Har 2002 års revisorslag haft en effekt på revisorernas oberoende? Oberoende

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats HT08

2009-01-14

Oberoende

Har 2002 års revisorslag haft en effekt på revisorernas

oberoende?

Författare: Handledare:

Tim Clark Thomas Carrington

Sammandrag

Innehållsförteckning

1 Inledning... 2

1.1 Problemformulering... 2

1.2 Syfte ... 3

2 Revisorers oberoende ... 4

2.1 Revisorns roll... 4

2.2 Ekonomiska incitament, hot mot oberoendet ... 4

2.3 Analysmodellen ... 6

3 Tillvägagångssätt... 8

3.1 Operationalisering... 8

3.2 Problem med undersökningen ... 9

4 Empirisk studie... 11

4.1 Små bolag... 12

4.2 Medelstora bolag... 13

4.3 Stora bolag ... 14

4.4 Skillnader beroende på revisionsbyråns storlek ... 15

5 Analys... 17

6 Slutsatser ... 20

6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 20

7 Källförteckning... 22

Appendix 1: Företag i undersökningen ... 24

1 Inledning

Syftet med redovisning är att förmedla information till företagets intressenter. Av intressenterna innehar ägarna en särställning. Övriga intressenter har kontraktsbundna ersättningskrav medan ägarna får det som blir över efter att de övriga intressenterna har tilldelats sin andel. Hur mycket som blir över påverkas till stor del av företagets redovisning. Detta gör att ägarna har ett stort intresse av att redovisningen sker på ett korrekt sätt. För att säkerställa detta anlitas externa revisionsbyråer (Smith 2006 s.17). Vad dessa skall göra finns reglerat i diverse lagar. I Aktiebolagslagen 9 kap. 3 § står följande att läsa: ”Revisorn skall

granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.” (SFS 2005:551).

En mer detaljerad reglering av revisorns arbete finns i Revisorslag (2001:883). Enligt denna lags 19 § ”En revisor skall iaktta god revisorssed”, vidare gäller enligt 20 § ”En revisor skall

i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden” (SFS 2001:883). I allmänt tal uttrycks dessa krav som att

revisorn skall vara oberoende i förhållande till de bolag han är tillsatt att granska.

Något som aktualiserade oberoendeproblematiken var diverse redovisningsskandaler i början på 2000-talet, bland annat Enron skandalen 2001 (Markham 2006 s.101). Vid denna tidpunkt hade arbetet med den nya svenska revisorslagen redan påbörjats. En del av denna lag var den så kallade ”analysmodellen” vilken skall hjälpa revisorer att hantera oberoendefrågan. Modellen innehåller ett antal punkter som en revisor måste pricka av för att få åta sig ett uppdrag. Till skillnad mot den gamla lagen som var uppställd i förbudsklausuler så finns i den nya, riktlinjer för hantering av externa tjänster (SRS 2003 s. 11 f.).Med externa tjänster menas i denna uppsats alla tjänster utförda av den reviderande revisionsbyrån, vilka ej är direkt knutna till revisionen.

1.1 Problemformulering

Om revisionsbyrån tillhandahåller externa tjänster till bolaget, kan denna då sägas vara oberoende? Enligt den nya lagen som infördes 2002 kan en revisor åta sig externa uppdrag endast om oberoendet inte är hotat.

Tidigare uppsatser har bland annat undersökt hur revisorer tar ställning till nya uppdrag och vilka skillnader de upplevt jämfört med hur det var innan den nya revisorslagen infördes (Branting & Dalén 2006, Zehlén & Andersson 2008, Andersson, Nilsson & Nordén 2006). I dessa studier har revisorer intervjuats och resultaten har baserats på deras uppfattningar. Vi undersöker i denna uppsats de externa kostnader som finns redovisade i årsredovisningen. Detta för att tidigare forskning visar på att lägre kostnader för de externa tjänsterna tyder på en högre grad av oberoende revision. Det vi undersöker är om användandet av externa tjänster från den revisionsbyrå som faktiskt utför företagets revision minskat och om revisorernas oberoende därmed stärkts.

