ll VLT~

VLT~

W ; H 5 ll M M ;·. R V l N E N G t.. ! 5 H

BOLAGSSTÄMMAiEKONOMISK INFORMATION 2004 VLT AB 2003

Ordinarie bolagsstämma h~lls torsdagen den 29 april 2004 kl 17.00 i VLT-huset, slottsgatan 27, Västerås.

Deltagande

Ratt att deltaga på bolagsstamman har den ctktteagare som ar aktieagarregistrerad 1 den utsknft a·• aktreboken som gor.> mån·

dagen den 19 apnl 2004 och ~nast kl 15 00 fredilgen den 23 arnl 2004 ttll VLT anmaler stn avstl-.1 att deltaga t bolagsstamman

Anmalan om deltagande sker per tel':!fon· 021·19 91 17, per fax 021·19 91 02. per (>·post. konn'rn@vlt se ell'i!f" per post under adress VLT AB lpubll. Bent Lmdvall. Box 3. 721 03 Vaste.-rås.

V1d an ma lan uppges namn, personnummer 1 organ1sat1ons·

nummcd. adress o<:h telefonnummer samt r~g1strerat aktle- mnehav

For att akt1eagare med forvaltarre~1strerade al..t1er skall ha ratt att deltaga 1 bolagsstamman fordras att aktierna ar registrerade 1 eget namn senast m.3ndagen den 19 apnl 2004 Detta lt1ne- bar att aktlcagare l god l.lcl fore denna dag maste meddela Sin anskan harem till forvaltaren.

Ekonomisk information 2004

Bolagsstamma

Kallelse

K..11lelse till bolagsstamman utfardas genofl1 nnnonser 1 koncernens tidt11n15ar samt 1 Dagens Nyheter och Post-och lnnkes T1dnmgar onsdagen den J l mars 2004

Utdelning

Styrelsen toresla; en utdelmng me.j SEK 4,00 (4.001 per aktie.

Avstamnmgsdag for r.~tt att t>rhålla utdelntng nhr t1sdagt:•n den 4 ma) 2004. UtdE>Imng beraknas bli utsand av VPC fn~dager> den 7 ma) 2004.

Ärenden

Arenden som enligt lag och bolagsordnmg skall torekomma pä ordmane bolagsstamma.

3 · rn~r tndH'>I"npport avseende penoden Januan-mars fialv.J;sraf)port avseende penoden Januan-)uni

9-månadersrapport avseende penoden Januan-september Du hrrtar allrid aktueH mformatton på http-1/www vltab.com

INNEHÅLL

. ' '

VLT AB 2003

Bolag2stäm~/Ekonomis~_0_for~ati?~~_Q_~-- 2

Innehåll 3

Kort om VLT 2003 4

VLT:s tre affärsområden

s

VD har ordet 6

Verksamhet, affärside, mål och strategi 9

Historik 10

---

^-~------

VLT-aktien Mediabranschen Koncernöversikt Affärsområden:

Tidningar

12 16 20

22

Tryckerier ~ ____ _ __ 28

Elektroniska medier 3 2

Medarbetare, IT och mi!i.~. ___ ·- - _ -·---- _ ---~-6 Hot och möjligheter

Flerårsöversikt och data ~r kvartal Ekonomisk redovisning:

_ FörvaJtnin~sberätte~

40 42

43 __ .Res u !_!~_!~~~fl_i_n~---· __ _______ --·----__ 4_~

--~~lansräk~~~--_ __________ ---~?.

~assaf_!ö~~~~~a~ _______________ 4_9 _Redov~n~[sp!Jnciper _ _ _ _

Noter

~rslag till vinstdispositi_o_n Revision s b e rättelse

50

52 62 63

~ty~lse och rev_!?~~---·---·----·---~-4 Summa ry i n En glis h:

.. _ _ B_!:i! !. _f i n a n c i a~-~ u m _m a ~-Y 2 003 _ _ _ _ _ _ _ ..:..65 VLT's three business areas

Letter from the CEO

Activities, business concept,

·~ -~~j~~tJv_e_y_a_~d_strate~y _ _ The VLT share

__

_J:;_!~[Jp

__

o'!e~':'_i_~Y'! _______ ___ ______ _ _

Adresser

66 67

69 70 72

75

KORT OM VLT 2003 VLT AB 2003

KORT OM VLT 2003 KONCERNFAKTA

• Rörelseresultatet uppgick till MSEK 21,3 (12,2)

• Nettoomsättningen ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 (713,7)

•

Kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 92,7 (38,1)

• Vinsten per aktie uppgick till SEK 3,12 (1,96)

• Investeringen i det nya tryckeriet slutfördes i och med att den andra nya pressen togs i bruk

• Totalupplagan okade med 200 exemplar till 119 .200

• Beslut fattat om formatomläggning och namnbyte for Vestmanlands Lans T1dnmg

• Resultatet för 2004 forutses bli battre an for 2003

• styrelsen forest::,r en aktieutdelning om SEK 4,00 (4,00)

Totala lntiikter (MSEK)

- -- -- - - - - -- - - -775

750

- - :::---

_{,.._}

-

⁷²⁵

-~ ⁷⁰⁰

1999 2000 2001 2002 2003

Rörelseresultat l MSEK l

- - . 2

..._.

"'

..,.,

" - i

"'

- ..,

:::l -

1999 2000 2001 2002 2003

•inldusive~.-.le pasler pli MSEK ~0.5

120 105 90 75 60 45 30 15

!!J_täkter, MSEK _ _ _ _

Börsvärde, MSEK t.'~J~~uc:_s:2_E~-_ _ _

Vinst per aktie, SEK

Avkastning pi e&et kapital l% l

--- 40

- - -- - - -- - -- -- 35

"'

--::f·---~--30

...-- - - -25

;...._ _________ 20

t---

¹⁵

1999 2000 2001 2002 2003

2003 768,7

553 94,00

3,12

2002 724,6

429 73,00

2001 718,9

518 88,00 4,00 4,00

__

^..

_ ___ ^{, _,.._-}

1,96

Vinst och utdelnine per aktie (SEK)

7,41

- - - - - -16

--- 1 4

- - -- - -- - - 1 2

- - i

... ....

--- - ---

10 8 -~----

,.:.

- 2

1999 2000 2001 2002 2003

Vinst per aktie Vi n st per aktie 2003 Utdålning per aktie

12003 = Styrelsens försl•gl

* exldusive jämför@lsestörande poster

VLT:S TRE AFFÄRSOMRÄDEN VLT AB 2003

VLT AB består av tre affärsområden:

Tidningar, Tryckerier och Elektroniska medier.

