott begicks av en bekant till offret. Under 2020
konstaterades det att 17 kvinnor blivit utsatta för våld som lett till död där förövare hade en parrelation med offret. Kvinnor som upplevt fysiskt våld i nära relation är mer benägna att söka vård än kvinnor som inte upplevt det (Lövestad et al., 2020).
Den vanligaste förklaringsmodellen för mäns våld mot kvinnor i Sverige kan förklaras utifrån könsmaktsteorin. Teorin utgår ifrån att varje man är en potentiell förövare och att alla kvinnor riskerar att utsättas för våld av alla män (Örmon, 2019).
Detta går även att koppla till Caldwell et al. (2012) studie, där det framkommer att kvinnor upplever större rädsla mot en våldsam manlig partner i jämförelse med en man med en våldsam kvinnlig partner.
Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på människor och i samband med nedstängning av samhället och social distansering tvingas kvinnor spendera mer tid med sin förövare. Till följd av detta har våld i nära relation ökat i samhället.
Frustration och känsla av brist på kontroll kan leda till psykiskt våld genom hot att kasta ut personen ifall hen visar något tecken på infektion. Detta kan resultera i att den utsatta inte uppsöker vård i rädsla av att få skuld om en infektion upptäcks (Moreira & Pinto da Costa, 2020).
2 Definitioner
Socialstyrelsen (2021) beskriver olika typer av våld och utsatthet som finns i nära relationer. Det handlar främst om en kombination av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Fysiskt våld kan vara att bli sparkad, knuffad, slagen, bli fasthållen eller dragen i håret. Psykiskt våld handlar om direkta och indirekta hot eller förlöjliganden. Det kan även vara våld eller hot om våld mot den utsattes husdjur. Sexuellt våld är påtvingande sexuella handlingar, att inte våga säga nej till sexuella handlingar och våldtäkt.
Utöver dessa tre ovannämnda våldstyper kan kvinnor utsättas för försummelse likväl som social-, materiell- och ekonomisk utsatthet. Försummelse kan innebära att den utsatta inte har tillgång till mat, medicin eller skötsel av hygien. Social utsatthet handlar bland annat om en form av isolering från att träffa släkt och vänner eller i att delta i sociala aktiviteter. Materiell eller ekonomisk utsatthet kan innebära att
personliga tillhörigheter förstörs eller att den utsatta inte har tillgång till sin egen ekonomi (Socialstyrelsen, 2019b).
Riktlinjer och lagar
Inom hälso- och sjukvården finns det riktlinjer och lagar som är till för att stötta och hjälpa sjuksköterskor samt patienter. International Council of Nurses [ICN] har tagit fram en etisk kod, denna används som vägledning för sjuksköterskor världen över till ett gemensamt förhållningssätt. Som sjuksköterska finns det ett ansvar över att främja ett etiskt perspektiv, arbeta så att allmänhetens förtroende stärks samt att mänskliga rättigheter respekteras (Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Riktlinjer angående våld i nära relation kan ses hos Socialstyrelsen (2014). De beskriver att när en vuxen söker sig till vården visar symptom eller om det finns misstanke om våld, ska personalen tala med personen i enrum och fråga om de tecken eller symptom som tyder på misstanke om våld. Det är vårdpersonalens ansvar att se till att patienten får rätt information och den hjälp som behövs, både fysisk och psykisk.
Utöver riktlinjer finns även lagar att följa. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) handlar översiktligt om att vård ska ges på lika villkor för alla, respektera människors lika värde samt förebygga ohälsa. Vården ska inge trygghet, säkerhet och
tillgänglighet. Detta är något som ska följas av all vårdpersonal inom hälso- och sjukvårdssektionen. Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) arbetar alla inom hälso- och sjukvården med sekretess. Det finns däremot tillfällen då
sekretessen får brytas. Om misstanke finns att ett brott är begått som kan ge minst 1 års fängelse eller försök till brott som kan leda till minst 2 års fängelse, får den brytas.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan är vanligtvis den som först träffar kvinnan när denne söker sig till vården. I detta möte finns möjlighet att upptäcka tecken på våld och är av den anledningen en viktig kunskap att erhålla. Något som försvårar arbetet för
sjuksköterskor i att upptäcka dessa tecken kan vara alltifrån tidspress, till att många kvinnor förnekar eller väljer att inte berätta (Socialstyrelsen, 2019a). Detta styrker Örmon et al. (2016) i en studie där det framkommer att majoriteten av kvinnorna valt att inte berätta för sjukvårdspersonalen om deras upplevda våldsutsatthet utan föredrog att prata med andra om det. Socialstyrelsen (2019a) rekommenderar att fråga om våld på rutin inom psykiatrin och mödrahälsovård. Som sjuksköterska är
3 det viktigt att fråga om våldet är pågående och om det är en akut situation. Visar det sig att våldet inte är pågående ska personal informera om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för kvinnan. Om våldet däremot är pågående är det viktigt att sjuksköterskan dokumenterar och samtalar med kvinnan kring situationen. Det är viktigt att erbjuda patienten krisbearbetning och trygghetsskapande åtgärder, samt kontakt med resurser som kvinnojour och kriscentrum (Örmon, 2019).
Tidigare forskning inom området visar att sjuksköterskor upplever bristfällig utbildning i att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld. Det framkom att
sjuksköterskor upplevde att de endast fått begränsad träning och kunskap angående bemötande av dessa kvinnor och att de upplever okunskap kring policys för rutiner, bedömning och hantering (Alhalal, 2020).
Teoretisk referensram: Personcentrerad omvårdnad
Sjuksköterskan ansvarar för att ha ett personcentrerat arbetssätt (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnaden ska ske genom partnerskap
tillsammans med patient och närstående för att ge patienten den högkvalitativa vård denne är i behov av (Santana et al., 2017). Personcentrerad omvårdnad handlar om att ge vård enligt patientens egna värderingar. Sjuksköterskan behöver i mötet med patient vara lyhörd för individen samt respektera dennes önskemål. Vården ska anpassas utifrån varje patient med utgångspunkt i dennes unika behov (Walton, 2013). Vid möte med kvinnor som blivit utsatta för våld är det viktigt att arbeta personcentrerat, detta för att kvinnan ska uppleva att sjuksköterskan har förståelse för hennes berättelse och situation samt ett visat intresse av att lyssna (Örmon, 2019).
Problemformulering
Våld i nära relation är något som drabbar kvinnor världen över och är en kränkning mot de mänskliga rättigheterna. Statistik har visat att det är fler kvinnor än män som är utsatta. Våld kan innebära det fysiska våldet så väl som det psykiska och sexuella våld kvinnor utsätts för, det gäller även olika former av utsatthet. När kvinnorna söker sig till vården är det vanligen en sjuksköterska de kommer träffa först. Att ha ett personcentrerat arbetssätt är av stor vikt för att kunna möta varje individs behov.
Med den anledningen är det viktigt att ha kunskap kring att fånga upp tecken på våld för att kunna ge rätt hjälp och vård. ICN:s etiska kod ska främja sjuksköterskor att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt världen över för att respektera de mänskliga rättigheterna.
Det är därmed viktigt att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor besitter inom det valda området. Detta för att öka förståelse och medvetenhet kring ämnet för andra sjuksköterskor.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.
