SAMRÅDSUNDERLAG
E14/E45. Delen Lockne-Optand.
Förbifart Brunflo
Östersunds kommun, Jämtlands län
Vägplan 2015-03-14 Projektnummer: 139569
Trafikverket
Postadress: Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag, E14/E45. Delen Lockne – Optand. Förbifart Brunflo Utgivare: Trafikverket
Dokumentdatum: 2015-03-14 Ärendenummer: TRV 2015/18314 Projektnummer: 139569
Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket Region Mitt Uppdragsansvarig konsult: Pär-Eric Eriksson, EQC Mitt Miljöansvarig konsult: Sara Nordmark, EQC Karlstad Foton: EQC där inget annat anges
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 4
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6
2.1. Planläggningsprocessen 6
2.2. Bakgrund 7
2.3. Åtgärdsvalsstudie 9
2.4. Ändamål och projektmål 10
2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 11
2.6. Projektets omfattning 18
2.7. Angränsande planering 20
3. AVGRÄNSNINGAR 21
3.1. Avgränsning i tid 21
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 23
4.1. Markanvändning 23
4.2. Miljöförutsättningar 30
5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 52
5.1. Miljöeffekter 52
6. FORTSATT ARBETE 59
6.1. Planläggning 59
6.2. Viktiga frågeställningar 59
7. KÄLLOR 61
4
1. Sammanfattning
Bakgrund och ändamål
E14 och E45 är nationella stamvägar som båda ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14/E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem inom Brunflo centrum i form av bristande framkomlighet för alla trafikantslag, bristande trafiksäkerhet och olika miljöstörningar.
Det övergripande målet med projektet är att öka framkomligheten och bättra tillgängligheten genom att leda E14/E45 förbi Brunflo.
Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att genomföra förbifart Brunflo med vägåtgärder som medger en hastighet på 100km/tim samt mötesseparering.
Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte.
De åtgärder som studeras i vägplanens samrådsunderlag kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål:
Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft
Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen
Utreda förutsättningarna för en förbifart med minimal störning för omgivningen
Beskrivning av projektet
Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg med vägbredden 14 meter och skyltad hastighet 100 km/tim.
I samband med detta projekt utreds även flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs befintlig E14/E45 genom Brunflo i vägplanen ”E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo”. Där studeras bland annat åtgärder för att få en sammanhängande gång- och cykelväg längs med befintlig E14/E45. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna för i Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs.
Effekter och deras tänkbara betydelse
En ny väg genom utredningsområdet kommer oavsett läge och utformning att leda till en ny och kraftig barriär i området. Utredningsområdet hyser många bevarandevärda miljöer samt flera riksintressen för exempelvis kultur, natur och friluftsliv. Många av de utpekade miljöerna vad gäller natur och kultur har en stark koppling till den öppna och hävdade jordbruksmarken som finns i de centrala delarna av utredningsområdet. Konsekvenserna bedöms därför som mer negativa vad gäller natur- och kulturmiljön om en förbifart placeras i de centrala delarna av utredningsområdet än om ett mer östligt alternativ väljs.
Förbifartens läge kan även komma att påverka aktiva jordbruk negativt, förstöra eller förändra utpekade naturmiljöer, komma i konflikt med kulturmiljöer, påverka
landskapsbilden, leda till bullerstörningar i tidigare tysta områden samt andra negativa konsekvenser för miljön i och i anslutning till utredningsområdet. Det är av stor vikt att vägens placering och utformning görs med hänsyn tagen till de olika intressen som finns i utredningsområdet så att konsekvenserna kan mildras. Konsekvenserna bedöms bli något mindre negativa om vägen läggs i de östra delarna av utredningsområdet där det finns färre bostäder, mindre känslig natur- och kulturmiljö, och där markanvändningen till största delen består av skogsmark.
En förbifart kommer dock att avlasta andra miljöer där miljökonsekvenserna istället blir positiva. I Brunflo tätort kommer förverkligandet av en förbifart öster om samhället att leda till positiva konsekvenser för exempelvis boendemiljön i området. För de oskyddade trafikanterna i Brunflo kommer projektet leda till en ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet genom en separerad gång- och cykelväg i anslutning till vägen genom Brunflo.
6
2. Beskrivning av projektet
2.1. Planläggningsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se bild 1.
I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse.
Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering samt dess effekter på omgivningen. Planläggningsprocessen för väg syftar till att lokaliseringen samt detaljutformningen successivt läggs fast. Planering av en väganläggning är indelade i fyra steg, och som beskrivs i bild 1.
Första skedet i en vägplan är att ta fram ett samrådsunderlag som ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte.
Projekt som inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel. I sådana projekt ska istället miljöpåverkan beskrivas i en miljöbeskrivning.
Bild 1. Vägplanens olika skeden. Nuvarande status är samrådsunderlag.
* Samrådshandling omfattar både val av lokaliseringsalternativ och utformning av anläggningen. Handlingen ligger till grund för utformningen av planens MKB/miljöbeskrivning. Samrådshandlingen har således olika inriktning beroende på var i processen man befinner sig.
** För projekt som ska tillåtlighetsprövas tillkommer granskningshandling inför tillåtlighetsprövning.
Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen och plan- och bygglagen. Ett vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade
översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner.
2.2. Bakgrund
E14 och E45 är nationella stamvägar som båda ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14/E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem inom Brunflo centrum i form av bristande framkomlighet för alla trafikantslag, bristande trafiksäkerhet och olika miljöstörningar.
Enligt Länstransportplan 2014-2025 för Jämtlands län finns medel upptagna för
investeringar i förbifart Brunflo E14/E45. Det är också angeläget att åtgärda nuvarande väg genom Brunflo som idag utgör en flaskhals på E14.
En förstudie för E14 längs sträckan Pilgrimstad – Lockne – Optand togs fram år 1998 av dåvarande Vägverket. Sträckan för denna förstudie var ca 25 km lång från Pilgrimstad söder om Brunflo och vidare genom Brunflo tätort och fram till Optand. Detta arbete fortsatte år 2001 när en vägutredning togs fram för samma sträcka. I dessa utredningar studerades åtgärder för att förbättra vägens standard och höja trafiksäkerheten. Utredningsområdet i dessa utredningar var snävare än vad utredningsområdet är för detta samrådsunderlag.
Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg med skyltad hastighet
100 km/tim.