Atta ledande lokaltidningar

--~~~manla~~ppla~ ciri<a !~~~o

__ ··- -- ___ -·--- ·-

Medverkan i annonspaket

- -- - - ' - -- - - - · - - - -- - - · - - - - -

Omsättning och resultat l MSEK 1

540 - - - -- 530 - - - -1

520- 510- 500-

&90-

- so

f---6()

-•o

- 20

·~---^{2000 1001 1002 2003}

Ett av Sveri~es _!rä_'!'sta co~e~ry_<;kerier

Andel av totalomsättning (%1

~~tering om.2_2~~SEK -~~~mförd i byggnad, tvfl tryckpressar och packsal Har tagit flera prestigeordrar under 2002 och 2003,

bia. n~ an!'a~ ~a~ a~o~~ladet och stockhalm City

Omsättning och resultat l MSEK l Andel av totalomsättning (%l

- 30

-...__- - 20

::s _v ^{'<· t- '"}

o

~2o"'o.,..o --=2~00:-:1...,2"'o~o2...,2=-=o~o3=-·lO

~a_nback Swe~.e~ utvecklar~~ sälj':: v_erktyg ~?~-~~i~ l ~112_muni~tion Leanback Media System tillhandahåller och drittar annonsserversystem för interaktiv reklam

Bra Radio driver Rix FM i Västmanland

Omsättning och resultat IMSEKI

• o - - - --

30 -...,---:- -. 20-

10-

-10

---===---

2000 2001 2002 2003

Andel av tot;aolomsättning l% l

. • . t "

VD HAR ORDET

2003 ökade VLT nettoomsättningen med 5,5 procent till MSEK 753. Den största intäktsökningen presterade tryckerirörelsen, men även tidningarna och våra elektroniska medier har rappor- terat stigande intäkter. Resultatmässigt var 2003 bättre än föregående år men i likhet med hela mediebranschen har VLT långt kvar till de resultatnivåer som redovisades under toppåret 2000. Koncernens rörelseresultat var MSEK 21 och kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 93.

Branschen

Reklaminvesteringarna inom traditionella medier stabiliserades under 2003 efter två år av negativ utveckling. Trots detta var utvecklingen aningen svagare än vad som prognostiserades vid ingången av 2003. Totalt sett blev ökningen i reklaminveste- ringarna blygsamma 0,2 procent. Enligt IRM bedöms reklam- investeringarna uppgå till 15, l miljarder SEK under 2004'1• vilket skulle innebära en tillväxt om cirka 2 procent. Samtliga medie- grupper utom storstadspress förväntas redovisa ökade reklam- intäkter under 2004.

jag är fortsatt övertygad om att det skulle vara till fördel för VLT och branschen om vi lyckades med att skapa större lokala mediebolag. Ett större företag har bland annat bättre lång- siktiga förutsättningar att till en rimlig kostnad producera hög- kvalitativa lokaltidningar. Samtidigt som den låsta ägarsituationen för närvarande försvårar affärer kommer omvandlingstrycket inte att minska framöver. VLT:s starka soliditet och affärsmodell borde vara attraktiva egenskaper för de företag som i framtiden söker en partner.

Våra tre affärsområden

Inom tidningsomffidet har vi förbättrat rörelseresultatet med 23 procent till MSEK 40. Våra åtta förstatidningar har utvecklats relativt väl under året. Annonsmarknaden kännetecknades framför allt av ett fortsatt fall för platsannonseringen. Trenden att Mälardalen som region stärker sin position som ett intres- sant närliggande alternativ till stockholmsområdet fortsätter.

Våra upplagor har ökat under 2003 och per årsskiftet var totalupplagan 119 200 exemplar motsvarandes en ökning om 200 exemplar. Höjda prenumerationspriser i kombination med den stigande upplagan innebar att upplageintäkterna ökade med 5,8 procent till MSEK 173.

'1 IRM Prognos 2004

VLT AB 2003

Inom tryckeriområdet har VLT Press nu färdigställt den bety- dande tryckeriinvesteringen som påbörjades under 2001. Den andra nya pressen installerades framgångsrikt under våren 2003 och är sedan en tid i full kommersiell drift. jag vill passa på att tacka medarbetarna inom VLT Press för de extraordinära arbetsinsatser som de har utfört i samband med denna för hela VLT-koncemen viktiga investering. l och med att pressinveste- ringen nu har slutförts kommer koncernens totala kassaflöden att väsentligen förbättras och investeringarna återgår till mera normala nivåer.

Eftersom VLT Press nu förfogar över ett av Sveriges ledande tryckerier inom sin nisch och en väsentligt ökad kapacitet är det viktigt att vi tar marknads-

andelar och återigen ökar ka- pacitetsutnyttjandet. sedan januari 2003 trycker VLT Press delar av Aftonbladets upplaga i Mälardalen och Mellansverige samt, från hösten 2003, unge- färligen halva upplagan av tid- ningen Stockholm City. l dags- läget distribueras stockhalm City i en upplaga inom inter- vallet 230 000 till 250 000 exemplar. Vidare ingick VLT

Press ett avtal som medför att vi sedan januari 2004 trycker drygt en tredjedel av Metro Hus&Hem. Avtalet är flerårigt och omfattar på veckabasis cirka 300 000 exemplar av Metro Hus& Hem.

Tryckerienhetens rörelseresultat var MSEK 6 inklusive en reavinst om MSEK 8. Reavinsten är häntörlig till försäljningen av en utbytt press. Totalt sett pressades marginalerna av det fak- tum att sidantalet minskade i flertalet av de titlar som VLT Press trycker. Minskande sidantal (som var en konsekvens av nivån på annonsmarknaden) påverkade marginalerna i negativ rikt- ning eftersom betalning i praktiken sker per tryckt sida. Under perioden ökade VLT Press intäkterna med 15 procent till MSEK 201. Inklusive de nya uppdragen är VLT Press väl rustat för en för- bättrad konjunktur, såväl kapacitets-som kvalitetsmässigt.

Inom Elektroniska medier uppgick rörelseresultatet till MSEK -9,6. Ökad konkurrens fR!n främst utlandet satte press på dotter- bolaget Leanback Media System. Trots detta. kunde såväl Lean- back Sweden och Leanback Media System uppvisa positiva kassa- flöden under enskilda månader av det fjärde kvartalet 2003.