Metod Design
Designen som användes i studien var en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och en induktiv ansats. Genom vald design kunde en sammanställning av
sjuksköterskors erfarenheter inom området utföras för att få en bredare syn över
4 kunskapsläget. En litteraturöversikt har som syfte att sammanställa relevant
forskning inom ett specifikt ämne. Det kan även ge läsaren nya insikter relaterat till ämnet (Coughlan & Cronin, 2021). Genom att analysera befintlig forskning för att sedan sammanställa relevant kunskap kan leda till omsättning i praktiken, vilket betyder hur informationen kan användas i det praktiska arbetet och leda till en förändring i hur arbetet utförs (Kristensson, 2014).
Urval
Tydliga inklusions- och exklusionskriterier användes för att kunna begränsa datainsamlingen och sålla bort de artiklar som inte var relevanta i relation till
studiens syfte. Vanligt förekommande avgränsningar var tid, språk, artikeltyp och att vara peer-reviewed (Östlundh, 2017). Inklusionskriterier som tillämpades i
sökprocessen var artiklar skrivna på engelska, de skulle vara peer-reviewed granskade samt ha ett etiskt godkännande. Genom att begränsa sökningen till
artiklar mellan årtalen 2011–2021 gavs det en inblick i den senaste forskningen inom området. I förhållande till studiens syfte exkluderades artiklar gällande våld mot barn och våld mot män i nära relation. Kvantitativa artiklar samt andra
litteraturstudier exkluderades i studien.
Datainsamlingsmetod
Sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Cinahl är den främsta
databasen för att hitta publikationer för vetenskapligt arbete inom omvårdnad. Som ett komplement till Cinahl användes databasen PubMed. Databasen har en
inriktning mot publikationer gällande omvårdnad samt inom medicinvetenskapliga området (Polit & Beck, 2017). Utöver dessa databaser användes Scopus som är en databas som innefattar peer-reviewed forskning. Databasen erbjuder vetenskapliga artiklar inom områdena vetenskap, teknik, medicin och samhällsvetenskap samt inom konst och humaniora (Elsevier, 2021). Svensk MeSH av Karolinska institutet (u.å) användes för att hitta korrekt översättning av sökord vid datainsamling. I sökandet att hitta lämpliga vetenskapliga artiklar relaterat till studiens syfte utfördes flera sökningar i de valda databaserna där följande sökord användes: nurs* AND
“intimate partner violence” OR “domestic violence” OR “domestic abuse” OR
“partner abuse” AND experience* OR perspective OR attitude* OR view* (se bilaga 1 och 2). AND används för att kombinera två söktermer, OR för att få fram närliggande begrepp och NOT används för att exkludera begrepp (Kristensson, 2014).
Trunkeringstermen * användes för att få flera böjningsformer av sökordet. I det engelska språket särskrivs ord mer frekvent än i det svenska språket. Därav användes citationstecken under sökningen av artiklar, detta för att databasen ska uppfatta sökningen som ett sökord och inte två separata termer (Östlundh, 2017).
Det utfördes en relevansbedömning av artiklarna enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017b), där titel, abstrakt och artikeln i sin helhet lästes oberoende av varandra. I första steget lästes alla titlar som uppkom vid datasökningen. Totalt lästes 465 titlar i Cinahl och 310 i PubMed. I andra steget i sållningen av artiklar lästes abstrakt på de artiklar vars titlar ansågs vara relevanta i förhållande till studiens syfte. 74 abstrakt läses i Cinahl och 29 i PubMed. Därefter lästes artiklarna i sin helhet och de som inte uppfyllde inklusions- och
exklusionskriterier sållades bort. De artiklar som sedan blev kvar kvalitetsgranskades med hjälp av Hälsohögskolans kvalitetsprotokoll för vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (se bilaga 4). Artiklarna behövde uppnå 4/4 poäng på del 1 för att gå
5 vidare till del 2. Totalt krävdes det att artiklarna uppnådde minst 10/12 poäng för att inkluderas, detta för att upprätthålla kvaliteten. Totalt valdes 10 artiklar ut till
resultatet. Manuella artikelsökningar gjordes i Scopus där ytterligare 2 artiklar
valdes ut till resultatet. En relevansbedömning utfördes på dessa artiklar med samma metod som de systematiskt framställda artiklarna.
Dataanalys
Analys genomfördes på de artiklar som tagits fram efter datainsamlingen enligt Friberg (2017) i fem steg. Första steget var att läsa igenom de valda artiklarna flertalet gånger för att förstå dessas innehåll, med fokus på resultatet. Andra steget var att identifiera de olika studiernas resultat som svarar på denna studies syfte.
Detta utfördes genom att huvudfynd i resultatartiklarna skrevs ner för att få en överblick över resultaten. I tredje steget sammanställdes varje studies resultat för att få en helhetssyn över det som skulle analyseras. Anteckningar sammanställdes och tydliga rubriker och texter gjordes av alla studiers resultat. De föregående stegen utfördes på varsitt håll oberoende av varandra. Fjärde steget var att identifiera likheter och skillnader mellan de olika studiernas resultat, vilket genomfördes via diskussion och sammanställning av resultat. För förtydligande numrerades och färgkodades artiklar i ett gemensamt dokument och alla som hade liknande resultat lades ihop under en rubrik. Detta resulterade i 4 huvudteman och 9 underteman. I det femte och sista steget beskrevs resultatet i sin helhet med hjälp de av teman och underteman som bildats.
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik är etiska överväganden som görs inför och under genomförande av ett vetenskapligt arbete. I utförandet av examensarbete med en litteraturöversikt kan författarna ha begränsade kunskaper i det engelska språket och metodologiska
kunskaper. Denna begränsning kan göra det svårt att göra korrekt tolkning av de valda artiklarna. Det blir även en större risk för feltolkning av text samt att vissa grupper kan beskrivas på ett nedlåtande sätt (Kjellström, 2017). Under
datainsamlingen användes lexikon vid osäkerhet för att undvika att misstolkningar av artiklar gjordes (Östlundh, 2017). Genom att använda sig av Svensk MeSH från Karolinska institutet (u.å) ges det en korrekt översättning av medicinska termer från svenska till engelska.
Förförståelse är ett begrepp som syftar till att forskare sedan tidigare har kunskap kring ämnet innan studiens genomförande. Denna förförståelse grundar sig i kunskap från sjuksköterskeutbildningen, tidigare erfarenheter och personliga åsikter. Det fanns en medvetenhet att förförståelsen kan ha inverkan på resultatets riktning, därav har ett objektivt förhållningssätt använts (Priebe & Landström, 2017).
Etiska riktlinjer och principer finns till hjälp för att säkerhetsställa deltagarnas välbefinnande och rättigheter. Helsingforsdeklarationen är en riktlinje som
innefattar att behov av ny kunskap i relation till deltagares intresse och hälsa. Där ligger fokus på medicinsk klinisk forskning i kombination med vård (Kjellström, 2017). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460), syftar till att skydda den enskilde individen och upprätthålla respekten för
människans värde vid forskning. Endast de artiklar som hade etiskt godkännande inkluderades i studien, detta för att tillgodose ett etiskt förhållningssätt.
