Revisionsrapport. verksamhet. Trelleborgs kommun. Sofie Holmkvist Revisionskonsult Februari 2012

(1)

Revisionsrapport

Granskning av barnper- spektivet i nämndernas verksamhet

Trelleborgs kommun

Sofie Holmkvist Revisionskonsult Februari 2012

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

1 Inledning 2

1.1 Bakgrund 2

1.2 Uppdrag och revisionsfråga 3

1.3 Metod och genomförande 3

2 Övergripande styrning 3

2.1 Beslut utifrån FN:s barnkonvention i Trelleborgs kommun 3

2.2 Handlingsprogram 4

2.3 Budget och verksamhetsplan 4

3 Genomförande av barnkonventionen 6

3.1 Kommunstyrelsen 6

3.2 Bildningsnämnden 6

3.3 Fritidsnämnden 7

3.4 Samhällsbyggnadsnämnden 7

3.5 Övriga iakttagelser 8

4 Uppföljning och utvärdering av barnperspektivet 8

5 Information och utbildning 9

6 Analys och revisionell bedömning 9

(3)

Sammanfattning

Revisorerna i Trelleborgs kommun har gett PwC i uppdrag att granska om nämnderna bedriver en ändamålsenlig verksamhet i enlighet med barnkonventionens intentioner samt om kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende tillämpningen av barnkonventionen är tillräcklig. Granskningen är dels en uppföljning av den granskning som genom- fördes under 2010, dels en fördjupad granskning av arbetet i utvalda nämnder samt styrel- sen. Riksdagen har även beslutat om en ny nationell strategi för att stärka barnets rättighe- ter i Sverige, vilken ligger till grund för denna granskning.

Vi gör bedömningen att barnperspektivet är närvarande i kommunen, såväl bland tjänste- män och politiker. Granskningen visar att mycket genomförs i kommunen för att hantera frågor som rör barn och ungdomar på ett sätt som överensstämmer väl med barnkonventionens intentioner. Kommunen arbetar aktivt med barn- och ungdomsfrågor, exempelvis kan nämnas upprättande av barnbokslut, partnerskapsarbetet, projektet Barn och unga i sam- hällsplaneringen, elevmedborgarförslag. Det är även positivt att kommunstyrelsen inrättat en tjänst som samordnare för arbetet med barnkonventionen i Trelleborgs kommun. Där- emot anser vi att mål- och styrdokument samt uppföljning och utvärdering av arbetet ut- ifrån barnkonventionen kan utvecklas. Vår bedömning är att det övergripande saknas system och rutiner som säkerställer att samtliga verksamheter arbetar utifrån barnkonventionen.

Sammanfattningsvis lyfts följande punkter fram som bör beaktas i det fortsatta utvecklings- arbetet:

Formulering av övergripande mål som gäller för barnkonventionen i kommunens styrdokument

Revidering av handlingsprogrammet ”Varför barnbokslut”, utifrån ny nationell strategi samt med tillägg av tidsatta och mätbara mål

Plan för uppföljning och utvärdering av nämndernas och styrelsens arbete med barnkonventionen

Översyn och revidering av KF beslut från 2002 om barnchecklistans funktion och syfte

Se över möjligheterna till nytt barn- och ungdomsforum med syfte att skapa ytterligare förutsättningar för barn och ungdomars inflytande

Framtagande av plan för information och utbildning om barnkonventionen och kommunens arbete i frågan

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Barnets rättigheter är en del av den internationella folkrätten. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Sverige godkände barnkonventionen efter beslut i riksdagen år 1990, vilket innebär att Sverige åtagit sig att följa konventionens bestämmelser. Barnkon- ventionen består av 54 artiklar. Fyra av artiklarna utgör konventionens grundläggande prin- ciper:

Artikel 2 – alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Artikel 3 – barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga

Artikel 6 – varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas

Artikel 12 – varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne

I proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barns rättigheter i Sverige, sägs att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkli- gas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensana- lyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Kommunen bör enligt propositionen även se till att personal fortbildas gällande barnkonventionen och dess genomförande. Under 2010 beslutade riksdagen om en ny nationell strategi för barnets rättigheter i Sverige (har sin grund i prop. 2009/10:232). Avsikten med strategin är att den ska fungera som utgångs- punkt för verksamheter inom stat och kommun som bland annat har till uppgift att säker- ställa barnets rättigheter. Några av punkterna som framgår av strategin är:

Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem

Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldra- skap

Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter

Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan

Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barn- rättsperspektiv

Trelleborgs kommun har cirka 42 000 invånare. Av dessa är knappt 9 000 i åldrarna 1-18 år med fördelningen 28 % i åldern 1-5 år, 53 % i åldern 6-15 år och 19 % i åldern 16-18 år.¹ På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har PwC granskat barnperspektivet i styrelsens och några utvalda nämnders verksamhet. I början av 2010 granskade revisionen i Trelleborgs kommun barnperspektivet i samtliga nämnders verksamhet. Syftet med denna

1 Per den 31/12 2010

(5)

granskning är dels att göra en uppföljning av föregående granskning, dels en göra en för- djupning, med begränsat antal granskningsobjekt till följd. Riksdagens beslut om ny nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige har även uppkommit efter föregående granskning.

1.2 Uppdrag och revisionsfråga

Revisionsfråga: Bedriver nämnderna en ändamålsenlig verksamhet i enlighet med barnkon- ventionens intentioner samt är kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende tillämpningen av barnkonventionen tillräcklig?

För att svara på revisionsfrågan ska följande kontrollmål vara uppfyllda:

Det finns tydliga mål och styrdokument för nämndernas verksamhet som tar fasta på barnkonventionens artiklar

Nämnderna arbetar med planering och genomförande av barnkonventionen Nämnderna utvärderar och följer upp arbetet med barnkonventionen

1.3 Metod och genomförande

Granskningen omfattar kommunstyrelsen, bildningsnämnden, fritidsnämnden samt sam- hällsbyggnadsnämnden. Granskningen har genomförts genom intervjuer och för ämnet relevanta dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med kommundirektör, respektive förvaltningschef samt kommunens barnkonventionssamordnare. Några frågor har även ställts via telefon till styrelsens och respektive nämnds ordförande samt någon representant för oppositionen.

Dokumentgranskning har bland annat skett av Budget 2012 med flerårsplan 2013-2014, Verksamhetsplaner för åren 2012-2014, Handlingsprogram, Barnchecklistan samt övrig fakta och dokumentation som varit erforderlig för granskningen.

Rapporten är sakgranskad.

2 Övergripande styrning

2.1 Beslut utifrån FN:s barnkonvention i Trelle- borgs kommun

Kommunfullmäktige beslutade i mars 2001² i enlighet med motionen 1999:27 ”Förenta Na- tionernas barnkonvention i Trelleborgs kommun”. Av beslutet framgår att

varje förvaltning inom Trelleborgs kommun skall utse en person som speciellt ansvarar för att barn- och ungdomsperspektivet finns med i den kommande verksamheten

de beslut som skall fattas skall ha en värdering av dess konsekvenser för hur det på- verkar barn och ungdomar inom Trelleborgs kommun

barn och ungdomars egna syn skall i största möjliga mån efterfrågas vid samhälls- planeringen i Trelleborgs kommun

2 KF 2001-03-26 § 17

(6)

ett så kallat ”barnbokslut” skall bifogas till kommunens bokslut för det aktuella året, belysande de beslut som påverkar barns levnadsvillkor

ett reglemente som klargör hur man skall gå tillväga med barnbokslutsprocessen skall utarbetas och godkännas

ett forum skall bildas i vilket barn och ungdomar kan beredas möjlighet till att föra fram sina åsikter, göra sina stämmor hörda och kunna påverka beslut och delta i samhällets utveckling i Trelleborgs kommun

2.2 Handlingsprogram

Ett handlingsprogram ”Varför barnbokslut?” antogs hösten 2002. I samband med detta beslutades även att en barnchecklista skulle upprättas ”vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt, direkt eller indirekt, rör eller berör barn/ungdomar”. Barn- checklistan baseras på FN:s barnkonvention och är utarbetad av den tidigare existerande barn- och ungdomsberedningen. Enligt checklistan ska följande frågor besvaras innan beslut fattas:

1) Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?

2) Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?

3) Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med behov av särskilt stöd?

Barnchecklistan skall bifogas berörda ärenden from januari 2004. Även upprättande av årligt barnbokslut där varje nämnd redovisar sitt arbete sker sedan 2004.

Utöver handlingsprogrammet finns inga övergripande dokument där kommunen har förtyd- ligat hur barnkonventionen ska tillämpas. Två rekommendationer relaterat handlingsprogrammet gavs i samband med tidigare genomförd granskning. I handlingsprogrammet saknas tidsatta och mätbara mål varför en av rekommendationerna var att handlingsprogrammet skulle revideras och kompletteras med tydliga målformuleringar. Den andra rekommendationen var att kommunstyrelsen skulle skapa en mall för rapportering till barnbokslutet som relaterar till det reviderade handlingsprogrammet.

Handlingsprogrammet från 2002 är ännu inte reviderat. Mall för rapportering till barnbokslutet är inte framtaget då ett reviderat handlingsprogram bör ligga till grund för mallen.

Däremot har Trelleborgs barnkonventionssamordnare inför sammanställning av ”Barn- bokslut 2010” gett förvaltningarna i uppdrag att beskrivningen av utfört arbete under 2010 skulle ha fokus på tre av barnkonventionens artiklar. Utöver detta gavs i uppdrag åt förvalt- ningarna att besvara några frågor som bland annat hade till syfte att kunna bedöma i vilken utsträckning barnchecklistan används.

2.3 Budget och verksamhetsplan

I ”Budget 2012 med flerårsplan 2013-2014” finns vision, verksamhetsidé samt fyra strategiska inriktningar; livskvalitet, arbete, långsiktigt hållbar tillväxt samt upplevelser. Övergri- pande mål avseende arbetet med barnkonventionen saknas på denna nivå. I budgeten för 2012 anges en särskild satsning som har direkt bäring på barn och unga och intentionerna i barnkonventionen; bildningsnämnden tillskjuts medel för genomförande av föräldrautbild- ningar under året.

(7)

På nämndsnivå finns i ”Verksamhetsplaner för åren 2012-2014” effektmål framtagna som syftar till att beskriva hur nämnden avser att nå upp till kommunens vision och verksam- hetsidé. I verksamhetsplanerna finns ett antal effektmål som relaterar till barnkonventionen. Kommunstyrelsen har bland annat för strategiska inriktningen Livskvalitet angett ”Att aktivt och förebyggande i samarbete med andra myndigheter arbeta för att Trelleborg ska vara en kommun där invånarna kan känna sig säkra och trygga”. Kommunstyrelsen är ansvarig för det alkohol- och drogförebyggande arbetet, där en viktig målgrupp för såväl före- byggande som hälsofrämjande insatser är barn, ungdomar och föräldrar. Kommunstyrelsen har även angett ett effektmål om att öka medborgarnas inflytande och främja ett demokra- tiskt samhälle, vilket också står i nära relation med barnkonventionens intentioner.

Inom Bildningsnämndens ansvarsområde är det en naturlig del att beakta barnperspektivet och ha barnets bästa i fokus. Detta återspeglas även i framtagna effektmål för verksamheten.