8
Bild 2. Översiktskarta. Aktuell sträcka av E14/E45 är markerat med rött (Källa:
www.lansstyrelsen.se) 2.2.1. Brister
Nuvarande E14/E45 genom Brunflo är en europaväg med mycket genomfartstrafik och samtidigt är vägen en lokalgata för de som bor och arbetar i Brunflo. Vägen kantas av bostäder och verksamheter med flera mindre anslutningar. Miljön är rörig och för genomfartstrafiken blir vägen genom Brunflo en vägsträcka med lägre hastighet än omgivande delar samt med stora framkomlighetsproblem.
2.2.2. Behov av förbättringar
Det finns ett stort behov av att förbättra tillgängligheten och öka framkomligheten längs E14/E45 genom Brunflo. En förbifart av E14/E45 kommer att förbättra boendemiljön inne i Brunflo centrum, samt öka framkomligheten för genomfartstrafiken.
2.3. Åtgärdsvalsstudie
2013 trädde den nya planläggningsprocessen för Trafikverket i kraft vilket innebär att en åtgärdsvalsstudie ska tas fram och verka som ett underlag för framtida åtgärder för infrastrukturen. Åtgärdsvalsstudien föregår den lagstadgade planläggningsprocessen för infrastrukturåtgärder och är en förberedande studie till en vägplan.
Det har gjorts en åtgärdsvalsstudie för E14 från Sundsvall – Östersund – Trondheim också benämnd Mittstråket. Studien blev klar 2014 och belyser alla fyra trafikslag (väg, järnväg, luftfart och sjöfart) för personresor och godstransporter idag och i framtiden. Det
övergripande målet med studien är att ”Mittstråket är ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden”.
Enligt åtgärdsvalsstudien är nuvarande vägstandard för person- och godstransporter på E14 mellan Pilgrimstad – Grytan bristande. Enligt studien är nuvarande vägstandard för person- och godstransporter på E14 mellan Pilgrimstad - Grytan bristande. Det är tagit fram ett antal åtgärdsförslag i åtgärdsvalsstudien som är prioriterade enligt fyrstegsprincipen (se bild 3). Det åtgärdsförslag som föreslås för E14/E45 vid Brunflo är inom steg 3 och steg 4
åtgärder som konkretiseras i att förbifart Brunflo genomförs med vägåtgärder som medger en hastighet på 100 km/tim, och som innebär att vägen utformas som en 2+1 väg med bland annat mötesseparering och säkrade sidoområden.
2.3.1. Fyrstegsprincipen
För val av åtgärder i detta projekt har fyrstegsprincipen tillämpats. Fyrstegsprincipen är en metod för att hitta rätt omfattning av åtgärder för att lösa problem och brister i
transportsystemet, se bild 3. Enligt metoden analyseras åtgärder i fyra steg.
Bild 3. Fyrstegsprincipen.
10
Inom steg 1 ses över möjligheten att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.
Inom steg 2 tas fram åtgärdsförslag för ett effektivare sätt att utnyttja det befintliga
vägnätet. Inom steg 3 ges förslag på olika förbättringsåtgärder och ombyggnader på befintlig sträcka. Steg 4 genomförs om inte behoven kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det innebär större åtgärder som investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder.
Steg 1 och 2 åtgärder anses inte tillräckliga för att öka framkomligheten och förbättra tillgängligheten på E14/E45 förbi Brunflo. Ett alternativ med föreslagna åtgärder i befintlig sträckning ska också utredas, ett så kallat ”noll+ alternativ” för att kunna se om nuvarande väg kan byggas om. Detta ”noll+ alternativ” förutsätter steg 3 åtgärder, medan
förverkligandet av en förbifart öster om Brunflo innebär åtgärder enligt steg 4.
2.4. Ändamål och projektmål
2.4.1. Övergripande mål och strategier
Som grund för projektet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Våren 2009 förtydligades det övergripande målet med två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål.
Förutom de transportpolitiska målen är även de arkitekturpolitiska målen och de 16 miljömålen aktuella för projektet. Miljömålen redovisas under avsnitt 4.2.8.
Funktionsmål – Tillgänglighet
Funktionsmålet innebär att det ska skapas tillgänglighet för människor och gods.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa
Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska vara hållbart utifrån säkerhet, miljö och hälsa.
Arkitekturpolitiska mål
Riksdagen fastställde 1998 regeringens förslag ”Framtidsformer” (Prop. 1997/98:117), för att främja god arkitektur och formgivning. Följande sex nationella mål har angivits av regeringen för arkitektur och formgivning och är i tillämpliga delar aktuella för gestaltning och markanvändning i vägars närområde:
Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
Kulturhistoriska och estetiska värden i befintlig miljö ska tas tillvara och förstärkas.
Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, design, formgivning och offentlig miljö ska stärkas och breddas.
Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.
Aktuella problem och förutsättningar tillsammans med de övergripande målen ovan samt eventuella lokala och regionala mål är grunden för att ta fram mål för detta projekt, se vidare under avsnitt 2.4.2 Ändamål och projektmål.
2.4.2. Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att uppnå det övergripande transportpolitiska målet genom att öka framkomligheten och förbättra tillgängligheten på E14/E45 förbi Brunflo.
Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att genomföra förbifart Brunflo med vägåtgärder som medger en hastighet på 100km/t och en mötesseparerad 2+1-väg.
Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte.
De åtgärder som studeras i vägplanen kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål:
Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft
Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen
Utreda förutsättningarna för en förbifart med minimal störning för omgivningen.
Övergripande gestaltningsmål
Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av vägen ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. Genom att eftersträva vägarkitektonisk enkelhet och en lågmäld gestaltning kan vägens påverkan på det omgivande landskapet minimeras.
Utformningen av vägutbyggnaden ska även ge trafikanten möjlighet att ta del av det karaktäristiska odlingslandskapet kring Brunflo med vackra utblickar och landmärken.
Längs sträckan finns flera platser och vyer som kan tillföra trafikanten en positiv upplevelse av det omgivande landskapet.
Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl upplevelsemässigt som funktionellt.
Målet med utformningen av det yttre rummet är att förankra vägen i landskapet så att en tilltalande miljö skapas även för betraktaren vid sidan av vägen.
2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 2.5.1. Vägstandard
Idag går E14/E45 genom Brunflo tätort. Inom utredningsområdet finns flera mindre statliga vägar med vägnummer 726, 730, 739, 740 och 605 vilka kan ses i bild 9. Det finns också flera enskilda vägar som ligger norr om Brunflo centrum. Vägarna inom Brunflo centrum är mestadels kommunala vägar.