6 Resultat
Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som presenteras i 4 huvudteman och 9 underteman.
Figur 1.
Avsaknad av träning Bristande utbildning:
I flertalet studier framträdde ett tydligt tema om bristande kunskap angående våld i nära relation från sjuksköterskeutbildningen (Alvarez et al., 2018; Briones-
Vozmediano et al., 2021; Dawson et al., 2019; Tower et al., 2012; Wyatt et al., 2019).
Sjuksköterskorna uppgav att det fanns kurser under utbildningen där ämnet tagits upp, men saknades lärdom i hur det skulle hanteras. De hade däremot förslag på hur utbildning kunde förbättras, exempelvis genom simuleringsträning med
klasskamrater, öva på att ställa frågor om våld samt att det skulle ingå kontinuerligt under utbildningen gång (Wyatt et al., 2019). Deltagarna i studien av Alvarez et al.
(2018) ansåg att de saknade tillräckligt med kunskap i hur de ska agera i situationen, vilket upplevdes jobbigt och gav känsla av skam. Detta styrker Briones-Vozmediano et al. (2021) där sjuksköterskorna hade fått begränsad träning på deras arbetsplats, men upplevde inte den tillräcklig för att kunna ta hand om dessa patienter. De ansåg att det behövdes mer träning. Det var vanligt för flera sjuksköterskor att inte fått någon tid att träna på detta på arbetsplatsen under flera år på grund av
budgetnedskärningar. Detta ledde till förlust av kompetens och motivation i att svara på våld i nära relation.
Med tid blev det lättare för sjuksköterskorna att identifiera våld genom att de fått större erfarenhet, utbildningsprogram, blivit ett mer uppmärksammat problem i allmänheten och att de blivit utsatta för olika nödsituationer (Dawson et al., 2019).
Avsaknad av träning
Bristande utbildning
Osäkerhet i hantering av
svar
Förutsättningar för ett bra möte
Ställa rätt frågor
Skapande av säker miljö
Rätt tid och plats
Vikten av medvetenhet
Påverkan av värderingar
Den emotionella påverkan
Samverkan och rollfördelning
Stöd från andra professioner
Sjuksköterskans roll
7 Osäkerhet i hantering av svar:
Det handlade inte enbart om att kunna ställa frågan om våld, utan vad som ska ske om svaret är ja (Anderzen-Carlsson et al., 2018). Sjuksköterskor var osäkra i hur de skulle ta situationen vidare och kände inte sig förberedda i att följa kvinnorna genom processen (Alvarez et al., 2018). Sjuksköterskorna förklarade att de var medvetna om problemet med våld i nära relation och att det var deras professionella angelägenhet, trots detta tvekade de på att ta upp frågan då de inte visste hur de skulle hantera svaret och gå vidare med det (Sundborg et al., 2017).
Förutsättningar för ett bra möte Ställa rätt frågor:
Flertal studier visade att sjuksköterskor upplevde det lättare att ta upp frågan om våld i nära relationer om det fanns strategier och riktlinjer att falla tillbaka på (Rahmqvist et al., 2019; Sundborg et al., 2017). Detta gjorde att sjuksköterskor fick ett större självförtroende i att vårda våldsutsatta kvinnor samt ta upp ämnet om våld (Rahmqvist et al., 2019). Genom att använda sig av screeningverktyg i form av
frågeformulär blev det en naturlig öppning till ämnet och en form av isbrytare till det svåra samtalet. Det gav ett större fokus till frågan, vilket resulterade i en mer ärlig kommunikation mellan kvinnan och sjuksköterskan (Anderzen-Carlsson et al., 2018). Alla sjuksköterskor var inte medvetna om att screeningverktyg fanns som hjälpmedel. Detta ledde till att de upplevde att det var jobbigt och obehagligt att ta upp frågan kring våld (Briones-Vozmediano et al., 2021; Dawson et al., 2019).
Genom att sjuksköterskan tog upp ämnet och ställde frågan om våld i nära relationer regelbundet visade det för kvinnan att vården är en plats hon kan vända sig till vid utsatthet för våld. Det visade även att det inte är acceptabelt i Sverige, vilket i sin tur kunde vara ett sätt att nå ut till kvinnor och familjer från andra kulturer (Anderzen- Carlsson et al., 2018).
Det framkom att screening av våld i nära relation inte är en obligatorisk del av sjuksköterskors arbete och de gjorde egentligen mer än vad som behövs (Sprague et al., 2017). Det framkom att sjuksköterskor själva anser att de vet när de behöver screena en kvinna för våld och inte (Wyatt et al., 2019).
Skapande av en säker miljö:
Det var viktigt att skapa en miljö där kvinnor kände sig säkra, vågade öppna upp sig och vara ärliga kring ämnet. I dessa situationer var det av stor vikt att kvinnan kände tillit till sjuksköterskan, kände sig hörd och fick berätta sin historia utan att bli dömd (Brykczynski et al., 2011). Detta styrker Sundborg et al. (2017) i deras studie där det framkom att det skapades ett förtroende genom att vara närvarande, som i sin tur ledde till att kvinnorna vågade öppna upp sig för sjuksköterskorna vad de hade varit med om. Sjuksköterskor beskrev att vid möte med kvinnor utsatta för våld är det också viktigt att lyssna till den icke verbala kommunikationen såväl som den verbala (Briones-Vozmediano et al., 2021). Däremot beskriver Alvarez et al. (2018) att kvinnan, trots en säker miljö, inte alltid vågade öppna upp sig när frågan ställs och förnekade att hon blivit utsatt. Deltagarna i studien beskrev att de vid dessa tillfällen kunde få en känsla av att kvinnan, trots förnekelse, var utsatt för våld. Det kunde bland annat vara att sjuksköterskor upplevde att kvinnan undvek ögonkontakt och var tystlåten. De antecknade vid dessa tillfällen att ställa frågan om våld igen vid nästa besök (Alvarez et al., 2018). Brykczynski et al. (2011) tar upp vikten av att formulera sig rätt vid samtal om våld i nära relationer. Sjuksköterskor ska
8 upprätthålla en lugn miljö och låta kvinnan förklara hennes situation och inte ställa frågor som ”varför lämnar du inte honom?”.
Det är sjuksköterskors ansvar att erbjuda hjälp till de kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer återkommande gånger, oavsett om kvinnan förnekar att det inträffat (Brykczynski et al., 2011). Det framkom att personalen upplevde att kvinnor inte alltid var ärliga när de besvarade frågan om våld (Alvarez et al., 2018). De fick en känsla av att kvinnor skämdes över att avslöja deras erfarenhet av våld i nära relation och att det borde vara något som inte ska komma fram (Sundborg et al., 2017).
Sjuksköterskor behöver vara stöttande och främja säkerhet för kvinnan när hon är redo att ta hjälp (Brykczynski et al., 2011).
I studien av Yamada och Kato (2015) framkom det att manliga sjuksköterskor upplevde svårigheter i vissa möten med kvinnor då på grund av sitt kön inte kunde nå fram. Detta styrker Dawson et al. (2019) där vårdpersonal upplevde att kvinnor hade lättare att öppna upp sig om våld i nära relationer till kvinnlig personal.
