Föreningsidrotten i Malmö
utifrån fritidsförvaltningens anläggningsperspektiv
2020
Datum: 2020-02-20 Version: 1.0
Ansvarig: Gustav Johansson Förvaltning: Fritidsförvaltningen Avdelning: Föreningsavdelningen
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte ... 4
Avgränsning ... 4
Metod ... 4
Disposition ... 5
Bakgrund ... 6
Idrottsanläggningar ... 6
Fritidsförvaltningens uppdrag ... 6
Anläggningarnas tillkomst... 6
Fritidsförvaltningens fördelningsprinciper ... 7
Träning utan tävling ... 8
Föreningsidrotten i Malmö ... 11
Föreningarnas aktiviteter och deltagartillfällen ... 11
Fritidsförvaltningens sporthallar och gymnastiksalar... 16
Innebandy ... 19
Handboll ... 20
Basket ... 22
Gymnastik ... 23
Volleyboll ... 27
Badminton ... 28
Futsal ... 29
Cheerleading ... 29
Kampsport ... 30
Dans ... 30
Fritidsförvaltningens utomhusplaner ... 32
Fotboll ... 38
Rugby ... 38
Amerikansk fotboll ... 38
Ultimate frisbee ... 38
Cricket ... 38
Fritidsförvaltningens ishallar ... 39
Konståkning... 41
Ishockey... 41
Short track ... 41
Fritidsförvaltningens tennis- och padelbanor ... 42
Tennis ... 42
Padel ... 42
Fritidsförvaltningens badanläggningar ... 43
Simning ... 43
Fritidsförvaltningens ridanläggningar ... 44
Ridsport ... 44
Parasport och tillgänglighet ... 45
Slutsatser ... 46
Framtida rapporter ... 49
Källhänvisning... 50 Bilaga 1 – Förteckning över fritidsförvaltningens anläggningar och tillhörande objekt
Bilaga 2 – Förändring i de största föreningarnas antal deltagartillfällen 2015–2018 Bilaga 3 – Deltagartillfällen per invånare och stadsdel 2015–2018
Bilaga 4 – Deltagartillfällen (4-25-åringar) per invånare (4-25-åringar) 181001-190930
4
Inledning
Syfte
Syftet med denna rapport är att belysa hur pass effektivt och flexibelt fritidsförvaltningens
idrottsanläggningar används. Utifrån dessa perspektiv beskrivs förutsättningarna för den verksamhet, i huvudsak föreningsidrott, som bedrivs i anläggningarna. Rapporten ska fungera som en del av ett underlag vid arbetet med strategisk utveckling av anläggningar samt vid utvecklingsarbetet av förvaltningens fördelningsprinciper och öppethållande. Föreningsavdelningen uppdaterar och utvecklar årligen formen för denna rapport.
Avgränsning
Fritidsförvaltningen stödjer föreningslivets anläggnings/lokalbehov på en rad olika sätt:
lokalkostnadsbidrag, möjlighet till bokning av kommunens idrotts- och fritidsanläggningar till nolltaxa/subventionerad taxa, hyres- och verksamhetsbidrag, klubbstugeavtal, överenskommelser kring föreningsdrivna anläggningar, uthyrning av lokaler i Föreningarnas hus. Därutöver har Malmö stad tidigare ingått avtal med föreningar om ränte- och amorteringsfria lån samt vid ett antal tillfällen gått in med borgensåtaganden för föreningar. I denna rapport ligger fokus på att beskriva nyttjandet av, och verksamheten i, de anläggningar som bokas via föreningsavdelningens bokningsenhet. Den skolverksamhet som bedrivs i anläggningarna på dagtid inkluderas inte i rapporten. Förutsättningarna för den verksamhet som bedrivs i de anläggningar som bokas av föreningsavdelningen påverkas av tillgången till andra anläggningar. Därför beskrivs i denna rapport även till viss del idrottsverksamhet som bedrivs i andra anläggningar än de som bokas av föreningsavdelningen. Därutöver berörs tennis, padel, simning och ridsport i rapporten. Dessa idrotter bedrivs i anläggningar som inte bokas via föreningsavdelningen.
I bilaga 1 framgår det vilka typer av anläggningar och objekt fritidsförvaltningen disponerar. I bilagan tydliggörs också vilka av objektstyperna föreningslivet kan boka via föreningsavdelningens
bokningsenhet, till nolltaxa eller subventionerat pris.
Metod
För att beskriva i vilken utsträckning anläggningarna används har statistik över anläggningarnas bokningsgrad (bokad tid i förhållande till tillgänglig tid) manuellt tagits fram via bokningssystemet Booking. Förvaltningen uppdaterade bokningssystem till Interbook Go i slutet av 2017. I dagsläget finns det inte någon fungerande funktion i Interbook Go för att ta fram bokningsgraden, och inte heller något effektivt manuellt sätt att komma runt problemet. Därför redovisas i rapporten bokningsgraden för 2017 respektive 2016/2017, med hänsyn tagen till verksamheternas säsongsindelning. I rapporten redovisas bokningsgraden huvudsakligen för vardagskvällar. För vardagar har bokningsgraden tagits fram fr.o.m. kl. 17.00 fram till dess att respektive anläggning stänger. Tillsammans med leverantören av Interbook Go och med hjälp av en extern konsult jobbar föreningsavdelningen med att ta fram ett effektivt verktyg som ska möjliggöra en förenklad och förbättrad process kring att mäta och analysera anläggningarnas bokningsgrad.
Fritidsförvaltningen har inte tagit fram några nyckeltal eller indikatorer för att avgöra vad som räknas som ett effektivt och flexibelt anläggningsnyttjande. Via Uppsala kommun samlas dock
referenspunkter och nyckeltal in gällande idrotts- och fritidsanläggningar i många av landets större kommuner. Av de kommuner som lämnade in uppgifter om anläggningarnas bokningsgrader till den rapport som Uppsala kommun sammanställde under 2019 redovisade, utöver Malmö stad, endast två
5 kommuner i detalj hur bokningsgraderna räknas fram. Dessa två kommuner, Halmstad och Karlstad, räknar bokningsgrader på liknande sätt som Malmö. Därmed kan de tre kommunernas uppgifter om bokningsgrader sättas i relation till varandra i denna rapport.
För att beskriva vilka typer av verksamheter som söker sig till och tilldelas tider i anläggningarna har statistik sammanställts från arbetet vid schemaläggning av träningstider. Med hänsyn tagen till vilken idrott och anläggningstyp det gäller redovisas föreningarnas uttryckta behov, den tilldelningsbara tiden enligt förvaltningens fördelningsprinciper samt den tilldelade tiden. Där det har varit möjligt har denna information sats i relation till tillgänglig tid i hallar och på planer samt till föreningarnas inrapporterade deltagartillfällen på dessa verksamhetsytor. I årets rapport ingår såväl
bidragsgrundande som icke bidragsgrundande deltagartillfällen i den redovisade statistiken.
Begreppet deltagartillfälle förklaras på sidorna 11-12. I efterhand har även den bokade tiden under en genomsnittsvecka på respektive verksamhetsyta tagits fram, i de fall då detta har varit möjligt. För att den bokade tiden i så hög utsträckning som möjligt ska motsvara den verkligt nyttjade tiden
genomför fritidsförvaltningens vaktmästare kontinuerligt kontroller av de bokade tiderna. Av de knappa 20 000 kontroller av bokade tider som genomfördes under 2019 visade 97 % att den bokade tiden också nyttjades utan anmärkning enligt genomförd bokning.
Disposition
I rapportens inledande del ges dels en beskrivning av den del av fritidsförvaltningens uppdrag som berör idrottsanläggningar och dels en generell beskrivning av idrottsanläggningars tillkomst i Sverige.
Därefter följer en redogörelse kring de fördelningsprinciper som fritidsförvaltningen följer när träningstider tilldelas. Beskrivningen av fördelningsprinciperna följs av ett resonemang kring tävlingens betydelse för idrotts- och motionsaktiviteter. Därefter redogörs för malmöföreningarnas inrapporterade deltagartillfällen. I delarna därpå görs en genomgång av föreningsverksamheterna i fritidsförvaltningens sporthallar och gymnastiksalar, utomhusplaner, ishallar, tennis- och padelbanor, badanläggningar samt ridanläggningar. Utifrån statistik hämtad från schemaläggning av träningstider på anläggningarna samt med hjälp av säsongsindelad statistik över bokningsgrader och med hjälp av uppgifter om inrapporterade deltagartillfällen analyseras respektive objektstyps nyttjande. Innan rapportens övergripande slutsatser summeras ges en bild över parasportens förutsättningar i fritidsförvaltningens anläggningar. I rapportens avslutande del redogörs för tankar kring framtida rapporter.
