Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr. 2019/0437 KS
Plan för urban grönstruktur
Samhällsbyggnadsavdelningen har tagit fram ett förslag till plan för Urban grönstruktur. Planens syfte är att beskriva grönstrukturens värden och
funktioner med fokus på de bebyggda delarna av kommunen och dess närhet.
Planen föreslår även principer och arbetssätt för fortsatt arbete med att utveckla och bevara grönstukturen.
Samråd kring förslag till detaljplan skedde under tiden 11/22 t o m 20/12 2019. Planen i form av en digital kartberättelse sändes till remissinstanserna nedan samt var öppen för intressenter, information spreds på kommunens hemsida samt via affischer i kommunhus och bibliotek. Handlingarna fanns under samrådstiden tillgängliga på kommunens webbplats.
Planförslaget sändes till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
NÄMNDER/BOLAG
Sollentuna Energi & Miljö AB X AB Sollentunahem
SOLOM
Kultur- och fritidsnämnden X Miljö- och byggnadsnämnden X
Natur- och tekniknämnden X
Socialnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden X
Klimatnämnden X
KOMMUNER Järfälla kommun Solna Stad
Sundbyberg Stad X
Stockholm Stad X
Täby kommun
Upplands Väsby kommun
Danderyds kommun X
FÖRENINGAR Hembygdsföreningen
Naturskyddsföreningen Sollentuna X Företagarna i Sollentuna
Övriga organisationer
Länsstyrelsen X
Brandkåren i Attunda X
Tillväxt- och regionplanenämnden X
Trafikverket X
Skrivelser har under plansamrådstiden även inkommit från följande:
Funktionshinderrådet Privatperson i Edsberg
Skrivelser och kommentarer
Skrivelserna är sammanfattade (indragen, kursiv text) och därefter kom- menterade, enskilt eller i grupp. Alla skrivelser finns tillgängliga i sin helhet.
Sollentuna Energi & Miljö AB
Affärsområde avfall anser att planen bör ta upp nedskräpning.
Riktlinjer och lösningar för detta hanteras i andra forum.
Åtgärd: ingen
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden ha ringet specifikt att erinra avseende Sollentunas plan för urban grönstruktur. Nämnden vill dock påpeka vikten av flexibla och kreativa ytor för kultur, idrott och verksamhet för barn och unga, som ett viktigt inslag i en attraktiv stadsplanering och som ett led i att främja folkhälsan. Nämnden instämmer i vikten av att tillgängliggöra kommunens parker och naturområden samt att grönytor är en viktig komponent för att utveckla hälsosamma, hållbara och trivsamma stadsmiljöer. Länkarna till kommunens naturreservat oh Edsvikens och Norrvikens vatten- och strandmiljöer skulle kunna stärkas ytterligare för att tillgängliggöra dessa för invånarna. I webbenkäten ”Bästa platsen!” från 2014 pekas Edsvikens strandpromenad ut som den enskilt populäraste platsen, länkar till detta område borde därför prioriteras för att tillgängliggöra platsen och kopplingen till t ex Edsvik och centrala Sollentuna ytterligare.
En möjlig vidareutveckling i arbetet eller i översiktsplanearbetet kan vara att titta mer på de sociala stråken, det har inte fördjupats i detta arbete. Planen beskriver hur ytor framöver behöver ha många olika funktioner, både för hälsa och rekretation och ekosystemtjänster, det är i många fall möjligt att
kombinera.
Åtgärd: Synpunkterna tas med till arbetet framåt.
Miljö- och byggnadsnämnden
Synpunkter från avdelningen för miljö- och hälsoskydd
1. Det är ett trevligt och fint material att titta och läsa i. För att använda materialet och för att underlätta arbetet behöver det finnas möjligheter att kunna zooma in på gatunivå och/eller fastighetsnivå i kartorna. För att få en uppfattning om hur utbrett området är, hur det sträcker sig, kunna göra bedömningar, få reda på var exakt det ligger, veta vilka grönområden inom olika fastigheter som är värdefulla och ska bevaras bl.a. i detaljplaner som är på remiss m.m. I den digitalaversionen hänvisas till andra verktyg där möjligheter för detaljstudier finns men det gör detta material svårläst och svårt att arbeta med. Det blir otydligt vad material ska användas till då det är tänkt att fungera som ett underlag till kommunens skötsel och planeringsarbete. Önskar att det fanns möjligheter att utveckla materialet ännu mer.