1.2 Syfte

2 Revisorers oberoende

Principal agent-teorin syftar till att beskriva verkligheten. Den utgår ifrån de traditionella ekonomiska antagandena om att individer är rationella och nyttomaximerande (Artsberg 2003 s.83 f.). I teorin ses bolagets ledning som en agent för ägarna (principalerna) då styrningen och ägandet i bolaget har separerats. Eftersom både ledning och ägare är nyttomaximerande individer uppstår intressekonflikter om bolagsledningen maximerar sin egen nytta på bekostnad av ägarna. Det finns i huvudsak två sätt för att motverka risken att ledningen inte agerar för ägarnas bästa och det är antingen genom belöning eller genom övervakning. Det anses dock svårt att finna belöningssystem som är tillräckligt kostnadseffektiva och

verkningsfulla jämfört med övervakning. Övervakningen skall göra det möjligt för ägarna att säkerställa att ledningen agerar för ägarnas bästa. Revisorns uppgift är att sköta denna

övervakning, och fungera som en agent åt ägarna (Diamant 2004 s.79 f.).

Övervakningen sker genom att revisorn granskar den information om bolagets ekonomiska ställning som ledningen lämnat. Om informationen som lämnats är korrekt minskar också risken för ägarnas investeringar, vilket leder till att avkastningskravet sänks (Diamant 2004 s.80). Det finns även andra aktörer som har nytta av att revisorn granskar redovisningen. Ett exempel är att risken för kreditgivare minskar om redovisningsinformationen är korrekt. Detta medför också att kreditgivare är villiga att sätta en lägre räntesats vilket i sin tur medför en lägre kapitalkostnad för företaget som helhet. Sänkta avkastningskrav och lägre kostnad för lån ökar ägarnas nytta då det bidrar till att öka värdet på företaget (Artsberg 2003 s.84).

2.2 Ekonomiska incitament, hot mot oberoendet

oberoende minskar. Det här kan bli ett problem i de fall då det som rådgivningen berör har ett väsentligt inflytande över det material som revisorn sedan skall granska eller då det saknas kompetens inom bolaget för att kritiskt ta ställning till revisorns råd (Diamant 2004 s. 194 ff.). Det här problemet uppstår främst i mindre bolag. Dessa små bolag saknar oftast den

kompetens som finns i större bolag och som krävs för att hantera redovisningsfrågor. I förhållande till företagens storlek är det de mellanstora bolagen som använder sig av externa tjänster i störst utsträckning. När bolaget når en viss storlek räcker inte den interna

kompetensen till för att hantera alla redovisningsfrågor. Samtidigt finns en övre gräns, när företaget når kring 100 anställda börjar kompetensen byggas upp inom företaget igen och man kan hantera mer komplicerade frågor internt (Svanström 2004 s.35 ff.). En annan del av problemet med externa tjänster är det faktum att en revisionsbyrå som utför externa tjänster åt sin klient får ett större ekonomiskt incitament att behålla klienten. Risken med detta ökade ekonomiska beroende är att revisorn är mera tillmötesgående mot klienten i avgörande frågor och därmed minskar sitt oberoende mot klienten (Basioudis et al. 2008).

2.3 Analysmodellen

Den första januari 2002 infördes en ny revisorslag (SFS 2001:883). Revisorslagens 21 § är det som i dagligt tal går under benämningen analysmodellen vilken behandlar revisorers

oberoende. Revisorns oberoende ska prövas i två olika situationer, dels när ett nytt uppdrag accepteras och dels när en ny omständighet uppkommer i ett befintligt uppdrag (Diamant 2004 s.250 f). Analysmodellen som då används kan anses vara uppdelad i två delar, en presumtionsdel och presumtionsbrytande omständigheter. I presumtionsdelen räknas fem omständigheter upp som kan anses hota revisorns oberoende och där finns även en generalklausul som täcker in andra situationer (Diamant 2004 s.265).

Egenintresse: Egenintresse uppstår om revisorn har ett ekonomiskt intresse i klientens

verksamhet. Detta kan vara antingen direkt eller indirekt. Exempel på direkta intressen kan vara då revisorn är delägare i en klient, lånar ut pengar till eller agerar borgensman för

klienten alternativt då arvoden från en enskild klient utgör en betydande del av revisorns eller revisionsbyråns totala arvoden. Indirekta intressen uppstår då en närstående till revisorn eller ett bolag, där revisorn är intressent, har ekonomiska intressen i revisorsklienten (SRS 2003 s.12).

Självgranskning: Ett självgranskningshot blir aktuellt om revisorn varit rådgivande i någon

fråga som omfattas av granskningen. Detta kan uppstå vid flertalet situationer, exempelvis då revisorn tidigare arbetat hos klienten eller då revisorn granskat klienten tidigare år och

upptäcker felaktigheter i sitt tidigare arbete som kräver omprövning. Ett ytterligare exempel är då revisorn påverkat den årsredovisning som skall granskas genom att vara rådgivande i exempelvis redovisningsfrågor eller skattefrågor (SRS 2003 s.13).

