• No results found

Vård och omsorgscollege

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vård och omsorgscollege"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vård och omsorgscollege

Styrgruppsmöte 2019-10-11

Evelina Nilsson, Analytiker kompetensförsörjningsfrågor, Regionkontoret​.

(2)

7900 vård- och omsorgsutbildade i Uppsala län

Åldersspridning; Sysselsättning.

Män; 13%

Kvinnor; 87%

Vård- och omsorgsutbildade

Uppsala län, år 2017

Ej sysselsatta; 15%

Sysselsatta; 85%

Andel sysselsatta och ej sysselsatta

Vård- och omsorgsutbildade Uppsala län, år 2017

(3)

Könsfördelning sysselsatta och ej

sysselsatta: 13% män och 87% kvinnor, lika för båda måtten.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

ANTAL

EJ SYSSELSATTA I SYSSELSÄTTNING

Kvinnor Män

(4)

Ej sysselsatta individer: Kvinnor

▪ Nära 9 av 10 ej sysselsatta är kvinnor.

▪ Motsvarar 1020 kvinnor i Uppsala län med VO-utbildning som ej är i sysselsättning.

▪ Över hälften av dessa är i åldersspannet 51-64 år.

▪ Varför ej sysselsatta?

▪ 335 är förtidspensionerade

▪ 110 är sjukskrivna

▪ 80 har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla

▪ 70 vårdar barn eller anhörig

(5)

Ej sysselsatta individer: Män

▪ 1 av 10 ej sysselsatta är män.

▪ Motsvarar 150 män i Uppsala län med VO-utbildning som ej är i sysselsättning.

▪ En tredjedel i åldersspannet 20-30 år, en femtedel mellan 61- 64 år.

Varför relativt många ”unga”?

(6)

Ej sysselsatta individer

▪ Saknar uppgift om hur många som är aktivt arbetssökande

110 av kvinnorna och 30 av männen har varit arbetslösa i minst 10 månader.

▪ Har denna grupp arbetat innan?

Saknar data över detta, men möjligt att många av kvinnorna varit det p g a ”hög” ålder (51-64 år).

Oklart vad gäller männen.

Av gruppen totalt, endast 1 man och 7 kvinnor som tog examen 2017.

Saknar uppgift angående hur stor andel som har en bakgrund från VUX kontra gymnasieutbildning.

(7)

Om vi istället ser till matchning

▪ 6470 vård- och omsorgsutbildade som har sin arbetsplats i länet.

▪ 5610 kvinnor, 87%.

▪ 860 män, 13%.

▪ 440 individer arbetar inom ett yrke som är delvis matchat med utbildningen.

▪ 4430 individer arbetar inom yrken som helt matchar utbildningen.

▪ 860 individer arbetar inom yrken som ej matchar utbildningen.

▪ Nära 7 av 10 med vård- och omsorgsutbildning arbetar inom matchande yrken.

Matchad förvärvsgrad, 67.2%, år 2017.

Matchad förvärvsgrad, 66.6%, år 2016.

(8)

Förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad

Gymnasialt yrkesutbildade,

Uppsala län, 20-39 år, 2017

Handel och administration

Bygg

Data-, el- och energiteknik Fordon

Industri

VVS och fastighet

Naturbruk

Barn och fritid

Vård och omsorg Restaurang och

livsmedel

Transport

82 84 86 88 90 92 94 96

30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80

Förvärvsgrad, %

Matchad förvärvsgrad, %

B A

C D

(9)

Vilka arbetar inom ej matchande yrken?

▪ 180 är män (21%) och 676 är kvinnor (79%).

▪ Högre andel män, i förhållande till andel män i

utbildningsgruppen, som arbetar inom ej matchande yrken.

Varför?

▪ Tre av tio är i åldersspannet 18-39 års ålder, sju av tio är

mellan 40-65 år.

(10)

Kvinnor som arbetar inom ej matchade yrken

▪ Flest i åldersspann 41-60 år (433 st, 64%).

▪ Vad gör dessa kvinnor istället?

▪ 70 inom hälso- och sjukvård, företrädesvis på slutenvårdsklinik för somatisk sjukvård.

▪ 50 st inom utbildning, majoritet inom grundskola.

▪ 40 st arbetar inom offentlig förvaltning, företrädesvis på förvaltningsmyndigheter.

▪ 30 inom öppna sociala insatser, företrädesvis på hemtjänst och dagcentraler för äldre och funktionshindrade.

▪ 20 inom servicehus och gruppbostäder för äldre och funktionshindrade.

(11)

Män som arbetar inom ej matchade yrken

▪ Flest i yngre åldersgrupper, åldersspannet 18-30 år (52 st, 29%).