Den valda formen kartberättelse kan bidra med att nå ut till många medarbetare inom kommunen och andra intressenter liksom
Sollentunaborna. Den har sina begränsningar liksom en tryckt produkt har. Skulle allt material vara inzoomningsbart skulle te x programmet bli för tungt och långsamt. För de inom kommunen som ska använda materialet på en mer detaljerad nivå med finns därför stöd att få i andra program och hos miljöplanerarna. För att jobba på mycket detaljerad nivå (en specifik fastighet tex) så är det viktigt att påpeka att det är troligt att kompletterande undersökningar och platsbesök behövs. Det här materialet kan ge en indikation och en överblick.
2. Färgerna i kartorna behöver vara transparenta. Färgerna som är markerade i kartorna är heltäckande och då syns inte gator, sjöar etc. under dem, det är svårt att orientera/lokalisera sig. Kartorna blir otydliga.
Här menas troligen kartorna sist under fliken grön infrastruktur. De finns på kommunnivå och på kommundelsnivå för att ge en överblick, det är inte tänkt att de ska användas för en specifik fastighet och de har därför inte den detaljeringsnivån.
3. I vissa kartor är de svarta rutorna med vit text störande och är i vägen och täcker kartbilden delvis då de vandrar fram och tillbaka när man skrollar upp och ner. Man ser inte kartan eller innehållsförteckningen helt och hållet.
Det här är en effekt av vilken webbläsare man använder och vilken upplösning man har på skärmen. I planen rekommenderas att man använder google chrome eller firefox.
4. Kartorna kommer behöva uppdateras. Eftersom kommunen exploateras hela tiden så ändras också grönstrukturen/naturområdena ganska mycket från år till år. T.ex. så skiljer sig redan nu Väsjöområdets grönstruktur/naturområden i kartorna och på bilderna från verkligheten. Naturområdena kommer dessutom
minska mycket mer i framtiden när Väsjön byggs ut. Detta gäller även andra områden med utbredd naturmark.
Slutversionen kommer att beskriva hur planen och underlagen ska hållas updaterade och vilka kommande utredningar/undersökningar som kan behöva göras för att utveckla arbetet.
5. Geografisk syntesanalys: För att analysera ekologiska samband har tre fokusarter valts ut som representerar olika typer av biotoper och som ska beskriva förutsättningarna för en stor del av kommunens mångfald. Utifrån denna analys identifieras de viktigaste områdena som ska bevaras, stärkas och beaktas i den kommunala planeringen för att ha en fungerande grön infrastruktur. Alla tre de tre fokusarterna är flygande arter. Här saknas marklevande arter som t.ex. grodor (som är hotade), andra marklevande och framför allt större marklevande djur. Det bör visas vad de har för möjligheter att röra sig, vilka hinder/barriärer som finns för dem. Visa hur deras biotoper/spridningsvägar kan förbättras/bevaras. Det vore önskvärt om materialet utökades med några marklevande arter för att få en helhet och synliggöra värdefulla områden och spridningsvägar även för dem, tillsammans med de utvalda tre arterna. Eftersom marklevande djur inte kan flyga så blir deras spridningsvägar ännu mer inskränkta med utökad infrastruktur i kommunen. De hänvisas till tomtmark och gator där de riskerar att bli en olägenhet då t.ex. rådjur äter upp trädgårdsväxter mm., älgar vandrar på gatorna. Inte vill vi heller ha t.ex.
vildsvin rotandes i trädgårdarna eller i parkerna.
Till kommande uppdateringar är det möjligt att andra artgrupper kommer att studeras, de barriärer som är störst i kommunen och som är barriärer för marklevande arter arter utgör också barriärer för
flygande arter. Valet gjordes för att få en så bred blick som möjligt över olika habitat och livsmiljöer och inte för att studera enskilda arter. Att täcka in både skogsmiljer öppna marker och våta biotoper var det som rymdes inom projektet.