Partsställning: Har revisorn representerat eller agerat motpart till klienten eller dennes

intressen i en rättslig process uppstår partsställningshot. Exempel på detta kan vara då revisorn agerat som ombud i en skatteprocess eller biträtt klienten vid förhandlingar om företagsförvärv. Det kan också gälla då revisorn befinner sig i en konflikt med klienten om till exempel arvode eller då klienten har ett skadeståndskrav på revisorn (SRS 2003 s.13).

Vänskap: Vänskap kan hota revisorns oberoende då revisorn eller någon i revisorsgruppen har

utgöra ett hot mot oberoendet. Ett långvarigt samarbete mellan revisorn och dess klient kan bli ett hot om relationen blir för personlig (SRS 2003 s.13).

Hot: Med hot avses hot eller påtryckningar med avseende att påverka revisorns arbete och

beslut. Till detta räknas dock inte normalt ifrågasättande av revisorns arbete (SRS 2003 s.14).

Generalklausul: Hit räknas andra förhållanden som kan rubba förtroendet. Generalklausulen

har införts då det inte är möjligt att täcka in alla faktorer som kan påverka förtroendet för revisorns oberoende (SRS 2003 s.14).

21 § 2 st revisorslagen, tar upp de presumtionsbrytande omständigheterna. Det vill säga revisorns möjligheter att åta sig ett uppdrag om presumtionen kan brytas av att särskilda omständigheter förekommer eller av att vissa motåtgärder vidtas (Diamant 2004 s.265). I propositionen till revisorslagen diskuteras vilka motåtgärder som kan krävas för att presumtionen skall brytas. Inga klara riktlinjer ges för vilka motåtgärder som krävs i en specifik situation och det påpekas att presumtionen inte kan brytas i alla situationer.

Propositionen tar upp interna och externa möjligheter för att bryta presumtionen (Proposition 2000/01:146). Exempel på interna motåtgärder kan vara att revisorn själv kontrollerar sitt arbete med hjälp av checklistor och andra hjälpmedel. Det kan även innebära att medarbetare rådfrågar och kontrollerar varandra. Externa motåtgärder kan innefatta att en revisor utanför revisionsgruppen kontrollerar uppdraget i sin helhet eller till viss del. Ett ytterligare exempel på en extern motåtgärd kan vara att konsultera branschorganisationen. Möjligheten att vidta motåtgärder påverkas i stor grad av storleken på revisionsbyrån. En större revisionsbyrå har större förutsättningar att använda sig av de motåtgärder som finns. För en mindre

revisionsbyrå är det svårare att använda sig av motåtgärder då färre personer arbetar på revisionsbyrån. Detta kan innebära att all personal är inblandad i revisionen av ett företag, vilket gör att det inte finns några personer inom revisionsbyrån som står utanför

3 Tillvägagångssätt

Tidigare studier har som tidigare nämnts innefattat intervjuer med revisorer om hur de uppfattat skillnaden på revisionsarbetet före och efter den nya revisorslagen. Eftersom oberoendefrågan kan vara känslig ser vi ett problem med dessa intervjuer. Det ligger i en revisors intresse att besvara frågorna på ett sådant sätt att det framstår som om oberoendet stärkts. Utifrån detta har vi istället valt att göra en kvantitativ undersökning av hur

kostnaderna för externa tjänster från den reviderande revisionsbyrån har sett ut före och efter införandet av den nya revisorslagen år 2002. År 1999 infördes en ny paragraf i

årsredovisningslagen, 5 kap 21 §. Denna paragraf behandlar redovisningen av ersättningen till revisorerna i aktiebolags årsredovisning. Mer konkret har det genom denna paragraf

lagstadgats att aktiebolag skall lämna upplysningar om de ersättningar som de har betalat ut till revisorsbyråer uppdelat på revisionsuppdrag och externa tjänster (SFS 1995:1554). Det här upplysningskravet gör det möjligt att utifrån årsredovisningar titta på hur kostnaderna för externa tjänster har förändrats. Vi avser att undersöka små, medelstora och stora bolag för åren 1999 till 2006, detta torde vara tillräckligt för att kunna utläsa om lagändringen haft någon effekt på de externa tjänsterna.

