Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Ingemar Billberg
Title En medeltida tegelugn i Malmö
Issue 3
Year of Publication 1982
Pages 205–213
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
En medeltida
tegelugn i Malmö
IngemarBillberg
Vid de arkeologiska utgrävningarna i kvarteret
Tranan under vinterhalvåret 1981-82 kunde en
tegelugn lokaliseras och undersökas. Tegelugnen har ingått i den tegelgårdsanläggning, som har ägts av staden under en stor del av 1500-talet. Produk¬
tionen från tegelgården finns väl verifierad i de
historiska källorna. Ett flertal andra områden i den medeltida staden, som kan karakteriseras som
ingående i en tegeltillverkningsprocess ska kort
beröras. Samthga dessa områden harvarit belägnai stadenssyd-västra utkant.
Tegelgårdar i Malmö
Det är framför allt under 1400-1500 talen som
tegelugnar, tegellador och tegelgårdar förekommer
i de historiska källorna.^ Dessa omnämnanden är
sporadiska men ett flertal tegelgårdsområden går
att särskilja både tillnamnoch plats. Då den exakta belägenheten för dessa områden är svår att ange blir placeringarna ungefärhga (Fig 1). I en tidigare
artikel har några av dessa tegelgårdars placeringar angetts. Efter ytterhgare genomgång av materialet fårdessaplaceringardelvis revideras.^
A:
År 1428 hyrkyrkvärdarnai S.t Petri enjordföratt uppföra en tegelugn;»sanctePeders kirkes teigellade
oc tegelofn». De kapeUtiUbyggen till SdPetri som utförs under mitten av 1400-talet kan vara anled¬
ningen till uppförandet av tegelugnen, men mera
talar för uppförandet av ett nytt tom, då det tidi¬
gare rasat år 1420.^ År 1522 har tegelugnen lagts
ner och år 1546 omnämnes platsen som en »ödh pladshvorpaakirkens tegelovn stod».
Fig. 1.Tegelgårdar i Malmö. A= Sd Petri tegellada, B=HansMichelsensochJörgen Kocks tegelgårdar, C=Gråbrödra klost¬
retstegellada,D=Hospitalets tegelugn,E=stadenstegelgård.
‘Kv,DRUVAN
SCHAKT 2
.SCHAK1
BYGGETAPPI
•5,\SCHAKT SCHAKT
ICHAKT
\n2
SCHAKT
> 2L
Kv. BLOM¬
MAN
Kv.GENERALENS HAGE
grynbodgatan
50m
Fig. 2. Översiktkvarteret Tranan. Schakt I-III utgrävt 1978-79. Schakt IV-VIutgrävt 1981-82.A=Gräbrödra klostretstegel¬
lada, B=denutgrävda tegelugnen.
B;
Borgmästarna Hans Michelsen ochJörgenKockom¬
nämns som ägare till tegelgårdar i början av 1500- talet. Placeringen för dessa gårdar ärmycket unge¬
färlig.
C;
Gråbröderna har behov av ett nytt kloster under
slutet av 1400-talet. Är 1485 omnämns en tegel¬
lada som kan lokaliseras till den nord-östra del av
kvarteret Tranan som ingick i undersökningsområ¬
det under 1981-82. I samband med skiftet efter Bertil Clemetsens år 1549 har i stadsbokennoterats
»the boder westen for tegelladerm thet schuer paa hiörnid». Några spår efter denna tegellada eller tegeltillverkning kundevidutgrävningenejiakttagas.
D;
Efter reformationen inrättas gråbröda klostret till hospital. År 1588 anläggs en tegelugn, vad det ver¬
kar, enbart för att bättra på hospitalets ekonomi
med försäljning av kalk och tegel. När denna ugn anläggs finns inga andra i bruk i staden. Ar 1594 upphör verksamheten. I hospitalets räkenskaper för
åren 1587-1594 talar mycket detaljerat om hur
ugnenbyggsoch bränningenförsiggårsamtomkost¬
nadernaoch intäkternaför verksamheten.
E:
Hehgandshuset anlägger på 1460-talet en tegelgård
som senast 1503 övertasavstaden. Dennategelgård
är väl orienterad till den centrala delen i kvarteret Tranan och det är tegelugnen tillhörande dennaan¬
läggning som nu har undersökts. Tegelgården kan
ha varit ibruk tillinpå1580-talet,menharupphört
innanhospitalet anläggersintegelugn 1588.