6. Ett önskemål är att bilderna som valts under rubriken principer och arbetssätt visar vilket område det är i kommunen. Att det stod t.ex. ”vision Rotebro” osv.
Även om bilderna åskådliggör förslag så finns det ett intresse av att veta vilket stadsutvecklingsprojekt som visas och risken för missvisande information minskar också. Exempel: på en av bilderna badar folk i en sjö och i den svarta rutan står det om Väsjöprojektet. Bilden kommer automatiskt kopplas ihop med
Väsjöområdet och undran var den badplatsen kommer finnas då det är sagt att det inte kommer vara möjligt att bada i Väsjön. Det vore då fint om det stod t.ex.
Fjäturen på bilden.
Bilderna kommer att ses över så att de inte visar saker som inte stämmer med texten. I projektet har befintliga visionsbilder från olika utvecklingsprojekt och foton ur kommunens bildbank använts.
7. Det saknas en sökfunktion i programmet
Såsom läshjälpen beskriver så finns det en sökfunktion till pdf:en som genereras i kartberättelsen. Formatet kartberättelse kommer inte med en sökfunktion.
Synpunkter från Bygglovsenheten
8. Spännande kartor! Innehållet är väldigt intressant och väldigt viktig för att den fortsatta urbana planeringen ska utvecklas hållbart. Kartberättelsen har en fin grafik och man blir lockad till att läsa mer. Det är också bra att det finns hänvisningar och beskrivningar av de olika begreppen som planen använder, såsom
"grön infrastruktur" och "biotiodatabas" samt hänvisningarna där man kan läsa mer om ett visst ämne.
9. I första hand bör Plan för urban grönstruktur inrymmas inom den stadsplaneringen som sker i ett samarbete mellan plan, exploatering, drift och trafik. Det är på den nivån dagvattenhantering, erosionsskydd, vegetation m.m. kan inkluderas och regleras, exempelvis genom en detaljplan som bygglov sedan ska följa.
Om detaljplanen reglerar användningen av mark på ett sådant sätt som är förenligt med plan- och bygglagen, och användningen beskrivs i form av en planbestämmelse, så har bygglovsenheten möjlighet att ställa krav med hänvisning till detaljplanen och dess bestämmelser.
10. Bygglovsenheten kommer att kunna använda delar av informationen och framförallt kartorna i Plan för urban grönstruktur inom och utanför områden med detaljplan, och då som rekommendationer (och inte krav), på samma sätt som översiktsplanen används. Men för att bygglovsenheten ska kunna använda dem behöver de finnas i ett annat format än som en kartberättelse, i första hand som kartskikt i programmet DP Map. Det viktiga för bygglovsprövningen är att det ska kunna gå att panorera och se informationen i mindre skalor, på fastighetsnivå.
Om kartorna finns i DP Map är det större möjlighet att hänvisa till dessa i dialog med byggherren vid eventuell bygglovsprövning. Detta gäller framförallt vid
byggnadsprojekt som är av större karaktär. Kartberättelsen i denna form kan vara ett intressant verktyg för nyfikna medborgare som vill veta mer om Sollentunas urbana grönstruktur.
Underlagsmaterialet finns idag tillgängligt som arbetsmaterial till programmet ARCMap, är det tekniskt möjligt kommer materialet även att integreras i det kartprogram som används av kommunen i stort.
11. Det är främst informationen och framförallt kartorna under flikarna "Grön infrastruktur" och "Ekosystemtjänster" som är möjliga att använda som rekommendationer. Det skulle vara önskvärt med en karta med fokus på "Grön infrastruktur" och som tydligt visar vilka naturområden och naturstråk som är viktiga vad gäller ekosystemtjänster och sociala värden och där kartan under
"Ekologiska samband" inkluderas. Även en eller flera kartor som visar
"Vattenrening", "Erosionsskydd", "Översvämningsrisk", "Bullerdämpning" och
"Luftrening".