För vårt urval användes databasen AffärsData för att finna bolag och årsredovisningar. I databasen sökte vi efter aktiebolag med mindre än 5 anställda för att finna små bolag, företag med 25-100 anställda för att finna medelstora bolag och efter företag med fler än 100

anställda för att finna de stora bolagen. Sökningen omfattade aktiebolag i hela landet. Urvalsgruppen bestod då av 289 708 företag för små bolag, 9 399 för de medelstora bolagen och 2496 för de stora bolagen. Vid sökningen delas bolagen in i alfabetisk ordning och vi valde att ta de fyra första bolagen för varje bokstav. Detta resulterade i 116 bolag per

Data har sedan sammanställts för att utläsa om kostnaden för externa tjänster ökat eller minskat i perioden efter 2002 jämfört med perioden före. Undersökningen omfattar de totala kostnaderna för externa tjänster. Vi avser titta på de tre grupperna med stora, medelstora och små bolag var för sig för att se vilka slutsatser vi kan dra utifrån detta. Vi avser även att undersöka om det finns skillnader mellan stora och små revisionsbyråer. Detta sker för små och medelstora bolag då stora bolag endast antas använda sig av stora revisionsbyråer. Vi har valt att skilja revisionsbyråerna åt utifrån antal anställda. Till gruppen stora revisionsbyråer räknas byråer med fler än 100 anställda och till små räknas byråer med färre än 100 anställda. En lista med de största revisionsbyråerna står att finna på tidningen Affärsvärldens hemsida (www.affarsvarlden.se). Urvalet består av de bolag som under hela tidsperioden använt sig av antingen en stor eller en liten revisionsbyrå.

3.2 Problem med undersökningen

Ett problem med vårt antagande att det är lagändringen som ligger bakom förändringar är att det även finns andra faktorer som kan påverka hur mycket externa tjänster ett företag köper in. Det skulle kunna vara så att företag av strategiska skäl eller andra orsaker väljer att inte köpa externa tjänster av sin reviderande revisor. Det här problemet motverkas dock av att vi avser titta på ett flertal år både före och efter lagändringen. Det reduceras också av att studien omfattar flera företag. Vi kommer att se om företaget i fråga har haft en stabil nivå på köpen av externa tjänster före lagändringen och huruvida denna nivå har förändras efter

lagändringen. Det finns även andra faktorer som skulle kunna påverka resultaten av vår undersökning. Det kan ha införts nya regleringar inom revisionsområdet vilka skulle kunna öka företagens behov av att köpa in externa tjänster, dock har vi inte kunnat finna några större förändringar under perioden förutom införandet av IFRS år 2005 (FAR Förlag 2007). Detta införande kan då ha haft en påverkan på kostnaderna för de externa tjänsterna under den senare delen av perioden. Vidare skulle konjunkturen ha kunnat påverka då vi gick in i en lågkonjunktur i början av 2000-talet som sedan vände upp igen och övergick i en ny högkonjunktur under 2003.

ha försämrats. Problemet skulle kunna lösas genom ett betydligt större urval av företag något som dock inte har kunnat åstadkommas inom den givna tidsramen.

4 Empirisk studie

Diagram 1 visar proportionen mellan externa kostnader och det totala arvodet som betalats ut

till samma revisionsbyrå. Proportionerna varierar kraftigt mellan bolagsgrupperna.

Diagrammet visar att stora bolag har en generellt sett lägre andel externa kostnader jämfört med små och medelstora bolag.

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% År P ro po rt io n Små bolag Medelstora bolag Stora bolag Variabler

4.1 Små bolag

Vi har tittat på 42 bolag med mindre än fem anställda. Data avseende dessa presenteras i

diagram 2 nedan uttryckt i medelkostnad. Revisionskostnaden under perioden förefaller

oregelbunden.

För de externa kostnaderna ser vi en uppgång från 8 582 kr år 1999 till 9 607 kr år 2001 därefter faller den 2002 och 2003 till 8 378 kr. Efter 2003 vänder kostnaden upp igen till 10 663 kr år 2005. 2006 sjunker den än en gång. En del av de små bolagen har ett brutet räkenskapsår, detta medför exempelvis att ett företag vars årsredovisning för 2001 som sträcker sig en bit in i 2002 redan år 2001 kommer att påverkas av den nya lagen. Detta innebär att vi för vissa av bolagen får en förskjutning av effekten ett år bakåt i tiden.

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 År K ro no r Revisionskostnad Externa kostnader Variabler

4.2 Medelstora bolag

Undersökningen av de medelstora bolagen omfattar 55 bolag. Revisionskostnaderna ökar för nästan alla år under perioden, trenden är tydligt uppåtgående. Den kraftiga ökningen som sker 2005 till 2006 är en generell ökning.