Rätt tid och plats:
Deltagarna i studien av Rahmqvist et al. (2019) ansåg att det var svårt att avsätta tid och plats till att tala om våld. Detta styrker Yamada och Kato (2015) i sin studie där det framkom att sjuksköterskor kände att det inte fanns tillräckligt med tid att ställa frågan om våld i nära relation, trots att de fått en känsla av att kvinnan ville tala om det. Briones-Vozmediano et al. (2021) beskrev att den höga arbetsbelastningen gjorde att det inte fanns tillräckligt med tid för samtalet om våld och var också ett hinder för att upptäcka fall om misstänkt våld. Detta ledde till en frustration hos personalen att inte ha förmåga att kunna hjälpa kvinnan. I studien av Yamada och Kato (2015) framkom det att sjuksköterskor upplevde att det var en jobbig situation när tiden inte räckte till för att fråga om våld i nära relation. Detta resulterade i att sjuksköterskor inte prioriterade att ta upp och prata om ämnet. Anderzen-Carlsson et al. (2018) beskriver att förutom att det behövdes gott om tid för att tala om våld och få kvinnan att öppna upp sig, var det även viktigt att det fanns en lugn och privat zon för samtalet där kvinnan fick tala fritt och inte bli störd. Enligt Briones-
Vozmediano et al. (2021) uppgav sjuksköterskor att det var längre tid utsatt för patienter på besök hos sjuksköterskan än hos läkare. Detta resulterade i att
sjuksköterskebesök var en optimal plats att upptäcka tecken som indikerade på våld.
Vikten av medvetenhet Påverkan på värderingar:
Det framkom i studien av Anderzen-Carlsson et al. (2018) att sjuksköterskorna själva påverkades av att vårda kvinnor som blivit offer för våld i nära relation.
Sjuksköterskorna uppgav att de fått större medvetenhet kring ämnet samt vilka som kan ha blivit utsatta i deras omgivning. De upplevde även att de fått större förståelse över hur vanligt våld i nära relation var i samhället, vilket resulterade i att
sjuksköterskor var mer uppmärksamma vid möte med kvinnor. Detta styrker även Dawson et al. (2019) där deltagarna beskrev att deras möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation har påverkat dem och deras värderingar. Sundborg et al. (2017) beskriver att kultur var något som påverkade mötet med våldsutsatta kvinnor. Med kulturskillnader kunde det handla om ålder, sociala grupper och ursprung. Tron på att i vissa kulturer var de mer acceptabelt med våld i nära relationer än andra, exempelvis att den äldre generationen kvinnor såg annorlunda på våld än den yngre generationen och kunde vara mer accepterade. I studien av Briones-Vozmediano et al. (2021) framkom det av deltagarna att det fanns en del sjuksköterskor som erhöll
9 konservativa tankar och ideologier angående offer för våld i nära relation. De
misstrodde offer och anklagade kvinnor om de återvände till förövare eller blev dömande om de inte lämnade relationen.
Den emotionella påverkan:
Den emotionella påverkan av att bevittna effekterna av våld i nära relation kunde vara påfrestande för sjuksköterskor (Briones-Vozmediano et al., 2021; Van Der Wath et al., 2013). Det kunde vara en tung belastning psykiskt för sjuksköterskor att vårda dessa kvinnor och deras familj. Detta ledde till att de upplevde ilska och hat mot förövarna och sympati för kvinnorna. Känslor som chock, rädsla, sorgsenhet, känsla av depression och ilska kunde även uppstå hos sjuksköterskorna (Van Der Wath et al., 2013). Det var även lätt att bli för involverad, emotionell och orolig (Sundborg et al., 2017). Vissa sjuksköterskor valde att distansera sig emotionellt för att undvika för stor påverkan då vissa fall var för hemska för att vittna (Rahmqvist et al., 2019;
Tower et al., 2012; Van Der Wath et al., 2013; Yamada & Kato 2015). Det var viktigt att få stöd från arbetsplatsen och tid för reflektion (Rahmqvist et al., 2019; Sundborg et al., 2017). Sjuksköterskorna upplevde att kunde vara svårt att släppa jobbet efter arbetspassets slut. Tankar om hur det gått för deras patienter, om de klarat sig och vad som kommer hända i fortsättningen, var en jobbig känsla att bära på (Van Der Wath et al., 2013). En del sjuksköterskor valde att undvika att ställa frågan om våld, detta för att skydda sig själv från eventuell felbedömning (Sundborg et al., 2017).
Trots den tunga emotionella påverkan fanns det faktorer som hjälpte
sjuksköterskorna att ta sig igenom det, exempel på detta var främst att se när kvinnor överlevt våld i nära relation och fått den hjälp de behövt (Van Der Wath et al., 2013). Att som sjuksköterska ha personlig erfarenhet av våld i nära relation kunde göra det svårare att upprätthålla professionaliteten. Det kunde influera att vissa valde att undvika att ta upp frågan om våld medan andra kunde vara mer förstående mot patienter i deras situation (Rahmqvist et al., 2019). De som hade personlig erfarenhet insåg att de kunde stötta kvinnor till att få den hjälp de behöver, trots att de själva kämpande med att söka hjälp för sin egen del. Detta ledde vidare till en diskussion mellan sjuksköterskorna i hur vidare en kvinna som saknar utbildning och självständighet förväntas kunna söka hjälp, om de med utbildning finner det svårt (Sprague et al., 2017).
Samverkan och rollfördelning Stöd från andra professioner:
Samarbete mellan de olika professionerna är en viktig del i vården för kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Genom att arbeta i team där alla visste sin roll underlättade arbetet för att kvinnan skulle få rätt hjälp (Briones-Vozmediano et al., 2021; Dawson et al., 2019). Teamsamverkan mellan olika professioner bidrog till en bättre förståelse över situationen och skapade möjlighet för en personcentrerad vård.
Kommunikationen mellan de olika professionerna var väsentlig vid hantering av fall med våld i nära relation. Sjuksköterskor uttryckte att samarbete mellan olika
institutioner som var involverade i arbetet med dessa kvinnor behövde förbättras (Briones-Vozmediano et al., 2021). Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap hur de skulle gå tillväga vid misstanke om utsatthet för våld i nära relation. Detta resulterade i att vid dessa situationer remitterades kvinnan vidare till socialarbetare eller annan mer lämplig personal för ytterligare vård (Tower et al., 2012). Sjuksköterskor uttryckte att de saknade kunskap om vem som
ansvarade för vad och hur situationen skulle tas vidare. De uttryckte att det hade
10 underlättat om arbetsplatsen hade en policy att arbeta utifrån (Yamada & Kato, 2015).
Sjuksköterskans roll:
Det framkom att det fanns en del sjuksköterskor som inte ansåg att det var deras ansvar att fråga om våld i nära relation. Upplevde de misstankar om våld remitterade de vidare patienten till andra professioner som kunde, i deras åsikt, bemöta kvinnas och dennes behov bättre (Sundborg et al., 2017). Detta styrks av Dawson et al. (2019) där det ansågs att socialarbetare hade huvudansvaret för kvinnor i dessa situationer.