Det är väldigt mycket information i varje enskild karta, försök att skapa en karta har visat sig mycket svårt. Synteskartan under rubriken grön
infrastruktur är ett sätt att sammanväga flera kartor om ekologiska samband.
12. En beskrivning av hur kartorna kommer att a-jourhållas och uppdateras saknas, särskilt för de områden som för tillfället utvecklas. Det vore bra om det framgick hur kartan kommer att uppdateras allteftersom.
Slutversionen kommer att beskriva hur planen och underlagen ska hållas updaterade och vilka kommande utredningar/undersökningar som kan behöva göras för att utveckla arbetet.
13. Flera av kartorna är generellt i alldeles för liten skala och blir därför otydliga och oanvändbara. Det är svårt att utläsa vad som står i beteckningsförklaringen, se nedan.
Vi har utgått från vad som är möjligt att visa i formatet kartberättelse, justeringar kommer att göras för att förbättra läsbarheten. Men just biotopdatabasen är mer tänkt att visa möjliga användningsområden, den är inte tänkt att man ska arbeta med den när den presenteras på kartberättelsen.
Åtgärder:
Förtydligande av målgrupp och användningsområden samt hur man kan arbeta på mer detlajerad nivå.
Se över möjligheten att göra fler kartor interaktiva/inzoomningsbara. Antingen i kartberättelsen, eller i annat lättåtkomligt kartprogram.
Slutversionen kommer att beskriva hur planen och underlagen ska hållas updaterade och vilka kommande utredningar/undersökningar som kan behöva göras för att utveckla arbetet.
Se över bildval och bildtext.
Ta med önskemål till fortsatt arbete om marklevande artnätverk.
Natur- och tekniknämnden
Samverkan med angränsande kommuner är viktigt, även med Länsstyrelsen i arbetet med grön infrastruktur. Planen är ett viktigt underlag för fortsatt planering av markanvändning i kommunen och för skötsel av parker och naturområden.
Kompletterande underlag, mer detaljerade undersökningar samt undersökningar i fält kan behövas för naturvärdesinventeringar och skötselinsatser. Materialet ersätter inte platsbesök.
Planen stärker kommuninvånarnas kunskap om grönstrukturen.
Materialet bör vara tillgänglig i någon tryckt form. Det är viktigt att det går att göra uppdateringar av underlagen. Det behöver framgå hur aktuella underlagen är.
Principerna är mer långsiktigt inriktade, arbetssätten bör löpande utvärderas och kunna uppdateras, kompletteras med nya arbetssätt.
Erfarenhetsutbyte och samarbete mellan förvaltningar och enheter kan utvecklas ytterligare.
Planen föreslår att en kommunövergripande arbetsgrupp bildas för att
samarbeta och lära mer om grönfrågor i kommunen. Planen är gjord i form av en kartberättelse som har vissa begränsningar i utformning och funktion. En pdf-version av planen kan genereras som kan användas som tryckt form, vissa funktioner som möjlighet att zooma in i kartor försvinner då. Pdf-versionen är även sökbar.
Åtgärd:
Plan för ajourhållning av materialet.
Planen kompletteras med text om behov av mer detaljerade undersökningar och platsbesök.
Förtydliga när underlagen är framtagna.
PDF-versionen av den digitala planen bearbetas så att den blir mer tilltalande.
Samhällsbyggnadsnämnden
Planen utgör ett viktigt kunskapsunderlag och innehåller intressanta förslag till arbetsmetoder och planeringsprinciper. För att få genomslag är viktigt att detta innehåll förankras i förslaget till ny översiktsplan.
Planen för urban grönstruktur blir ett värdefullt underlag vid
lokaliseringsprövningar och lämplighetsbedömningar i samband med beslut om planbesked och i arbetet med framtagande av detaljplaner samt genomförande av exploateringsprojekt. Även på översiktsplansnivå är underlaget viktigt för att bedöma olika planeringsinriktningars effekt på kommunens grönstruktur.
Planen för den urbana grönstrukturen i Sollentuna kommun visar att det inom våra mer tätbebyggda kommundelar råder brist på funktionella grönytor. Det är också vanligt att det förekommer kraftiga barriärer mellan viktiga grönområden. I dessa områden kommer det krävas särskilda åtgärder för att förbättra
grönstrukturen. I planen för urban grönstruktur har olika förslag till åtgärder identifierats.
Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att det behöver tas fram ett åtgärdsprogram där förslag till åtgärder värderas, prioriteras och bedöms utifrån möjlighet till finansiering och genomförande – för att Sollentuna kommuns plan för urban grönstruktur ska kunna förverkligas.
Åtgärder:
Planeringsprinciper med mera inarbetas i granskningsversionen för övesiktsplanen.
Förslag på fortsatt arbete kommer att vara en del av underlaget vid beslut i KS/KF.
Klimatnämnden
Planen utgör ett viktigt kunskapsunderlag och innehåller bra förslag till arbetsmetoder och planeringsprinciper. Det är viktigt att detta innehåll tydligt förankras i förslaget till ny översiktsplan. Planen för urban grönstruktur bör fungera som ett viktigt underlag för kommunen vid lokaliseringsprövningar och lämplighetsbedömningar i samband med beslut om planbesked och i arbetet med framtagande av detaljplaner samt genomförande av exploateringsprojekt. Även på översiktsplansnivå är underlaget viktigt för att bedöma olika
planeringsinriktningars effekt på kommunens grönstruktur.
Planen för den urbana grönstrukturen i Sollentuna kommun visar att det inom våra mer tätbebyggda kommundelar råder brist på funktionella grönytor. Det är också vanligt att det förekommer kraftiga barriärer mellan viktiga grönområden. I dessa områden kommer det krävas särskilda åtgärder för att förbättra
grönstrukturen. I planen för urban grönstruktur har olika förslag till åtgärder identifierats.
Klimatnämnden bedömer att det behöver tas fram ett åtgärdsprogram där förslag till åtgärder värderas, prioriteras och bedöms utifrån möjlighet till finansiering och genomförande – för att Sollentuna kommuns plan för urban grönstruktur ska kunna förverkligas.
Åtgärd: Förslag på fortsatt arbete kommer att vara en del av underlaget vid beslut i KS/KF.
Grannkommun; Sundbyberg
Positiva till skrivningarna om grön infrastruktur, angeläget att Järvakilen värnas i framtiden. Barriären som E4 utgör mellan grönområden i Sundbyberg och
Sollentuna kan på sikt vara intressant att undersöka genomförbarhet och möjliga effekter av en koppling för djurliv och friluftsliv. Det är dock inget som ingår i Sundbybergs gällande övesiktsplan.
Sollentuna visar också i planen att det är viktigt med mellankommunalt samarbete för att upprätthålla den gröna infrastrukturen i regionen och att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster i den urbana grönstrukturen.
Sollentuna undersöker gärna möjliga kopplingar för att stärka Järvakilen och minska barriären.
Åtgärd: komplettera med ett arbetssätt om samarbete/nätverk med grannkommunerna kring grönstrukturfrågor.
Grannkommun; Stockholm
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö-och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden. Exploateringskontoret och stads- byggnadskontoret har inkommit med kontorsyttrande.
Stadsledningskontoret anser att upprätthållandet av ekologiska värden inom de regionala gröna kilarna är en angelägen mellankommunal fråga.
Exploateringskontoret är positiv till framtagandet av en plan för kommunens gröna infrastruktur som poängterar vikten av upprätthållandet av den regionala och mellankommunala grönstrukturen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser positivt på att planen för urban grönstruktur redovisar betydelsen av ekologiskt funktionella samband över kommungränserna.
Stadsbyggnadskontoret anser att det är positivt att planering för att upprätthålla den gröna infrastrukturen på regional nivå föreslås som en planeringsprincip samt att planen redovisar den övergripande gröna infrastrukturen.
Sollentuna visar också i planen att det är viktigt med mellankommunalt samarbete för att upprätthålla den gröna infrastrukturen i regionen och att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster i den urbana
grönstrukturen. Det finns etablerade samarbeten i de gröna kilarna idag, de har fokus på naturvård och friluftsliv.