) } )

'

VD HAR ORDET

»>

Långsiktigt skall alla enheter inom VLT bidraga till koncernens ekonomiska resultat. Elektroniska medier har trots denna policy uppvisat negativa resultat under flera år. På sikt är detta natur- ligtvis inte acceptabelt, men jag vill dra en parallell till forskning och utveckling. Internet fortsätter att förändra folks beteenden och ökar sin andel av annonsmarknaden. Många av dagens mest fremgångsrika internetsajter ägs och drivs av mediebolag och allt fler vill kunna läsa nyheter även via Internet. Eftersom VLT:s affärside är att paketera och förmedla intressant infor- mation till våra läsare kommer vi därför långsiktigt fortsätta att utveckla och läre inom detta område.

'--- VLT-aktien

Under 2003 uppgick vinsten per aktie till SEK 3,12 och kassa- flödet från löpande verksamhet per aktie var SEK 15,76. Sam- tidigt ökade VLT-aktien i värde med 29 procent till SEK 94.

Adderes årets avgivna aktieutdelning om SEK 4 till denna kurs- ökning erhöll aktieägarna en totalavkastning om 34 procent på sin investering i VLT AB. stockholmsbörsens O-lista, som vi använder som jämförelseindex, ökade i värde med 27 procent under 2003, efter flere år med negativ värdeutveckling. Vid årsskiftet var vår aktiekurs i relation till eget kapital per aktie 163 procent (P/EK) och aktiekursen i förhållande till omsättning per aktie 0,72 (P/5-tal}.

,,~ För 2003 föreslår styrelsen i VLT AB att aktieutdelningen skall uppgå till totalt MSEK 23,5, motsvarende 5EK 4 per aktie.

Den föreslagna aktieutdelningen representerer 128 procent av årets vinst per aktie och en direktavkastning om 4,1 procent i relation till aktiekursen den 15 mars 2004. Det är min bedöm- ning att en god direktavkastning är fortsatt viktig för värde- ringen av vår aktie, givet VLT:s begränsade möjligheter till uthållig substantiell organisk tillväxt. Per årsskiftet var VLT:s börsvärde MSEK 553.

Den svaga likviditeten i VLT-aktien har under flera år varit ett hinder för en korrekt värdering av aktien. Därför har vi under det gångna året ingått ett likviditetsgarantsavtal med Handels- banken. Fremöver är därmed Handelsbanken vår likviditetsgarent

l

LP). Avtalet innebär att banken under vissa förutsättningar för- binder att prestere såväl köp- som säljkurser i VLT-aktien. Efter avtalets ingång har vi noteret att spreaden i aktien, dvs. avståndet mellan köp och säljkursen, har minskat till cirka 2 procent.

VLT AB 2003

Kommande redovisningsförändringar

Under år 2004 påbö~as införendet av en ny redovisningsstandard, IFRS. De nya reglerna skall vara implementerade under 2005.

Dessa nya regler kommer att ställa ökade krav på vår redo- visningsfunktion. Positivt ur ett aktiemarknadsperspektiv är att onoterede aktier som VLT AB äger inte längre skall redovisas till historiskt anskaffningsvärde utan till verkligt värde. Vad verkligt värde innebär är en komplicered fråga, men jag kan indikere att VLT:s aktieinnehav om 17 procent i Liberala Tidningar !Nerikes Allehanda}. 10 procent i Hallandsposten samt 4,5 procent i TT är bokförda i cirka MSEK ll. Det är min bedömning att det verk- liga värdet på dessa aktieinnehav för tillfället är väsentligt högre.

Under 2005 kommer dessa tillgångar att tydligare synas i våra aktierelaterade nyckeltal och allt annat lika kommer sannolikt eget kapital per aktie att öka.

Förväntningar på 2004

De konjunkturella förutsättningarna för 2004 bedömer jag som relativt stabila. En måttlig ekonomisk tillväxt i kombination med en svagt positiv annonsmarknad ger att vi måste ha realistiska marknadsförväntningar på 2004. Inom koncernen är det därför fortsatt fokus på kostnadskontroll samt intäktsstimulerande investeringar och satsningar.

Vi förväntar oss att resultatet 200'i blir bättre än för det föregående året.

'~~i--·

Lennart Foss

^l ~ ^.

VD och koncernchef

VERKSAMHET, AFFÄRSIDE, MAL OCH STRATEGI VLT AB 2003

Det övergripande målet är att skapa långsiktiga värden för aktie- ägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediegrupp.

Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distri- butionsverksamhet tryckerirörelse, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av lV-reklam och tidningsannonser.

Verksamhet

Affärsområde Tidningar omfattar Vestmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Alle- handa, Fagersta-Posten, Avesta Tidning, Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam samt ägarandel i Internetutveck- laren CityGate 19 %).

Tryckeriverksamheten utgörs av VLT Press i Västerås. Troll- hättans Tryckeri, som fram till 2002 ingick i affärsområdet, är nu en del av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB). i vilket VLT äger lO procent av aktierna.

Elektroniska medier omfattar Internetbolagen Leanback Sweden och Leanback Media System, som utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation respektive hosting samt till- handahåller och driftar annonsserversystem för interaktiv reklam på den nordiska marknaden, lVCheck, som registrerar och kvalitetskontrollerar lV-reklam och tidningsannonser, samt Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM i Västmanland.

Därutöver har VLT innehav i RadioHästen (30 %). som driver radiostationer 1 Dalarna inom Mix Megapolnätet.

Koncernen VLT AB omfattar:

Affärside

VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidnings- industrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier.

Mål

Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnads- effektiv mediegrupp. VLT efterstr.lvar att nå en position som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster.

strategi

VLT ska uppnå det övergri- pande målet om värdeska- pande genom organisk tillväxt kompletterad med synergi- skapande förvärv och allianser.

Fokus är även på effektivise- ring av befintliga verksamheter samt på att skapa en ända- målsenlig finansiell struktur.

Detta kräver en långsiktig balans mellan investeringar, effektiviseringar, förvärv och kapitalrationaliseringar.

Tidningar

Vestmanlands Läns Tidning Trollhättans Tidning

Elektroniska medier Leanback Sweden

Tryckerier VLT Press

- - - - - - -

·-

...

..

. . -

- .