Bland annat har bildningsnämnden angett mål om att förskolorna i kommunen ska ligga i framkant i jämförelse med andra skånska kommuner vad gäller förskolans förtydligade kun- skapsuppdrag, där alla barn är trygga och väl föreberedda för grundskolan. Effektmålet för förskoleklass, grundskola och fritidshem anger bland annat att ”Skolan i Trelleborg ska vara en trygg och säker miljö där elever och vuxna möts med öppenhet och respekt”. I verksamhetsplanen finns vidare fastställt att ”…nya skollagen fokuserar på kunskapsuppdraget. Det innebär en skola där alla elever blir sedda och att alla ska nå kunskapskraven....” samt ”Tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd och därtill kopplade insatser är av största vikt”.

Inom särskoleverksamheten fokuseras på att varje elev ska ges möjlighet att hitta sin väg till ett självständigt liv. När det gäller kommunens gymnasieutbildning tas arbetet med likabe- handling upp, även detta med direkt bäring på barnkonventionen.

Fritidsnämnden ska i sin verksamhet prioritera barn och ungdomar. I verksamhetsplanen står skrivet ”… att inspirera barn och ungdomar att redan i tidiga år ta del av idrott och före- ningsliv är ett av fritidsnämndens huvudmål”. En del av fritidsnämndens verksamheter rik- tar sig direkt till barn och ungdomar medan andra indirekt kommer barn och ungdomar till godo, främst i form av bidrag till föreningar som bedriver ungdomsverksamhet och genom tillhandahållande av lokaler. Fritidsnämnden anger bland annat i sin verksamhetsplan att barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och stimulerande fritid genom trygga och drogfria mötesplatser på kommunens fritidsgårdar. Ett av effektmålen inom strategiska inriktningen Livskvalitet är att fritidsnämnden ska erbjuda barn och ungdomar bra förut- sättningar att utvecklas till goda och självständiga medborgare.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att tillförsäkra nuvarande och kommande genera- tioner en hälsosam och god miljö samt jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. I verksamhetsplanen finns mål som att sunda och säkra miljöer ska säkerställas samt att en god, hälsosam och trygg livsmiljö för dagens och morgondagens kommuninvånare ska tryggas.

I tidigare genomförd granskning gavs rekommendationen att ”kommunen bör formulera övergripande mål som gäller för barnkonventionen i styrdokument motsvarande ”Budget 2010 med flerårsplan 2011-2012”. Det har ännu inte skett någon förändring utifrån denna rekommendation. Enligt uppgift håller dock kommunen på med en översyn av hela den politiska målkedjan i syfte att ta fram tydliga och mätbara mål.

(8)

3 Genomförande av barnkonventio- nen

3.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har inrättat en tjänst som samordnare för arbetet med barnkonventionen i Trelleborgs kommun. Uppdraget omfattar cirka 25 % tjänstgöring. Samordnaren för arbetet med barnkonventionen är även kommunens alkohol- och drogsamordnare. Kommunen sammanställer årligen ett så kallat barnbokslut där alla förvaltningar redogör för hur de under året har arbetat relaterat till barnkonventionen.

Trelleborg ingår sedan 2004, tillsammans med nio andra kommuner i ett partnerskapsarbe- te vars syfte är att vara föregångskommuner för arbetet med att införa barnkonventionen i kommunens arbete. På Trelleborgs kommuns hemsida (Trelleborgs kom-

mun/Demokrati/Barnkonventionen) står ”Vi vill vara med och skapa ett samhälle där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har möjligheter och känner framtidstro. Vi vill att barns inflytande skall stärkas eftersom demokratin ökar ju fler människor som deltar och engagerar sig i beslutsprocessen”.

Från och med våren 2012 kommer det att finnas en intern nätverksgrupp på tjänstemanna- nivå, med en representant från respektive förvaltning, med syftet att ytterligare utveckla kommunens arbete utifrån barnkonventionens intentioner. Kommunens barnkonventionssamordnare kommer att leda gruppen som har till avsikt att träffas två gånger om året.