Åtgärd: komplettera med ett arbetssätt om samarbete/nätverk med grannkommunerna kring grönstrukturfrågor.
Grannkommuner; Danderyd
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser det som värdefullt att Danderyd samverkar med Sollentuna kommun vad gäller utveckling av grönstruktur, naturvärden och eksystemtjänster. Även främjandet av biologisk mångfald på olika sätt enligt planförslaget och det rörliga friluftslivet bör utvecklas och ske i samverkan mellan kommunerna.
Sollentuna visar också i planen att det är viktigt med mellankommunalt samarbete för att upprätthålla den gröna infrastrukturen i regionen och att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster i den urbana grönstrukturen.
Åtgärd: komplettera med ett arbetssätt om samarbete/nätverk med grannkommunerna kring grönstrukturfrågor.
Naturskyddsföreningen
Dokumenten bör mer tydligt beskriva:
Hur en stadsgata kan vara utformat får att uppnå de gröna värden som är syftet med styrdokumentet. Hur en torgyta ska utformas.
Då stadsgator och torg ska fylla många olika behov både över och under mark, är detta en fråga för översiktsplanen eller andra strategiska dokument. I det fortsatta arbetet föreslås att skisser som illustrerar de fyra planeringsprinciperna ska tas fram.
På vilka platser spridningskorridorer bör anläggas och hur de ska vara utformade I det fortsatta arbetet föreslås att ett åtgärdsprogram tas fram.
Beskriva hur, för ekologin, strandzoner bör vara utformade, och vilka förstörda stränder som ska/kan/bör återställas.
Detta ingår i natur- och parkskötseln och deras utvecklingsplan.
Beskriva hur naturen ska göras tillgänglig, till fots, cykel och kollektivtrafik, utan att naturvärdena förstörs, och på vilka platser detta ska ske.
Detta kommer att vara en del av arbetet med översiktsplanen eller ett fortsatt uppdrag om grönstrukturen.
Beskriva hur gräsytor kan omdanas till ängsmarker, och inte bara på de platser och stråk de behövs för att hjälpa de skyddsvärda exemplar av hotade arter man lyckats hitta.
Detta ingår i natur- och parkskötseln och deras utvecklingsplan.
Saknar tekniska principer för allmän platsmark som leder mot de mål som finns beskrivet i planen.
Kommunens tekniska handbok kommer behöva ta in dessa aspekter när den uppdateras.
Bilderna bör visa på exempel där man lyckats behålla naturvärden och tillgängliggjort naturen.
Bilderna som använtas i planen kommer från olika stadsutvecklingsprojekt samt kommunens bildbank.
Uppdraget för denna plan, som är kommunövergripande och ett fördjupande underlag till översiktsplanen, var att beskriva grönstrukturens värden och funktioner samt att komma med riktlinjer och strategier för planeringen.
Åtgärder:
Förtydliga vad detta är för typ av plan (ej handlingsplan).
Bilderna kommer att ses över till slutversionen. Skisser tas fram i nästa steg.
Ta med övriga synpunkter till det fortsatt arbetet med grönstrukturen.
Länsstyrelsen
Synpunkterna är rådgivande då planen inte faller inom ramen för PBL. Syftet är att hjälpa kommunen att säkerställa att planen kan utgöra ett bra stöd i den efterföljande planeringen.
Texten är nedkortad.
Presentationen av planen för urban grönstruktur i form av en kartberättelse är ett pedagogiskt, logiskt och illustrativt sätt att visa grönstrukturens roll i planeringen. För att bättre utläsa förändringar över tid och även kunna använda det till uppföljning i framtiden, när förändringar har skett i
markanvändningen, så tycker vi att möjligheten att använda av interaktiva och zoombara kartor kan utnyttjas bättre.
Det behöver göras en avvägning mellan hur interaktivt materialet ska vara och användbarheten, det kan ta lång tid att ladda eller bli för detaljerat, andra kartprogram behöver användas för uppföljning och detaljarbete.
Länsstyrelsen saknar utförligare beskrivningar av vattenmiljöerna, mer än en uppräkning av antal sjöar i kommunen, och deras relation till grönstrukturen.