^{_Le~~~ck _M~ia Syste~ _ _ •} Västsvenskt Tidningstryckeri ( 10 %)

Elfsborgs Läns Allehanda Bra Radio

- - · - - - - ---- --·

^{... ------·~----- -}

~~ogaTid_~i~---·-·---· ^{- - -- ---- - TVCheck}

- - -- - - - - - · - - ---·- ----

Bärgslagsbladet RadioHästen [30 %1

Sala Allehanda Fagersta-Posten Avesta Tidning

Prolog Tidningsdistribution och Logistik

Di':~kla~utdelni~~----_ _ _

Nerikes Allehanda { 17 %)

- - - - - --

~allandsposten

^[10%)

--~--- -- - --- - -·--- --- -·--- --- ---·-

Västsvensk Tidningsdistribution ll2,S %) . ⁾

- -- ---

^--

- - ---·-

-·---- -·-·-

TT [.:<,5 %)

~~t_v~te __ l9_%! .. __ --··--- __ _

HISTORIK

Koncernen har mer än 170 års erfarenhet inom informationsbranschen. Kunnandet har förvärvats i en miljö, starkt präglad av privat företagsamhet och industriell utveckling.

2003

Investeringen i det nya tryckeriet slutförs i och med att den andra nya tryckpressen tas i bruk. Beslut om tabloidformat och namnändring till VLT för Vestmanlands Läns Tidning.

2002

VLT Press får uppdraget att trycka delar av Aftonbladets upplaga från januari 2003. Inom ramen för fattat investeringsbeslut tas den första nya pressen i drift.

2001

Koncernens ägarandel om .!19 procent • IV4 Bergslagen avyttras.

2000

Beslut om investering i två tryckpressar samt utbyggnad av en fastighet och en packsaL Investeringsprogrammet sträcker sig över tre år och omfattar cirka MSEK 320.

2000

OK-listan awecklas och VLT:s B-aktie ingår sedan dess i den bredare O-listan.

1998

En klausul införs i bolagsordningen som möjliggör för aktie- ägarna att frivilligtomstämpla A-aktier till B-aktier. Vidare fördubblas antalet aktier via en split och ett inlösenprogram som överför MSEK 53 till aktieägarna genomförs.

1998

Koncernens internetsatsningar samlas under Leanback Sweden AB.

1997

Distributionsrörelsen förs över till ett nybildat dotterbolag:

Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB.

.)

VLT AB 2003

1995

Moderbolaget ändrar firma till VLT AB samtidigt som ut- givningen av Vestmanlands Läns Tidning överförs i ett eget bolag. Utgivningen av Bärgslagsbladet. Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning sammanförs i ett bolag: Ingress Media AB.

1993

start för reklamradion Västerås samt start av regionala IV-program i IV.!~.

1988

Tryckerirörelsen i Västerås överföres till ett nybildat dotterbolag: VLT Press AB.

1988

Förvärv av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda.

Båda tidningarna startade sin verksamhet i slutet på 1800-

talet. Utgivningen sammanförs i ett bolag: Tvåstads Tidnings AB.

l

1985

VLT-aktien introduceras på OK-listan.

1981

Sala Allehanda, Avesta Tidning och Fagersta-Posten förvärvas.

Sala Allehanda grundades 1879 och Avesta Tidning 1882.

Fagersta-Posten utges sedan 1963.

1970

Bärgslagsbladet i Köping och Arboga Tidning förvärvas.

Arboga Tidning ges ut första gången 1851 och 1890 grundas Bärgslagsbladet.

1934

Vestmanlands Läns Tidning blir aktiebolag.

1898

Anders Pers, bonde och lärare från byn Vinäs l Mora, förvärvade Vestmanlands Läns Tidning.

1831

Boktryckaren Daniel Torssell startar ett nyhetsblad Västerås, vid den tiden en småstad med några tusen invånare.

Westmanlands Läns Tidning utkommer en gång 1 veckan med fyra små sidor.

VLT·AKTIEN

VLT:s fokus på att skapa en god totalavkastning för sina aktieägare innebär att styrelsen avser att för 2003 föreslå en aktieutdelning som överstiger årets resultat. Detta möjliggörs av VLT:s höga soliditet.

Finansiella mål och utfall

Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLT:s övergripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning menas summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkastningen i form av utdelningar till aktieägarna. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna finns ett antal finansiella delmål:

Avkastning på eget kapital 15-25 procent - Avkast- ningen uppgick 2003 till 5,4 13,3) procent. Räntabiliteten på eget kapital har under de senaste tre åren i genomsnitt upp- gått till 7 ,l procent, vilket är lägre än det uppsatta målet. Fort- satta åtgärder för att förbättra lönsamheten. såväl genom sänkta kostnader som genom satsningar på tillväxt, kommer därför att vidtas.

soliditet 30-40 procent - Vid årsskiftet 2003/2004 var VLT-koncernens soliditet 52,9 156,3) procent och de tre senaste åren har soliditeten i genomsnitt varit 56 procent. Detta inne- bär att VLT binder mer eget kapital än vad som är motiverat vid rådande risknivå i verkSamheten. Den höga soliditeten innebär bland annat att avkastningen på det egna kapitalet försämras relativt en soliditet kring målnivån. Ett sätt att påverka solidi- teten nedåt och samtidigt höja totalavkastningen för VLT:s aktie- ägare är att lämnad utdelning överstiger resultatet per aktie.

VLT:s styrelse avser därför att föreslå att utdelningen för 2003 uppgår till SEK 4,00 per aktie, vilket motsvarar 128 procent av vinsten per aktie.

Snabbare tillväxt än BNP·ökningen - 2003 var intäkts- ökningen 5,5

l

0,4) procent, med ett genomsnitt på 1,4 procent för de tre senaste åren. Koncernen har sitt ursprung och sin tyngdpunkt inom traditionella medier vars långsiktiga tillväxt är i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är därför att befintlig verksamhet organiskt över en konjunkturcykel skall växa snabbare än BNP. Med en BNP-ökning under 2003 om 1,6 procent översteg VLT:s omsättningsökning det långsiktiga målet. VLT:s beroende av annonskonjunkturen, som i sin tur är starkt bero- ende av den generella konjunkturen, innebär goda förutsätt- ningar för att omsättningstillväxten skall fortsätta att överträffa BNP när konjunkturen förbättras.

Förvärvad tillväxt- En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement till målen för den organiska tillväxten.

Under 2003 har inga företagsförvärv genomförts. Samtidigt som det finns många strukturåtgärder inom såväl tidnings-som tryckeriområdet som är sunda ur ett företagsperspektiv, för- svårar den låsta ägarsituationen på lokaltidningsmarknaden genomförandet av dessa affärer. VLT avser dock att spela en aktiv roll i omstruktureringen av Mediesverige när tillfä-lie bjuds.