3.2 Bildningsnämnden

Barn- och ungdomsperspektivet är en naturlig del av bildningsnämndens arbete. Nya skollagen (2010:800) har ytterligare tydliggjort fokus på barnets bästa genom att delar av FN:s barnkonvention lyfts in i lagtexten. Bland annat anges att särskild hänsyn till barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Barn- och elevperspektivet är förstärkt såväl i skollagen som i de nya läroplanerna. Barn- och utbildningsnämnden har under 2011 arbetat fram ett nytt verktyg för uppföljning och utvärdering, SKA-analys (systematiskt kvalitetsar- bete). Förvaltningschefen inom bildningsnämnden anser att barn- och elevperspektivet har förstärkts ytterligare senaste året genom nya styrdokument både på nationell nivå och ut- ifrån förvaltningens eget arbete.

I Trelleborgs kommun finns ett antal referensklasser från förskola till gymnasieskola utsed- da. Syftet med referensklasserna är att fungera som remissinstans i olika frågor som berör barn och unga. Sedan 2011 har bildningsnämnden även infört så kallade elevmedborgarför- slag. Diskussion pågår kring hur bildningsnämnden på ett tydligt sätt kan nå ut med information till eleverna om att möjligheten finns för eleverna att tillskriva nämnden direkt.

Bildningsförvaltningen har kontaktat kommunens barnkonventionssamordnare för diskussion med referensklasserna om elevmedborgarförslag. I Trelleborgs kommun finns även elevråd inom grund- och gymnasieskolan. Dessutom deltar elever i olika grupper i det lokala skolarbetet och arbetsmiljöarbetet med lokala samverkansgrupper.

Barnchecklistan finns med kontinuerligt inom Bildningsnämnden. Inför ett arbetsutskott eller nämndssammanträde finns de tre frågorna från barnchecklistan medtagna på kallel- sen.

(9)

3.3 Fritidsnämnden

Barn- och ungdomsperspektivet upplevs ha hög prioritet inom fritidsnämnden. Trelleborgs kommun är enligt uppgift en av fem kommuner som har nolltaxa för ungdomsverksamhe- ten. Fritidsnämnden har även beslutat om särskilda satsningar inom flickidrotten och han- dikappidrotten. Ungdomsenheten inom fritidsförvaltningen ingår i ett samarbetsprojekt, USSP³, tillsammans med skola, socialförvaltning och polis med fokus på barn som far illa eller riskerar att fara illa. Missbruk är högsta prioritet för detta samarbetsprojekt. Fritidsför- valtningen har även ett nära samarbete med föreningarna i kommunen. Även inom detta område är det drogförebyggande arbetet en viktig del. Ungdomsenheten ansvarar för kommunens fritidsgårdar. Genom fritidsgårdsverksamheten är personalen dagligen i direkt kon- takt och har dialog med kommunens barn och unga.

I verksamhetsplanen för fritidsnämnden finns beskrivet att fritidsförvaltningen numera finns på det sociala mediet Facebook med syfte att sprida kommunal information, ge bättre service, skapa dialog och ta emot synpunkter. Det finns vidare information om att fritidsför- valtningen ingår i ett samarbete med Skåneidrotten gällande idrottsföreningars antidrogar- bete (Anti DANT – anti doping, alkohol, narkotika och tobak).

Ordförande i fritidsnämnden uppger att frågorna i barnchecklistan tas upp i samband med att ett beslut ska fattas.

3.4 Samhällsbyggnadsnämnden

Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret ger en genomlysning av barnkonventionens aspekter i beslut gällande planläggningsärenden. I samtliga detaljplaner beaktas barn- och ungdomsperspektivet. Samhällsbyggnadsnämnden har ett nära samarbete med tekniska nämnden vad gäller uppföljning av att innehållet i detaljplanen realiseras i efterföljande projektering. Av intervjuerna framgår att inom en del av samhällsbyggnadsnämndens om- råden finns det marginella utrymmen att beakta medborgarnas synpunkter. Som exempel nämns bygglovsprocessen som i högsta grad är regelstyrd.