Kostnaderna för externa tjänster stiger kraftigt från 30 907 kr år 1999 till 53 737 kr år 2000, inte heller denna ökning kan tillskrivas enskilda bolag. Därefter sker en liten nedgång 2001 och sedan en kraftigare nedgång 2002 till 41 166 kr. Från 2002 till 2005 sker en stadig

uppgång som sedan planar ut vid 68 391 kr år 2006. Även bland de medelstora bolagen är det en del som har delat räkenskapsår. Också för dessa bolag förskjuts effekten av lagändringen ett år bakåt i tiden.

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 År K ro no r Revisionskostnad Externa kostnader Variabler

4.3 Stora bolag

Ett första diagram över kostnaderna för externa tjänster visar på kraftiga variationer. Vid en närmare undersökning av datamaterialet visade det sig att dessa svängningar till stor del berodde på två företag. Ett beslut fattades om att ta bort dessa två observationer då de hade en stor påverkan på resultatet. De resterande 59 observationerna presenteras i diagram 4.

Revisionskostnaden för dessa bolag har varit skiftande med en nedgång från 2000 till 2001 och en extrem uppgång 2004 till 2006. Trots nedgången 2000 till 2001 ser vi ändå en tydligt uppåtgående trend för perioden.

För de externa tjänsterna ser vi en liten nedgång i början av perioden 1999 till 2001 då

kostnaden sjunker från 136 531 kr till 96 792 kr. Därefter sker en stabil uppgång under resten av perioden till 298 102 kr år 2006. 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 År K ro no r Revisionskostnad Externa kostnader Variabler

4.4 Skillnader beroende på revisionsbyråns storlek

Diagram 5 visar på stora skillnader mellan stora och små revisionsbyråer i externa kostnader

när det gäller små bolag. Underlaget består av sju bolag med små revisionsbyråer och 13 bolag med stora revisionsbyråer. För de stora revisionsbyråerna ser vi en stadig ökning, från 8 792 kr till 15 243 kr, av de externa kostnaderna under perioden med undantag för sista året. Små revisionsbyråer visar på en stabil nedgång under perioden framförallt efter år 2002. Kostnaderna minskar från 8 957 kr år 1999 till 1 324 kr år 2006.

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 20000 15000 10000 5000 0 År K ro no r Små revisionsbyråer Stora revisionsbyråer Variabler

I diagram 6 visas externa kostnader för medelstora bolag uppdelat på storleken på

revisionsbyrå. Även här har vi endast sju observationer för de små revisionsbyråerna medan antalet observationer för stora revisionsbyråer uppgår till 30. För medelstora bolag med en stor revisionsbyrå sker en nedgång år 2001 och 2002 från 80 854 kr till 63 915 kr, därefter följer en stadig uppgång fram till 110 384 kr år 2005. 2006 har kostnaderna minskat igen till 104 905 kr. De små revisionsbolagen visar på en lägre kostnadsnivå som pendlar mellan 12 567 kr och 23 859 kr för externa tjänster under perioden.

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 År K ro no r Små revisionsbyråer Stora revisionsbyråer Variabler

5 Analys

Proportionerna i diagram 1 visar inte på någon generell effekt vid införandet av revisorslagen. Samtliga bolag visar olika effekter kring införandet av den nya revisorslagen. De små bolagen har en oförändrad proportion, de medelstora en minskad proportion och de stora bolagen ökar sin andel av externa tjänster. Det är intressant att de medelstora bolagen får en mindre andel externa tjänster då de enligt teorin är de bolag som har störst behov av externa tjänster. Vi tolkar detta som att de medelstora bolagen påverkas mest av den nya lagändringen. Intressant att se är också att de stora bolagen genomgående har en lägre nivå på andelen externa tjänster. Detta stämmer väl överens med teorin om att de stora bolagen besitter en större intern

kompetens att hantera redovisningsfrågor.

Enligt vår teori så innebär minskade kostnader för externa tjänster ett stärkt oberoende för revisorerna. Enligt våra data i diagram 2 förefaller oberoendet ha stärkts omedelbart i och med införandet av den nya lagen. Vi ser en nedgång i kostnaden för externa tjänster för de små bolagen de efterföljande två åren. Ökningen av externa tjänster som sedan inträffar kan bero på att revisionsbyråerna utvecklat rutiner för att hantera oberoendet och lärt sig utnyttja de möjligheter till motåtgärder som presenteras i den nya revisorslagen.