Bebyggelseni kvarteretTranan
Det ärförst under slutetav1200-talet ochbörjanav 1300-talet som området börjar utnyttjas till bebyg¬
gelse. Rester efter enkla hus, avfallsgropar och
rännor kan dateras till denna period. Rännorna löper parallellt med det nuvarande gatunätet och
husen är orienterade efter dessa. Delvis har också konstaterats tidiga knadderstensgator inom de
undersökta ytorna. Husen har varit lerkhnta med
Fig. 3. Södra innermuren. Grundstenar och det nedre skiftet medtegletpå högkant.
jordgrävda vägg- och takstolpar, i några sällsynta fall har rester efter syllträd bUvit bevarat. De tyd¬
ligaste spåren efter husen är lergolven och stolp-
hålen. Husen har bara bestått av ett rum med en
centralt placerad härd, delvis nedsänkt i golvet. I
sin grundplan representerar husen det enkla eld¬
huset. En annan typ av hus, som förekommer i två fall, har blivit nedgrävda ca 1,0 meteri botten¬
sanden. Golven ärlagdaavlera och väggarna ärler- klädda, dvs nedgrävningens kanter har blivit ler-
klädda. Här finns också bättre bevarade stolpar och pinnar ingående i väggkonstmktionema. Läm¬
ningarna efter husen från 1400- och 1500-talen är
framförallt syllstenar och lergolv. Enligt de skrift¬
liga källorna ska en omfattande bodbebyggelse ha
funnits i kvarteret under 1500-talet.^ Reker efter
en avdessa bodarhar kunnat undersökas.
I de centrala delarna av kvarteret påträffadesett upp till 0,50 meter tjockt kalkstenskrosslager som tydligt visar vad en stordel av området harutnytt¬
jatstill.
Tegelugneni kvarteretTranan
Undersökningen har omfattat både tegelugnen och
den fyrgraveller arbetsplattformsomfanns framför
infymingsöppningama. Tegelugnen har blivit om¬
byggd och tillbyggd vidett flertal tillfällen i större eller mindre omfattning. Dessa ombyggnader har i
de flesta fallen gälltvalvstöden ochförhöjningar av
ugnsbottnama.® De fem större ombyggnadsfasema
har betecknats I-V där ugn I ärdensistaochyngsta ugnsfasen. Den största ombyggnaden har skett vid anläggandet av ugn III, som härigenom blivit en i
stort sett ny ugn. Ma ugnarna hgger orienterade i väst-östlig riktning och samtliga hade fyra infyr- ningsöppningar åt väster.Maugnsfasema uppvisade spår av kalkbränning. Förutom de kraftiga kalk¬
lagren i fyrgraven, fanns det ett, ca 1 cm, tunt lager hårdbränd kalk på samtliga ugnsbottnar och på innermurarna.
En yttre mur har uppförts med grundstenar.
Dessa grundstenar sträckte sig ca 1,0 meter in i själva ugnskammaren under bottenplattan för den
äldsta ugnen, ugn V. Innermuren har uppförts i tegel lagd i lera. Själva murkärnan utgjordes även
fyllning med tegelkross, lera och kalk. Irmermuren
har i sitt nedersta skift lagts med teglet påhögkant (Fig 3). Hela muren hade en tjocklek på ca 1,30
meter och en bevarad höjd på ca 1,40meter. Ler- fogarna i tegelmuren var rödbrända och smuhga.
Några tegel var kraftigt sänderbrända och svarta till
violetta ifärgen.
Ugn I
Hela ugnsanläggningen med tegelugnen och fyr¬
graven hadeen storlekpå Ö-V ca 18meteroch S-N
8 meter(Fig 4). Själva ugnskammaren var ca 5,20x 5,20 meter. Ugnen var delvis skadad i den norra delen. Infymingsöppningama hade en bredd på ca
0,40 meter. Ugnsbottnenvaruppbyggd medbänkar,
ca 1,0 meter breda, och grunda fyrkanaler i infyr- ningsöppningarnas förlängning. På tegel tillvara¬
taget från ugnsbottnenvar den vanhgaste storleken
27x12x9cm.