Sedan år 2010 är Trelleborg, tillsammans med fem andra kommuner i landet, med i ett samarbetsprojekt med Trafikverket Barn och unga i samhällsplaneringen. Regeringen gav år 2009 Trafikverket i uppdrag att initiera, samordna och stödja kommunala försöksverk- samheter där syftet är att ta fram och prova metoder och rutiner för hur barn och unga ska kunna delta i och påverka kommunal samhällsplanering. I Trelleborgs kommun används projektet gällande järnvägsstationen och de kommande pågatågen i arbetet. Kommunens barnkonventionssamordnare samt en representant från samhällsbyggnadsnämnden ingår i projektet. Även bildningsnämnden är delaktig i projektet med representanter från förskolan, grund- och gymnasieskolan samt ungdomar från Navigatorcentrum⁴.

I samband med beslut om en fördjupad översiktsplan gavs i uppdrag att se över hur kommunen kan tydliggöra dialogen med medborgarna. I detta arbete ingår att ta ställning till huruvida barn och ungdomar kan involveras mer och hitta forum för kommunikation, delaktighet och inflytande.

Barnchecklistan tillämpas enligt uppgift i en del av nämndens beslut.

3Ungdomsenheten, skola, socialtjänst och polis

4Navigatorcentrum startade 2008 och vänder sig till kommunens invånare i åldern 16-24. Syftet med verksamheten är att utvidga samverkan mellan olika myndigheter.

(10)

3.5 Övriga iakttagelser

Enligt kommunens egen kartläggning, som genomfördes i samband med barnbokslut 2010, konstateras att barnchecklistan används i varierande utsträckning bland nämnderna. En av synpunkterna som lämnades var att barnchecklistan överlevt sig själv och istället bör ingå som en naturlig del i processen.

Flertalet av de intervjuade politikerna uppger att KF:s direktiv kring hur nämnder och sty- relsen ska arbeta utifrån barnkonventionen är tillräckligt tydliga. Barnchecklistan är meto- den och barnboksluten är uppföljningsverktyget för arbetet. Flertalet av intervjuade tjäns- temän uppger däremot att direktiven inte är tydliga. Samtliga intervjuade tjänstemän uppger att det finns en vilja i kommunen både bland tjänstemän och politiker att arbeta med frågan. Upplevelsen är att barn och unga är ett prioriterat område för kommunen och att barn- och ungdomsperspektivet beaktas väl i många av kommunens frågor. Även barnkon- ventionssamordnarens uppdrag och insatser är väl kända bland förvaltningscheferna. Ut- ifrån några av intervjuerna med både tjänstemän och politiker framgår önskemål om tätare dialog kring barnkonventionen och kommunens arbete. I dagsläget är dialogen kring barnkonventionen på politisk nivå oftast knutet till årliga beslutet om barnbokslutet.

I en del intervjuer framkommer att det inte längre är lika naturligt var nämnderna ska vända sig till i olika barn- och ungdomsfrågor som det var då kommunen hade en barn- och ung- domsberedning. Några av de intervjuade framhåller vikten av ett ungdomsforum. Utöver de vanliga medborgarförslagen och bildningsnämndens införande av elevmedborgarförslag finns för närvarande inget ungdomsforum.

4 Uppföljning och utvärdering av barnperspektivet

Det har under granskningen framkommit att någon kommunövergripande uppföljning eller revidering av ”Varför barnbokslut?”, kommunens handlingsprogram för barnkonventionens genomförande, inte har gjorts. Kommunstyrelsen begär årligen in underlag från nämnderna till kommunens barnbokslut. I barnbokslutet för 2010 ombads samtliga förvaltningar att beskriva hur de under 2010 arbetat med fokus på barnets bästa i främsta rummet (artikel 3), barns delaktighet och inflytande (artikel 12) samt om de på något sätt hade informerat barn eller vuxna om barns rättigheter (artikel 42). Utöver detta ombads förvaltningarna även att ta ställning till kompletterande frågor om barnchecklistan och kompetenshöjande insatser.