Om tanken är att beskriva vattenmiljöer i en separat plan behöver kommunen hänvisa till en sådan.
Parallellt med planen för urban grönstruktur på går arbetet med att ta fram en vattenplan, den förväntas bli klar under 2020. Planen för urban grönstruktur kompletteras med denna information.
I planen konstaterar kommunen att ”den funktionella grönstrukturen behöver utformas och anpassas till förtätning av bebyggelse, infrastruktur och ett förändrat klimat”. Länsstyrelsen vill poängtera att detta synsätt bör formuleras om. Som det uttrycks nu undermineras de värden som finns i den befintliga grönstrukturen. Vi efterfrågar ett reviderat förhållningssätt där det framgår att det är ny bebyggelse och infrastruktur som bör anpassas och utformas på ett sätt som bevarar befintliga värden. Planen bör också i relation till detta tydligare visa vilka gröna kvaliteter som ska uppnås i områden med tät bebyggelse och vad det är för kvaliteter som behöver säkerställas i grönstrukturen för att hantera ett förändrat klimat.
Kommunen har här samma inställning som Länsstyrelsen och har ändrat denna och liknande formuleringar för att de inte ska missuppfattas.
Länsstyrelsen tycker att de fyra planeringsprinciperna är bra och vill trycka på vikten av att dessa lyfts in i kommande översiktsplan.
De arbetas in i granskningsversionen av ÖP.
Vi tycker det är positivt att kommunen lyfter skadelindringshierarkin, den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, de ekologiska nätverken, skötsel samt den enhets- och avdelningsövergripande temagruppen för grönfrågor i kommunen som arbetssätt för den grönplaneringen i kommunen.
Dessa delar är grunden i det fortsatta arbetet.
Saknar skrivningar om historisk markanvändning och biologiskt kulturarv.
Kompletteringar har gjorts och finns även med som förslag på fortsatt arbete.
Förtydligande önskas om skillnaden mellan grönstruktur i RUFS ch den kommunala. Förtydliganden om biotopdatabasen önskas.
Kompletteringar har gjorts.
Tydligare motivering till artgrupperna.
Planen tydliggörs varför artgrupperna är valda och hänvisa till de djupare analyser som finns i underlagsrapporterna. Framtagande av ytterligare
analyser kan ev bli aktuellt i samband med översyn och uppdatering av materialet i framtiden.
Länsstyrelsen tycker att avsnittet om ekosystemtjänster är välarbetat. Kartorna är beskrivande och materialet är ett viktigt underlag att ta med sig in i
översiktsplanens arbete med avvägningar för mark- och vattenanvändningen.
Avsnittet skulle lyfta ytterligare med en beskrivning av hur det är tänkt att underlaget ska användas i kommande processer och varför planen väljer att redovisa just dessa sju tjänster. Det saknas kulturella ekosystemtjänster.
De kulturella ekosystemtjänsterna täcks till stor del upp av sociotopkartan och avsnittet om sociala värden. Kompletteringar om användningen har gjorts.
Underlagsrapporten Ekosystemtjänster i Sollentunas vatten är en bra utgångspunkt för att titta på klimatrelaterade risker i kommande
översiktsplan. För att skapa en mer samlad bild av risken för översvämning, ras, skred och erosion för såväl den planerade som den byggda miljön behöver förslagen utredas och konkretiseras ytterligare. I underlaget identifieras översvämningsrisker till följd av ett klimatanpassat 100-årsregn samt ett 100- årsflöde från vattendragen. Länsstyrelsen anser att översvämningsriskerna från ett beräknat högsta flöde även behöver utredas och inkluderas i framtaget material, i enlighet med våra Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län – med hänsyn till risken för översvämning.
Dessa frågor hänvisas till pågående arbete med kommunens klimatanpassning.
Översvämningsrisken har satts till 100 år pga kopplingen till grönstrukturen och dess värden men i översiktsplanen hänvisas till Länsstyrelsens riktlinjer.