Vägbredden på väg 726, väg 730, väg 739 och väg 740 varierar mellan 3,5 meter och 6,5 meter. Hastigheten på vägarna varierar mellan 40 och 70 km/tim och det saknas gång- och cykelväg på alla dessa vägar. Det finns dock en gångbana längs väg 739 från korsningen med
12
Längs befintlig sträckning av E14/E45 genom Brunflo finns det gång- och cykelväg på delar av sträckningen. Vägbredden är 9 - 10 meter på olika delar av sträckningen. Befintlig hastighetsbegränsning varierar mellan 40 och 80 km/tim.
Det finns en trafikkontrollplats längs befintlig väg genom Brunflo på vägens östra sida efter passage av själva samhället.
2.5.2. Trafik
E14/E45 går genom Brunflo centrum och är tungt trafikerad. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) genom Brunflo uppgår som mest till 9964 fordon per dygn varav 1002 är tung trafik och mättes år 2010.
Det finns flertalet vägar som ligger i anslutning till E14/E45, se bild 9. De kommunala vägarna har inte redovisad statistik i nationell vägdatabas (NVDB) utan endast de statliga vägarna. De statliga vägar som ligger i utredningsområdet utöver E14/E45 är väg 726, 730, 739, 740 och 605. För väg 605 saknas dock uppgifter gällande trafikmängden. Enligt Trafikverkets uppräkningstal (Vägverkets publikation 2013:124, kapitel 2 och
trafikuppräkningstal för EVA 2010-2030-2050) och en sammanräkning i samråd med Trafikverkets trafikanalytiker, visar prognosen för åren 2030 och 2050 att
årsmedeldygntrafiken ser ut att bli enligt tabell 1.
Sträcka Fordon/dygn (mätår)
Varav tung trafik (mätår)
Prognos
fordon/dygn 2030 (varav tung trafik)
Prognos
fordon/dygn 2050 (varav tung trafik)
Väg 726 490 (2004) 20 (2004) 560 (20) 620 (25)
Väg 730 290 (2008) 10 (2008) 320 (10) 360 (10)
Väg 739 400 (2008) 40 (2008) 450 (40) 500 (45)
Väg 740 460 (2007) 25 (2008) 510 (30) 560 (30)
E14/E45 9 960 (2010) 1 002 (2010) 11 060 (1 070) 12 260 (1 130)
Tabell 1 Årsdygnsmedeltrafik uppmätt och uppräknad, mätår och prognosår.
2.5.3. Kollektivtrafik
Det går i dagsläget flertalet bussturer mellan Östersund och Brunflo. Utöver busstrafiken går det även regionaltåg på järnvägen mellan Brunflo och Östersund. Som ett led i att främja kollektivtrafikresandet finns det parkeringsplatser med motorvärmare för
kollektivtrafikspendlare. En nybyggd pendelparkering finns i anslutning till järnvägsstationen i Brunflo.
2.5.4. Trafiksäkerhet
E14 Pilgrimstad - Brunflo - Optand pekas ut som en sträcka med höga trafikflöden, många anslutningar och korsningar, tätortsmiljö och dålig geometrisk standard.
Trafiksäkerheten längs befintlig E14/E45 är låg då det är hög trafikbelastning och det saknas en sammanhängande gång-och cykelväg på vägen. Vägen håller god plan- och profilstandard förutom på ett fåtal ställen där det är något sämre standard. Vid passager och
övergångsställen finns det enklare trafiksäkerhetshöjande anordningar såsom mittrefug och/eller skyltning. Det finns även en planskild korsning för de oskyddade trafikanterna i anslutning till Brunflo centrum. Det finns även ett flertal platser där de oskyddade
trafikanterna kan tänka sig att korsa vägen där det inte finns några trafiksäkerhetshöjande anordningar. Siktlängden är överlag god på de delar av sträckan där vägen är rak och har stora radier. Dock finns det några vägsträckor med flera korta radier som påverkar siktlängden negativt.
På den aktuella sträckan av E14/E45 finns det vänstersvängskörfält vid de större
väganslutningarna. Dessa gör att upphinnandeolyckor kan minimeras då fordon inte blir stillastående på E14/E45 för att invänta en möjlighet att svänga av vägen. Det finns däremot flertalet fastighetsanslutningar längs med E14/E45 genom Brunflo som saknar
trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Olyckor
Enligt Trafikverkets olycksdatabas STRADA har det inträffat 50 olyckor med personskador mellan åren 2004-2013 på väg E14/E45 genom Brunflo, väg 726, väg 730, väg 739 och väg 740. Fem av dessa olyckor har inneburit olyckor med svåra utfall samt en dödsolycka.
Resterande 44 olyckor är klassade som lindriga olyckor, se tabell 2.
14
Olyckstyp Antal Olyckor Fördelning (D, S, L)
Avsvängande (motorfordon) 4 (-, -, 4)
Cykel/moped (motorfordon) 2 (-, -, 2)
Fotgängare (motorfordon) 3 (-, -, 3)
Fotgängare/Cykel/Moped 9 (-, 2, 7)
Korsande (motorfordon) 8 (-, 1, 7)
Möte (motorfordon) 2 (-, -, 2)
Singel (motorfordon) 12 (1, 1, 10)
Upphinnande (motorfordon) 7 (-, -, 7)
Övriga 3 (-, 1, 2)
Totalt 50 (1, 5, 44)
Tabell 2. Antal olyckor per olyckstyp och svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes visar antalet (Dödsolyckor, Svåra olyckor, Lindriga olyckor)
Det har skett flest olyckor på E14/E45 (42 olyckor). På väg 726 har det inträffat en lindrig olycka de sista tio åren. På väg 730 har det skett en svår och en lindrig olycka, på väg 739 har det inträffat två lindriga olyckor och på väg 740 har det skett tre lindriga och en svår olycka.
Olyckorna har inträffat på olika platser längs E14/E45 med vissa uppkomster av hopningar.
För att tydligt kunna visa spridningen av olyckorna på vägarna inom Brunflo tätort är utredningsområdet indelat i söder och i norr, se bild 4 och 5.
Inom den södra delen av utredningsområdet inträffade 26 olyckor (2004-2013) varav en olycka med svårt utfall och 22 olyckor med lindrigt utfall. Flera av olyckorna inträffade vid Brunflo centrum enligt bild 4.
Bild 4. Redovisning av olyckor vid Brunflo (södra delen); inträffade olyckor med personskador 2004-
16
Inom den norra delen av utredningsområdet inträffade 24 olyckor (2004-2013) varav en dödsolycka, fyra svåra olyckor och 22 lindriga olyckor. Flest olyckor inträffade vid
korsningen E14/E45 och Ope och söder om Ope och vid Grytan och 12 av olyckorna i norr var singelolyckor enligt bild 5.