Ugn II
Derma ugn har uppförts inom samma iimermurs- begränsningar som för ugn I. Ombyggnaderna har gjorts dels vid valvstöden och dels med en förnyad ugnsbotten. (Fig 5). Ugnsbottnen hade uppbyggda
bänkar ca 1,0 meter breda. Mellan dessalöpte fyr¬
kanalerca0,25 meterdjupa (Fig 6).
Fig. 4. Plan över ugn I med begränsning för fyrgraven.
Fig. 5. Plan överugnII,frän N-V. Foto:RonnyJohannes¬
son. V
W,ifiieå/ T t* - '■'* --il».
Fig. 6. Ugn II med upphöjda bänkar mellan fyrkanalerna.
Fig. 7. Bottenplattan förugnV,från N.
Ugn III
Vid anläggandet av ugnen har en stor ombyggnad gjorts. Förutom en nyugnsbotten uppförsockså de
nya innermurar som även har använts under ugn I
och II;s brukningstid. Ugnsbottnenvari motsatstill
ugn I och II helt plan. Teglet i ugnsbottnen var mycket sönderbränt och skört, och väldigt få tegel
var mätbara. Enbart mått på kort- och bredsida
kundegöras,—xl4x8cm.
Ugn IV
Denna ugnsfas representeras av en förhöjning och förnyelse av ugnsbottnen inom samma innermurs- begränsningar som för ugn V. I denna äldre fas av ugnen har ugnskammaren haft ett mått på N-S 5,60 meter och i Ö-V 5,20 meter. Infyfningsöpp-
ningama var ca 0,40 meter breda. Mellan ugn IVs och Vs ugnsbottnar har ett sandlager och där¬
efter ett kullerstenslager lagts.På detta kullerstens- lager fanns ett hårdbränt kalklager av sammakarak¬
tär som i de övriga ugnarna. Två försänkningarsom saknade kullerstenar löpte genom ugnskammaren från infyrningsöppningarna till den bakre östra
muren. Dessa försänkningar, som var fyllda med kalk,tyder på att ävenkullerstensläggningen harut¬
nyttjats som underlag vid kalkbränning. Ugns-
bottnens tegelgolvsom varhelt plant,varhårt bränt
Fig. 8. Schematiserat snitt genom ugnarna. Ombyggnaden
avinnermuren ochnivåerna förugnarnaI-V.
och få tegelmått kunde göras. På detegel som var mätbara kunde bara mått på kort- och bredsida göras,-xl3x8cm.
UgnV
Denna, den först anlagda ugnen, hade enhelt plan botten,med teglet lagtijämna rader(Fig 7). Mäng¬
den mätbart tegel i ugnsbottnenvarbetydligtstörre
än för övriga ugnar. Två storlekar överväger imate¬
rialet, måtten pådessaär27x13x8-9 och 26x13x8-9
cm.
Rekonstruktioner ochombyggnader
Då ugn III ska anläggas har de inner- och ytter-
murar, som varit gemensamma för ugn IV och V,
rivits ända nertill ugnsbottennivån förugn IV. Sek¬
tionen genom ugnarna ochmurarnavisar dessutom
att ugn IV och V varit något bredare än de yngre ugnarna (Fig 8). Ombyggnaden kan också iakttagas på innermurama. SamtHga dessa bär spår av kalk- bräiming i form av ett tunt kalklager. Detta lager
saknas emellertid på de två skift i tegelmuren som markerar ombyggnaden då ugn III anlägges(Fig 9).
Fig. 9. Södiainnermuren med de två tegelskiftensomvisar påombyggnadenmellanugnIII och IV.
Samma sak kan avläsas på valvstöden, som alltså
också rivitsnertillbottenplanetförugn IV.
Samtidigt som den äldstaugnen, ugnV, anlägges,
har en fyrgrav grävts ut framför infymingsöpp- ningama. För att hindra framför allt attsand rann
ner i fyrgraven bör någon form av uppbyggnad ha
funnits vid fyrgravens nedgrävningskanter. Samma
måste ha gällt även för ugn IV. Då ingalämningar
efter en sådan uppbyggnad påträffades, har denna troligen förstörts i samband med anläggandet av ugn III. Däremot har, då ugn III anlägges, en tegel¬
mur byggts upp i samma skede som valvstöden för infymingsöppningarna föres upp. Denna tegelmur
återfanns både på den södra och norra sidan i fyr¬
graven. Så långtmuren varbevarad, har den sträckt sig ca 3,40 meter västerut från valvstöden räknat.