6
Bakgrund
Idrottsanläggningar
Fritidsförvaltningens uppdrag
När det gäller anläggningar framgår det i fritidsnämndens reglemente att nämnden ansvarar för drift av idrotts-, bad- och fritidsanläggningar (med undantag av de anläggningar där grundskolenämnden eller gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har driftansvar). Fritidsnämnden har dispositionsrätt under kvällstid och helgdagar i Malmö stads samtliga idrotts- och fritidsanläggningar och ansvarar för bokning av och tillgänglighet till dessa. Enligt reglementet ska fritidsnämnden också fastställa hyror och avgifter för de lokaler som fritidsnämnden upplåter. Nämnden ska beakta ett barnrätts-, jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv. I reglementet framgår det inte uttryckligen att fritidsnämnden ansvarar för utveckling av anläggningar, även om det uttrycks att fritidsnämnden ska följa utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidta de åtgärder som nämndens ansvar påkallar.
Idrottsforskarna Johan Faskunger och Paul Sjöblom menar att det för kommuner är viktigt att ha tydliga prioriteringslistor och policys som beskriver när, var, hur och vilka idrottsanläggningar och andra fysiska aktivitetsmiljöer som kommunen vill satsa på. Idrottspolitiken blir ansvarstagande om det i dokumentet också beskrivs varför dessa prioriteringar ska göras samt vilka idrottsformer/fysiska kroppsövningsformer och samhällsgrupper som ska prioriteras (Faskunger & Sjöblom, 2017). Drygt 30 % av Sveriges kommuner har idag en idrottspolitisk policy, 35 % av kommunerna har en
utvecklingsplan/lokalförsörjningsplan för idrottsanläggningar (Riksidrottsförbundet, 2019). I Malmö stad finns det ingen idrottspolitisk policy. Däremot upprättar fritidsförvaltningen årligen en
lokalbehovsplan med huvudsakligt syfte att beskriva fritidsnämndens samlade lokalbehov under en kommande tioårsperiod.
I fritidsnämndens budget framgår det att ett av fritidsnämndens mål är att bidra till ett upplevelserikt Malmö med en fritids- och evenemangsverksamhet som ökar socialt deltagande och fysisk aktivitet.
För att säkerställa ett effektivt och flexibelt nyttjande av nämndens idrottsanläggningar följs anläggningarnas bokningsgrad upp i denna rapport, i den mån det är möjligt med dagens system.
Tillsammans med leverantören av bokningsverktyget Interbook Go och med hjälp av en extern konsult jobbar föreningsavdelningen med att ta fram ett effektivt verktyg som ska möjliggöra en förenklad och förbättrad process kring att mäta och analysera anläggningarnas bokningsgrad.
Anläggningarnas tillkomst
Hur fritidsförvaltningens anläggningar används och vilka som använder dessa hänger givetvis ihop med vilken typ av anläggningar som fritidsförvaltningen förfogar över samt hur pass tillgängliga dessa anläggningar är. Paul Sjöblom menar att det i Sverige går att utkristallisera ett antal idrotter som historiskt har fått sina anläggningsbehov tillgodosedda på ett bättre sätt än andra idrotter. Sjöblom menar att skolidrotten, ett par stora lagbollsporter, simning och under de senaste decennierna även ridsporten generellt har gynnats av de svenska kommunerna i anläggningsfrågor. De föreningar och idrotter som är populära och väl förankrade i lokalsamhället, ofta tävlingsinriktade och lokalt dominerande storklubbar som också är medialt uppmärksammade, har haft större möjligheter än andra att lobba för att få sina behov tillfredsställda. Mindre idrotter med behov av
specialanläggningar har generellt svårare att få sin röst hörd, vilket ofta beror på att utövarunderlaget i en enskild kommun är för litet i relation till kostnaden för att uppföra en specialanläggning
(Sjöblom, 2013).
7 Det råder ofta brist på delaktighet från både brukare och potentiella brukare i frågor kring hur
idrottsanläggningar ska utformas. Flera forskare har visat att den offentliga utbyggnaden av idrottsanläggningar under 2000-talet i hög utsträckning har påverkats av mäktiga särintressen (politiska, medlemsinriktade, kommersiella) inom nätverk och partnerskap. Detta har indirekt styrt vilka idrottsanläggningar som uppförts samt vilken utformning dessa har fått. När investeringar ska göras i idrottsanläggningar bortser många kommuner från att renovera befintliga anläggningar för att istället uppföra nya attraktiva idrottsanläggningar, ofta stora och dyra multianläggningar med många idrottsytor och/eller publikdragande arenor som har PR- och eventkapacitet. Detta har bidragit till att antalet breddidrottsanläggningar på flera platser i landet har minskat i takt med att anläggningar har förfallit och/eller slutat användas (Faskunger & Sjöblom, 2017).
Sjöblom menar att det är en stor och svår uppgift att samla in och tolka föreningslivets tillgång och efterfrågan på idrottsanläggningar, bland annat eftersom de idrottsliga behoven skiftar snabbt (Sjöblom, 2013). De fritidsvaneundersökningar och brukarundersökningar som genomförts i Sverige visar generellt att simning och styrketräning är aktiviteter som föredras av både kvinnor och män, att kvinnor dessutom föredrar aktiviteter som aerobics, yoga och dans samt att män generellt också föredrar aktiviteter i offentliga idrottshallar, utomhus på fotbollsplaner och i spår och leder. De aktiviteter som kvinnor generellt föredrar organiseras ofta av privata aktörer som också ofta äger eller driver anläggningen där aktiviteten äger rum. Eftersom idrottshallar och fotbollsplaner är de
anläggningar som det finns flest av i landet, samtidigt som privata idrottsanläggningar har högre brukaravgifter, sker en indirekt prioritering av männen. Gym, golfbanor, klätterhallar, äventyrsbad samt racketsporthallar är ofta privata eftersom de är till för idrotter som är små och/eller
kommersiellt gångbara. Sämre bemedlade invånare och samhällsgrupper som vill aktivera sig i dessa anläggningar missgynnas särskilt, i och med de högre brukaravgifter som de privata anläggningarna ofta för med sig (Faskunger & Sjöblom, 2017). Även i Centrum för idrottsforsknings analys av idrottens jämställdhet dras slutsatsen att offentligt stöd till föreningsidrott indirekt gynnar pojkars idrottande eftersom stat och kommun stödjer tävlingsidrott men överlåter till medborgarna att själva finansiera sina utgifter för motionsaktiviteter i gym och träningscenter (Norberg, 2018).
Fritidsförvaltningens fördelningsprinciper
Vilka regler och principer som ska gälla när fritidsförvaltningen fördelar träningstider och vilket öppethållande som ska gälla i de anläggningar som förvaltningen disponerar och bokar ut regleras i dokumentet Fördelningsprinciper med öppethållande. Detta dokument fastställs årligen av fritidsnämnden.
Utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med hänsyn till lokal anknytning och upptagningsområde ska fördelningen av tider, fr.o.m. 2020, ske till registrerade föreningar enligt följande
prioriteringsordning:
Mellan kl 17.00-20.00 på vardagar:
1. Barn och ungdomar upp t.o.m. 16 år samt personer med funktionsnedsättning 2. Elitverksamhet/verksamhet på nationell nivå
3. Ungdomar och äldre 4. Övrig verksamhet Övriga tider:
1. Elitverksamhet/verksamhet på nationell nivå
2. Barn och ungdomar, äldre samt personer med funktionsnedsättning 3. Övrig verksamhet
8 I dokumentet redogörs också för vilka säsongsperioder och mellan vilka klockslag anläggningarna ska vara öppna samt vilka regler och prioriteringar som gäller vid tilldelning av tider för respektive säsong och typ av verksamhetsyta. I dokumentet tydliggörs även hur mycket träningstid en grupp maximalt kan tilldelas. Tävlande grupper kan generellt tilldelas mer träningstid än icke tävlande grupper. Tider på de mest attraktiva planerna och hallarna tilldelas i första hand till tävlande grupper på hög nivå, eftersom dessa planer och hallar är anpassade för tävlingsverksamhet.
Träning utan tävling
Efter att ha analyserat 1900-talets kommunala idrottspolitik i Sverige är en av Paul Sjöbloms slutsatser att idrottsrörelsen och RF har varit ledande när det gäller att definiera idrottsbegreppet.
De idrotter som har gynnats är de som är reglerade och fysiskt kraftfulla och som utövas i form av regelstyrd tävlan där organisatoriska ramar styr utövandet. Kommunpolitiker har anammat detta förhållningssätt till idrotten vilket har medfört att den kommunala idrottspolitiken under 1900-talet har legitimerat och finansierat en prestationsidrottsutveckling på bekostnad av kroppsövningar som är mer hälso- och rekreationsinriktade (Bolling, 2017). Som ett resultat av denna utveckling är de offentliga anläggningarnas form och funktion ofta baserade på RF:s specialidrottsförbunds önskemål om bland annat inritade linjer, ytmått och ytbeskaffenhet. Detta medför att tävlingsidrotten
dominerar när det gäller tillgång till de idrottsytor som har anlagts, på bekostnad av hälsoinriktad motionsidrott utan tävlingsinslag (Faskunger & Sjöblom, 2017).