Bild 5. Redovisning av olyckor vid Brunflo (norra delen); inträffade olyckor med personskador 2004- 2013 (STRADA)
2.5.5. Oskyddade trafikanter
Enligt definitionen är oskyddade trafikanter gående, cyklande samt den som färdas på en moped eller på en motorcykel utan karosseri.
Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg inom Brunflo, och möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Trafikmiljöns utformning påverkar den oskyddade trafikantens säkerhet och även folkhälsan. Det finns flera hinder för den oskyddade trafikanten som höga trafikflöden, avsaknad av gång- och cykelvägar på flera ställen och avsaknad av trygga passager.
Behovet för de oskyddade trafikanterna som cyklar eller går att förflytta sig längs den aktuella delen av E14/E45 är stort eftersom det finns bostadsområden och målpunkter längs vägen enligt avsnitt 4.1.5. Gående och cyklister som ska röra sig längs med E14/E45 är hänvisade till vägrenen förutom på ett par platser där det finns gång- och cykelväg. Det finns även en smal gångbana på några platser längs vägen som kan användas av de som går. På stora delar av de andra statliga vägarna inom utredningsområdet får de oskyddade
trafikanterna dela yta med övriga trafikslag utan tydliga avgränsningar. Längs väg 730 finns det en gångbana fram till skolan.
Är det säkert att ta sig mellan olika målpunkter förväntas också antalet oskyddade trafikanter öka.
2.5.6. Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förutsättningar
Området för den planerade förbifarten ligger i en kuperad terräng, över högsta kustlinjen och delvis över den högsta strandlinjen för Centraljämtska Issjön. Nivån i
utredningsområdet varierar mellan ca +330 och +430 meter över havet.
I stora drag består jorden i söder och norr av moränlera eller lerig morän. De centrala delarna av utredningsområdet utgörs av ett tunt eller osammanhängande jordtäcke ovanpå berg. Det finns berg i dagen i delar av området.
I den sydligaste delen av utredningsområdet finns ett område med isälvssediment, i geobildstolkning bedömt som grovsediment (silt, sand, grus). Det finns flera grustäkter i närheten av Brunflo. Öster om de centrala delarna av Brunflo passeras ett område med organisk jord som kan bestå av lösa torv-, dy- och gyttjelager. Den organiska jorden bedöms ha begränsad mäktighet, som djupast ca 3 meter.
Berggrunden i området består främst av kalksten och slamsten med inslag av lerskiffer. Det finns flera kalkstensbrott i området. Det förekommer även diabas enligt bergartskartan från SGU.
De grundförstärkningsåtgärder som kan bli aktuella i första hand är urgrävning och återfyllning av grovkornig jord eller berg, på de sträckor där organiskt material finns.
Lermoränen kan användas som bankfyllnad men kan behöva bearbetas genom att man lägger dränerande skikt vid bankens uppbyggnad. Detta kan kombineras med en liggtid som kan medföra lång byggtid.
18
Då berget till stora delar består av kalksten är det lämpligt att användas som bankfyllnad.
Material till förstärkningslager och bärlager finns till största delen inte att hämta inom utredningsområdet.
Ledningar
Det finns många luftburna högspänningsledningar inom utredningsområdet (se bild 6). Ett ställverk finns i närheten av Brunflo kyrka. Inom utredningsområdet finns ledningar och tekniska anläggningar som ägs av följande bolag:
Jämtkraft – El
Skanova – Tele
Östersunds kommun – VA
Trafikverket – Belysning
Eventuella övriga ledningsägare och dess anläggningar som inte är registrerade i Ledningskollen utreds vidare.
Ledningar och tekniska anläggningar kan komma i konflikt med vägförslaget. Var det skulle kunna vara och hur det löses kommer att utredas vidare i det kommande arbetet med vägplanen.
Bild 6. Luftburna ledningar inom utredningsområdet
2.6. Projektets omfattning
Nuvarande E14/E45 passerar idag igenom Brunflo tätort vilket bland annat innebär en otrygg boendemiljö för de som bor i närheten av vägen, samt även stora
framkomlighetsproblem för trafiken. Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Ett alternativ med åtgärder i befintlig sträckning ska även utredas, ett så kallat ”noll+ alternativ” för att kunna se om nuvarande väg kan byggas om. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg, så kallad 2+1 väg, med skyltad hastighet 100 km/tim. Vägens belagda bredd ska vara 14 meter och dess lutning
ska inte överstiga 5 %. Vid bergsskärningar, branta eller höga slänter, eller andra fasta hinder inom säkerhetszonen kommer sidoräcken att anläggas. Den föreslagna sektionen redovisas i bild 7. Vid anslutningar till det befintliga vägnätet kan andra sektioner bli aktuella.
Bild 7. Typsektion 2+1 väg
I sin områdesplan för Brunflo-Grytanområdet från år 1986 pekade kommunen ut ett ca 100 meter brett reservatsområde för en blivande förbifart öster om Brunflo. Detta reservat finns även med i den nu gällande översiktsplanen. Vägverket, nu Trafikverket, har i de tidigare utredningarna tagit fram flera förslag på en nysträckning och dessa kommer att utredas vidare i denna vägplan. De gamla förslagen från Trafikverket är att E14/E45 ska dras om i en ny sträckning strax öster om Brunflo centrum. Två lösningar på hur dessa vägsträckor ska ansluta mot befintlig E14 i söder har studerats. Antingen ansluter de mot befintlig E14 i höjd med Häggdalstorpet vilket gör att E14 blir genomgående, eller också ansluts E14 till den befintliga cirkulationsplatsen vid vägskälet med E45 och då får E45 en genomgående sträckning. Vägförslagen går sedan i dalgången mellan Brunflo och byarna Gusta, Åkre, Vamsta samt Södergård och ansluter mot befintlig E14/E45 vid Optands flygplats.
Utöver tidigare förslag studeras även ett nytt alternativ i en sträckning som går ovanför byn Gusta i skogsområdet. Detta förslag har tagits fram för att kunna undvika större delen av bebyggelsen som ligger längs med väg 740 i de centrala delarna av utredningsområdet. Ett alternativ med åtgärder i befintlig sträckning ska även utredas; noll+alternativ. I det fortsatta utredningsarbetet kan även ytterligare nysträckningar av en förbifart bli aktuella inom utredningsområdet.
En förbifart kommer att leda till ett ökat behov av ett sammanhängande parallellvägnät i anslutning till förbifarten. Detta vägnät ska till exempel användas av de boende och de oskyddade trafikanterna, men ska även kunna användas vid en eventuell olycka på E14/45 då trafiken behöver ledas om. Behovet och utformningen av detta vägnät kommer att utredas i detta projekt.