Sjuksköterskor i studien av Tower et al. (2012) ansåg att de inte fått tillräckligt med utbildning, kände sig osäkra på sin roll och hur de bäst skulle vårda och hjälpa dem och väntade därför till socialarbetare kom. Yamada och Kato (2015) beskriver att rollerna mellan professionerna inte alltid var självklara och sjuksköterskorna ansåg att det ibland upplevdes vara svårt att samarbeta mellan de olika professionerna vid dessa typer av patientfall.
Andra sjuksköterskor upplevde att det just var deras roll att upptäcka våld. Genom att göra fysiska undersökningar, ge emotionellt stöd samt ge information om resurser och remittera till andra professioner. Det är viktigt att kunna stärka patienter för att förebygga våld i nära relation på individuell nivå. Detta kan även åstadkommas på gruppnivå genom skola och samhällets hälsoinsatser (Briones-Vozmediano et al., 2021).
Metoddiskussion
Studier med kvalitativ design syftar till att undersöka personers levda erfarenheter av ett fenomen. Ett induktivt förhållningssätt användes eftersom detta styrker den kvalitativa designen, då det har samma utgångspunkt, där personers levda
erfarenheter är i fokus (Henricson & Billhult, 2017). Litteraturöversiktens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer och av den anledningen valde författarna att utgå från endast kvalitativa artiklar. Endast artiklar publicerade på engelska inkluderades i resultatet, detta för att språket används världen över och resulterade i ett bredare urval av artiklar.
Artiklar skrivna på engelska kunde medföra risk för feltolkning av de engelska
begreppen. Vid osäkerhet om översättning av termer har Svensk MeSH av Karolinska institutet (u.å) använts för att få en korrekt översättning. En av studiens
inklusionskriterier var att endast inkludera peer-reviewd granskade artiklar. Detta stärkte arbetet eftersom dessa studier är bedömda som vetenskapliga (Henricson, 2017). Artiklar publicerade de senaste 10 åren beslutades att ta med i studien. Detta gjordes för att få den senaste forskningen och den aktuella situationen inom
området. Män och barn valdes att exkluderas ur sökningen för att smalna av syftet samt att kvinnors utsatthet ville lyftas då det är det främsta problemet. Endast de artiklar som hade ett etiskt godkända inkluderades i studien för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt samt att arbetet skulle hålla god kvalité.
Artikelsökningar utfördes i de två olika databaserna Cinahl och PubMed. Efter en begränsad framkomst av resultatartiklar i de två systematiska sökningarna gjordes en manuell sökning i en tredje databas, Scopus. Genom att söka i fler databaser stärktes trovärdigheten då chansen ökade att hitta flera relevanta artiklar som svarade på studiens syfte (Henricson, 2017). Val av sökord till artikelsökningen gjordes genom att översätta svenska termer till engelska. Sökordet “intimate partner violence” valdes ut och under sökningens gång kom flera synonymer fram, “domestic
11 violence”, “domestic abuse” och “partner abuse”. Detta vidgade sökningen och
resulterade i flera artiklar. Efter att ha genomfört flera sökningar med få resultat i relevanta artiklar fick sökningen justeras. De Booelska sökoperatorerna AND och OR användes för att öka sökningens sensitivitet. Det exkluderades begrepp genom att lägga till sökoperatoren NOT. Detta gör att specificiteten ökar (Kristensson, 2014).
Efter hjälp från bibliotekarie gjordes det tydligt att många relevanta artiklar hade exkluderats och sökningen behövde justeras ytterligare. Det utfördes sedan ytterligare en sökning vilket gav flertalet resultatartiklar.
Relevansbedömning av artiklarna utfördes inledningsvis individuellt, där titel, abstrakt och artikeln i sin helhet lästes på två olika håll och övergick sedan i en diskussion om vilka artiklar som skulle tas med till kvalitetsgranskningen. Detta utfördes på de artiklar som kvarstod efter utförd fulltextsgranskning.
Hälsohögskolans kvalitetsprotokoll för vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod användes (se bilaga 4). Sammanlagt behövde artiklarna minst 10 av 12 poäng för att inkluderas i studien, detta för att öka trovärdigheten och kvaliteten på resultatet (Henricson, 2017). Efter detta diskuterades resultatet av artiklarna gemensamt. De artiklar som inte erhöll 12 poäng saknade diskussion om begreppen tillförlitlighet och trovärdighet, samt återkoppling från bakgrund gällande teori, begrepp eller förhållningssätt. Dessa artiklar beslutades ändå att tas med på grund av att resultatet ansågs vara relevant och att de delar som saknades inte påverkade resultatet.
Dataanalysen utfördes genom en femstegsmodell framtagen av Friberg (2017). I de tre första stegen analyserade författarna resultatartiklarna enskilt oberoende av varandra. De resterande två stegen i modellen utfördes gemensamt där nya teman och underteman diskuterades fram tillsammans samt ett resultat. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är det till studiens fördel att först analysera resultatet enskilt och sedan diskutera fram resultatet tillsammans, detta ökar trovärdigheten i studien.
Att ha en tydlig beskrivning av analysprocessen ökar bekräftelsebarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Det fanns en förförståelse hos författarna innan studien genomfördes. Detta reflekterades över genom diskussion, vilket är något som stärkte pålitligheten i litteraturöversikten. Till följd av handledningstillfällen där feedback om tolkning av resultat från medstudenter och handledare givits, stärktes trovärdigheten såväl som pålitligheten (Henricsson, 2017).
Samtliga resultatartiklar i studien hade ursprung från Australien, Japan, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA. Överförbarheten kan ha påverkats då studier från länder med olika sjukvårdssystem använts (Henricson, 2017). Detta ansågs som en styrka då resultaten i de olika studierna resulterat i liknande problem, trots olika
sjukvårdssystem. Det kunde även ses som en svaghet, eftersom de olika länderna hade olika sjukvårdssystem där fördelning av arbetsområdena och ansvar varierade, detta var något som behövde beaktas och kunde påverka överförbarheten i studien.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Resultatet framställdes utifrån fyra
huvudteman. Det första temat Avsaknad av träning uppmärksammade den bristande kunskapen vid vård av kvinnor utsatta för våld i nära relation hos sjuksköterskor. I det andra temat förutsättningar för ett bra möte framställdes faktorer sjuksköterskor behövde reflektera över i samband med screening av våld i
12 nära relationer. Tredje temat Vikten av medvetenhet beskrevs den känslomässiga påverkan hos sjuksköterskor i möte med dessa kvinnor. I fjärde och sista temat Samverkan och rollfördelning redogjordes vikten av teamarbete och
rollfördelningen mellan de olika professionerna. Utifrån dessa teman valdes tre fynd ut att diskuteras. Dessa fynd var den bristande kunskapen bland sjuksköterskor, faktorer som påverkade mötet samt samverkan och rollfördelning.
I resultatet var det synligt att kunskapsläget om våld i nära relationer var bristande bland sjuksköterskor. Det uttrycktes avsaknad av träning under utbildningen vilket ledde till osäkerhet kring att bemöta och vårda dessa kvinnor som blivit utsatta för våld. Efe och Taskin (2012) styrker detta i deras studie, där det framkom att
majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att de inte fått tillräckligt med kunskap i sjuksköterskeutbildningen hur de ska agera vid möte med kvinnor utsatta för våld.