Via forskningsprojektet Ung livsstil har Elofsson m.fl. (2018) studerat vad barn/ungdomar tycker är viktigt när det gäller idrott/motion på fritiden. Resultaten visar att barn/ungdomar genomgående värderar investering i idrott (t.ex. tävla, vinna, tillhöra bästa laget) klart lägre än investering i kroppen (t.ex. att bygga upp kroppen, att få bra kondition) eller idrottens egenvärde (t.ex. uppleva gemenskap, ha kul, träffa kompisar). Inom alla studerade åldersgrupper (elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet) lägger killar större vikt än tjejer vid investering i idrott. Både bland killar och tjejer
minskar den vikt som läggs vid investering i kroppen med ökad ålder, men markant mer bland killar.
Under hösten 2015 och våren 2016 genomfördes i Skåne, Blekinge, Småland och Halland projektet Framtidens motionsidrott, vars syfte var att undersöka förutsättningarna för idrott utan krav på resultat och prestation. Deltagande representanter från idrottsföreningar och idrottsförbund ger i projektets rapport uttryck för önskemål om en ökad prioritering på motions- och breddidrott från
kommunernas sida, bland annat i frågor om tillgång till tider i lokaler/anläggningar samt när det gäller utformning av nya anläggningar (Bringsén, 2016). En sådan utveckling går också i linje med Riksidrottsförbundets Strategi 2025, där den framtida idrottsrörelsen beskrivs kunna inrymma alla individer oavsett ambition eller prestationsnivå (Riksidrottsförbundet, 2017).
Tävling, prestation och konkurrens är inslag som utgör en stor del av idrottens attraktionskraft för en del, men långt ifrån alla, utövare. I Ungdomsbarometern från 2019, där 15–24-åringar har
undersökts, framgår det att den grupp som har svarat att tävlandet i idrottsutövandet är helt oviktigt är betydligt större än den grupp som har svarat att tävlandet är mycket viktigt. Tävlandet är som viktigast för de yngre killarna och som minst viktigt för de äldre tjejerna (Riksidrottsförbundet, 2019 b). För den som inte är intresserad av prestation och konkurrens menar idrottsforskaren Helena Tolvhed (2017) att det borde vara möjligt att, på alla nivåer och inom alla idrotter, helt välja bort dessa inslag. Vidare menar hon att idrottsrörelsen behöver utvidga och bredda verksamheten i syfte att skapa en ökad flexibilitet. Josef Fahlén & Magnus Ferry (2018) menar att den ökade fokuseringen
9 på prestation och tävling, som sker med stigande ålder inom föreningsidrotten, minkar möjligheterna för flickor att matcha sina bevekelsegrunder för att delta. Till följd av detta sjunker också
deltagarnivåerna för flickor i mer konventionella idrottsaktiviteter anordnade av idrottsföreningar. I sin forskning tolkar Fahlén och Ferry inte det som att flickors intresse för fysisk aktivitet minskar i takt med stigande ålder, utan som att intresset för fysisk aktivitet i föreningsidrottens särskilda form minskar.
Johan R Norberg har i sin forskning inte funnit att flertalet barn och ungdomar är kritiska till idrottens tävlingsmoment, utan att de istället snarast är positivt inställda till att tävla. Det finns en acceptans och ett förgivettagande att idrott rymmer en i huvudsak allvarsam tävlingsverksamhet där selektion och rangordning ibland är nödvändigt i syfte att uppnå idrottsliga prestationer och resultat (Norberg, 2007). Rätt organiserad tävling och allvar kan vara lustfyllt och inspirerande samtidigt som det är en naturlig och viktig del av idrottsupplevelsen för unga (Thedin Jakobsson, 2015). I
följeforskningen kring projektet Framtidens motionsidrott dras slutsatsen att tävlingens roll och betydelse och inte tävlingsmomenten i sig kan vara avgörande för huruvida de aktiva väljer att sluta eller
fortsätta med sin idrott (Bringsén, 2016).
Att det finns en möjlighet att delta i idrottsverksamheten oavsett förmåga och ambition är av central betydelse för att hålla ett stort antal utövare aktiva över tid. I de fall då denna möjlighet inte finns blir lösningen i många fall ett idrottsutövande i egen regi (Thedin Jakobsson, 2015). I utvärderingar av försök att aktivera ungdomar som inte deltar i föreningsidrotten har det konstaterats att dessa verksamheter behöver vara förutsägbara och därmed ha fasta rutiner för att fungera (Elvhage &
Linde, 2012). Samtidigt som det traditionella föreningslivet i många fall ställer allt för höga krav på den aktiva så upplevs idrottsutövandet utanför föreningslivet idag av vissa ungdomar som allt för oreglerat (Hedenborg & Larneby, 2016). I Ungdomsbarometern från 2019 framgår det att ungdomar (15–24 år) i större utsträckning tränar utanför föreningsidrotten, i privat eller egen regi, än inom föreningsidrotten. Tjejer tränar i egen regi i högre utsträckning än killar medan killar i något högre utsträckning tränar i föreningsregi. Tolvhed (2017) beskriver den moderna idrottens historiska framväxt som starkt maskuliniserad och mansdominerad där kvinnor varit utestängda eller marginaliserade. I kontrast till idrottsrörelsens utveckling menar Tolvhed att kvinnor tycks stå i centrum i de senaste decenniernas privata hälso- och träningskultur.
Bland högstadieungdomar i Malmö anger killar och tjejer i första hand samma tre skäl till varför de slutar i en förening; ”jag tröttnade”, ”andra intressen”, ”dåliga ledare”. Den femte vanligaste orsaken bland tjejer är ”det är roligare med gym/styrketräning”, vilket gör att tjejerna värderar detta skäl högre än vad killarna gör (Blomdahl m.fl., 2017). Centrum för idrottsforskning fick för 2017 i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad analys av jämställdheten inom idrotten. En av slutsatserna i deras analys är att flickors minskade deltagande i föreningsidrotten under tonåren till stor del beror på att de förflyttar sina aktiviteter från föreningsidrotten till motionsaktiviteter i andra organisatoriska former. Forskarna drar slutsatsen att tonårsflickor i större utsträckning än pojkar övergår från träning och tävlan i specifika idrotter till att motionera på kommersiella gym och träningscentra eller i egen regi (Norberg, 2018). Josef Fahléns och Magnus Ferrys kommunstudie (2018) indikerar att många flickor antagligen skulle fortsätta i föreningsidrotten om fler föreningar erbjöd motionsaktiviteter.
Ung livsstils studier visar att fler killar än tjejer är aktiva i föreningslivet (Blomdahl m.fl., 2014, 2017).
Gruppens undersökning i Malmö visar också att av de högstadieungdomar i Malmö som slutar i en idrottsförening är fler killar än tjejer. Därtill visar Ung livsstil att en högre andel av de högstadiekillar i
10 Malmö som slutat i en förening är kvar i en annan idrottsförening, i jämförelse med de
högstadietjejer i Malmö som slutat i en idrottsförening (Blomdahl m.fl., 2017).
För att öka den fysiska aktiviteten i samhället spelar det ingen roll om idrottandet sker utanför eller inom föreningsidrotten. Föreningsidrotten har dock ett mervärde i form av ett socialt sammanhang att vara aktiv i, som utöver ett fysiskt välbefinnande även kan leda till ett psykiskt och socialt sådant.
Det ligger en utmaning för idrottsrörelsen i att skapa utrymme för de som har en lägre ambitionsnivå med sitt idrottande. Föreningsidrotten har också en utmaning i att ge plats för personer ur grupper som idag i mindre utsträckning väljer att gå in i föreningsidrotten. Lösningen ligger enligt
idrottsforskaren Hans Bolling (2017) i att få ledare och aktiva att bredda idrottsutbudet och idrottsverksamheterna inom de befintliga föreningarna. Kommunernas roll blir att försöka tillmötesgå invånarnas behov och önskemål av idrott, motion och rörelserikedom oavsett i vilken form och i vilken utsträckning de vill tävla. Rörelserikedom/rörelseförståelse handlar om att utveckla fysiska, sociala, psykiska och idrottsliga förmågor för att vilja, våga och kunna vara aktiv genom hela livet (Riksidrottsförbundet, 2019 c).
Demokratifostran är ytterligare ett mervärde som ofta förknippas med föreningsidrotten. I Centrum för idrottsforsknings (CIF) analys av hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och
delaktighet bland befolkningen konstateras att demokrati är ett mångtydigt begrepp som kan mätas och analyseras på olika sätt. CIF har i sin analys fokuserat på föreningsdemokratiska processer och medlemmarnas representation i styrelser, på årsmöte och liknande. CIF:s analys visar att det finns både möjligheter och begränsningar i idrottsrörelsens bidrag till demokratisk fostran och delaktighet.