▪ Vad gör dessa män istället?

▪ Svårt att se tydligt mönster men:

▪ 6 st inom offentlig förvaltning och försvar.

▪ 5 st inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet.

▪ 4 st inom betong-, cement- och gipsvaruindustri.

(12)

Skiljer sig resultatet för matchning åt mellan kommunerna i länet?

Något högre andel vård- och omsorgsutbildade som arbetar inom ej matchande yrken i Håbo kommun.

Något högre andel vård- och omsorgsutbildade som arbetar inom matchande yrken i Heby kommun.

Observera att dessa andelar ej är måttet matchad förvärvsgrad, utan andel av de individer i utbildningsgruppen som arbetar.

Inte matchade Delvis matchade Helt matchade

Håbo 21% 8% 71%

Älvkarleby 13% 8% 79%

Knivsta 16% 6% 78%

Heby 12% 6% 82%

Tierp 16% 4% 80%

Uppsala 15% 8% 77%

Enköping 17% 9% 74%

Östhammar 17% 8% 74%

(13)

Hur ser motsvarande andel ut bland sjuksköterskor i länet?

▪ I Uppsala län finns 300 barnmorskor, 2800 sjuksköterskor och 1640 specialistsjuksköterskor.

▪ Matchad förvärvsgrad 20-39 år, år 2017:

Vård- och omsorgsutbildade: 67%

Sjuksköterskor (grundutbildade): 86%

Specialistsjuksköterskor: 92%

(14)

Sammanfattning och diskussion

9 av 10 kvinnor, 1 av 10 män i VO-utbildningsgruppen.

85% är sysselsatta, 15% ej sysselsatta.

Av de ej sysselsatta kvinnorna är flest i åldersspannet 51-64 år. Bland män, tre av tio mellan 20-30 år.

Den matchade förvärvsgraden för vård- och omsorgsutbildade har ökat med 0,6

procentenheter mellan år 2016 och 2017 för åldersgruppen 20-39 år. Från 66,6 till 67,2.

Högre andel män som arbetar i ej matchade yrken, jämfört med andel män i utbildningsgruppen totalt.

Varför lämnar en högre andel män branschen för en annan bransch? Arbetsklimat? Lönenivå? Andra orsaker?

Skillnad i matchning mellan kommunerna?

Något högre andel arbetar inom ej matchade yrken i Håbo kommun.

Något högre andel arbetar inom matchade yrken i Heby kommun.

Tankar kring detta mönster? Kan det bero på att Håbo kan ”locka” med andra jobb som är mer välbetalda? Eller att Håbo kommun är sämre på att rekrytera VO-utbildade till sina verksamheter?

Skiljer sig behoven på VO-utbildade mellan kommunerna?

Matchad förvärvsgrad högre för specialistsjuksköterskor (92%) och sjuksköterskor (86%) än vård- och omsorgsutbildade (67%).

VO-utbildade hög matchad förvärvsgrad i jämförelse med andra gymnasiala yrkesutbildningar, men ej i jämförelse med utbildade sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor.

(15)

Källhänvisning

▪ Mikrodata och regionala matchningsindikatorer

(SCB)

References

Related documents

• Steg 1 ger deltagarna möjlighet att arbeta som handledare för elever på reguljär utbildning (APL), praktikanter samt nyanställda. • Steg 22 ger deltagarna möjlighet att

Utgå från Skolverkets lärlingsutbildning i gymnasieskolan, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet: www.skolverket.se Utgå från Skolverkets examensmål

Tips för handfärgat garn: Se till att från början ha tillräckligt med garn så det räcker till hela projektet då garnet kan variera i färg från parti till parti. Växla

Att elever som avslutar utbildning inom Bollnäs/Ovanåker VO-College har fått information om körkortets betydelse för anställningsbarhet.. Att bibehålla samarbetsformen med

Representanter från verksamheten (äldreboende, hemtjänst och funktionsnedsättning) anordnade en föreläsning för elever i år 1–3 på vård- och omsorgsprogrammet och barn- och

Det behövs fler vägar till utbildning och arbete inom vård och omsorg.. Utbildningen är inte tillräckligt flexibel och det behövs bättre samordning och samverkan mellan

För att dessa människor ska få en så bra utbildning som möjligt och som är anpassad till hur man arbetar i kom- muner och Region Skåne har ett samverkansavtal för ett Vård-

Syftet med förstudien är att undersöka behov och förutsättningar för att starta ett gemensamt Vård- och omsorgscollege (VO-College) på Höglandet.. Förstudien ska vara