Affärsmodeller, ägarskap och finansieringsstrategier:
Konsekvenser av införandet av elektriska vägsystem på marknader och möjliga affärsmodeller
Björn Hasselgren, Trafikverket
Program Elektrifiering av det statliga vägnätet för tunga transporter
co
ll ll
ERSOlika elektrifieringstekniker möter olika utmaningar
• System med laddinfrastruktur och batteriförsedda fordon följer i stort sett samma logik som tidigare drivmedelssystem
• Elvägssystem möter däremot flera nya och svårlösta utmaningar när det gäller organisation/ägande, finansieringsfrågor, affärsmodell och
regleringsmiljö
Elvägar Laddinfra och batterifordon
• Centraliserat - Decentraliserat
• Planerat - Flexibelt
• Reglering saknas - Reglering finns
• Vem ska äga och finansiera? - Affärsmodeller finns
• Behov av omfattande långsiktigt - Behov av subvention till
statligt åtagande aktörer under en introduktionsfas
Ett nytt aktörsnätverk
Vem ska äga och finansiera elvägar?
• Elvägar kan organiseras och finansieras på olika sätt:
‒ Statligt ägt, finansierat och drivet i egen regi i myndighetsform (Trafikverket)
‒ Statligt ägt, finansierat och drivet i statlig bolagsform (Öreundsbron)
‒ Statligt ägt, finansierat och drivet av entreprenörer som handlas upp (Vägunderhåll)
‒ Koncession utbjuden på auktion som ger rätt att etablera och ta betalt för elvägstjänster (4G-nät)
‒ En privat marknad med reglering (elmarknaden)
‒ En privat marknad med begränsad reglering (fiber)
Myndig- het
Statligt bolag
Reglerad infra- struktur Konces-
sion
Privat
Efterfrågan och/eller utbud? Vilket är erbjudandet?
Långsam kontinuerlig förändring eller radikal innovation?
Gränsöverskridande system kräver…
Koordinerad:
- Teknik - Reglering - Affärsmodell
Nationsspecifik:
- Politikanpassning - Subventions- /skatteanpassning - Marknadssegment-
anpassning