CIF menar å ena sidan att deltagande i en idrottsförenings demokratiska processer kan ge värdefull föreningsdemokratisk kunskap. Å andra sidan är det endast en liten del av medlemmarna som är engagerade i föreningarnas demokratiska organ. CIF ser därmed idrottsrörelsens potential som demokratiskola som begränsad och starkt kopplad till hur många och vilka som väljer att engagera sig i föreningens demokratiska processer. CIF belyser dock att medlemmarnas möjlighet till påverkan inte enbart sker på årsmöten eller via styrelsearbete. Påverkan kan även ske i utformningen av den egna träningsgruppens aktiviteter, i mötet med tränare/ledare och genom utbildningsinsatser (Norberg, 2016).
11
Föreningsidrotten i Malmö
Ulf Blomdahl m.fl. (2014) har via forskningsprojektet Ung livsstil undersökt hur stor andel av barn och ungdomar som är med i en idrottsförening. Forskningsgruppen har under en tidsperiod på 30 år fått svar från knappt 90 000 barn och ungdomar. Med i idrottsförening är omkring 61 % i
mellanstadiet, 47 % i högstadiet och 33 % i gymnasiet. Pojkar är med i högre utsträckning än flickor.
Idrottsrörelsen når i störst utsträckning barn och ungdomar som bor med båda sina föräldrar, tillhör högre socioekonomiska grupper och liksom sina föräldrar är födda i Sverige. Den undersökning som forskningsgruppen bakom Ung livsstil genomförde under 2015 bland Malmös högstadieungdomar visar att 54 % av killarna var med i en idrottsförening och 31 % av tjejerna. Utifrån den
sociodemografiska strukturen var fler killar än förväntat med i en idrottsförening medan andelen medlemmar bland tjejerna var ungefär som förväntat. Studien visar också att kampsporterna och boxningen har en mycket starkare ställning i Malmö än i andra kommuner samt att fotbollen bland tjejer har en svag ställning i jämförelse med andra kommuner (Blomdahl m.fl., 2017).
Ung livsstils studie i Malmö visar också att vägen från att vilja delta till att faktiskt delta i en idrottsförening, bland högstadieungdomarna i Malmö, är längre för tjejer än för killar. Skillnaden mellan att vilja delta och att delta i en idrottsförening är som störst bland tjejerna i Rosengård, Centrum och Södra Innerstaden. I Rosengård deltar 25 % av de tjejer som vill delta. Bland tjejerna är andelen deltagare i en idrottsförening av de som vill delta som högst i Limhamn-Bunkeflo. Bland killarna i Limhamn-Bunkeflo, Västra Innerstaden, Oxie och Kirseberg deltar nästan alla som vill delta. I Centrum, Hyllie, Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård är det knappt två tredjedelar eller något färre av dem som vill delta som också gör det i praktiken. I tabellen nedan visas information från den undersökning som Ung Livsstil genomförde i Malmö under 2019. Resultatet från denna undersökning har ännu inte publicerats.
De största RF-idrotterna 2019 bland killar respektive tjejer i Malmö. Högstadiet. (Blomdahl m.fl., 2020)
Killar % Tjejer %
Fotboll 18,6 Gymnastik 5,7
Kamsporterna ( Budo+ Judo+
Taekwondo+ Karate)
4 Ridning 4,9
Tennis 3,4 Fotboll 4,6
Basket 2,9 Handboll 2,2
Simning 2,5 Tennis 2,2
Innebandy 2,1 Kampsporterna ( Budo+ Judo+
Taekwondo+ Karate)
2
Föreningarnas aktiviteter och deltagartillfällen
I början av december 2019 var 558 aktiva föreningar registrerade hos fritidsförvaltningen i Malmö.
Utifrån registreringsnivå hade 299 av dessa föreningar möjlighet att ansöka om aktivitetsbidrag hos fritidsförvaltningen. Aktivitetsbidrag beviljas för ledarledda gruppverksamheter om minst fem deltagare. Aktiviteten ska pågå i minst 60 minuter. Målgrupperna för bidraget är 4–25-åringar, personer som är 65 år eller äldre samt personer med funktionsnedsättning. Varje bidragsberättigad deltagare som deltar i en godkänd aktivitet genererar ett bidragsberättigat deltagartillfälle per godkänd aktivitet. Statistik över inrapporterade och bidragsberättigade deltagartillfällen ger alltså en indikation på föreningslivets aktivitetsnivå, även om föreningslivet också utför en hel del aktiviteter som inte
12 genererar bidragsberättigade deltagartillfällen. Att registrerade föreningar hos fritidsförvaltningen inte söker och beviljas aktivitetsbidrag för de aktiviteter som föreningen genomför kan till exempel bero på att föreningen är registrerad på en nivå där det inte går att ansöka om bidraget, att aktiviteterna inte uppfyller kraven för bidraget, att föreningen inte känner till möjligheten att ansöka om bidraget eller att föreningen anser att det, sett till administrationen och bidragets storlek, inte är värt att lämna in en ansökan. Om inte annat anges är de deltagartillfällen som redovisas i denna rapport samtliga deltagartillfällen, såväl bidragsberättigade som icke bidragsberättigade, som föreningarna rapporterar in till fritidsförvaltningen i samband med ansökan om aktivitetsbidrag. Detta innebär att även
aktiviteter utförda av personer inom åldersspannet 26-64 år följs upp. Aktiviteter utförda av personer inom detta åldersspann genererar inte något aktivitetsbidrag från Malmö stad och föreningarna saknar därmed ofta incitament för att rapportera in dessa aktiviteter. Riksidrottsförbundet vill dock genom Strategi 2025 skapa en idrottsrörelse där alla är inkluderade, oavsett ålder
(Riksidrottsförbundet, 2017). Fritidsförvaltningens idrottsanläggningar används också, i varierande omfattning, av personer i åldersspannet 26-64 år. Det är därmed angeläget att följa upp de aktiviteter som utförs av denna grupp.
I diagrammet nedan visas malmöföreningarnas totala antal inrapporterade deltagartillfällen. Antalet deltagartillfällen har ökat från år till år, sett till hela perioden har deltagartillfällena ökat med 20 %.
Även andelen deltagartillfällen utförda av kvinnor har ökat något under perioden. Ett motsvarande diagram endast innehållande deltagartillfällen som har genererat aktivitetsbidrag skulle visa en betydligt lägre uppgång under perioden, endast 9 %, vilken framförallt kan härledas till en ökning från 2015 till 2017. Under januari-september 2019 genomfördes 11 % av de inrapporterade deltagartillfällena av personer boendes utanför Malmö.
För perioden oktober 2018 – september 2019 rapporterade 268 föreningar in deltagartillfällen genomförda av flickor/kvinnor och 281 föreningar rapporterade in deltagartillfällen genomförda av pojkar/män. De 20 föreningar som rapporterade in flest deltagartillfällen för flickor/kvinnor står tillsammans för drygt hälften av alla inrapporterade deltagartillfällen för flickor/kvinnor. På
13 motsvarande sätt står de 20 föreningar med flest deltagartillfällen för pojkar/män för knappt hälften av alla inrapporterade deltagartillfällen för pojkar/män. Av de 20 föreningar med flest
deltagartillfällen för pojkar/män har tolv fotboll som enda eller huvudsaklig verksamhet. Listan över de 20 föreningar med flest deltagartillfällen för flickor/kvinnor innehåller en större spridning av verksamheter.
Förening
Deltagartillfällen
tusental Verksamhet
IF Friskis & Svettis 178 Gymnastik
Malmö Kappsimningsklubb 53 Simning
GK Motus-Salto 46 Gymnastik
Örestads Ryttarsällskap 27 Ridsport
Malmö Allmänna Idrottsförening 26 Friidrott
Klagshamns Ryttarförening 23 Ridsport
Simklubben RAN 22 Simning
Gymnastikföreningen Örnarna 21 Gymnastik
Malmö All Star Cheer 21 Cheerleading
FC Rosengård 21 Fotboll
SPF Samorganisation 21 Mötesverksamhet, Bridge, Canasta, Studiebesök, Boule, m.fl.