VLT AB 2003

Aktieägar- och optionsprogram Programmet har följande huvudlinjer:

Förbättra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet

Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT stimulera likviditeten i VLT-aktien

Långsiktigt ge en god aktieutdelning

Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer i ledande ställning inom VLT syntetiska optioner. Optionsprogrammet omfattade vid det tillfället 81 500 optioner, motsvarande cirka l,q procent av det totala antalet utestående aktier. Löptiden sträckte sig till och med

december månad år 2003, med ett lösenpris om SEK 129, vilket var högre än börs- kursen vid detta tillfälle och optionerna utnyttjades inte.

För närvarande finns inget be- slut om nytt optionsprogram.

Under 1998 infördes ett konverteringsförbehåll som möjliggör frivillig konvertering av A-aktier till B-aktier i syfte att förbättra likviditeten i den noterade aktien. Under 2000 konverterades 5 000 A-aktier.

Sedan dess har ingen om-

stämpling av A-aktier till B-aktier skett.

VLT-aktien under året

VLT:s B-aktie är noterad på stockholmsbörsens O-lista med kortnamnet VLT B. Under 2003 steg kursen på B-aktien med SEK 21 från SEK 73 till en slutkurs för året på SEK 94 per aktie.

Detta motsvarade en uppgång på 29 procent. Relevanta jäm- förelser är OM stockholmsbörsens All Share Index lSAX) samt O-listan, där VLT ingår, som under samma period steg med 30 procent respektive 27 procent'^1•

Börsåret 2003 präglades liksom 2002 av företagsskandaler samtidigt som aktiekurserna för många bolag steg efter ett par år med negativ kursutveckling. Kursuppgången i VLT-aktien medförde att bolagets börsvärde under året steg från MSEK 429 till MSEK 553.

Under 2003 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om cirka 4,3 procent Inklusive kursuppgången blev totalavkastningen för det gångna året 3q procent. Per den 15 ma~s 200q var kursen på VLT:s aktie SEK 97 motsvarande en uppgång om 3 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet.

) ) )

)l Stockholmsbörsens månadsrapport december 2001

VLT-AKTIEN

»>

Aktieutdelning och policy

Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget inte behöver ytterligare kapital till värdeskapande investeringar. Den över- soliditet som finns i balansräkningen skall användas till expan- sion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Arets aktie- utdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie,· det vill säga oförändrad jämfört med utdelningen för 2002. Den föreslagna utdelningen överstiger årets vinst per aktie och motsvarar 7,0 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång.

Aktieomsättning

Under året omsattes 466 997 VLT B-aktier, vilket motsvarar 7,9 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Detta kan jäm- föras med 2002, då omsättningshastigheten uppgick till 3,0 procent. Under året var omsättningshastigheten på stockholms- börsen som helhet 124 procent och den mindre likvida O-listans omsättningshastighet var 78 procent Även om omsättnings- hastigheten i VLT-aktien ökade under 2003 är den fortfarande låg. En delförklaring till detta är det relativt fasta ägandet i bolaget. Den laga omsättningen i aktien har även medfört att skillnaderna mellan köp- och säljkurs i aktien ibland varit stor och därmed ytterligare försvårat handel i aktien. För att under- lätta handel i VLT-aktien tecknade VLT under våren 2003 därför ett aktielikviditetsavtal med Handelsbanken, varefter spreaden mellan köp- och säljkurs minskat. l tillägg till detta fortsätter arbetet med att löpande förbättra informationsgivningen.

Aktiekapitalets utveckling

Ar Förändring

IMSEKI

Totalt Antal aktier IMSEKI

0,4 400

1934 1951 1967 1977

Fondemission Fondem.ission Fondemission

0,2- -- - -D-.6- - - - 600

1984 · Fonck>mission 198" SPiltl00:1

0,6 1,2

<1,8

1,2 l 200

2.4·-- - -·-2 4oo

7,2 7 200

i985 .. _ Nyemission

- - - 0.8- - -

^7,2

8, o - ---;:;

^{720 000}

8 " o· ö -ooo

1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000

f 994 Split 2:1 16,0 3 200 000

1998 ___ fiiYemfssioo -- - O, C - --- 16.1- -- - 3 206 769

1998 ^Inlösen. -1,4 14,7 2 9~0 500

1998 Fondemission 2,9 ---· --i7,6"- -2-940 500

'1998 - ·- Split 2:C - .. _17,6 5 881 000

l l Voa höjning av nominellt beiow från SEK s til16.

Finansiella mål och utfall

Mäl 2003 2002 2001 Tre är*

Avkastning på eget kapital, % 15-25 5,4 3,3 12,6

Söiiditet.% --~---30-=-iö-52.9 56,3 59,1 iiTMi~: %- • - -.. -- . - - -; BNi>- ... 5,5 -

o -:- ,. -· --

^~i.8--

• Genomsnitt 2001-2003

7,1 56,1 1,4

VLT AB 2003

Aktieägarna

Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2003 uppgick till 1 088 {l 0921. Av det totala kapitalet i VLT utgörs cirka 26 { 291 procent av institutionellt ägande och resterande 74 procent av privat ägande. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare uppgick vid slutet av 2003 till cirka 17 { 19 J procent.

Aktiekapital

Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 4-40 är A-aktier. Inga options- eller konvertibelprogram föreligger varför ingen utspädning kan ske. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 6tl3 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna l röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 3 5,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT:s bolags- ordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med l röst till B-aktier {noterade

l

med 1/10 röst. Under 2003 omvandlades inga A-aktier till B-aktier.

Fördelning av aktieinnehav Antal aktier

1-500

Antal aktieägare Summa 797

Totalt antal aktier Summa 157 732

501-1 000 134 114 070

l 001-2 000 53 83 672

--

2 001-5 000

- - - --- --

- ---·--··-- --·--38 ·- -

--·-· - -

126 830

- --

5 001-10 000 10 001-20 000

18 14

136 562 201 768

20 001-50 000 9 315 <122

-50 001-100 000 -~-------l3 ~-

---

927 872

--

100 001- 12

l 088

Ba"'rod på offenlig akbebok och förted<nini över till VPC anmälda fötvattarfeits't.Wade innehav per 2003-12-30

Kursutveckling mot 0-listeindex

- 3-817072 5 881 000

SEKr-- - - -- -- - -- - - -- --- - -- . B-aktien

1 ---~~~~-s~x~-~o---~

1001--

JAN 2001

MAR MAJ JUL SEP NOV JAN

2004 MAR

VLT-AKTIEN

Nyckeltal

Prestationsnyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999

Rörelsemarginal, _% 2,8 1,7 4,9 8,8* 8,3

Nettomarginal, % 2,4 1,6 ~ 1_ ·-!~:.-:...