Grundläggningsnivån av muren ger också den nivå
iarbetsplattformen från vilkenugn IIIharuppförts.
För ugn II harsamma mur använts sombegräns¬
ning. Däremot har infymingsöppningamas valvstöd förlängts åt väster med grundstenar som underlag.
Vid denna förlängninghar de äldre valvstöden delvis
rivits. Teglen och fogstyckningarna hade ej blivit
utsatta för samma värme som övrigt i valvstöden.
Teglen varej eldskadade och leran ifogarnavarinte
rödbränd.
För ugn I slutligen har ytterligare ombyggnad
skett av valvstöden då dessa har förlängts med en
stens tjocklek, också åt väster. Samtidigt har ar¬
betsplattformen utvidgats och en rad med stora grundstenar lagts något förskjutet ovan tegelmuren
år norr respektive söder, så att arbetsplattformen
bhvit något bredare. Dessa stenar har tolkats som
syllstenar till någon form av träkonstruktion even¬
tuellt med taköverarbetsplattformen.
För att kort sammanfatta ombyggnaderna (Fig 10) är ugn V och IV uppförda inom samma innermurar och med samma valvstöd. Ugn III, II och Iharhaftsamma innermurar.Ugn III,IV och V
har haft en helt plan bottenplatta medan däremot
ugnarna Ioch IIhade bottenplattor uppbyggda med
bänkar och fyrkanaler. Ombyggnader avvalvstöden
och i begränsningarna för fyrgraven kunde iakttagas
för ugnarnaI, IIoch III.
Produktionen
Att kalk har bränts i ugnarna finns dokumenterat
i de historiska källorna och detsamma visar lager¬
bilden i sektionen genom fyrgraven. Kalklagren,
ca 0,30 meter tjocka, var varvade med tunna sot¬
lager, ca 1 cm. Mellan de olika kalklagren fanns
Fig. 10. Schematiserad framställning på de olika ugnsom- byggnaderna,ugn IV har haftsammagrundplansom ugnV.
lager innehållande lera, tegelkross och takpanne-
kross. Dessa lager har tolkats som raseringslager representerande de fem olika ombyggnaderna av ugnen. Nivåerna på dessa raseringslager och kalk¬
lager stämmer mycket väl med nivåerna för de
olika ugnarna. En del avtegelmaterialet i raserings- lagren bör kunna kopplas tiU produktionen vid
ugnen och sammagäller för materialet som var lagt
somfyllning mellan de olikaugnsnivåemaI-V.
Idet historiska källmaterialetfinnstegelbränning
omnämnt vid några tillfällen. I kämnärsräkenska-
pema för åren 1517-20 finns infört kostnader för
»Wogenleye fore then förste oonn sten bleff hent
som wor x twsend mwrsteen», vidare »wogenleye for then anden oon steen som warxj twszend» och
»for dentredieoon steensom war ocxj twsend».Av
dessa notiser kan man utläsa att ugnen hade en
kapacitet på åtminstone 10 000 respektive 11 000
stenperbränning.
År 1544 hyr JörgenBrendere tegelugnen, för
vilket han per år ska ge »off byes tegeloffn 6000
stenn oc 20 lester kalck». Samtidigt lånar staden
honom »300 m danske» till att »begynde att bruge tegeloffnenmett»7
Årshyran på 6 000 sten representerar enbart
lite mer än hälften av mängden tegel för en brän¬
ning. Behovet av nytt tegel har uppenbarhgen ej
varit stort. Detta kan ha sin förklaring i att stora mängder tegel tillvaratagits från de kloster som
böljat rivas efter reformationen. Framställning av kalk har därmed blivit den huvudsakliga produk¬
tionen.
En annan notissomocksågällerJörgen Brendere finns införd i Malmö Bofortegnelser 1546-1559.
Här får man uppgifter om kostnader för personal
ochuppehälle vid tegelugnen.
»Item haffuer vy bethalit lörgen Brender, hans folckochvortfolck aff depenninge,som vyhaffuer
opborritffor kaleken,som vy haffue sold:
Itemförst lörgenBrenderoc 7112marc hans karle:
ItemförstHans Poelsen och 3112marcoch
KeldSconing 4alb.
Item lensHolste 15 sk. ocPer lude 19 sk.
ItemAndrisStröger 15 sk.