Diagram 3 visar de medelstora bolagen vilka har en liknande utveckling som de små bolagen

för externa kostnader. En skillnad är dock att kostnaden för externa tjänster börjar öka igen redan år 2003. Denna skillnad kan bero på att de medelstora företagen i större utsträckning använder sig av stora revisionsbyråer. Dessa stora revisionsbyråer har en större möjlighet att använda sig av motåtgärder och kan ha anpassat sig snabbare till den nya lagen.

Det verkar finnas en stor skillnad mellan stora bolag och de lite mindre i grupperna

mellanstora och små bolag. Medan de mindre bolagen visar på en effekt vid införandet av den nya revisorslagen så förefaller de stora bolagen vara helt opåverkade. Minskningen av externa tjänster för de mindre bolagen kan bero på att det är lättare för en revisor att avsäga sig

uppdrag för dessa företag då det inte handlar om lika mycket pengar som för de stora bolagen. Även om arvodet från ett stort bolag inte betyder så mycket för den stora revisionsbyrån som helhet så kan det vara så att det har en större betydelse för den enskilde revisorn.

I stort ser vi en ökning av både revisionskostnader och kostnader för externa tjänster den senare delen av perioden. Enligt det tidigare resonemanget så anser vi att denna uppgång för de externa tjänsterna till viss del kan bero på att företagen lärt sig hantera den nya lagen och möjligheterna till motåtgärder. I övrigt kan införandet av IFRS år 2005 ha haft en viss betydelse för kostnaderna för externa tjänster och även för revisionskostnaderna. När det gäller konjunkturen så verkar den inte ha haft en betydande påverkan. Under lågkonjunkturen ser vi både uppgångar och fall för såväl revisionskostnader som kostnader för externa tjänster. Utifrån detta bedömer vi att konjunkturens påverkan inte har varit betydande för våra resultat.

Diagram 5 och 6 visar de externa kostnaderna för små och medelstora bolag uppdelat på små

och stora revisionsbyråer. De små bolagen med små revisionsbyråer har under perioden haft en minskning av sina externa kostnader, nedgången har tilltagit efter år 2002. De medelstora bolagen med små revisionsbyråer har istället haft en mycket stabil kostnad under hela perioden. Den här skillnaden kan bero på att det helt enkelt inte är lönsamt eller möjligt för små revisionsbyråer att använda motåtgärder för att kunna sälja externa tjänster till de små bolagen. Gällande de medelstora bolagen ligger kostnaderna för de externa tjänsterna på en högre nivå. Dessa kostnader kan för en liten revisionsbyrå vara en betydande intäkt vilket skulle kunna motivera den stabila nivån under perioden då det finns ett större ekonomiskt incitament att behålla uppdragen.

medelstora bolagen kan kräva mer omfattande motåtgärder än de mindre bolagen. Detta kan förklara att det skett en nedgång för de medelstora bolagen vid införandet av den nya lagen, då stora bolag kan ha prioriterats framför de medelstora bolagen. Det verkar finnas en uppdelning mellan de medelstora bolagen där större revisionsbyråer anlitas av större bolag i gruppen medan mindre bolag i större utsträckning använder sig av små revisionsbyråer. Detta kan bero på att de små revisionsbyråerna saknar resurser för att ta hand om de större

6 Slutsatser

Vi börjar med att besvara den första delen av vårt syfte; har kostnaderna för externa tjänster minskat efter införandet av den nya revisorslagen? Enligt vår undersökning så har de totala kostnaderna för externa tjänster minskat under ett till två år efter införandet för små och medelstora företag. Däremot förefaller lagändringen inte haft någon effekt på de stora bolagen. Om kostnaderna har minskat eller ej beror på vilken bolagsgrupp man tittar på.

I andra delen av vårt syfte vill vi undersöka om den nya revisorslagen har haft en effekt på revisorers oberoende. Enligt vår teori är minskade kostnader lika med ett stärkt oberoende. Utifrån den teorin har lagen i ett inledande skede stärkt oberoendet för små och medelstora bolag sett till kostnaderna för externa tjänster. Den svenska lagen tar upp motåtgärder som kan användas för att stärka oberoendet. Det faktum att kostnaderna för externa tjänster senare i perioden har ökat behöver därför inte betyda att oberoendet har försvagats igen. Det kan snarare bero på utvecklade rutiner för att hantera motåtgärder för att kunna åta sig de externa tjänsterna.