Detta är något författarna själva upplevt var bristande under utbildningen. Det finns ett stort behov av träning kring bemötande och tillvägagångssätt i möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation, eftersom det är ett samhällsproblem som inte avtar.
Resultatet betonade att även utbildning på arbetsplatsen saknades, vilket kunde resultera i förlust av den kompetens som krävs. Det var tydligt att sjuksköterskorna behövde mer utbildning i att hantera detta. Det fanns en osäkerhet hos
sjuksköterskor i hur de skulle ta situationen vidare vid avslöjande av våld. De uppgav att de inte visste hur svaret skulle hanteras och vad nästa steg i processen var. Allard (2013) styrker detta i sin studie där det framkom att sjuksköterskor inte hade
tillräckligt kompetens till hur de skulle agera vid avslöjande av våld, vilket
resulterade i att de inte tog upp frågan. I studien av Nyame et al. (2013) framkom det att 68 procent av sjuksköterskorna ansåg att de saknade adekvat kunskap angående stödjande verksamheter för offer utsatta för våld i nära relation. Detta är något som är viktigt för sjuksköterskor att kunna då fler professioner kan behövas involveras.
Samarbete mellan olika professioner visade sig vara en viktig del i vården kring våld i nära relation. Genom att ha en bra teamsamverkan skapades en bättre förståelse över situationen. Det fanns en osäkerhet kring de olika professionernas ansvar, detta kunde påverka vården och försvårade samarbetet sinsemellan. Det framkom i
majoriteten av resultatartiklarna att sjuksköterskor inte upplevde att de var deras roll att fråga om våld. De uppgav att det fanns andra professioner som besitter bättre kunskap kring ämnet. Detta styrker Renner et al. (2019) där det påvisades att
socialarbetare var de med mest träning och hade erhållit 11 timmars utbildning inom ämnet. I jämförelse med sjuksköterskor som hade mindre än 2 timmars utbildning. I en studie av Efe och Taskin (2012) framkom det att nästan hälften av
sjuksköterskorna ansåg att det inte var deras roll att ta upp om våld i nära relation utan att det var socialarbetares eller psykiaters ansvar. Genom att arbeta i team och ha en god kommunikation mellan personal skapas förutsättningar för en
personcentrerad vård, där de olika professionerna tillsammans kan möta patienters behov (Santana et al., 2017). Ett personcentrerat arbetssätt inom teamet bidrar till främjandet av hälsa utifrån patientens egen berättelse, önskningar och behov.
Genom att värna om patienters rättigheter, möjligheter och behov skapas en förutsättning för kontinuitet i vårdkedjan (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Det påvisades att sjuksköterskor ansåg att kunskapen om fördelningen av de olika ansvarområden vid patientfall med våld i nära relation var bristfällig. Arbetet hade underlättats om det funnits en policy att utgå ifrån. Sjuksköterskor upplevde att det främjade arbetet att ta upp frågan om våld i nära relation om det fanns rutiner och
13 riktlinjer att förhålla sig till. Detta styrks av Allard (2013) där det framkom att
standardiserade rutiner vid våld i nära relation samt en policy som personal har tillgång till och kan arbeta utifrån, gynnade sjuksköterskans arbete. I resultatet var det synligt att sjuksköterskor ansåg att hjälpmedel som screeningverktyg gav en naturlig öppning i samtalet och gjorde att kommunikationen mellan sjuksköterskan och kvinnan blev mer ärlig. Det framställdes att de var viktigt att lyssna till den ickeverbala kommunikationen och observera kroppsspråket i möte med dessa kvinnor. Samtalen om våld i nära relation blev mer uppriktig om sjuksköterskan avsatte tid i mötet för detta. Sjuksköterskor upplevde att de inte fanns tillräckligt med tid att ta upp frågan om våld vilket resulterade i att frågan inte alltid ställdes. En av anledningarna till detta var att arbetsbelastningen var för hög och blev då ett hinder för att upptäcka dessa kvinnor som är utsatta för våld. Detta styrker Efe och Taskin (2012) i sin studie där majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräckligt med tid för att ta upp ämnet om våld. De uppgav att de knappt hade tid att ta hand om det akuta problemet kvinnan sökte för. Det framställdes även i studien att den höga arbetsbelastningen gjorde att det inte fanns möjlighet att gå in på djupet och tala med patienterna om dessa frågor. Tid är ofta något som saknas i vården. För att kunna upprätthålla och ge en personcentrerad vård krävs tid. Smythe et al. (2017) beskriver sjuksköterskornas ånger över att inte kunna ge detta då de behöver prioritera andra uppgifter, exempelvis medicinering, lägga om förband samt administrativt arbete. Den bristande tiden utgör ett hinder för patienters egen
delaktighet i vården. Patienters och närståendes delaktighet är en grundläggande aspekt i den personcentrerade vården (SBU, 2017a).
Resultatet betonade vikten av att skapa en miljö där kvinnan kände sig hörd och det skapades ett förtroende mellan de båda parterna. Detta i sin tur ledde till att det fanns en större chans att kvinnan vågade berätta sin historia. Däremot var det inte alla kvinnor som valde att öppna upp sig trots en säker miljö. Det beskrivs i tidigare forskning av Örmon et al. (2016) att majoriteten av kvinnor valt att inte berätta om sina erfarenheter av våld i nära relation för sjukvårdpersonal. Att ha en stödjande och tillmötesgående miljö var väsentligt för en personcentrerad vård. Detta för att patienter skulle känna sig bekväma, välkomna och få sina behov tillgodosedda (Santana et al., 2017). Sjuksköterskor behöver ha ett personcentrerat arbetssätt där vårdmötet har en ömsesidig öppenhet med fokus på patientens berättelse. De behöver lyssna på vad dessa kvinnor har att berätta, både genom deras verbala och icke-verbala kommunikation (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Resultatet
påvisade att det fanns tillfällen då sjuksköterskor fått en känsla att kvinnan var utsatt för våld trots förnekelse. Vid dessa tillfällen antecknade sjuksköterskor att fråga om våld vid nästa besök. Det var av stor vikt att sjuksköterskor var stöttande när kvinnan kände sig redo att söka hjälp.
I mötet med våldsutsatta kvinnor är det viktigt att upprätthålla ett personcentrerat arbetssätt (Örmon, 2019). Det innebär att vårda patienten enligt deras värderingar, vara lyhörd, respektera önskemål och utgå ifrån dennes behov och utgångspunkt (Walton, 2013). Det handlar om att vårda det psykiska, sociala och existentiella, och inte det uppenbart fysiska hos en patient (Svensk Sjuksköterskeförening, 2020). Det är viktigt att se varje patient som en individ och inte låta kulturskillnader påverka bedömningen. En legitimerad sjuksköterska ska värna om patientens behov och skapa möjligheter för kontakt med andra professioner (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2017). En god samverkan mellan de olika professionerna var
14 väsentlig vid hantering av våld i nära relation och möjliggjorde att en
personcentrerad vård kunde tillgodoses.