__

!'~

Resultat per aktie, SEK 3,12 1,96 7.~1 16.65 8,25 Egetkapital

per

aktie, SEK - -- 57,52---siiA"o- 60.~~ 57,03 43,26 Avkastning på eget kapital,% 5,4 3,3 12.,6 33,2 19,8 Aukastning på sysselsatt ·kapital,-% 7,1 4,2 _ _ 15.2._ 43~ .• 2~~

Utdelning per aktie, 5EK ~.oo 4,00 4,00 4,00 3,00 Utdelning/Resultat, % 128,2 204~ 54;o- 24,0 36.4 Utdeining/Eget kapital. % 7,0 6,9 6,6 7,0 6,9 Kassaflöde löpande verksamhet, MSEK 92,7 38,1 63,1 139,8 86,7 Kassaflöde per aktie, SEK 15,76 6,47 10,74 23,77 14,74

Risknyckeltal

omsättningshastighet, aktien .c.~ soliditet, %

Skuld~ttni;;gs-grad:--gg;.- - - Räntetäckningsgrad, ggr

'l

ii; d

ä

medel78aiansomslutni ng. %

Värderingsnyckeltal Börsvärde 2003-12-31, MSEK Aktiekurs 2003·12-31, 5EK P/E-tal. ggr

P/S-tal, ggr EBIT-multipel, ggr

EV/Sales, g gr

DirelcEIA<~st!l~~--_%_ . ___ .. _

• eodclusive jåmförelsestör.mde poster

större aktieägare

2003 2002 2001 2000 1999

8 3

52,9 56,3

·· - -^--·~

0,17 0,10 10,6 9,2 7,2 1,5

15 23

59,1 56,3 0,03 0,03 92,4 120,0 23,3 38,6

32 50,9 0,04 54,9

29.~

2003 2002 2001 2000 1999

553 429 518 515 500

94,00 73,00 88,00 87,50 85,00 30,1 37,2 11,9 5,3 10,3

-· -·· .

0,72 0,59 0,72 0,70 0.70 30,8 37,9 11,1 2,8 6,2 163 125 146 153 196 0,75 0,63 0,54 0,40 0,51 4,3 5,5 4,5 ~.6 3,5

Antal A-aktier (l röst!

Antal B-aktier (1/10 röst)

Släkten Pers 905 440 l 249 672

592 658 561 360 Lä~~IQ.ingär" iie;gslåg:e~

-- - - - -- --- - -

Tidningsaktiebolaget stampen

Morgonpness lnvest 561 360

Melloo Q';.;;nib·~~:USA:- · - - - --------- - - -- - 451 398 ---- ·-

---· -·-- ·--

-··

Fidelity Low-Priced Stock, USA 225 000

Gateila Fokus 214 800

Södermanlands Nyheter

~y<!o_~~~i-~.l~a~-- _________ _ Deutsche Bank AG, England

Northern Trust. England

State Street Bank and Trust Ca, USA GaJdman Sachs lnt. Ltd, England Erik·A,;-und Haliin- · --· · · · · - --·

118 800 100 000 66 370 53 498 38 100 36 650 31000

VLT AB 2003

Definitioner

Rörelsemarginal Nettomarginal Resultat per aktie

Rö relseresultat/0 msättni ng Vinst efter skatt/Omsättning Vinst efter skatt/Genomsnittligt

_

-~~!

_

-~kt!e.!: under _E_erioden _ Eget kapital per aktie Utgående eget kapital/

_ Utgåen~_:_;~ntal aktier _ _ _ __ _ Avkastning på eget kapital ____ !:'_e!lovin~t:{~~~n!,tt_l~ _eget kaEita~ ..

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto+ finansiella kostnader/Geoomsnittligt sysselsatt kapital Utdelning/Resultat Utdelning/Nettovinst

Kassaflöde per aktie Kassaflöde löpande verksamhet/

Utgående antal aktier Omsättningshastighet

soliditet

Sku ldsättningsgrad Räntetäckningsgrad

P/E-tal P/5-taJ EBIT-mu ltipel Aktiekurs/Eget kapital EV/Sales

Enterprise Value (EV) Nettoskuld

~ire~avkastning _ _ _ _ _

Totalt antal aktier

2 155 112 592 658 561 360

-

- -·- -·····-...... ^~--·-·

561 360 451 398

·--- ---

^~--_{225 000} ^{-· ~·· ~--~· -··.-}

214 800 118 800 100000 66 370 53 498 38100 36 650 31 000

Totalt antal omsatta aktier under året/Antal utestående aktier UtgAende eget kapital/

Utgående balanso~nin~

Räntebärande skulder/Eget kapital Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader/

Finansiella kostnader

Börsv~rde/Nettovinst Börsv~rde/Omsättnlng

Enterprlse value/Rörelseresultat Börsvärde/Utgående eget kapital Enterprlse value/Omsättning

Bö~rde + Nettoskuld

Räntebärande skulder + Ukvida medel Utdelning per aktie/Akt!~~~--_ _

Procentuell andel aktler

l%1

36,7 lO, l 9,5

---- ---

9,5 _7,7 ^..

----

Procentuell andel röster

(%1

73,5 4,2 4,0 4,0 3,2 1,6 1,5 0,8 0,7

Royal Trust, England 29 600 29 600

~-r~=--=---~~~~-- ---^{--- - -645-294-} ---6~~2i_(_~~-~=-

3,8 3,7 2,0 1,7 1.1 0,9 0,7 0,6 0,5 0,5

0,5 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 4,6

905 440 4 975 560 5 881 000

11,0

100,0% 100,0%

1

MEDIABRANSCHEN

Den förväntade återhämtningen för annonsmarknaden inom traditionella media uteblev 2003, men direkt- kommunicerande media, framför allt internet-

annonsering och direktreklam, uppvisade en fortsatt stark tillväxt. För 2004 prognostiseras en uppgång i reklaminvesteringarna inom alla traditionella medier utom storstadspress.

Efter en positiv inledning på 2003 avtog reklaminvesteringarna i svensk media under det andra halvåret 2003. Sammantaget var annonseringen i traditionella medier under året 14.8 miljarder kronor, alltså i princip oförändrat jämfört med 2002. Vinnare under året var kvällspress samt lV, utomhusreklam och populär- press, medan dagspress, radio och tackpress tappade intäkter.

Direktkommunicerande medier som direktreklam och Inter- net fortsatte att öka sin andel av annonsmarknad en. IRM:s pro- gnos för 2004 pekar mot ett nytt starkt tillväxtår för internet- annonsering. Utomhusreklammarknaden, som under 2002 fick draghjälp av riksdagsvalet, gynnades under 2003 bland annat av folkomröstningen om huruvida Sverige skulle införa euron.