IF Limhamn Bunkeflo 2007 19 Fotboll
Fair Play Tennisklubb 19 Tennis
Malmö Ridklubb 18 Ridsport
HK Malmö 17 Handboll
Rydbergs Dance Academy, Aktiv Ungd 16 Dans
Cheer Infinity Athletics 16 Cheerleading
Malmö Civila Ryttareförening 16 Ridsport
GAK Enighet 15 Karate, Taekwondo, Boxning, Budo och Kampsport, Judo
IFK Malmö HF 15 Handboll
Deltagartillfällen i de 20 största föreningarna 610 Deltagartillfällen alla (268) föreningar 1 144
Föreningar med flest totalt antal deltagartillfällen okt 2018 - sep 2019, flickor/kvinnor
Förening
Deltagartillfällen
tusental Verksamhet
KFUM Fightzone 69 Budo och kampsport
IF Friskis & Svettis 62 Gymnastik
IF Limhamn Bunkeflo 2007 61 Fotboll
Malmö Kappsimningsklubb 47 Simning
Malmö Redhawks 47 Ishockey
Kvarnby IK 41 Fotboll
Korpen Malmö Idrottsförening 40 Fotboll, övrig bollsport
FC Rosengård 1917 37 Fotboll
Malmö Fotbollförening 35 Fotboll
Fair Play Tennisklubb 33 Tennis
Hyllie Idrottsklubb 33 Fotboll
Husie IF 32 Fotboll
GAK Enighet 32 Karate, Boxning, Taekwondo, Judo, Budo och Kampsport
Lilla Torg FF 32 Fotboll
BK Olympic 31 Fotboll
Kulladals Fotbollförening 30 Fotboll
IFK Klagshamn 27 Fotboll
Simklubben RAN 26 Simning
Malmö Allmänna Idrottsförening 25 Friidrott
Malmö City FC 24 Fotboll
Deltagartillfällen i de 20 största föreningarna 764 Deltagartillfällen alla (281) föreningar 1 628
Föreningar med flest totalt antal deltagartillfällen okt 2018 - sep 2019, pojkar/män
14 För de flesta av föreningarna i tabellerna ovan har utvecklingen när det gäller antalet inrapporterade deltagartillfällen varit relativ stabil under de senaste åren, vilket framgår i bilaga 2. I bilagan redovisas inte IF Friskis och Svettis förändring i antal redovisade deltagartillfällen, eftersom
föreningen bytte närvarorapporteringssystem under perioden, vilket i hög grad påverkar föreningens antal redovisade deltagartillfällen. Den förändring som sticker ut bland pojkar/män är KFUM Fightzones dubblering av deltagartillfällen från 2015 till 2018. På flicksidan ökade HK Malmö kraftigt i antal deltagartillfällen från 2017 till 2018. Även de två cheerleadingföreningarna har haft en klart positiv utveckling sedan 2015. I bilaga 3 framgår det att invånarna i Limhamn-Bunkeflo
genomför klart fler deltagartillfällen per invånare än vad invånarna från andra delar av Malmö gör.
Lägst antal deltagartillfällen per invånare genomför de som bor i Centrum och Södra Innerstaden. I kartan i bilaga 4 redovisas antalet deltagartillfällen per invånare uppdelat i Malmö stads delområden.
Av alla deltagartillfällen för 2018 års verksamhet som genererade aktivitetsbidrag från fritidsförvaltningen stod flickor/kvinnor för 41 %. För 2017 stod flickor/kvinnor för 40 % av de deltagartillfällen som genererade aktivitetsbidrag från fritidsförvaltningen. Av malmöföreningarnas deltagartillfällen som genererade statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) för 2017 stod flickor/kvinnor för 37 %. Att andelen flickor/kvinnor skiljer sig åt något mellan det kommunala och det statliga bidraget förklaras av att bidragen har olika regler samtidigt som de delvis riktas mot olika målgrupper. LOK-stödet stödjer endast idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar i åldern 7–25 år. Malmö stads aktivitetsbidrag har en bredare målgrupp, både sett till åldersgrupp och verksamhetsform. I Sverige som helhet stod flickor/kvinnor för 40 % av de deltagartillfällen som genererade LOK-stöd för 2017 års verksamhet. Det nationella LOK-stödet och det lokala aktivitetsbidraget premierar båda
verksamheter med stora grupper och intensiv verksamhet. Detta påverkar bidragets fördelning mellan flickor och pojkar, eftersom pojkar generellt sett är mer representerade i stora lagidrotter medan flickor i långt större utsträckning finns i individuella idrotter (Norberg m.fl., 2018).
Uppgifterna om förändringen i antalet deltagartillfällen i diagrammet nedan är inhämtade via forskningsgruppen Ung livsstil.
I diagrammet ovan visas att aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten, sedan 2007, har sjunkit
15 något i såväl Sverige som helhet som i Malmö. Norberg (2019) visar att aktivitetsnivåerna bland 7-20- åringarna skiljer sig åt mellan kön och åldersgrupper. Högst är aktivitetsnivån hos pojkar i åldern 13- 16 år, följt av pojkar 7-12 år. Klart lägst aktivitetsnivå, i gruppen 7-20-åringar, har flickor 17-20 år, följt av pojkar 17-20 år. Norberg påpekar att en större nedgång av aktivitetsnivån inleddes kring 2008. Denna nedgång, som i huvudsak bestod av ett minskat idrottande bland äldre ungdomar och hos flickor, har nu mattats av. Sedan 2014 är det framförallt pojkar 7-12 år som minskar i
aktivitetsnivå.
Fahlén och Ferry (2018) visar att pojkar i unga år är något mer aktiva i föreningsidrotten än flickor och att skillnaderna ökar i de senare tonåren. Fahlén och Ferry menar att flickor generellt inte avslutar sitt idrottande under dessa år, utan att de istället byter aktivitetsform, från traditionell idrottsföreningsaktivitet till gym- och gruppträning. Detta belyser de med hjälp av Umeå kommun som fördelar aktivitetsbidrag till IKSU, som är den förening som bedriver Sveriges största gym- och gruppträningsverksamhet. Till skillnad från kommuner som inte fördelar aktivitetsbidrag till den här typen av verksamhet ökar deltagartillfällena i Umeå med stigande ålder. Detta härleder forskarna till att en betydande del av gym- och gruppträningsverksamheten i Umeå sker i en förening som tilldelas aktivitetsbidrag. Forskarna menar att kommuner i allmänhet missgynnar flickors idrottande eftersom kommunalt aktivitetsbidrag vanligtvis inte betalas ut för gym- och gruppträningsverksamhet, vilket flickor i de övre tonåren i förhållandevis hög grad ägnar sig åt. I Malmö beviljas aktivitetsbidrag för gym- och gruppträning. IF Friskis och Svettis bedriver denna typ av verksamhet och är den
malmöförening som rapporterar in klart flest deltagartillfällen för flickor/kvinnor. En stor del av föreningens inrapporterade deltagartillfällen genererar dock inte något bidrag eftersom majoriteten av föreningens aktiviteter genomförs av utövare i åldersgruppen 26-64 år.
16
Fritidsförvaltningens sporthallar och gymnastiksalar
Detta avsnitt inleds med en redovisning av bokningsgraden i de sporthallar och gymnastiksalar som schemaläggs och bokas av förvaltningens föreningsavdelning. Därefter följer en genomgång av idrotter som utövas i de aktuella lokalerna, med särskilt fokus på de idrotter som fritidsnämnden har särskilda fördelningsprinciper för. Vilka hallar och salar som av fritidsförvaltningen räknas som sporthallar, stora gymnastiksalar respektive små gymnastiksalar förändras något till 2020. Nedan delas hallarna och salarna in utefter den nya indelningen, vilket innebär att fler gymnastiksalar räknas som små samt att ett par hallar som tidigare sågs som sporthallar nu räknas som stora gymnastiksalar.
På kvällstid under den ordinarie säsongen 2016/2017 uppgick sporthallarnas samlade bokningsgrad till 87 %. Den ordinarie säsongen börjar i inledningen av augusti (v 32) och pågår till slutet av maj (t.o.m. v 22). Alla verksamheter som tilldelas tider under den här perioden har dock inte en säsong som sträcker sig över hela denna period. Det innebär att sporthallarnas bokningsgrad är lägre i början och i slutet av säsongen, samtidigt som den är klart högre än 87 % under säsongens mest intensiva månader. Detsamma gäller gymnastiksalarna, som under den ordinarie säsongen 2016/2017 hade en bokningsgrad på 69 % (stora salar) respektive 40 % (små salar). Malmö stads sporthallar har en högre bokningsgrad än sporthallarna i Halmstad och Karlstad. Malmös gymnastiksalar har en högre
bokningsgrad än Halmstads men en lägre bokningsgrad än Karlstads (Franzén, 2019).