Slutsats
Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och drabbar kvinnor världen över. När kvinnor söker sig till vården är det vanligtvis en sjuksköterska de träffar först. Av den anledningen är det till stor vikt att sjuksköterskor besitter god
kompetens för hantering av våld. Resultatet i studien påvisade att sjuksköterskor upplevde avsaknad av träning, samt osäkerhet kring hur de skulle agera och hantera avslöjande av våld i nära relation. Sjuksköterskor behöver skapa en trygg miljö för kvinnan där hon känner sig säker och vågar öppna upp sig om vad hon varit med om.
En stor del av sjuksköterskors arbete är att samarbeta med andra professioner. Det fanns en osäkerhet kring rollfördelningen mellan de olika professionerna vid dessa patientfall. Möte med dessa kvinnor kunde även påverka sjuksköterskorna
emotionellt och generera jobbiga känslor.
Genom att det finns rätt kompetens bland sjuksköterskor visar det för de utsatta kvinnorna att det finns hjälp att få hos sjukvården. Detta kan i sin tur leda till att fler väljer att söka hjälp. Resultatet i studien påvisade att kunskapen kring hantering av kvinnor utsatta för våld i nära relation är bristfällig. Därav är det väsentligt att fortsätta utbilda sjuksköterskor i hantering kring detta och vad deras roll är, både under sjuksköterskeutbildningen samt kontinuerligt i arbetslivet för att upprätthålla kompetensen.
Kliniska implikationer
Resultatet som redovisats i studien förväntas ge ökad insikt, kunskap och förståelse av sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Resultatet förväntas huvudsakligen kunna hjälpa sjuksköterskor men är av betydelse för all vårdpersonal. Om fler sjuksköterskor är utbildade och pålästa inom området leder det i sin tur att kvinnor kan få rätt hjälp även om de söker vård för annat. Resultatet av studien leder förhoppningsvis till uppmärksamhet av ämnet och en ökad insikt i vikten av riktlinjer och strategier för sjukvårdspersonal vid hantering av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Den kliniska relevansen till den svenska sjukvården av studiens resultat var begränsad, då svenska studier kring ämnet var få.
Detta i sin tur ledde till att litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar framställda från olika länder i världen. Denna litteraturstudie påvisade att kunskapsluckor inom ämnet fortfarande existerar. Av detta skäl behövs fortsatt forskning inom den svenska sjukvården av sjuksköterskors hantering av våld i nära relation, detta för att hitta förbättringar både för sjuksköterskan samt även ur ett patientperspektiv.
15 Referenslista
Resultatartiklar markerade *
Alhalal, E. (2020). Nurses’ knowledge, attitudes and preparedness to manage women with intimate partner violence. International Nursing Review, 67 (2), 265- 274. https://doi.org/10.1111/inr.12584
Allard, C. (2013). Caring for people who experience domestic abuse. Emergency nurse, 21(2).
http://proxy.library.ju.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly- journals/caring-people-who-experience-domestic-
abuse/docview/1356460050/se-2?accountid=11754
*Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K., & Glass, N. E. (2018).
Responding to intimate partner violence: Healthcare providers' current practices and views on integrating a safety decision aid into primary care settings. Research in nursing & health, 41(2), 145–155.
https://doi.org/10.1002/nur.21853
*Anderzen-Carlsson, A., Gillå, C., Lind, M., Almqvist, K., Lindgren Fändriks, A., &
Källström, Å. (2018). Child healthcare nurses’ experiences of asking new mothers about intimate partner violence. Journal of clinical nursing, 27(13- 14), 2752-2762. https://doi.org/10.1111/jocn.14242
*Briones-Vozmediano, E., Otero-García, L., Gea-Sánchez, M., De Fuentes, S., García- Quinto, M., Vives-Cases, C., & Maquibar, A. (2021). A qualitative content analysis of nurses' perceptions about readiness to manage intimate partner violence. Journal of advanced nursing. https://doi.org/10.1111/jan.15119 Brottsförebyggande rådet. (2021, 20 maj). Våld i nära relationer.
Brottsförebyggande rådet. https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran- brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Brottsförebyggande rådet. (2020). Kriminalstatistik 2020 Anmälda brott – Preliminär statistik för första halvåret 2020.
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de530660c1/1600779537 650/Sammanfattning_anmalda_prel_halvar_2020.pdf
*Brykczynski, K. A., Crane, P., Medina, C. K., & Pedraza, D. (2011). Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge.
Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 23(3), 143-152.
https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2010.00594.x
Caldwell, J. E., Swan, S. C., & Woodbrown, V. D. (2012). Gender Differences in Intimate Partner Violence Outcomes. Psychology of Violence, 2(1), 42-57.
https://doi.org/10.1037/a0026296
Coughlan, M., & Cronin, P. (2021). Doing a literature review in nursing, health and social care. (3th ed.). SAGE Publications.
*Dawson, A. J., Rossiter, C., Doab, A., Romero, B., Fitzpatrick, L., & Fry, M. (2019).
The emergency department response to women experiencing intimate partner violence: insights from interviews with clinicians in
Australia. Academic emergency medicine, 26(9), 1052-1062.
https://doi.org/10.1111/acem.13721
Efe, Ş. Y., & Taşkın, L. (2012). Emergency nurses’ barriers to intervention of domestic violence in Turkey: A qualitative study. Sexuality and
Disability, 30(4), 441–451. https://doi.org/10.1007/s11195-012-9269-1 Elsevier. (2021). Scopus - Your brilliance, connected.
https://www.elsevier.com/__data/assets/pdf_file/0017/114533/Scopus- fact-sheet-2022-web.pdf
16 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och present. Natur Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.129–140). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.411–420).
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativmetod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.
111–120). Studentlitteratur.
Karolinska institutet. (u.å). Svensk MeSH. Hitta medicinska söktermer.
https://mesh.kib.ki.se
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80).
Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur och kultur.
Lövestad, S., Vaez, M., Löve, J., Hensing, G., & Krantz, G. (2020). Intimate partner violence, associations with perceived need for help and health care
utilization: a population-based sample of women in Sweden. Scandinavian journal of public health, 49(3), 268-276. https://doi-
org.proxy.library.ju.se/10.1177/1403494820930952
Moreira, D. N., & Pinto da Costa, M. (2020). The impact of the Covid-19 pandemic in the precipitation of intimate partner violence. International Journal of Law and Psychiatry, 71. https://doi.org/10.1016/j.ijlp.2020.101606
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.421–438). Studentlitteratur.
Nyame, S., Howard, L. M., Feder, G., & Trevillion, K. (2013). A survey of mental health professionals' knowledge, attitudes and preparedness to respond to domestic violence. Journal of Mental Health, 22(6), 536–543.
https://doi.org/10.3109/09638237.2013.841871
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10th ed.). Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.25–42). Studentlitteratur.
*Rahmqvist, J., Benzein, E., & Erlingsson, C. (2019). Challenges of caring for victims of violence and their family members in the emergency department.