Liksom 2002 höll den totala annonseringen inte jämna steg med BNP-utvecklingen under 2003. Platsannonseringen har under flera år påverkats av den svaga arbetsmarknaden. Vidare kan nämnas att allt fler företag väljer att marknadskommunicera genom direktreklam, främst oadresserad.

Medieföretagen har under 2003 befäst sin ställning som de ledande Internetaktörerna och allt fler tidningar börjar ta betalt för innehållet på hemsidorna. Exempelvis lanserade Aftonbladet.

vars sajt afton bladet. se är en av Sveriges mest besökta hem sidor, under 2003 betaltjänster under namnet "Plus". Medieföretagen har höga placeringar i listor över Sveriges mest besökta hem- sidor och utvecklingen går mot allt fler betaltjänster. Detta kan jämföras med utvecklingen för de tryckta tidningarna där ut- vecklingen varit motsatt och reklamfinansierade gratistidningar ökat marknadsandelarna.

Prognos 2004

Förväntningarna på reklammarknadens utveckling är något högre 2004, beroende på en förväntad återhämtning i ekonomin.

Enligt IRM beräknas investeringarna i traditionella medier under 2004 öka med 2 procent till 15,1 miljarder kronor, med tillväxt inom alla media utom för storstadspress. Den starkaste ökningen väntas utomhusannonsering, 1V och kvällspress uppvisa.

* TidningsUtgivarna

VLT AB 2003

Konkurrens om annonsmedel

På en annonsmarknad som varit stillastående eller 1 nedgång under ett antal år ökar konkurrensen om reklaminvesteringarna.

Nya media har också tillkommit, eller mognat under de senaste åren. Gratistidningar utmanar etablerade morgontidningar och Internet har blivit en kostnadseffektiv metod att exponera sitt varumärke med möjlighet att öka precisionen i målgruppsurvalet De större dagstidningarna har på grund .av den svaga kon- junkturen och den ökade konkurrensen dragits med lönsam- hetsproblem. Allt fler aktörer skapar samarbeten, bland annat i form av annonspaket, för att öka räckvidden och därmed sänka försäljningskostnadernas andel av intäkterna. Reklamradion har på grund av svag lönsamhet

genomfört strukturåtgärder och skapat större enheter.

Denna utveckling förväntas fortsätta. Utvecklingen inom Internet och framväxten av tredje generationens mobil- telefoni skapar dessutom nya mediekanaler som också gör anspråk på en del av reklam- kakan.

Tidningar

De senaste årens utveckling mot tabloidformat och gratistid- ningar fortsatte under 2003. Annonseringen i morgonpress minskade totalt samtidigt som annonsinvesteringarna i kvälls- pressen ökade. Enligt TU minskade rubrikannonsmarknaden något under 2003. På grund av den svaga arbetsmarknaden föll platsannonseringen med cirka 30 procent. Bostadsannonse- ringen ökade och blev därmed den största delmarknaden inom rubrikannonser*.

Tillväxten för bostadsannonsmarknaden har skapat nya kanaler och attraherat konkurrerande aktörer. Med början i januari 2004 distribueras gratistidningen Metro Hus&Hem i cirka 900 000 exemplar och Göteborgs-Posten lanserade i början av 2004 en bostadsbilaga i tabloidformat. Den ökade konkurrensen har satt press på de traditionellt starka aktörerna. Exempelvis har Svenska Dagbladet under en tid distribuerat sin bostads- bilaga Magasinet även till icke-prenumeranter, men kommer framöver bara att distribuera Magasinet till prenumeranter.

) ) }

MEDIABRANSCHEN

>»

Tabloidomläggningen har fortsatt under 2003. Drivkraften bakom formatomläggningen är läsarnas önskemål om en behändigare tidning.

En effekt av tabloidformat är att sidorna blir mindre. vilket inledningsvis kan innebära svårigheter att försvara samma pris- sättning för exempelvis helsidor. Det finns inga entydiga under- sökningsresultat som visar vilka långsiktiga effekter en tabloid- omläggning har på annonsintäktema.

Även i övriga Europa och i USA har trenden gått mot mindre format och det finns exempel på dagstidningar som numera ges ut i mindre format än tabloid. Franska Le Matin är ett exempel på detta. l USA finns en uppfattning om att tabloidformatet sig- nalerar lägre kvalitet på det redaktionella innehållet. Format- minskningar där har därför främst inneburit att man minskat bredden på sidorna.

Gratistidningarna i Stockholm, Metro och Stockholm City, har fortsatt att öka och har enligt Orvestos senaste rapport en sam- manlagd räckvidd på över en miljon läsare. Metro finns även

8

representerad i Göteborg och Malmö där räckvidden är cirka 250 000 respektive drygt 200 000.

Den totala räckvidden för de större dagstidningarna mins- kade något jämfört med motsvarande period 2002, enligt Orvestos rapport. Vinnare är bland annat Svenska Dagbladet som visar en ökad räckvidd.

Tidningsläsandet i världen

Sverige är ett tidningsläsande land. Sverige placerar sig på fjärde plats internationellt vad gäller tidningsläsande en genomsnittlig dag, endast passerat av Norge, japan och Finland. Per tusen invånare konsumerade svenskarna 543 dagstidningar år 2001.

Samma år fanns i Sverige 94 tidningar med utgivning minst 4 dagar per vecka. l till exempel Italien, vars befolkningsmängd är betydligt större än Sveriges, fanns 89 tidningar som defini- eras som dagliga*

VLT AB 2003

Enligt statistik från TU läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15-79 år någon dagstidning på vardagarna. Av ungdomar mellan 15-24 år är det 79 procent som läser någon dagstidning på vardagarna.

Radio

2003 blev ett svagt ar för radioannonseringen med en nedgång om 7 procent. IRM spår dock en uppgång för radioreklamark- naden under 2004. Liksom föregående år innebar den svaga konjunkturen att annonsörerna prioriterade säkra mediekanaler som tidningar och 1V framför radio.

Under hösten 2003 lyssnade, enligt RUAB, 77 procent av Sveriges befolkning mellan 9-79 år på radio under ett genom- snittligt dygn, vilket är oförändrat jämfört med 2002. Lyssnaodet är störst i åldern 50-M år. De privata lokalradiokanalerna har en lyssnarandel på knappa 30 procent, medan Sveriges Radios kanaler har en lyssnarandet omkring 65 procent. störst av de reklamfinansierade kanalerna är Rix FM, som också ökade mest under tolvmånadersperioden fram till december 2003, med en räckvidd om 12 (lO) procent enligt RUAB.