20
Den nuvarande E14/E45 genom Brunflo kommer att trafikeras av mindre trafik än för dagens situation när en förbifart byggs. I samband med detta projekt utreds även flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs befintlig E14/E45 genom Brunflo i vägplanen
”E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo”. Åtgärder på befintlig E14/E45 kan dock enbart komma till stånd om en förbifart byggs så att genomfartstrafiken flyttas bort från Brunflo samhälle.
2.7. Angränsande planering
Det pågår för närvarande ett arbete med en vägplan för delar av E14/E45 vid Grytan, från korsningen med Opevägen (väg 605) och ca 150 meter söderut. I den vägplanen föreslås att anlägga en gång- och cykelväg på den västra sidan av E14/E45 med föreslagen vägbredd på minst 2,5 meter. Utredningsområdet för vägplan E14/E45 Brunflo (Grytan) slutar i den norra gränsen till vägplanen för ”E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo”.
Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2040) föreslår kommunen att avsätta mark för en kombiterminal söder om Brunflo för att kunna flytta över godstransporter från landsväg till järnväg och stärka näringslivet i regionen.
2.7.1. Parallella projekt
Samtidigt med detta samrådsunderlag har även ett samrådsunderlag tagits fram för
projektet ”E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo” där åtgärder studeras för att få ett sammanhängande gång- och cykelvägsstråk genom hela Brunflo samt för att höja trafiksäkerheten och öka framkomligheten genom Brunflo centrum. Projekten drivs parallellt med framtagande av varsin vägplan. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna längs befintlig väg genom Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs.
Bild 8. En gång- och cykelväg längs befintlig E14/E45 genom Brunflo utreds parallellt med detta projekt
3. Avgränsningar
Utredningsområdet för vägplanen är beläget i Östersunds kommun i samhället Brunflo, se bild 9. Området börjar söder om cirkulationsplatsen där E45 och E14 sammanstrålar och sträcker sig cirka 9 km norrut till i höjd med Optands flygplats. Området sträcker sig sedan i ett stort område öster om Brunflo och inga alternativ söks väster om befintlig väg. Den geografiska avgränsningen av utredningsområdet gäller det område inom vilket olika alternativ söks.
Influensområdet är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan till exempel genom att trafiken förändras på kringliggande vägar. Exempel på miljöaspekter som har ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är boendemiljö, naturmiljö och vattenfrågor.
Influensområdets storlek är olika stort beroende på vilken miljöaspekt som avses.
Vattenburna föreningar bedöms kunna påverka Storsjön och Locknesjön som båda ligger utanför utredningsområdet. Buller och luftföroreningar kan även sprida sig utanför
utredningsområdet och då orsaka störningar i ett större område än utredningsområdet. För naturmiljön kan en förändrad markanvändning inom utredningsområdet även påverka miljöer utanför området. Konsekvenserna inom influensområdet berörs endast på en översiktlig nivå i detta skede.
3.1. Avgränsning i tid
Arbetet med vägplanen påbörjades under hösten 2014. Denna handling; vägplan status samrådsunderlag kommer att skickas till Länsstyrelsen i Jämtlands län under våren 2015 för beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter fortsätter arbetet med en utredning gällande val av lokalisering under 2015. Vägplan status granskningshandling planeras att skickas till länsstyrelsen för yttrande våren 2016.
22
Bild 9. Utredningsområde
4. Förutsättningar
4.1. Markanvändning
Brunflo samhälle ligger ca 16 km sydost om Östersund och är en mindre tätort i Östersunds kommun med cirka 5 300 invånare. Det finns flera mindre byar utanför Brunflo, till exempel Södergård och Gusta som ligger öster som tätorten.
I de centrala delarna av tätorten finns service i form av skolor, förskolor, affärer och diverse företag. Här finns också badhus och idrottshall.
Stora delar av Östersunds kommun innehåller levande landsbygder, attraktiva natur- och kulturmiljöer samt ett jordbruk som är inriktat på växtodling.
4.1.1. Befolkning
2014 hade Östersunds kommun 60 500 invånare och i Brunflo fanns det 5 300 invånare år 2015. Sedan 1990 har folkmängden i Brunflo minskat med ca 8 %. Av den totala
folkmängden i Brunflo är fördelningen 23 % i åldern 0-19 år, 54 % i åldern 20-64 år och 23
% 65 år och äldre.
4.1.2. Bebyggelse och annan markanvändning
Det finns bostadsbebyggelse i större delen av utredningsområdet. Det är främst fristående villor längs med E14/E45 med inslag av flerbostadshus och olika verksamheter som affärer, matställen och bensinmack. Det finns bebyggelse på båda sidor av E14/E45 och järnvägen även om den mesta bebyggelsen återfinns öster om vägen. Öster om Brunflo tätort finns spridd bebyggelse av mer lantlig karaktär. Bostadsbebyggelsen minskar längre österut i utredningsområdet.
Jordbruket är dominerande inom utredningsområdet, och jordbruket bedrivs i form av mindre gårdar. Det finns också en stor del hästgårdar. Det finns flera vägsamfälligheter inom utredningsområdet vilka är Brunflo centrum-, Grytan-Håkansta-, Optand-Prästboden- och Lundgatans samfällighetsförening och Östersund Södergård ga:3.
I de östra delarna av utredningsområdet finns skogsmark som sedan fortsätter i ett stort sammanhängande skogsområde utanför utredningsområdet. I skogsområdet öster om utredningsområdet finns ett stort område som har använts som ett militärt övningsområde.
4.1.3. Näringsliv och sysselsättning
Europavägen genom Brunflo är en viktig transportled för Östersunds kommuns näringsliv och besöksnäring samt även för transporter med längre destinationer. E14 utgör
tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig
förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. Delen mellan Göteborg och Gällivare ingår i det av EU utpekade TEN-T (Trans European Transport Network) och är av särskild
internationell betydelse.
Under 2012 pendlade 5 700 personer dagligen till och från Brunflo. År 2012 arbetade 7 000
24
omsorg (25 % av alla sysselsatta i Brunflo) efterföljt av 16 % inom handel och kommunikationer, och 14 % inom utbildning.
Det finns fyra aktiva kalkstensbrott inom utredningsområdet, och de finns i de nordöstra delarna av utredningsområdet. Den största täkten finns öster om Södergård, se bild 10.
Det finns affärer, caféer, restauranger och bensinmackar som ligger i nära anslutning till E14/E45 genom Brunflo.