I vår problemformulering tar vi upp att storleken på revisionsbyrån kan ha en betydelse för möjligheten att hantera oberoendet. Då företagen delas upp efter storlek på revisionsbyrå kan andra resultat urskiljas. Det finns en tydlig skillnad mellan små och stora revisionsbyråer när det gäller små bolag. De små revisionsbyråerna har sämre förutsättningar än de stora

revisionsbyråerna att utföra de motåtgärder som krävs för att tillhandahålla externa tjänster. När vi istället tittar på de medelstora bolagen uppdelade på revisionsbyråer får vi helt andra resultat. Små revisionsbyråer verkar vara helt opåverkade under perioden medan de stora revisionsbyråerna visar på en effekt kring införandet av lagen. Avseende de stora

revisionsbyråerna i medelstora företag så kan vi dra slutsatsen att lagen har haft en direkt effekt vid införandet. Att kostnaderna sedan ökat behöver som nämnts tidigare inte betyda att oberoendet minskat. Gällande de små revisionsbyråerna i medelstora bolag kan vi inte dra någon slutsats om oberoendet stärkts eller ej.

6.1 Förslag till fortsatt forskning

Det vore intressant att göra samma undersökning fast med ett större urval och se om

7 Källförteckning

Artsberg, K. 2003, Redovisningsteori -policy och praxis, Trelleborg: Berlings Skogs

Diamant, A. 2004, Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och

konstruktion, Uppsala: Iustus förlag

FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige, IFRS/IAS 2007, Stockholm: Far Förlag AB

Markham, J. W. 2005, A financial history of modern U.S. corporate scandals: from Enron to

reform, Armonk, N.Y.: M.E. Sharpe

SFS, 2006, Stockholm: Norstedts Juridik AB

Smith, D., 2006, Redovisningens språk, Lund: Studentlitteratur

SRS Revisorssamfundet, 2003, Vägledning för revisorer – Analysmodellen, Stockholm: SRS Service AB

Svanström, T. 2004, Revisorn som rådgivare, Umeå: Print & media

Internet

AffärsData, 5 december, 2008, www.ad.se

Affärsvärlden, 5 december, 2008,

http://www.affarsvarlden.se/konsultguiden/rankning/revision/

Artiklar och uppsatser

Andersson, N., Nilsson, A., Nordén, S., 2006, Analysmodellen och oberoendet – Vilka

förändringar har införandet av analysmodellen medfört?, Kandidatuppsats, Lunds universitet

Basioudis, I.G., Papakonstantinou, E., Geiger, M.A. 2008, Audit Fees, Non-Audit Fees and

Auditor Going-Concern Reporting Decisions in the United Kingdom, A journal of accounting,

finance and business studies, vol 44, nr 3, sida 284-309

Branting, M., Dalén, K., 2006, Revisorers oberoende - Konkreta skillnader mellan

Analysmodellen och Förbudskatalogerna, Kandidatuppsats, Södertörns högskola

Dhaliwal D.S., Gleason C.A., Heitzman, S., Melendrez, K.D., 2008, Auditor Fees and Cost of

Debt, Journal of accounting, auditing & finance, vol 23 nr 1, sida 1-22

Krishnan, J., Sami, H., Zhang, Y., 2005, Does the Provision of Nonaudit Services Affect

Investor Perceptions of Auditor Independence?, Auditing: a journal of practice and theory,

vol 24, nr 2, sida 111–135

Appendix 1: Företag i undersökningen

A A Interiör AB

A AHLSTRÖM TRADING & CONSULT AB B A B Fastigheter AB

B A Bildelar i Skurup AB E A Carpenwall AB E Andersson Gräv AB

Fastighetsaktiebolaget Adolf Fredrik H A B Sjukgymnastik AB

I ALMSTRÖM CONSULTING FAME AB I AM i Småland AB J A ELAUTOMATIKSERVICE AB J A Engineering AB J A Hellgren AB KB Andersson Fastighetsförvaltning AB KB Bolagen i Stockholm AB L A Byggkonsult i Göteborg AB L A Jonsson Motor Marin AB M A Förvaltning i Trollhättan AB N A Gunnarsson Konsult AB O A K FYSIOTERAPIKONSULT AB Q Bolagen i Sverige AB