17
94% Rönneholmsskolan 35% Djupadalsskolan 87% Dammfri sporthall
92% Lärarhögskolan 35% Rosengårdsskolan, sal 2 85% Söderkulla sporthall 66% S:t Petri skola 34% Stenkulaskolan, sal 2 76% Slottstadens sporthall 64% Värner Rydénskolan, sal 2 33% Klagshamns Folkets hus 72% Möllevångsskolan 64% Husiegårds idrottshus 33% Munkhätteskolan, sal 2 52% Risebergaskolan 64% Malmö Borgarskola 33% Rörsjöskolan-Zenith, trähallen 45% Husiegårds pjäshall 62% Kroksbäcksskolan 32% Rosengårdsskolan, sal 1
60% Dammfri sporthall 32% Sorgenfriskolan
58% Värner Rydénskolan, sal 1 31% Rörsjöskolan 99% Heleneholms sporthall 57% Sofielundsskolan, sal 1 31% Munkhätteskolan, sal 1 94% Baltiska träningshallen 54% Stenkulaskolan, sal 1 30% Annebergsskolan 93% Oxievångs sporthall
52% Ribersborgsskolan 30% Tygelsjöskolan 93% Klagshamns nya sporthall
51% Linnéskolan 29% Augustenborgsskolan 92% Latinskolans sporthall
50% Johannesskolan, sal 1 27% Höjaskolan 92% Rönnens sporthall
49% Sofielundsskolan, sal 2 24% Lorensborgsskolan 92% Kulladals sporthall
49% Fridhemsskolan 24% Kungshögsskolan 92% Baltiska hallen
48% Blankebäcksskolan 19% Kirsebergsskolan, aulan 91% Stapelbäddshallen
46% Österportskolan 19% Bulltoftaskolan 90% Lindängens sporthall
44% Nydalaskolan 18% Bergaskolan 89% Kirsebergs sporthall
44% Geijerskolan 17% Husieskolan 89% Rosengårds sporthall
41% Apelgårdsskolans idrottshall 16% Högaholmsskolan 88% Glasbrukshallen 40% Rörsjöskolan-Zenith, bollhallen 14% Kirsebergsskolan 87% Sundsbrohallen 39% Johannesskolan, sal 2 9% Videdals Motionshall 86% Pilbäckshallen
36% Mellanhedsskolan 6% Segevångsskolan 84% Limhamns sporthall
78% Videdals sporthall 74% Lindeborgs sporthall 73% Bäckagårdens sporthall 69% Herrgårdens sporthall
Stora gymnastiksalar
Sporthallar Små gymnastiksalar
18 Relationen mellan hur mycket föreningarna uppger att de vill använda fritidsförvaltningens
anläggningar och hur mycket de nyttjas kan ses som en indikator på hur pass flexibelt de befintliga anläggningarna används. I ett idealläge skulle anläggningarna varje vecka nyttjas i en omfattning som motsvarar eller överskrider det önskemål som föreningarna uttrycker i samband med den säsongsvisa ansökan om träningstider. Inför säsongen 2016/2017 uppgav föreningarna att de sammanlagt ville träna 1 700 timmar varje vecka i förvaltningens sporthallar och gymnastiksalar. Efter säsongens slut visade det sig att endast knappt 1 200 timmar var inbokade per vecka. Sammanställningar av de kontroller av bokade tider som förvaltningens vaktmästare genomför visar att de bokade tiderna också nyttjas i de allra flesta fall.
Vaktmästarnas kontroller av de bokade tiderna indikerar att föreningarna är bra på att avboka de tider som de inte avser att använda. Den bokade tiden låg också relativt högt (93 %) i förhållande till den tid som föreningarna tilldelades av förvaltningen i samband med schemaläggningen 2016/2017.
Även om det sker en hel del av-, ny- och ombokningar efter att tiderna har tilldelats så verkar föreningarna i hög utsträckning behålla och nyttja de tider de tilldelas vid schemaläggning. Den stora skillnaden mellan den sökta tiden och den bokade/nyttjade tiden låg istället i att föreningarna endast tilldelades 73 % av den sökta tiden. Detta trots att det fanns tillgänglig tid som motsvarade den mängd tid som föreningarna sökte. En del av differensen mellan den sökta och den tilldelade tiden kan förklaras av att en del föreningar söker mer tid än vad de anser sig behöva. En annan förklaring är att det finns en viss brist på flexibilitet när det gäller att bedriva sin verksamhet på andra tider, dagar eller områden i jämförelse med föreningarnas förstahandsval. Ytterligare förklaringar skulle kunna vara att fritidsförvaltningen delvis förfogar över fel typ av hallar och salar i förhållande till den verksamhet som föreningarna önskar att bedriva, alternativt att kunskap om alternativa
verksamhetsytor saknas.
Alla verksamheter och grupper som söker sig till sporthallar behöver nödvändigtvis inte tillgång till en sporthall för att kunna bedriva sin verksamhet. För att bättre kunna matcha utbud och efterfrågan är det viktigt att information om hallarnas och salarnas utrustning och kapacitet samlas och
uppdateras. Det är även viktigt att denna information presenteras på ett korrekt och lättöverskådligt sätt för potentiella nyttjare. Föreningsavdelningen har under 2019 samlat in information om hallarna och salarna och därefter uppdaterat den information som presenteras för kunderna i samband med bokning av tider via Interbook Go. Att fritidsförvaltningens personal har kännedom om
verksamheternas utformning och utveckling är också centralt för att på bästa sätt kunna matcha utbud och efterfrågan. En ökad dialog och samverkan mellan föreningarna, bland annat inför ansökan om träningstider, skulle också kunna bidra till ett mer effektivt och flexibelt nyttjande av anläggningarna. Att förbättra gymnastiksalarnas skick, passagesystem och tillgänglighet skulle antagligen leda till ett mer effektivt nyttjande. Ett mer användarvänligt bokningssystem, att på ett tydligare sätt kunna synliggöra tillgängliga tider samt en ökad marknadsföring av gymnastiksalarna är ytterligare faktorer som skulle kunna öka ströbokningarna av salarna. Utifrån tidigare framtagna uppgifter om låga bokningsgrader planerar föreningsavdelningen för särskilda insatser gällande gymnastiksalarna vid Kirsebergsskolan. Genom ökad samverkan, marknadsföring och
målgruppsanpassad utrustning är målsättningen att höja bokningsgraden fr.o.m. februari 2020.
Oavsett vad det beror på, tyder gapet mellan sökt tid/tillgänglig tid och den tilldelade tiden på att de hallar och tider som finns tillgängliga inte fullt ut motsvarar föreningarnas efterfrågan. De tillgängliga tiderna används därmed inte på ett flexibelt sätt. Det beror inte i första hand på att bokade tider inte nyttjas eller att föreningarna inte behåller tilldelade tider, utan på att de tillgängliga tiderna inte fullt ut tilldelas de sökande föreningarna eftersom de tillgängliga tiderna i viss utsträckning inte anses vara
19 lämpliga för de sökta verksamheterna. För att hitta svar på hur anläggningsnyttjandet kan bli mer flexibelt och effektivt följer nedan en genomgång av olika typer av verksamheter som bedrivs i fritidsförvaltningens sporthallar och gymnastiksalar.
Innebandy
Under säsongen 2019/2020 finns det i Malmö fem föreningar med seriespelande innebandylag;
Malmö FBC, Malmhaug KFUM IBF, Tygelsjö IK, Oxie SK samt IFK Klagshamn. Utöver dessa föreningar finns det ytterligare föreningar som bedriver innebandy på motionsnivå i mindre omfattning. En klar majoritet av den innebandy som bedrivs i Malmö bedrivs av Malmö FBC eller Malmhaug IBF. Inom Malmö FBC bedrivs utöver en breddverksamhet även en elitverksamhet där damlaget spelar i SSL och herrlaget i division 1. Föreningens elitverksamhet bedrivs i sporthallarna på stadionområdet, medan majoriteten av föreningens breddverksamhet finns i östra Malmö.
Malmhaugs verksamhet bedrivs i västra Malmö samt i Kulladals sporthall i stadens södra delar.
I diagrammet ovan framgår det att innebandyföreningarna under säsongerna 2016/2017 samt 2017/2018 tilldelades träningstider i nivå med hur mycket tid förvaltningen enligt
fördelningsprinciperna kan tilldela dem, samtidigt som föreningarna efterfrågade mer träningstid. Till säsongen 2018/2019 kunde förvaltningen i högre grad möta föreningarnas efterfrågan gällande träningstider. Det finns inte reglerat i fördelningsprinciperna hur mycket träningstid icke
20 seriespelande grupper kan tilldelas, utan de tilldelas istället tid i mån av plats. Att förvaltningen kan tilldela mer träningstid än vad de seriespelande lagen kan tilldelas enligt fördelningsprinciperna indikerar att även icke seriespelande grupper tilldelas träningstid för innebandy. I 2020 års
fördelningsprinciper finns det angivet att även grupper som inte deltar i seriesystemet kan tilldelas träningstid. Dessa grupper kan framöver tilldelas två timmar per vecka, i första hand i gymnastiksalar eftersom träning för dessa grupper med fördel kan bedrivas i gymnastiksalar av rätt typ. För
elitinriktade grupper är tillgång till sporthall en förutsättning för att rätt sorts träning ska kunna bedrivas.