4.1.4. Kommunala planer och framtida markanvändning
Östersund kommuns översiktsplan, Östersund 2040, antogs 20:e mars 2014 och blickar 30 år framåt i tiden mot år 2040. Kommunens storlek och geografiska läge är beroende av väl fungerande kommunikationer både med omvärlden och inom kommunen. En god
infrastruktur anses av kommunen vara en viktig funktion för att människor ska vilja bo och verka i kommunen. I översiktsplanen tar kommunen ställning till trafikplaneringen och då gäller följande prioritering för framkomlighet: gång-, cykel, kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik.
Kommunen pekar ut Brunflo som en tätort med särskilt goda förutsättningar för utbyggnad av bostäder med fina söderlägen med utsikt, och mycket god kollektivtrafik med buss och regionaltåg.
I översiktsplanen uttrycker kommunen en positiv inställning till att förbifart Brunflo realiseras. Kommunen uttrycker vidare att det ska finnas en hög ambition när det gäller vägens utformning och placering i landskapet så att vägens synlighet begränsas. Enligt översiktsplanen har den gamla trafikplaneringen skapat miljöer som idag upplevs som otrygga och oattraktiva, och därför ska trafiksepareringen öppnas upp så att problemet kan reduceras.
Kommunen tydliggör i översiktsplanen att landsbygden är en stor tillgång för
kommuninvånarna och är en konkurrensfördel när kommunen ska attrahera nya invånare, företag och besökare. Områdena är viktiga att bevara så de förblir orörda och att den unika naturen och den värdefulla kulturmiljön inte går förlorade.
Inom utredningsområdet finns cirka 20 stycken befintliga detaljplaner, och dessa finns i eller i anslutning till de centrala delarna av Brunflo. Det finns inga detaljplaner som berör området öster om Brunflo tätort.
4.1.5. Viktiga målpunkter
Viktiga målpunkter i anslutning till E14/E45 genom Brunflo är busshållplatser, Brunflo järnvägsstation, bostadsområden, arbetsplatser, idrottsplatser, handel och kommunal service såsom skolor, dagis, vårdcentral, se bild 10.
Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. Det finns också ett område med elljusspår, skidspår och skidbacke väster om utredningsområdet.
E14/E45 trafikeras också av genomfartstrafik med målpunkter utanför Brunflo. Östersunds tätort är en viktig målpunkt för arbetspendling antingen längs med väg 605/Opevägen eller E14/E45. Där finns arbetsplatser, sjukhus och andra viktiga målpunkter.
Bild 10. Karta målpunkter inom utredningsområdet.
26
4.1.6. Riksintressen
Inom utredningsområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken och dessa redovisas på bild 11. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet, och dessa områden ska så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet.
Riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap, § 6): Storsjöbygden omfattar ett stort område (ca 1470 km2)med skiftande bebyggelse och landskapsförhållanden. Riksintresset pekar på en central, ålderdomlig jordbruksbygd med rötter i förhistorisk tid. Området visar ett kultursystem som är bevarandevärt även ur europeisk synpunkt. Det är ett öppet
jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp. I Brunflo märks kyrkomiljön med medeltida kastal och prästgård, gravfält och spridda gårdar samt välhållna gårdar i Vamsta. Kalkstensbrott, gravfält och
odlingsröseområden finns i de centrala delarna av området, kring byarna Åkre-Gusta-Berge.
För närvarande pågår en översyn av riksintressena för kulturmiljövården av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Storsjöbygden är ett av de områden som förslås prioriteras vid en översyn.
Det är ett område som anses vara svårhanterbart av både de berörda kommunerna samt av länsstyrelsen bland annat på grund av dess storlek.
Bild 11. Kulturmiljölandskapet sett från Brunflo kyrka
Riksintresse för friluftslivet (MB kap 3, § 6): Storsjöbygden, riksintresset består av Storsjöbygden med nära kontakt med kalfjäll och odlingsbygd. Friluftsliv som exempelvis fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är utpekade intresseaspekter.
Det pågår ett arbete med att revidera riksintressebeskrivningen av Länsstyrelsen i Jämtlands län då den är i stort behov av uppdatering och fördjupning. Området bör inte minska i storlek, men det är enligt länsstyrelsen angeläget att djupare beskriva de olika värden för friluftslivet som finns inom området för att kunna göra nödvändiga avvägningar mellan olika intressen i samhällsplaneringen.
Riksintresse för vattendrag (MB kap 4, § 4): Ljungan/Gimån, vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål får inte utföras i Ljungan samt dess biflöde Gimån.
Vattendragens avrinningsområde tangerar utredningsområdet på ett par platser.
Riksintresse för kommunikationer (MB 3 kap, § 8): Mittbanan, E14/E45 samt en korridor för nysträckning av E14/E45 enligt vägutredning från 2001. Dessa ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Riksintresse för naturvården (MB 3kap, § 6): Södergård och Gusta är två områden som är utpekade för sina geologiska kvaliteter. Södergård är en öppen och välhävdad betesmark med en fin ängsflora, och hagen omges av åkermark och barrskog. Gusta utgör idag en bra illustration till de jordskorperörelser som har påverkat de nuvarande förekomsterna av berggrunden i området.
Natura 2000-område enligt Art- och Habitat-direktivet: Södergård, de naturtyper som är utpekade är kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler) och höglänta slåtterängar.
Riksintresse för värdefulla ämnen (MB 3 kap, § 7): Ett punktobjekt är markerat nordost om Brunflo samhälle gällande kalkstensförekomsten i området.
Östersunds kommun redovisar i sin ÖP 2040 en egen tolkning av riksintresset för värdefulla ämnen, denna tolkning redovisas i bild 13. Denna tolkning är inte avvägd utifrån andra intressen såsom kultur-, naturmiljö mm utan det får göras från fall till fall. Kommunen avser enligt ÖP:n att tillgodose riksintresset genom hänsynstagande vid planläggning och
lovprovning inom det tolkade området.
28
Bild 12. Riksintressen inom utredningsområdet
Bild 13. Redovisning av kommunens tolkning av riksintresset för värdefulla ämnen (Källa ÖP2040)
30
4.2. Miljöförutsättningar
Miljöintressen som finns inom utredningsområdet visas på kartor i bild 14, 19 och 21.
4.2.1. Rekreation och friluftsliv
Området kring Brunflo har goda förutsättningar för bland annat vandring, fritidsfiske, vintersport och naturupplevelser, och tillgängligheten till dessa platser bedöms vara goda.
De södra delarna av utredningsområdet ingår i riksintresset för friluftsliv; Storsjöbygden.