International emergency nursing, 42, 2-6.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.10.007
Region Sörmland. (2020, 22 oktober). Fakta våld i nära relationer.
https://samverkan.regionsormland.se/for-vardgivare/vald-i-nara- relationer/kunskapsoversikt/fakta-om-vald-i-nara-relationer/
Renner, L. M., Wang, Q., Logeais, M. E., & Clark, C. J. (2019). Health care providers’
readiness to identify and respond to intimate partner violence. Journal of interpersonal violence, 36(19-20), 9507–9534.
https://doi.org/10.1177/0886260519867705
17 Santana, M, J., Manalili, K., Jolley, R. J., Zelinsky, S., Quan, H., & Lu, M. (2017).
How to practice person-centred care: A conceptual framwork. Health Expectations, 21(2), 429-440. https://doi.org/10.1111/hex.12640 SFS 2003:460. Lag om etiskprövning av forskning som avser människor.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs- 2003-460
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs- 2017-30
Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P., & Oyebode, J.
(2017). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse education today, 50, 119-123. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2016.12.015
Socialstyrelsen. (2019a, 14 november). Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-
brott/vald-i-nara-relationer/upptacka-vald/
Socialstyrelsen. (2019b). Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer. (Artikelnummer 2019-5-24).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-5-24.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Våld i nära relationer. (Artikelnummer 2014-5-7).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-7.pdf Socialstyrelsen. (2021, 01 november). Våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara- relationer/
*Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N., & Black, V. (2017). How nurses in Johannesburg address intimate partner violence in female patients:
understanding IPV responses in low-and middle-income country health systems. Journal of interpersonal violence, 32(11), 1591–1619.
https://doi.org/10.1177/0886260515589929
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017a). Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården – En sammanställning av vetenskapliga
utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet (SBU-rapport nr 260).
https://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/p atientdelaktighet_i_halso_och_sjukvarden.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017b). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
*Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P., & Hylander, I. (2017). To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses
encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of clinical nursing, 26(15–16), 2256-2265. https://doi.org/10.1111/jocn.12992 Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor.
Swenurse.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003
18 553081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%2 02017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Swenurse.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025 404390/kompet%20ensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202 017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2020, 11 november). Personcentrerad vård.
Swenurse. https://www.swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard
*Tower, M., Rowe, J., & Wallis, M. (2012). Reconceptualising health and health care for women affected by domestic violence. Contemporary nurse, 42(2), 216- 225. https://doi.org/10.5172/conu.2012.42.2.216
*Van der Wath, A., Van Wyk, N., & Janse van Rensburg, E. (2013). Emergency nurses' experiences of caring for survivors of intimate partner violence.
Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2242-2252.
https://doi.org/10.1111/jan.12099
Walton, M. K. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad - sex grundläggande kärnkompetenser (s. 63–78). Studentlitteratur.
World Health Organization. (2021a, 09 mars). Violence against women.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/violence-against- women
World Health Organization. (2021b, 09 mars). Violence against women prevalence estimates, 2018: global, regional and national prevalence estimates for intimate partner violence against women and global and regional prevalence estimates for non-partner sexual violence against women.
https://www.who.int/publications/i/item/9789240022256
*Wyatt, T., McClelland, M. L., & Spangaro, J. (2019). Readiness of newly licensed associated degree registered nurses to screen for domestic violence. Nurse education in practice, 35, 75-82. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2018.12.010
*Yamada, N., & Kato, M. (2015). An introspective approach to nursing intimate partner violence victims in Japan. Journal of forensic nursing, 11(4), 232- 239. https://doi.org/10.1097/JFN.0000000000000093
Örmon, K. (2019). Våld i nära relationer och psykisk ohälsa. I I. Skärsäter & L.
Wiklund Gustin (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundnivå (435–448). Studentlitteratur.
Örmon, K., Sunnqvist, Q., Bahtsevani, C., & Torstensson Levander, M. (2016).
Disclosure of abuse among female patients within general psychiatric care - a cross sectional study. BMC Psychiatry, 16 (79).
https://doi.org/10.1186/s12888-016-0789-6
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (59–82).
Studentlitteratur.
Bilaga 1.Sökmatris Cinahl
Sökning/datum: Begränsningar: Antal träffar:
Efter lästa titlar:
Efter lästa abstrakt:
Efter lästa artiklar i
fulltext:
Efter
kvalitetsgranskning:
Artiklar till resultat:
(” Nursing”
OR
”Nurses” ) AND (”Intimate partner violence”
OR “Domestic violence” ) AND
“experience”
Datum:
18.10.2021
Peer review, Published 2011–
2021, English language
132 29 9 5 2 2
( ”Intimate partner violence” OR
“Domestic violence” OR
“Partner abuse”
OR “Domestic abuse” ) AND (
“Nursing”
OR
”Nurses” OR
“Nurse” ) AND ( “Experience” OR
“Perspective” ) NOT “Pregnancy”
Peer review, Published 2011–
2021, English language
102 7 2 0 0 0
NOT ( “Children”
OR “Kids” ) NOT (
“Men” OR “Males”
OR“Man” OR
“Male” ) Datum:
25.10.2021
( "intimate partner violence" or
"domestic violence" or
"partner abuse" or
"domestic abuse"
or "family violence" ) AND
nurs* AND ( experience* or perspective or view* or attitude* ) Datum:
05.11.2021
Peer review, Published 2011–
2021, English language, Exclude
MEDLINE records, Sex:
Female
231 38 11 6 6 6
Bilaga 2. Sökmatris PubMed
Sökning/datum: Begränsningar: Antal träffar:
Efter lästa titlar:
Efter lästa abstrakt:
Efter lästa artiklar i fulltext:
Efter
kvalitetsgranskning:
Artiklar till resultat:
(("nursing" OR
"nurses") AND ("intimate partner
violence" OR
"domestic violence")) AND
("experience") Datum:
18.10.2021
Published 2011–
2021, English language
310 29 14 2 2 2
Dubbletter har förekommit i sökningarna men redovisas ej som utvalda resultatartiklar.
Bilaga 3. Artikelmatris Författare/År
/Land
Databas Deltagare Titel Syfte Forskningsmetod/
Forskningsdesign
Huvudresultat Metodisk studiekvalité Del 1.
Del 2.
Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K., &
Glass, N. E.
Årtal:
2018 Land:
USA
Cinahl 17 VP (6 SSK, 2BM, 4L, 1 KS & 2 MA)
(15K & 2M)
Responding to intimate partner violence:
Healthcare providers' current practices and views on
integrating a safety decision aid into primary care settings
Syftet var att beskriva hur hälso-och sjukvården som främst vårdar latinska befolkningar med låga inkomster för närvarande screenar och reagerar på avslöjande om våld i nära relation.
Kvalitativ metod Individuella semi- strukturerade intervjuer
Deltagarna i studien uppger att de inte vet hur de ska gå tillväga vid våld i nära
relationer. De upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap utan endast kopplade in socialarbetare vid dessa typer av fall.
4/4 8/8
Anderzen- Carlsson, A., Gillå, C., Lind, M., Almqvist, K., Lindgren Fändriks, A., &
Källström, Å.
Årtal:
Cinahl 13 SSK Child healthcare nurses’
experiences of asking new mothers about intimate
Syftet med studien var att undersöka barnsjuksköters kors
erfarenheter av att fråga mödrar till 8 månaders gamla barn om
Kvalitativ metod
Individuella semi- strukturerade intervjuer
Resultatet visar att barnsjukskötersko r upplever att ha riktlinjer och strategier vid frågor om våld underlättar då de ansåg var svårt att veta hur man
4/4 8/8