Den reklamfinansierade radiomarknaden domineras idag av fyra stationskonstellationer: NRJ, Mix Megapol, Rix FM och Fria Media. l den sistnämnda ingår bland annat Radio Match, Hit FM och Radio Stella.

Mediernas räckvidd

Mellan 1994 och 2002 ökade andelen av den svenska befolk- ningen med tillgång till en dator i hemmet från 23 procent till 70 procent. Internet tortsätter att växa räckviddsmässigt och det är 41 procent av svenskam a i åldern 16-7 4 år som använder Internet minst en gång per arbetsdag. Detta enligt SCB:s under- sökning Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003.

Mediernas rangordning i räckvidd är relativt stabil över tiden. Dagspress, radio och 1V har alla en daglig räckvidd över 75 procent.

Reklaminvesteringar, IMSEK)

Mediegrupp (IRMf

Mo~gon~ress totalt storstadspress

2003

7 128 3 144

MEDIABRANSCHEN

±02% 2002

-0,6 7 165

-1,1 3 181

- - - -

_ L.ands?rt~pres_s ___ . ____ 3 _9~ _ _ _____ ~:.2 _ _ _ _ _ 3 984 _K~Uspres3 ___ --·---6~2----·---~~7 565 Pop~l~rpn:~s __ . _ --·-. 683 -·· __ ___ 3_.9 __ _ ,. ____ 6?2

Fackpress l 454 -6,2 l 552

~--- --···-·---3~~--- -~0 3 446

Text-TV 53 -15,0 63

Utom hu~-_________ --~2_6 _ _ _ _ _ -~ 7 _ _ _ _ _ 79_7

~o ____ .. ______________ 7~--- -~!1~6 79

Radio 448 -7,0 480

---

Totalt traditionella medier 14 822 0,2 14 812

VLT AB 2003

Mediegrupp (IRM) 2003

Internet totalt l 093

·-··-·---·- ---·-·- ^----~

·-· -- - - -

Banner/sponsring'---~----409

sökbaserad reklam 684

- - - -

----·---·--·~---

Oadresserad DR ( Distr.) l 5 77

±02%

-0,3 17,0 -7.4 6,9 Adresserad DR ( Distr.)

Gratistidningar Annonsblad

2 009 4,0

Källa: IRM. förändringssiffran baseras på jämförbart ~rfal.

2002

l 063 321 742 l 475

KONCERNÖVERSIKT

VLT ökade nettoomsättningen med 5,5 procent under 2003 trots att annonskonjunkturen var stabil på en relativt låg nivå. Rörelseresultatet förbättrades med 74,9 procent på grund av

fortsatta kostnadsbesparingar och effektiviseringar.

Intäkter och resultat för koncernen

VLT-koncernens nettoomsättning ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 {713,71. Totalupplagan för koncernens förstatid- ningar har ökat. Kombinerat med prisjusteringar innebar detta en intäktsökning för affärsomr~det Tidningar om 3,7 procent.

Även inom tryckerirörelsen och Elektroniska medier ökade intäkterna.

Koncernens rörelseresultat steg med 74,9 procent till MSEK 21,3 {12,2), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 2,8 {1,7) procent. l resultatet ingår en realisationsvinst från försäljningen av en tryckpress med MSEK 7,7. Tidningsrörelsens resultat ökade till MSEK 39,5 {32,0 ). Trots ökad försäljning redovisade VLT Press (exklusive reavinst) ett negativt rörelseresultat då margi- nalerna på tryckuppdrag var låga och avskrivningskostnaderna ökat. Åtgärdsprogrammen inom Elektroniska medier har givit viss effekt, men ökad konkurrens inom digital annons- distribution och en fortsatt svag marknad för digitala kommu- nikationstjänster innebär att affärsområdet rapporterar en något större förlust.

Finansnettot förbättrades till MSEK 3,5 (1,9) och resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 24,8 ( 14,1 ). Resultatet från de finansiella posterna har ökat till följd av högre erhållen utdel-

Koncl!rnens lntäktl!r 2003

l. Annonser 32.9%

2. Tryckerier 26.1 % 3. Upplaga 22,5 %

«. Distribution ll,4 % 5. Elektroniska medier 4,1 % ÖVrigt 3,0%

Koncl!rnens kostn~der 2003

5 4

3

l. Personalkostnader 46,2 % 2. Råvaror och förnödenheter 19.0%

3. övr. ext. kostnader 17,1 % 4. Distributionskostnader 9.5 %

s. Avskrivningar 7.1 % Övrigt U%

VLT AB 2003

ning. Koncernens investeringsprogram har inneburit minskad avkastning på likvida medel samt ökade räntekostnader. Arets aktieutdelning från Uberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK 2,6 (O).

Vinsten per aktie blev SEK 3,12 ( 1,96). Eget kapital per aktie uppgick till SEK 57,52 {58,40 ). Antalet aktier är totalt 5 881 000. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev MSEK 93 (38), motsvarande SEK 15,76 (6,47) per aktie.

Intäkter och resultat per affärsområde

Tidningar - Affärsområdets totala intäkter ökade med 3, 7 procent till MSEK 534,2 ( 515,3 ). Annonsintäkterna var MSEK 252,9 (253,1). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 39,5 (32,0).

motsvarande en ökning med 23 procent. Rörelsemarginalen var 7,4. (6,2) procent. Även om resultatet förbättrats fortsätter rationaliserings- och effektiviseringsarbetet inom affärsområdet.

Tryckerier- Affärsområdets intäkter ökade med 15,3 procent till MSEK 200,8 (174,1) på grund av flera vunna stororder. Dessa dämpade de negativa effekterna av att VLT Press tappade upp- draget att trycka FinansVision, som lades ned med kort varsel i början av 2003. Rörelseresultatet ökade till MSEK 6,0 ( -2,1). varav MSEK 7, 7 (O) utgörs av en reavinst. l och med färdigställandet av det nya tryckeriet har kapaciteten och leveranskvaliteten ökat väsentligt och fortsatt försäljningsarbete är prioriterat under 2004. Per l april 2002 övertogs VLT:s aktier i Trollhättans Tryckeri av det nystartade bolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT nu äger 10 procent av aktierna.

Omsättning per affärsomr~de 2003

3

2

l

l. rtdningar 69.5 % 2. Tryckefier 26.1 % 3. Elektroniska medier 4,1%

övrigt 0,3%

Kasutiöde fr~n löpande verksamhet (MSEK) - - - -160

. . - - - - -- - 140

00

--~~--- 120

1999 2000 2001 2002 2003