Riksintresset består av den natursköna och variationsrika Storsjöbygden med nära kontakt mellan kalfjäll och rik odlingsbygd, samt vida utblickar. Friluftsliv som till exempel fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är av intresse. Områdets värden kan reduceras av olämpligt utformad bebyggelse, olämpligt utformad skogsavverkning, skogsodling på eller igenväxning av odlingsmarkerna.
Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. I de centrala och östra delarna av utredningsområdet används området bland annat som närrekreationsområde för de boende i trakten. Höjdpartierna i öster erbjuder vackra utblickar över Brunflo och Storsjön med omnejd.
Inom utredningsområdet finns ett stort antal gårdar med hästar, och hästarna motioneras och tränas runt om i utredningsområdet på till exempel grusvägar.
Utöver den närrekreation som sker i området så passerar Pilgrimsleden S:t Olofsleden genom utredningsområdet, se bild 14. Leden är 560 km lång och går mellan Selånger och Trondheim. Leden har restaurerats och vandringsresor anordnas längs hela eller delar av pilgrimsleden.
Inom stora delar av utredningsområdet råder skoterförbud, vilket innebär att skotrar enbart får framföras på anvisade skoterleder. Det går flera skoterleder inom utredningsområdet, se bild 14 vilka som korsar nuvarande E14/E45. Den ena korsningspunkten ligger i den norra delen av utredningsområdet 1,5 km norr om korsningen Opevägen (väg 605) och E14/E45.
Den andra korsningspunkten är vid trafikkontrollplatsen. Skoterleden korsar också E14 2,1 km söder om cirkulationsplatsen vilket ligger utanför utredningsområdet.
Bild 14. Rekreation och friluftsliv
4.2.2. Hushållning med mark- och vattenområden
Inom utredningsområdet finns naturresurser såsom kalkstensförekomster, jordbruksmark och skogsmark.
32
Kalkstenen i området kring Brunflo bildades för 465 miljoner sedan och är den äldsta och hårdaste kalkstenen i Europa. Den kalksten som finns i Brunflotrakten är unik i sitt slag då stenen finns i tre olika färger; grå, röd och svart färg. Brunflo kastal som finns bredvid Brunflo kyrka är byggd i denna kalksten, se avsnitt 4.2 5. Inom utredningsområdet finns för närvarande fyra aktiva täkter där kalksten bryts, men det finns intressenter för att etablera nya brytningar. Enligt gällande översiktsplan sker en årlig produktion av blocksten inom området av cirka 2 000 ton. En del av kalkstensbrotten har även utvecklats till att bli viktiga platser för studier av den lokala geologin.
Bild 15. Kalkstensbrott
Öster om centrala Brunflo finns jordbruksmark som har ett stort värde som naturresurs för bygden. Den kalkrika berggrunden som finns inom utredningsområdet är en stor anledning till den bördiga jorden som finns kring Storsjön. Jordbruksmarken är uppdelad i många mindre långsmala skiften som ger landskapet en särskild prägel.
I den östra utkanten av utredningsområdet finns skogsmark i form av mestadels barrskog.
Skogsmarken fortsätter sedan vidare österut i ett stort skogsområde.
Det finns flera områden i utredningsområdet som är utpekade i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, se mer under avsnitt 4.2.6.
I norr tangerar utredningsområdet det sekundära vattenskyddsområdet för Östersunds kommuns råvattentäkt (Minnesgärdet) som är belägen i Storsjön.
Majoriteten av Östersunds kommun grundvattenförekomster bedöms vara av god kvalitet.
En grundvattenförekomst som benämns Brunflo är belägen mellan Storsjön och
Locknesjön, och delar av denna förekomst ryms i de södra delarna av utredningsområdet, se bild 27. Det är en sand- och grusförekomst med mycket goda uttagsmöjligheter. Brunflo har,
enligt Vattenmyndigheten, en mycket stor potentiell föroreningsbelastning och har förhöjda kloridhalter på grund av betydande påverkan från vägsalt. Grundvattenförekomsten skyddas av miljökvalitetsnormer, se mer under avsnitt 4.2.8.
Delar av de sydöstra delarna Brunflo samhälle är utpekat av kommunen som ett riskområde för VA (vatten och avlopp) se bild 16. Området har vissa problem med vattenkvalitén det tillsammans med terrängen är begränsande faktorer för eventuell tillkommande bebyggelse.
Kommunen kan i detta område kräva en högre skyddsnivå vad gäller enskilda avlopp och det finns ett långsiktigt behov av en bättre lösning vad gäller vatten och avlopp i detta område.
Bild 16. Den blå cirkeln avser riskområdet för VA (Källa ÖP 2040).
Jovnevaerie sameby (Offerdals sameby) har vinterbetesmarker inom utredningsområdet.
4.2.3. Klimat och energi
Utsläpp från vägtrafiksektorn utgör den största påverkan gällande klimat och energi inom utredningsområdet. Nuvarande E14/E45 genom Brunflo har en hög trafikbelastning med ca 10 000 fordon/dygn vilket bla genererar utsläpp till omgivningen av växthusgaser och partiklar. I dagsläget står resor och transporter i Östersunds kommun för 50 % av växthusgasutsläppen. Utsläppen påverkar de som bor eller rör sig i vägens närhet samt närliggande miljöer, men utsläppen når även ett större område genom spridningen via luften och genom avrinningen från vägen. Avrinningen från vägen som benämns vägdagvatten kan leda till negativ påverkan av miljöer som nås via yt- eller
markavrinningen. Idag hanteras vägdagvattnet inom utredningsområdet mestadels via vägdiken där en viss rening sker av vattnet innan det rinner vidare.
Den pågående klimatförändringen kommer att innebära att temperaturen ökar under alla årets säsonger. För Jämtland kommer vintrarna bli mildare och nederbörden kommer troligtvis komma mer som regn än som snö. Förändringen kommer att innebära en förändring i vegetationsperioden som kan påverka området kring Brunflo där det finns mycket jordbruksmark. Extrema väder som skyfall och stormar förväntas öka.
4.2.4. Landskapsbild
Brunflo ligger i ett starkt kulturpräglat landskap. Omgivningarna har ett stort
kulturhistoriskt värde med många välbevarade karaktärsdrag. Landskapet breder ut sig på
34
naturligt formade terrasser som har varit bebodda och uppodlade sedan järnåldern. En bördig jordmån och berggrund av kalksten och skiffer har gett goda förutsättningar för odling på den böljande högslätten. Det öppna odlingslandskapet med sin ålderdomliga prägel är än idag relativt fritt från modern påverkan.