Antalet deltagartillfällen med innebandy som verksamhet i de hallar som bokas av
föreningsavdelningen har ökat under perioden, för båda könen. Av de deltagartillfällen som rapporterades in för säsongen 2018/2019 genomfördes 88 % av malmöbor. Minskningen av den tilldelningsbara tiden sedan 2016/2017 indikerar att volymen av seriespelande lag har sjunkit något och/eller att lagen spelar längre ner i seriesystemet. Samtidigt har den tilldelade tiden ökat.
Sammantaget kan detta tolkas som att den tävlingsinriktade verksamheten visar en något nedåtgående trend, till förmån för den icke tävlingsinriktade verksamheten.
Handboll
Utöver Korpen Malmö Idrottsförening, som har en enstaka träningstid per vecka, sökte tre
föreningar till säsongen 2019/2020 träningstid för handboll i fritidsförvaltningens anläggningar; HK
21 Malmö, IFK Malmö HF och HF Limhamn. HK Malmö och IFK Malmö är de två större och
etablerade föreningarna. De rapporterar in ungefär lika många deltagartillfällen per år. Båda föreningarna rapporterade för 2018/2019 in fler kvinnliga deltagartillfällen än manliga. Utöver breddverksamheten som dessa båda föreningar bedriver finns det i HK Malmö även en elitverksamhet där föreningens herrlag spelar i den högsta divisionen, Handbollsligan.
Elitverksamheten bedrivs i sporthallarna på stadionområdet, medan föreningens övriga verksamhet främst bedrivs i sporthallar i södra Malmö. IFK Malmös handbollsverksamhet bedrivs främst i Stapelbäddshallen i norr samt i sporthallar i västra Malmö.
Bruket av handbollsklister påverkar dels föreningarnas förutsättningar vid tilldelning av tider och dels möjligheten till ett effektivt nyttjande av anläggningarna. Handbollsklister används för att få ett bättre grepp om bollen och får under matcher användas från 15 års ålder (Skånes Handbollförbund, 2018).
Klister är idag tillåtet att använda i Baltiska hallen, Baltiska träningshallen, Söderkulla sporthall, Stapelbäddshallen samt i Lindängens sporthall. Det pågår en utveckling av klibbiga bollar som kan användas utan klister. En utbred användning av den här typen av bollar skulle innebära ett mer effektivt och flexibelt nyttjande av förvaltningens sporthallar samtidigt som hallarna inte skulle behövas städas i samma omfattning. Miljön i hallarna skulle förbättras både för de aktiva och för förvaltningens personal.
För vissa grupper är tillgång till en sporthall en förutsättning för fullgod träning. Träning för de yngsta grupperna kan dock bedrivas även i gymnastiksalar. I 2020 års fördelningsprinciper finns det angivet att även grupper som inte deltar i seriesystemet kan tilldelas träningstid. Dessa grupper kan framöver tilldelas två timmar per vecka, i första hand i gymnastiksalar. Att tilldela fler
handbollsgrupper träning i utvalda gymnastiksalar skulle påverka anläggningarnas totala nyttjande i positiv riktning. För att möjliggöra en sådan utveckling krävs flexibilitet, både från föreningarna och från fritidsförvaltningen. Ett sätt att öka anläggningarnas flexibilitet är att skapa förutsättningar för minihandboll i fler sporthallar.
I diagrammet ovan visas att antalet inrapporterade deltagartillfällen sjönk från 2016/2017 till 2017/2018. IFK Klagshamn bedrev handbollsverksamhet 2016/2017 men redovisade inga
deltagartillfällen för handboll för 2017/2018. Även IFK Malmö stod för ett betydande tapp i antal deltagartillfällen. HK Malmö slogs under 2017 samman med Dalhems IF. Dessa två föreningar redovisade sammanlagt färre deltagartillfällen för 2017/2018 än vad de gjorde för säsongen dessförinnan. Under säsongen 2018/2019 fortsatte antalet deltagartillfällen för pojkar att sjunka medan antalet deltagartillfällen för flickor ökade något. Fritidsförvaltningen kunde för säsongen 2018/2019 tilldela handbollsföreningarna den mängd träningstid som de ansökte om, samtidigt som det utefter förvaltningens fördelningsprinciper var möjligt att tilldela föreningarna ytterligare
träningstid. Föreningarna ansökte för säsongen 2018/2019 om betydligt mindre träningstid än vad de gjorde för den föregående säsongen. Att föreningar ansöker om mindre träningstid kan tyda på en minskad verksamhet eller på att föreningarna bättre anpassar ansökan efter det verkliga behovet. Av de inrapporterade deltagartillfällena för säsongen 2018/2019 genomfördes 88 % av malmöbor.
22 Basket
För säsongen 2019/2020 sökte och tilldelades tio föreningar träningstid för basket i
fritidsförvaltningens sporthallar och gymnastiksalar. De flesta av dessa föreningar bedriver en storleksmässigt begränsad verksamhet utan fokus på seriespel. Malbas Basket är den förening som har den klart största verksamheten, med drygt 30 lag i seriespel. Malbas bedriver verksamhet i ett stort antal sporthallar och gymnastiksalar runt om i staden. Malbas/Mini Malbas är också de som rapporterar in flest deltagartillfällen, följt av BBK Playmaker och KSF Srbija. Eftersom Malbas/Mini Malbas deltagartillfällen inte innefattas i statistiken för 2016/2017 redovisas inte basketens
deltagartillfällen för 2016/2017 ovan. Av de inrapporterade deltagartillfällena för 2018/2019 genomfördes 95 % av malmöbor. I diagrammet framgår det att den tilldelade tiden för basket har ökat under perioden och att förvaltningen för säsongen 2018/2019 kunde möta föreningarnas önskemål om träningstid i en högre utsträckning än tidigare. Differensen mellan de seriespelande gruppernas tilldelningsbara träningstid och den tilldelade tiden indikerar att träningstid i stor utsträckning även tilldelas icke seriespelande grupper. Icke seriespelande grupper har framförallt tilldelats tider i gymnastiksalar. I 2020 års fördelningsprinciper finns det angivet att träningstid även kan tilldelas grupper som inte deltar i seriesystemet. Dessa grupper kan framöver tilldelas två timmar per vecka, i första hand i gymnastiksalar.
23 Gymnastik
I dialog med berörda gymnastikföreningar samt Svenska Gymnastikförbundet uppdaterade förvaltningen inför 2019 fördelningsprinciperna för både truppgymnastik och artistisk gymnastik.
Fritidsnämnden har utöver fördelningsprinciper för truppgymnastik och artistisk gymnastik även separata principer för breddgymnastik. I närvarorapporteringen redovisar föreningarna däremot all denna verksamhet som gymnastik. Föreningarna har därmed inte redovisat deltagartillfällen per disciplin och därav redovisas deltagartillfällena för all gymnastik i ett separat diagram nedan.
I diagrammet ovan redovisas deltagartillfällen genomförda i fritidsnämndens anläggningar. GK Motus- Salto står för klart flest deltagartillfällen. GF Örnarna är den förening som rapporterar in näst flest deltagartillfällen. GK Motus-Salto har en jämnare könsfördelning (73 % flickor/kvinnor säsongen 2018/2019) bland de inrapporterade deltagartillfällena än vad GF Örnarna (89 % flickor/kvinnor) har.
Av de inrapporterade deltagartillfällena för säsongen 2018/2019 genomfördes 81 % av malmöbor.
24 Artistisk gymnastik
Den artistiska gymnastiken utövas i Sofielunds idrottshus. De allra flesta tider i idrottshuset tilldelas GK Motus-Salto, övriga tider tilldelas GF Örnarna. Fördelningsprincipen för den artistiska
gymnastiken reglerade tidigare inte hur mycket tid respektive träningsgrupp kunde tilldelas, vilket framgår i diagrammet ovan. Detta specificerades i fördelningsprinciperna till 2019, vilket möjliggör att tidstilldelningen framöver kan sättas i relation till övriga grenar och idrotter. Om underlaget för den artistiska gymnastiken inte skulle motsvara de tillgängliga tiderna i Sofielunds idrottshus är det möjligt att använda lokalen för truppgymnastik.
25 Truppgymnastik
Truppgymnastik bedrivs framförallt av GK Motus-Salto och GF Örnarna, men även Oxie GF och Malmö Segelsällskap sökte och tilldelades tid för truppgymnastik för säsongen 2019/2020. I fördelningsprinciperna framgår att Hyllievångshallen, Kirsebergs sporthall, Rönnens sporthall och andra friståendehallar är prioriterade för truppgymnastik. Träningstider för gymnastik tilldelas både på vardagar och på helger, till skillnad från de flesta andra idrotter. Detta innebär att
gymnastikföreningarnas tilldelade träningstider på helger i de ovan nämnda hallarna ses som fredade när andra föreningar ska boka in tider för matcher.