Genom barnbokslutet bedömer kommunstyrelsen hur arbetet med barnkonventionen utvecklas. Barnbokslutet beslutas i kommunfullmäktige. Utöver krav på upprättande av barnbokslut ställer inte kommunfullmäktige krav på någon ytterligare uppföljning och utvärde- ring av kommunens arbete utifrån barnperspektivet. Däremot genomförs årlig uppföljning och utvärdering av verksamheternas arbete inom nämnderna, som i flera delar tangerar barnperspektivet. I projektet Barn och unga i samhällsplaneringen ingår avsnitt kring upp- följning och utvärdering. Dessutom har kommunen 2010 genomfört en ungdomsenkät, LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Region Skåne utför även en folkhälsoenkät för barn och unga som ska besvaras av elever i årskurs 6 och 9 i grundskolan samt ungdomar som går andra året i gymnasieskolan. Här ingår bland annat frågor kring inflytande och delaktighet samt kränkande behandling.

(11)

5 Information och utbildning

I tidigare genomförd granskning var en av rekommendationerna att kommunstyrelsens barnkonventionssamordnare skulle inventera utbildningsbehovet bland nämnder och tjäns- temän. Trelleborgs barnkonventionssamordnare gav, inför sammanställning av ”Barn- bokslut 2010”, förvaltningarna i uppdrag att besvara några kompletterande frågor i kartläg- gande syfte för att bland annat bedöma om det fanns önskemål om kompetenshöjande insatser i syfte att tillämpa barnkonventionen. Utifrån kartläggningen framkom ett relativt utbrett önskemål om kompetenshöjande insatser i syfte att tillämpa barnkonventionen.

Någon av de synpunkter som framkom var att det fordras kontinuerlig information eftersom det är en fråga som behöver hållas aktuell.

Utbildningsinsatser i barnkonventionen till kommunens tjänstemän och politiker varierar mellan nämnderna. Generellt framkommer i intervjuerna att utbildning sker i relativt låg grad. Enstaka utbildningsdagar har erbjudits men inte någon övergripande obligatorisk utbildning. I de nämnder där verksamheten är direkt relaterad till barn och ungdomar sker en högre grad av utbildning. Bildningsnämnden har under 2011 haft flera utbildningstillfäl- len som haft sin grund i barnkonventionens intentioner för både tjänstemän och politiker, som en naturlig följd av nya skollagen.

6 Analys och revisionell bedömning

Granskningens revisionsfrågor är om nämnderna bedriver en ändamålsenlig verksamhet i enlighet med barnkonventionens intentioner samt om kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende tillämpningen av barnkonventionen är tillräcklig. Vi gör bedöm- ningen att barnperspektivet är närvarande i kommunen, såväl bland tjänstemän och politiker. Granskningen visar att mycket genomförs i kommunen för att hantera frågor som rör barn och ungdomar på ett sätt som överensstämmer väl med barnkonventionens intentioner. Kommunen arbetar aktivt med barn- och ungdomsfrågor, exempelvis kan nämnas upp- rättande av barnbokslut, partnerskapsarbetet, projektet Barn och unga i samhällsplanering- en, elevmedborgarförslag etcetera. Däremot anser vi att mål- och styrdokument samt upp- följning och utvärdering av arbetet utifrån barnkonventionen kan utvecklas. Vår bedömning är att det övergripande saknas system och rutiner som säkerställer att samtliga verksamheter arbetar utifrån barnkonventionen.

Den revisionella bedömningen stämmer överens med det resultat som framkom i tidigare genomförd granskning. I tidigare granskning formulerades fyra förbättringsområden:

Revidering av handlingsprogrammet ”Varför barnbokslut” och tillägg av tidsatta och mätbara mål

Mall för rapportering till barnbokslutet som relaterar till det reviderade handlingsprogrammet

Inventering av utbildningsbehovet bland nämnder och tjänstemän

(12)

Tre av ovan punkter är ännu inte åtgärdade. Inventering av utbildningsbehovet gjordes till viss del genom kartläggning i samband med insamlandet av underlag till barnbokslut 2010, där respektive förvaltning fick uttrycka sina utbildningsbehov.