R AXÉLLS Reparationer och skogstjänst AB R Andersson Teleservice Installationer AB S A Capital AB S A Comfortable AB S A Försäljning AB T A Contrast AB U A KÖTT AB U Ax Åkeri AB V A Pediatrik AB V A - POOLEN AB W B Wennerlund Bygg AB Y C Bok & Reklam AB Y Erikssons Åkeri AB Y Läns Miljöisolering AB Z A-ction Per Phone AB Z Arkitektkontor AB Å Bertilsson Grusfrakt AB ÄGIR Skeppsbyggnad AB Ö ALENIUS RÖR AB

Medelstora bolag A A B Allsugning AB A Axén Smådjursakuten AB A Clean Partner International AB A G V Electronics Engelbert & Jarl AB B ANDERSSON & CO ÅKERI AB B Krafft Måleri AB B S Elcontrol AB C & D Snickeri AB C G Livs i Hallstahammar AB CA Software Sweden AB DAAB Portteknik AB E A Installationer AB E Karlströms AB FABEC AB G L Bygg AB G & M Lysekil AB H Lindströms Bil AB I Ce Companys Sweden AB I P Modeller AB IBA Dosimetry AB J F Johansson Skor AB KAJ Inrikes AB L G Collection AB L Häggs Bildemontering AB M J Contractor AB O Malmkvist AB

O & CT Office and Computer Transport AB OBH Nordica Sweden AB

P O Erikssons Rör AB P & B Golv AB Q & Co Städ AB QPharma AB S G S Sweden AB S K Licenssvets Frölunda AB S Reg AB T R Fastenings AB

UBAB Ulricehamns Betong AB UBD Cleantech AB

V T S Sweden AB

VAG - Vatten och Avloppsgruppen AB VAP VA-Projekt AB W & H Nordic AB WABCO Automotive AB WAFAB Bil AB XCounter AB XDIN AB (publ)

ZIWA Mekanisk Tillverkning AB Z-Energi i Åre AB

Älmby Entreprenad AB Älmhult Stormarknad AB Ö-Varvet AB Ö. T. H Blommor AB Stora bolag ABB AB

ABF Göteborg Vuxenutbildning AB ABS Production Vadstena AB ACB Laminat AB

BAE Systems Hägglunds AB BDO Nordic Stockholm AB BE Group Sverige AB C More Entertainment AB CC Höganäs Byggkeramik AB DFDS Tor Line AB

DHL Exel Supply Chain (Sweden) AB DHL Express (Sweden) AB EAB AB EB Logistik AB EBP i Olofström AB FB Engineering AB FF - Fastighetsservice AB GAPRO AB GARO AB GB Framåt Transport AB GE Healthcare Bio-Sciences AB HAGS Aneby AB IBS Byggnadsställningar AB JC AB KABE Husvagnar AB KC BETONG AB

KEWAB, Kenneth Wahlström AB LBC Sweden AB

MAX Hamburgerrestauranger AB MECA Car Parts AB

MECA Sweden AB MIAB Städ AB NAdistribution AB OEM Automatic AB OKAB Sweden AB PMI Clean AB Q-Med AB RANAVERKEN AB SAAB AB SAAB Automobile AB SAFT AB SAKAB AB TAC Svenska AB UIQ Technology AB

WSP Sverige AB X-change in Sweden AB

Appendix 2: Genomsnittskostnader över revision och externa tjänster

År Revisionskostnad Kostnad externa tjänster 1999 14 868 kr 8 582 kr 2000 14 512 kr 8 681 kr 2001 15 556 kr 9 607 kr 2002 14 263 kr 8 624 kr 2003 15 006 kr 8 378 kr 2004 13 989 kr 9 006 kr 2005 13 155 kr 10 663 kr 2006 14 663 kr 9 825 kr Medelstora bolag

År Revisionskostnad Kostnad externa tjänster 1999 54 471 kr 30 907 kr 2000 58 612 kr 53 737 kr 2001 65 151 kr 51 814 kr 2002 68 388 kr 41 166 kr 2003 65 597 kr 46 631 kr 2004 70 387 kr 61 532 kr 2005 75 750 kr 68 187 kr 2006 106 693 kr 68 391 kr Stora bolag

År Revisionskostnad Kostnad externa tjänster 1999 241 831 kr 136 531 kr 2000 368 511 kr 108 936 kr 2001 294 302 kr 96 792 kr 2002 307 304 kr 143 223 kr 2003 332 553 kr 150 861 kr 2004 381 385 kr 224 110 kr 2005 632 507 kr 271 728 kr 2006 785 596 kr 298 102 kr

Kostnad för externa tjänster för små bolag fördelade efter revisionsbyråns storlek