Fig. 11. Utsnitt fiån skifteskaxtan från 1702 över Hyllie by. Söder äruppåtochÖresundtillhöger på bilden.
oc nu voregnekarle:
hemförst Niels Scomager 29 sk.
ItemMattisSconing 12sk.
ItemlörgennHansen 11 sk.
Item NielsSyszen 11 sk.
Itemenoilslid 7sk.
hengroppenbrad 3 sk.
hem2potteredicke ffor 8 alb.
'hemitt112lam ffor 6sk.
Itemquinden,somkogede mad 3112marc, paateelgaarden
Itemlerrit,somquindenfick til 6 sk.
enskiört»
Råmaterialet till kalkbränningen, kalkstenen, har brutits i de områdensom fortfarandeidagutnyttjas för kalkbrytning. I närhetenavdessaområdenligger Limhamn. Limsten,somärden gängse benämningen
för kalksten i de historiska källorna, visar på Lim¬
hamns betydelse vid kalkhanteringen. Områdena
för kalkbrytningen har legat under Hyllie bys ägor.
På skifteskartan från år 1702 (Fig 11) finns kalk¬
brotten markerade som en mängd gropar inomett relativtstortbetesområde.
Då hospitalet anlägger sin tegelugn år 1588 är det också bränning av kalksom bfirden huvudsak¬
liga produktionen. IettutdragurHospitaletsräken¬
skaper nämns bönderfrån just Hyllie by. Men man kan också utläsa arbetsgången och kostnadernavid anläggandetavtegelugnen.
UtdragurHospitalets räkenskaper:
Gifvit Hackis tegilbrender som warher at forfare
om her war leir at bekomme for byen at brende
murstenaff.
Gifvit Jacob grafvar udj 17 dage hand groff leir thillHospitals behof
Gifwit Razmus Brobyggerfor 1 dag hand brolagde tegilofnen.
Gifwit 2 karle som bar leir sand och steen tillbro- byggeren 1 dag tilltegiloffnen.
Gifwit NielsOlborgh murmester for 1 Tegilofnn
handopsatteoch murit i hospitall med grundwall.
Gifwit Johanne tegilbrenderen afHecheberg, for thandförsteofnkalchatbrende.
Gifwit 2 karle af Hyllie som herwarpaafellit och grof efter Limsten udj 7 dage.
Gifwit PerLauritzon ibid:for 9 lesz Limsten, som hand agiprammenmed banseginvogn.
Gifwit 3 karle som hente JacobMöllers pramfuld af limsten udj Limhafn.
Gifvit 3 karle som war hoszNiels tegilbrender aff Kiöbenhafn udj 7netteroch dage.
Gifvit Niels tegilbrender affKiöbenhafn foranden ofn kalckatbrende.
Gifvit honom for 1 form hand efter Jacob Möllers befalning loed giöre tilat stry tagstenudj.
Man kan notera att det år 1588 inte tycks finnas någon person i stadens närhet som har kunskap
varken omlersammansättningen till tegel ellersjälva tegelugnsbygget. Hjälp tOl dettakommer både från Häckeberga och Köpenhamn, vilket ger ett intres¬
sant perspektiv på intensiteten i utnyttjandegraden
avdetidigare tegelgårdsanläggningama.
Datering
Det historiskakällmaterialetharbetydelse bådesom
underlag för dateringen avtegelugnen ochmedupp¬
gifterom produktionen vid densamma. Enligt detta
hartegelugnenbörjat brukas på 1460-talet,ochupp¬
hört under 1580-talet. Vidutgrävningarna avtegel¬
ugnen påträffades en härd under ugnsbottnen för
ugn V. Härden har anlagts isamband med urschakt- ningen för byggandet av ugn V. Förutom skör¬
brända stenar och djurben innehöll härden också några delar tiU ett stengodskärl. Samma typ av
stengods har påträffats bla vid utgrävningarna i
kvarteret vonConow, där det stratigrafiskt daterats till perioden sent 1300-tal-tidigt 1400-tal. Då Heligandshuset på 1460-talet anlägger sin tegelgård
är det högst troligt att man övertaren redanbefint¬
lig anläggning. Om ombyggnaden för ugn III kan representera stadens övertagande av tegelugnen är betydligt osäkrare. Ugnarna III, fV och Vs helt plana ugnsbottnarjämfört medugnarnaIoch II kan
också tyda på ett ägoskifte. Det periodiskautnytt¬
jandet avtegelugnen bör spelaen vissroll ifrågaom ombyggnaderna.