I befintligt styrdokument (Budget 2012 med flerårsplan 2013-2014) finns ingen direkt kopp- ling till barnkonventionens artiklar. Kommunen saknar övergripande mål relaterade till barnkonventionen. Vi anser i likhet med rekommendation i föregående granskning att Trel- leborgs kommun bör formulera övergripande mål som gäller för barnkonventionen i styrdokument såsom Budget 20xx med flerårsplan. Vi tror att tydligare direktiv om kommunens intentioner med verksamheternas arbete utifrån barnkonventionen i sin tur kommer att underlätta för nämnderna i sitt målarbete. Framför allt kan det vara ett stöd för de nämnder som inte har ett lika tydligt uppdrag som exempelvis bildningsnämnden när det gäller att ha barn- och ungdomsperspektivet som utgångspunkt i sitt arbete. Vi anser det viktigt att den övergripande ledningen sänder signaler om att arbetet utifrån barnkonventionen är ett prioriterat område för kommunen. I skrivande stund pågår en översyn av kommunens målked- ja, vilket vi finner tillfredsställande.

Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker. Dock anser vi att uppföljning och utvär- dering av nämndernas och styrelsens arbete utifrån barnkonventionen kan utvecklas. Utöver barnbokslutet ställer inte kommunfullmäktige några tydliga krav på uppföljning och utvär- dering utifrån barnkonventionen. I tidigare granskning var en av rekommendationerna att kommunstyrelsen borde revidera handlingsprogrammet ”Varför barnbokslut” och lägga till tidsatta och mätbara mål. Ett reviderat handlingsprogram med tidsatta och mätbara mål skulle ge bättre förutsättningar för nämnder och förvaltningar att på ett systematiskt och strukturerat sätt använda handlingsprogrammet, bryta ned målen i respektive verksamhet så att dessa i sin tur ingår som ett naturligt led i uppföljning och utvärdering av verksamhe- terna. Handlingsprogrammet bör även revideras utifrån den nya nationella strategin.

En barnchecklista är framtagen, men används i varierande omfattning. Vår bedömning är att det på övergripande nivå saknas system som säkerställer att samtliga verksamheter arbetar utifrån barnchecklistan. Utifrån kommunens egen kartläggning konstateras även att syftet med barnchecklistan och på vilket sätt den ska tillämpas är diffust för en del av nämn- derna. Vi rekommenderar kommunen att se över och revidera KF beslut från 2002 om barnchecklistans funktion och syfte.

Vi bedömer det positivt att kommunen inrättat en tjänst som barnkonventionssamordnare med uttalat uppdrag att arbeta för att öka ungdomsdemokratin i kommunen. Vi finner det även tillfredsställande att kommunen tagit initiativ till att starta en nätverksgrupp på tjäns- temannanivå och att varje förvaltning utser en person som är uttalat ansvarig för respektive nämnds arbete med barnkonventionen. Vi saknar dock motsvarigheten på den politiska nivån. Vi rekommenderar kommunen att se över möjligheterna till nytt barn- och ungdomsforum med syfte att skapa ytterligare förutsättningar för barn och ungdomars inflytande. Ett ungdomsforum ger även möjlighet till en samfälld grupp på politisk nivå.

Utifrån ny nationell strategi framgår det att det är kommunernas ansvar att erbjuda lämpli- ga kompetenshöjande insatser för berörda yrkesgrupper då det gäller barns rättigheter. Ef- tersom det sker byte av både chefer, medarbetare och nämndsledamöter bör det finnas en systematik kring information och utbildning för att öka kompetensen om barnkonventionens intentioner och kommunens arbete.

(13)