Små byar med mindre bostadshus ligger uppradade stegvis i etapper på terrasserna. Åker- och ängsmarker återfinns i sluttningarna däremellan. Ridåer av tall och lövskog i ägogränser bryter utblickarna och delar in det öppna odlingslandskapet i mindre rum, se bild 18.
I den östra delen av utredningsområdet tar skogsmarker vid. De domineras i huvudsak av granskog. Terrängen är högre och där öppningar i vegetationen uppstår får man fina utblickar ner över samhället och Storsjön med Brunfloviken.
Brunflo centralort är ett stationssamhälle med tidstypisk bebyggelse från senare delen av 1800-talet. Idag domineras orten av villabebyggelse i en- och tvåvåningar från 1950-talet och framåt. I centrala delen finns även flerfamiljshus med två och tre våningar.
Brunflo kyrka och den medeltida kastalen är unika landmärken i landskapet, se bild 17.
Andra tydliga landmärken i landskapet är gårdsbebyggelsen med de röda ekonomibyggnaderna. Även kalkstensbrottet som ligger i nordöstra delen av utredningsområdet är ett framträdande element.
Bild 17. Brunflo kyrka och kastal
Bild 18. Landskapsanalys 4.2.5. Kulturmiljö
Brunflo är en bygd där det finns spår av en bofast befolkning från 400-talet. Namnet Brunflo betyder ”brunnen från myren” och kommer från gården Brunflo som fanns vid S:t Olofskällan vid Lövberget. Enligt traditionen uppsöktes källan av kungen av Norge; Olof
36
Haraldsson år 1030 samt även under medeltiden av pilgrimer på väg till Nidaros i Norge. En pilgrimsled passerar genom området, se mer under 4.2.1.
Brunfloområdet är det område som vid sidan om Frösön har Jämtlands största mängd av fornlämningar från järnåldern, se bild 19. Det finns gott om järnåldersgravar vid gårdarna i utredningsområdet och många av fornfynden vittnar om ett tidigt välstånd i bygden.
Berggrunden utgör en förutsättning till det öppna jordbruksbygd som karaktäriserar
Brunflos kulturlandskap. Odlingslandskapet är uppbyggt av naturligt formade terrasser som samtliga har varit bebodda och brukade sedan järnåldern. Det går att tyda var
järnåldersgårdarna existerat genom att studera gravhögarna som finns på terrasserna.
Utredningsområdet ligger till största delen inom Storsjöbygden som är av riksintresse för kulturmiljövården och har stora kulturhistoriska värden. Området kring Brunflo har brukats i mer än 1500 år, och ett mycket stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar liksom strukturen i landskapet som helhet visar detta. Fornlämningar samt dess fornlämningsområde skyddas per automatik enligt Kulturmiljölagen. Övriga
kulturhistoriska lämningar har inte ett automatiskt skydd utan för dessa krävs ett samråd med länsstyrelsen vid en eventuell påverkan. Det finns även registrerade bevakningsobjekt som innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fornlämning eller inte. Med tanke på det fornlämningstäta landskapet kan det inte uteslutas att det finns oupptäckta lämningar.
Bild 19. Kulturmiljökarta
38
I samband med de tidigare utredningarna för vägprojektet utförde Jämtlands museum år 1999 en kulturhistorisk utredning samt en landskapshistorisk analys inom
utredningsområdet. Dessa utredningar är delvis aktuella även för detta projekt även om utredningsområdet var mindre då så de östra delarna av det nuvarande utredningsområdet inte är undersökt. Utredningarna från Jämtlands museum visade att det finns flera
kulturvärden av olika slag inom utredningsområdet. Det rör sig om den riksintressanta kulturmiljön, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, fornlämningar samt äldre
vägdragningar av kulturhistoriskt intresse.
Utredningen kartlade vägarnas historik inom utredningsområdet. Det har till exempel funnits tre olika generationer av huvudvägen genom Brunflo som varit belägna öster om Brunflo. Det finns även flera mindre vägar vars sträckningar är påverkade av samhällets utveckling. Flertalet av vägarna har ett klart samband med Brunflo kyrka som ligger centralt i utredningsområdet.
Brunflo kyrka är en stenkyrka som är byggd på 1700-talet. Tidigare fanns där en korskyrka från 1100-talet på samma plats, dopfunten från 1200-talet finns bevarad och återfinns i den nuvarande kyrkan. I anslutning till kyrkan finns Brunflo kastal som är ett torn som
uppfördes på 1100-talet. Kastalen är en av Sveriges mäktigaste byggnader från medeltiden och är ett 30 meter högt torn som är murat i kalksten från bygden. Kastalen uppfördes som en förvaltningsbyggnad åt ärkebiskopen för hans tionde som var en kyrklig skatt. Sedan 1600-talet har kastalen fungerat som klockstapel. Området kring kyrkan består av en kulturhistorisk intressant miljö med bland annat gravhögar, pilgrimskälla, prästgård, församlingshem, arrendatorbostäder och kyrkbacke. Vamsta by finns i anslutning till kyrkomiljön och där finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och mycket fornlämningar. Gravplatsen Jungfrukullen som är en gravplats med 5 olika gravar med ursprung från vikingatiden finns i detta område, öster om kyrkan. En av gravarna har grävts ut på 1920-talet då en smalspårig järnväg, Gustabanan, byggdes genom detta område.
Byarna Åkre, Gusta och Berga pekades ut i museets utredning då byarna visar upp flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ett småskaligt kulturlandskap. En ovanligt stor mängd med odlingsrösen är bevarade i detta område, främst i byn Berge. I detta område finns även Gusta gamla stenbrott där en del av den kalksten brutits som utgjort råvaran för stenindustrin i Brunflo. Förutom stenbrottets industrihistoriska värde är området även av riksintresse för naturvården, se avsnitt 4.2.6.
Vid Gusta finns ett mindre museum, Gusta stenmuseum, som bland annat visar en
utställning om kalkstenens historia i Brunflobygden från slutet av 1800-talet fram till nu. De gamla stenbrotten förvandlade under 1800-talet Brunflo till en ort med en blomstrande kalkstensindustri.
I det gamla ställverket vid järnvägsstationen i Brunflo finns Jämtlands Järnvägsmuseum där äldre föremål från järnvägen kan ses. Det finns även ett Skolmuseum samt ett
Lantbruksmuseum i utredningsområdet.
Hembygdsföreningen i Brunflo har gjort i ordning en kulturstig inom delar av
utredningsområdet där man till fots kan se och uppleva bygden. Längs kulturstigen finns flera skyltar som berättar om bygdens historia.