Avsnittet (om sociala värden) tar utgångspunkt i kommunens tidigare genomförda sociotopkarta vilket är ett användbart underlag. Den interaktiva kartan bidrar mycket till förståelsen av sociala värdena på olika platser i kommunen. Vi ser gärna en komplettering av information om tillgängligheten till olika områden och ett förtydligande av hur kommunen avser att använda sociotopkartan. Länsstyrelsen saknar även en bättre redovisning av barns tillgång till tillräckligt närbelägna och rymliga förskolegårdar.
Tillgångskartor finns inkluderade i materialet som väven kompletterats med hur det ska användas. Aspekten om förskolegårdar har inte studerats i samband med framtagandet av planen och ingick inte i grunduppdraget.
Synpunkten tas med till arbetet med översiktsplanen.
Åtgärd:
Se över möjligheten att göra fler kartor interaktiva/inzoomningsbara. Antingen i kartberättelsen, eller i annat lättåtkomligt kartprogram.
Hänvisa till pågående framtagande av vattenplan och klimatanpassningsarbete.
Principerna arbetas in i översiktsplanen.
Förtydliganden/kompletteringar på resterande punkter ovan.
Vissa synpunkter hänvisas till fortsatt arbete eller till översiktsplanen.
Brandkåren Attunda
Inga synpunkter.
Region Stockholm
Region Stockholm välkmnar Sollentuna plan för den regionala grönstrukturen och att den så tydligt kopplar an till den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, med dess regionala ställningstaganden gällande regional grönstruktur, naturmiljöer och grönområden.
Det är av stor vikt att kommunens fortsatta planering fokuserar på att utveckla den gröna infrastrukturen integrerat med bebyggelsestrukturen och därmed på synergieffekter narare än målkonflikter. Detta med tanke på att den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik till stor del ligger i Sollentuna och att den ligger mellan de grön kilarna Järvakilen och Rösjökilen.
Kommunen avser att i det fortsatta arbetet med urban grönstruktur integrera Länsstyrelsen i Stockholms handlingsplan för Grön infrastruktur. Region Stockholm vill framföra att kunskapsunderlaget som handlingsplanen delvis utgör bör användas som ett stöd i att underlätta avvägningen mellan olika typer av markanvändning.
Yttrandet ligger i linje med de planeringsriktlinjer och arbetssätt som kommunen förelsår för det fortsatta arbetet.
Åtgärd: ingen
Trafikverket Region Stockholm
Ställer sig positiva till kommunens arbete och kommer at ha användnng för det i sina projekt kring grön infrastruktur.
Trafikverket driver ett antal projekt som kommer att gynna grönstrukturen i Sollentuna.
Åtgärd: ingen
Övriga inkomna samrådssvar
Funktionshinderrådet
FHR tycker att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är något som ska finnas med i planeringsstadiet när man planerar för parker och grönområden.
Kommunen abetar med flera tillgänglighetsprojekt i naturområden idag. När det är dags att planera för specifika projekt kommer denna fråga att
aktualiseras.
Åtgärd: Planen kompletteras med denna synpunkt om tillgänglighet.
Boende
Ett yttrande från en boende i Edsberg som vill behålla så mycket grönstruktur som möjligt i landskapet mellan små villatomer och höga hus och asfalterade gator. Det är viktigt för hantering av översvämningrisker, fångar upp buller och damm, används som lekplats för barn och miljöer för smådjur och fåglar.
Kommunen vill med det gedigna kunskapsunderlag som nu finns tydligare kunna ta hänsyn till ovan nämnda värden och funktioner. Kommunen behöver göra avvägningar mellan många olika allmänna intressen. Många aktörer behöver vara delaktiga i arbetet för en god grönstruktur.
Åtgärd: ingen
Sammanfattning och ställningstaganden
Mot bakgrund av de inkomna synpunkterna har följande huvudsakliga förändringar gjorts i planförslaget sedan samrådet:
Under varje samrådssvar anges vilken åtgärd som vidtagits.
Synpunkter som hör hemma inom andra ansvarsområden kommer att förmedlas till rätt instans.
I övrigt har endast redaktionella förändringar gjorts i handlingarna.
Samrådsredogörelsen har sammanställts av samhällsbyggnadsavdelningen genom Paola Ponzio.