Diagrammet ovan visar på en minskning i truppgymnastikens grupper från säsongen 2016/2017 till 2018/2019, samtidigt som förvaltningen har kunnat tilldela föreningarna mer tid. Den huvudsakliga förändringen i truppgymnastikens fördelningsprincip inför 2019 var att truppgymnastiken delades in i en del för den fristående träningen och en del för redskapsträningen. På så sätt skapades möjligheter för ett effektivare nyttjande av befintliga hallar.
26 Breddgymnastik
För säsongen 2019/2020 tilldelades 13 föreningar tider för breddgymnastik i 22 av fritidsförvaltningens gymnastiksalar och sporthallar. Enligt fördelningsprinciperna ska
breddgymnastik prioriteras i gymnastiksalar som har tillgång till utrustning och musikanläggning. Om det finns ledig tid i en efterfrågad gymnastiksal tilldelas den sökande föreningen den lediga tiden, även om föreningen då tilldelas mer träningstid än vad deras grupper enligt fördelningsprinciperna är tilldelningsbara.
27 Volleyboll
Åtta föreningar sökte och tilldelades träningstider för volleyboll för säsongen 2019/2020 i
förvaltningens anläggningar. Malmö Volleybollklubb har damlag, herrlag och ungdomslag i seriespel.
Övriga föreningar bedriver verksamhet utan att delta i seriespel. Malmö Volleybollklubb och Afghanska Ungdoms Kultur och Idrottsförening rapporterar in flest deltagartillfällen. En klar majoritet av deltagartillfällena hos Malmö Volleybollklubb genomförs av flickor/kvinnor. Hos Afghanska Ungdoms Kultur och Idrottsförening står pojkar/män för majoriteten av
deltagartillfällena. Av de inrapporterade deltagartillfällena för säsongen 2018/2019 genomfördes 98
% av malmöbor. Av diagrammet ovan framgår att antalet seriespelande lag har legat på en jämn nivå under de senaste säsongerna, samtidigt som förvaltningen under perioden har kunnat öka antalet tilldelade träningstimmar så att föreningarna nu sammantaget kan tilldelas den mängd träningstid de söker. Under säsongen 2017/2018 ansökte föreningarna om betydligt mer träningstid än vad de gjorde under övriga redovisade säsonger. Eftersom det sammantaget söks få träningstimmar för volleyboll påverkar en enskild förenings ansökan statistiken i hög utsträckning. Antalet
deltagartillfällen för pojkar/män har ökat något under perioden medan antalet deltagartillfällen för flickor/kvinnor har sjunkit, vilket beror på att Malmö Volleybollklubb redovisar färre
deltagartillfällen än tidigare. Fler hallar och salar med trägolv, rätt linjering och rätt takhöjd samt med möjlighet att sätta upp och förvara nät skulle skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet för
verksamheten.
28 Badminton
I avtal mellan fritidsnämnden och Malmö Badminton Alliansförening framgår det att Malmö
Badmintoncenter ska vara Malmö stads specialanläggning för badminton, där träning och matcher på elitnivå ska ha företräde. Malmö BK och BMK Aura ingår i alliansen. Enligt avtalet ska de båda föreningarna tilldelas tider i Malmö Badmintoncenter utifrån den tävlingsverksamhet som respektive förening bedriver, dessutom ska BMK Aura tilldelas tider i hallen för föreningens breddverksamhet.
Malmö BK ska tilldelas tider för sin breddverksamhet i andra anläggningar i Malmö, det vill säga i de sporthallar och gymnastiksalar som schemaläggs av föreningsavdelningen. I dessa hallar och salar tilldelas även träningstider för andra föreningars breddverksamhet inom badminton. Malmö BK är den förening som söker och tilldelas klart flest tider för badminton i dessa hallar och salar.
Diagrammet ovan visar på en minskning i antalet inrapporterade deltagartillfällen i de sporthallar och gymnastiksalar som schemaläggs av föreningsavdelningen, samtidigt som den tilldelade tiden har ökat sedan 2016/2017. Såväl Malmö BK som BMK Slottsstaden, vilka är de två föreningar som
rapporterar in deltagartillfällen för badminton i de lokaler som fritidsförvaltningen schemalägger, redovisade färre deltagartillfällen för 2017/2018 än för 2016/2017. Till säsongen 2018/2019 stod Malmö BK för en knapp ökning i antalet deltagartillfällen medan BMK Slottsstaden tappade nästan hälften av de deltagartillfällen som föreningen redovisade för säsongen 2017/2018. Av de
inrapporterade deltagartillfällena för säsongen 2018/2019 genomfördes 98 % av malmöbor.
I diagrammet ovan redovisas inte den tilldelningsbara tiden. Detta beror på att den tilldelningsbara
29 tiden för badminton enligt fördelningsprinciperna räknas per bana och inte per hall/sal. I praktiken sker dock tilldelningen framförallt i hela sporthallar. Att tilldela tider för badminton i rätt utrustade gymnastiksalar skulle innebära ett mer flexibelt och effektivt nyttjande av dessa salar.
Utöver de ovan nämnda föreningarna bedrivs badminton av Fridhems Racket Club i Hyllie
Sportcenter samt av Friskvårdarnas BK i Malmö Badmintoncenter. BMK Slottsstaden bedriver även badmintonverksamhet i Fair Play Stadion.
Futsal
Fritidsnämnden har inga särskilt framtagna fördelningsprinciper för futsal. Däremot finns det angivet att Herrgårdens sporthall är en prioriterad hall för futsal. För säsongen 2019/2020 har i huvudsak FC Rosengård 1917 tilldelats träningstid i denna hall. Ett fåtal föreningar söker och tilldelas årligen träningstider för futsal, betydligt fler söker träningstid för inomhusfotboll. Inomhusfotboll prioriteras enligt fördelningsprinciperna inte i förvaltningens sporthallar eller gymnastiksalar. Däremot tilldelas tider för inomhusfotboll i sporthallar och gymnastiksalar i de fall då det finns tider lediga efter att de prioriterade idrotterna har tilldelats träningstid. Denna tilldelning innebär att inomhusfotboll är en av de verksamheter som tilldelas mest träningstid i fritidsnämndens sporthallar och gymnastiksalar.
Fotbollen kan dock bli avbokad till förmån för prioriterade verksamheters matcher.
Seriespelet för futsal på herrsidan innefattas på nationell nivå av Svenska Futsalligan samt division 1.
Under säsongen 2019/2020 arrangerar Skånes Fotbollförbund, på herrsidan, en division 2-serie samt en juniorserie. I de fyra ovan nämnda serierna deltar sammanlagt fyra malmölag; två från FC
Rosengård 1917 samt ett vardera från Rosengårds FF och Ensamkommandes IF. Högst upp i seriesystemet är FC Rosengård 1917, som spelar sina hemmamatcher i division 1 i Rosengårds sporthall. På damsidan anordnas sex regionala futsalserier av Svenska Fotbollförbundet under 2019/2020, därtill anordnar Skånes Fotbollförbund en damserie och två flickserier. I dessa serier deltar under säsongen 2019/2020 totalt två malmölag; ett damlag från FC Rosengård 1917 samt ett flicklag från FC Rosengård. KFUM Rörsjöstadens IF är den enda förening som årligen rapporterar in deltagartillfällen med futsal som verksamhet. Från 2015 till 2018 har föreningens deltagartillfällen årligen ökat något. För 2018 rapporterade föreningen in 2 250 deltagartillfällen med futsal som verksamhet, varav 90 % genomfördes av pojkar/män. Samtliga deltagartillfällen genomfördes av malmöbor.
Cheerleading
Två föreningar bedriver verksamhet inom cheerleading i Malmö. För 2018 rapporterade Malmö All Star Cheer in något fler deltagartillfällen än Cheer Infinity Athletics. Cheer Infinity Athletics bedriver sin verksamhet i Hyllie Sportcenter, vilket innebär att de inte har nolltaxa för sin verksamhet. Malmö All Star Cheer bedriver sin verksamhet i sporthallar som bokas till nolltaxa via föreningsavdelningen.
Specifika fördelningsprinciper saknades tidigare för cheerleading men togs fram inför 2019 av
förvaltningen i samarbete med Malmö All Star Cheer. De framtagna principerna innebär att Rönnens sporthall, Limhamns sporthall samt en av Hästhagens sporthallar är prioriterade hallar för all
cheerleadingverksamhet som föreningarna ansöker tider för via fritidsförvaltningen. I de ovan nämnda hallarna tilldelas träningstid för cheerleading även på lördagar och söndagar. Dessa tider avbokas endast i undantagsfall för andra föreningars arrangemang. I de hallar som
fritidsförvaltningen schemalägger rapporterades knappt 20 000 deltagartillfällen in med cheerleading som verksamhet för 2018. Av dessa deltagartillfällen genomfördes 69 % av malmöbor.