En stor del av tomten för stadens tegelgård är ännu ej exploaterad. Förhoppningsvis kan kom¬
mande undersökningar ge den totala bilden av ett medeltida tegelgårdsområde samt kompletterande dateringar.
Ingmar Billberg, f 1946. Amanuens sedan ett fler¬
tal år vid Malmö Museums avd för arkeologisk upp¬
dragsverksamhet. Har ansvarat för ett stort antal medeltidsarkeologiska undersökningar i Malmö stadskärna ochibyarna utanför.
Noter
1 Uppgifterna hämtade framförallt ur Stadsboken 1503- 48, och1549-59,samtKämnärsräkenskaperna 1517-20.
2. I.Billberg1979.
3. Tack till EinarBager för hjälp med framtagning av material.
4. S. Rosborn 1978.
5. E.Bager 1971.
6. En liknande anläggning har undersökts i Roskilde.
B. AlsHansen,MAamanSörensen,1980.
7. Stadsboken 1503-48.
Litteratur
Als Hansen, B. og Aaman Sörensen, M.: 1980. Bistrup Tegelverk, Hikuin 6.
Bager,E.: 1971. Malmö Byggnadshistoria tiU 1820, Malmö Stads historia.
Bager,E.: 1972. Malmö stadsbog1549-1559, Köpenhamn.
Billberg, /.; 1979. Tegelgårdar i Malmö under medeltiden, Malmöya 1, Malmö.
Kapel, H.: 1977. Kalk til slottets mure. Antikvariska stu¬
dier1,Köpenhamn.
Koek, J.; 1973.BagteSten, Skalk1.
Lange, B.C.: 1955. Norske teglovner fra middelalderen, Fortidsminnesmerker1954, Oslo.
Ljungberg, L. & Bager, E.: 1965. Malmö rädstueprotokol 1503-1548.
Ljungberg, L.: 1960. Lydervan Fredens Kämnärsräkenska- perför Malmö 1517-1520. Malmö.
Mortensen, R.: En middelalderlig Tejlovn, Vejle amts.
aarböger1916. Köpenhamn.
Nielsen, K.: 1971. Tegelugnar iFågelsång, Ale 2.
Nielsen, K.: 1978. En tegelugn i Lemmeströ - en av de äldsta? Ale 1.
Nielsen, 5..T979. En middelalderlig tejlverksindustri i Pamhule skov när Haderslev, Antikvariske studier 3, Köpenhamn.
Rosborn, S.: 1978. Krämarnas kapell i S:t Petrikyrka, Elbogen4/1978. Malmö.
Otryckta källor:
Hospitalets räkenskaper 1587-1594.
Amedieval brickkiln in Malmö IngmarBillberg
Summary
Large-scale excavations in the centre of Malmö during winter 1981-2 revealed well-preserved re¬
mains of five superimposed brick and lime kilns, consisting of the firing chambers,remainsofencirc- Ung walls and workingareasinfrontofthe flues.
The earliest kiln(V)and theworking platformin
front of it were dug relatively deeply into the ground. Finds from a pit beneath the brick kiln, probably dug in connection with its construction, dated kiln Vtothe 14thcentury,but precise dating
is difficult. Kiln IVsubsequently cameintouse and
then kiln III was constructed. Thiswasprobablyin
use in the middle of the 15th centuryandmayhave belonged toHeligandshuset inMahno.The methods employed in the construction ofkilns II and Iwere
quite different from those employed earlier; both
contained low brickbafflesseparatedfrom the flues by draught-channels.
Written sources for Malmo's brick kilns are
sporadic but, even so, give interesting information
about kiln production. In 1428 a brick kiln was built for the parish church of St Petri; in 1460 a brick yard was set up for the town'sHeligandshus;
in the 1480s a brick barn belonging to the Grey
Friars is mentioned; and at the beginning of the
16th century the burgomaster's brick yards are
spoken of. There is mention of the town brick yard immediately before and after the Reformation and, finally, inthe 1580sabrick kilnforthehospit¬
al. Detailed acoounts are preserved from this last kiln. From the accounts of the townbrick kiln in 1517-20 it can also be seenthat the capacityof the
kiln was c. 10 000-11 000 bricks per firing as in
some of the kilns revealed by this excavation.
